Konjunkturbarometern för den statliga sektorn

Transkript

1 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år 2015 Arbetsgivarverket

2

3 Konjunkturbarometern för den statliga sektorn Medlemmarnas makroekonomiska förutsättningar, ekonomi och kompetensförsörjning en uppdaterad prognos för år Dnr 2015/0204-3

4

5 Innehåll Förord 5 Sammanfattning av resultat 6 Undersökningen 7 Undersökningens upplägg... 7 Medlemsförändringar... 8 Tolkning av rapportens figurer... 8 Makroekonomiska förutsättningar 9 Den internationella utvecklingen... 9 Svensk utveckling... 9 Arbetsmarknad Lönebildning, inflation och räntor Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar 16 Ekonomi 18 Anslag och verksamhetens resultat Budgetomslutning Kompetensförsörjning 20 Pensionsavgångar Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Sysselsättning Personalomsättning Övertidsuttag Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Uppsägningar och övertalighet Påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft Har verksamheten svårt att behålla personal? Kompetensförsörjningsläget för chefer i staten Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar 28 Allmän offentlig förvaltning Försvar Samhällsskydd och rättsskipning Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling Kultur, fritidsverksamhet och religion Utbildning Socialt skydd inklusive hälso- och sjukvård Bilagor 37 Bilaga 1. Några enkätsvar Bilaga 2. Medlemmarna efter COFOG och antal anställda... 38

6 Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring Figur 1. Beveridgekurvan Figur 2. Arbetsmarknadsgap, de faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar Figur 3. Avtalsmässig höjning och löneökning i procent Tabell 2. Inflations- och löneförväntningar Figur 4. KPI och KPIF Tabell 3. Pris- och löneuppräkning för anslagsår Figur 5. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet Figur 6. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren och prognos för år 2015) Figur 7. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2015) Figur 8. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG.. 20 Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2015) Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2015) Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2015) Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Figur 16. Uppsägningar det senaste halvåret uppdelat på COFOG Figur 17. Övertalighet det kommande året uppdelat på COFOG Figur 18. Svårighet att behålla personal det senaste halvåret uppdelat på COFOG Tabell 4. Utvalda prognosfrågor med prognossvar Tabell 5. Medlemmar efter antal anställda med månadslön och COFOG-grupp... 38

7 Förord Konjunkturbarometern för den statliga sektorn genomförs av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Arbetsgivarverket. Syftet är att ge snabb och framåtblickande information om kompetensförsörjningen och den ekonomiska situationen hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Undersökningen ger möjlighet till en breddad rapportering om den statliga sektorn som medger bedömningar inför lokala förhandlingar. För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ges en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. Undersökningen genomförs två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På hösten bedömer medlemmarna utvecklingen för kommande år i förhållande till innevarande år avseende kompetensförsörjning och ekonomi. Samtidigt stämmer man av läget under innevarande år i förhållande till föregående år. Under våren revideras prognosen och föregående års utfall presenteras. Undersökningen genomfördes under april och maj år Tillfrågade i undersökningen är Arbetsgivarverkets medlemmar. I vårens undersökning svarade 82 procent av medlemmarna, vilket representerar 88 procent av de anställda hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Ansvariga för rapporten är utredare Matti Särngren och chefsekonom Roger Vilhelmsson. Stockholm i juni

8 Sammanfattning av resultat Undersökningen sammanfattas i följande punkter, utifrån att resultatet har viktats med avseende på antalet anställda: Av medlemmarna var det 19 procent som utnyttjade sin anslagskredit under år Enligt den nya prognosen för år 2015 kommer denna andel att bli 34 procent. Nivån under 2015 väntas bli lika hög som den var efter finanskrisen år Majoriteten av medlemmarna, 61 procent hade en större budgetomslutning år 2014 än år Hos 45 procent av medlemmarna väntas ökning av budgetomslutningen under år Denna nivå är historiskt låg, den lägsta sedan år Andelen med omfattande pensionsavgångar var i vårens undersökning 13 procent, vilket kan jämföras med 20 procent i undersökningen hösten Detta är den lägsta nivån sedan hösten 2012, då andelen också var 20 procent. Andelen medlemmar som anser att omfattande pensionsavgångar påverkar kompetensförsörjningen positivt är 66 procent medan andelen som anser att den påverkas negativt är fyra procent och 30 procent är opåverkade. Andelen medlemmar som ökat personalen under 2014 var 25 procent medan andelen som minskat sin personal var två procent. Prognosen för antalet sysselsatta år 2015 visar att en majoritet av medlemmarna tror på ett oförändrat antal sysselsatta. Andelen medlemmar som tror att antalet anställda minskar är 21 procent och andelen som tror att antalet anställda ökar är 24 procent. Hos 11 procent av medlemmarna har personalomsättningen minskat under år En stor majoritet tror på en oförändrad personalomsättning under år I vårens undersökning, liksom förra höstens, syns åter tecken på svagt ökande bristtal i statsförvaltningen. Den tidigare successiva minskningen av andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden, sedan hösten 2012, är bruten och bristtalet uppgår nu till 46 procent. På våren 2014 låg andelen på 37 procent, under hösten 2014 på 42 procent. Brist på lämpliga sökanden finner vi i vårens undersökning främst inom IT-verksamhet och inom FoU, utbildning och forskning. Det var sex procent av medlemmarna som ansåg att bristen inte påverkat verksamheten. Hos 15 procent av medlemmarna ansåg man att bristen påverkat verksamheten i stor omfattning medan hela 79 procent ansåg att man påverkats i en liten omfattning. Andelen medlemmar som sagt upp personal det senaste halvåret minskar och är nu 29 procent. Även andelen medlemmar som väntar sig övertalighet under det kommande året minskar, jämfört med höstens undersökning, och är nu 23 procent. I undersökningen hösten 2014 introducerades en ny fråga om medlemmarna upplevt svårigheter att behålla personal. Andelen medlemmar som haft svårt att behålla personal under det senaste halvåret var 16 procent i vårens undersökning. Detta gäller främst inom juridiskt och allmänt utredningsarbete. 6

9 Undersökningen Undersökningens upplägg Barometerundersökningen är en totalundersökning som genomförs bland Arbetsgivarverkets medlemmar. I vårens undersökning stod de svarande medlemmarna för 88 procent av de anställda medan motsvarande siffra i höstens undersökning låg på 90 procent. Arbetsgivarverkets medlemmar på det statliga avtalsområdet sysselsätter ca 5,6 procent av samtliga anställda i Sverige. 1 Svaren vägs samman utifrån antalet anställda vid respektive medlem. 2 Eftersom antalet anställda kan variera från drygt ner till ett fåtal anställda hos vissa medlemmar behöver svaren viktas för att ge en rättvis bild av utvecklingen. En medlem med många anställda får alltså större genomslag. I vårens barometerundersökning svarade medlemmarna på hur de tror att år 2015 kommer att se ut i jämförelse med år Detta svar är en prognos (se figurernas staplar för år 2015). Dessutom redovisade medlemmarna en utfallet för föregående år jämfört med året innan. Dessa utfall redovisas för åren För att kunna sätta barometerundersökningens resultat i relation till hur omvärlden utvecklas ger vi i nästa avsnitt en beskrivning av den makroekonomiska utvecklingen och statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar. I de efterföljande avsnitten, från sidan 18 och framåt, presenteras indikatorer över medlemmarnas ekonomi och kompetensförsörjning. Arbetsgivarverkets medlemmar bedriver verksamheter av vitt skilda slag. I undersökningen delas medlemmarna upp i COFOG-grupper. COFOG (Classification of Functions of Government), är en funktionell indelning som används i offentlig verksamhet och som är framtagen av Förenta Nationerna. 3 I bilaga 2 redovisas hur medlemmarna i undersökningen är uppdelade på de olika COFOG-grupperna. 1 Se SCB (2014), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. 1:a kvartalet 2015, Statistiska meddelanden AM 63 SM Formeln för viktning är j N n n j j i 1 n j j i 1 medlemmar i urvalet per stratum, där W W ij n j * i 1 ij n W ** ij j j W ij och * ij i 1 i 1, där Nj är antalet medlemmar i populationen per stratum, respektive summan vikter per stratum för alla medlemmar som besvarat frågan och där för ett visst svarsalternativ. 3 Se n n j är antalet W är den totala viktsumman för medlemmar i urvalet per stratum n j W ** ij i 1 är summa vikter per stratum 7

10 Medlemsförändringar Några av de nya medlemmarna kan av olika skäl inte ge några svar på barometerns frågor och ingår därför inte i denna undersökning. Förutom att de länsvisa myndigheterna inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium från årsskiftet 2015 inordnats i en enda myndighet, så blev samtidigt SÄPO en egen myndighet. En helt ny myndighet, Skolforskningsinstitutet startade sin verksamhet den 1 januari Den 1 juni 2014 upphörde Avvecklingsmyndigheten för utbildningsmyndigheter (VHS, HSV, IPRO och KRUS). Verksamheten på Nordic School of Public Health NHV upphörde den 31 december Tolkning av rapportens figurer Frågorna är av så kallad barometertyp, vilket innebär att medlemmarna svarar på frågor om en variabel (här t.ex. antal årsarbeten, övertid osv.) väntas öka, minska eller förbli oförändrad. I figurernas staplar motsvarar andelen över nollstrecket den andel som svarat att variabeln väntas öka. Andelen under noll är den andel som svarat att variabeln väntas minska. Andelen som svarat att variabeln väntas bli oförändrad syns endast indirekt i figuren. Ju högre en stapel är, desto mindre är andelen medlemmar som angett att variabeln blir oförändrad eftersom de tre alternativa svaren tillsammans bör summera till 100 procent. Ju lägre en stapel är, desto större är andelen medlemmar som angett att variabeln väntas bli oförändrad. Skillnaden mellan den andel som räknar med en ökning och den som räknar med en minskning kallas nettotal. Linjen i figurerna visar nettotalets utveckling. Ett positivt nettotal tyder på en ökning och ett negativt nettotal tyder på en minskning för variabeln ifråga. Eftersom medlemmarna endast svarar på frågan åt vilket håll en eventuell förändring går och inte på hur stor den väntas bli, kan nettotalet i undantagsfall ge en missvisande bild. Erfarenheterna visar att nettotalet i allmänhet ger en bra uppskattning av trenderna i de olika variablerna. 8

11 Makroekonomiska förutsättningar Den internationella utvecklingen Svagare inledning på året än väntat Den globala tillväxten förväntas stegvis förbättras de kommande åren. I OECD:s juniprognos spås global BNP växa med 3,1 procent år 2015 och 3,8 procent år Återhämtningen går dock trögare än vad många bedömare hade förväntat sig. Den svaga inledningen på året har gjort att många bedömare reviderat ned sina tidigare tillväxtprognoser för år I USA blev tillväxten under det första kvartalet 2015 svagare än väntat. Orsaken var bl.a. det bistra vädret på östkusten och de stora strejkerna på västkusten. Den starka dollarn bidrog också till en svagare utveckling av exporten. En fortsatt expansiv penningpolitik och lägre oljepriser har dock satt fart på efterfrågan och arbetslösheten fortsätter att sjunka. Mycket talar för att tillväxten återigen tar fart under den andra halvan av året. Även i tillväxtekonomierna tyngs länderna av en svagare BNP-utveckling än väntat. Kinas övergång från en tillväxt baserad på investeringar och byggande till en mer servicebaserad och konsumtionsdriven tillväxt ser ut att bli allt annat än en mjuk anpassning. Rysslands och Brasiliens ekonomier har stora problem och befinner sig för närvarande i recession medan Indiens utveckling ser mer stabil ut. Den japanska tillväxten väntas stegvis bli bättre. Ett lägre oljepris och en svagare yen har resulterat i en starkare export och stigande reallöner. Europa överraskar positivt I Europa har utvecklingen gått bättre än väntat. Visserligen ser den tidigare så starka brittiska ekonomin ut att överraska negativt, men samtidigt har utvecklingen överraskat positivt i nästan hela euroområdet. OECD skriver upp sin BNP-prognos för euroområdet. En förklaring till den ökade ekonomiska aktiviteten är att länderna i Europa inte ägnar sig åt budgetkonsolidering i samma utsträckning som tidigare. Vidare har den Europeiska centralbanken bedrivit en mer expansiv penningpolitik än väntat vilket resulterat i en betydande depreciering av euron och en ökad inflation. Det sjunkande oljepriset har också varit en viktig stimulans för ekonomin. Ett stort orosmoln är dock situationen i Grekland. Det mest sannolika scenariot är dock att problemen skjuts på framtiden genom fortsatta överenskommelser med långivarna. Svensk utveckling Inbromsning under första kvartalet Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) växte BNP med 2,7 procent under det första kvartalet i år jämfört med samma kvartal år Säsongsrensat ökade BNP med 0,4 procent under det första kvartalet jämfört med det fjärde kvartalet år Den svenska tillväxten har utvecklats bra jämfört med många andra länder. Det första kvartalet innebar dock en inbromsning. 4 Se OECD (2015), OECD Economic Outlook, juni Se SCB (2015), BNP kvartal Kommentarer till beräkningar av det första kvartalet 2015, juni

12 De senaste åren har det framför allt varit hushållens konsumtion som bidragit mest till den svenska tillväxten. Under det första kvartalet utvecklades dock hushållens konsumtion svagare än tidigare. En minskad konsumtion under månaderna efter jul och nyår är dock inget ovanligt. Även den offentliga konsumtionen var relativt sett svagare under det första kvartalet. De senaste kvartalen har investeringarna och framför allt bostadsinvesteringarna bidragit mycket till BNP. Även dessa utvecklades i en långsammare takt under det första kvartalet. Utrikeshandeln utvecklades svagt under det första kvartalet i år. Exporten sjönk visserligen men importen sjönk ännu mer vilket gav ett positivt nettobidrag till BNP. Tabell 1. Försörjningsbalans, årlig procentuell förändring BNP 2,1 2,8 3,2 Hushållens konsumtion 2,4 2,7 2,9 Offentlig konsumtion 1,9 2,1 2,7 - varav statlig konsumtion 1,8 0,7 2,3 - varav kommunal konsumtion 1,9 2,8 2,9 Investeringar* 6,5 4,7 5,1 Lager 0,2 0,0 0,0 Import 6,5 4,5 5,4 Export 3,3 3,9 5,0 Anmärkning: *Fasta bruttoinvesteringar Källa: SCB och Konjunkturinstitutet Konjunkturen och tillväxten förbättras I Konjunkturinstitutets (KI) prognos 6 från juni 2015 väntas BNP växa med 2,8 procent år Enligt prognosen väntas Sverige nå konjunkturell balans år Resursutnyttjandet i ekonomin blir då återigen normalt och ekonomin befinner sig inte längre i lågkonjunktur. I prognosen spås BNP-tillväxten år 2016 bli 3,2 procent. Hushållens konsumtion fortsätter att vara viktig för BNP. Hushållens reala disponibla inkomster har ökat de senaste åren bl.a. till följd av stigande sysselsättning, god reallöneökning, skattesänkningar och en stigande börs. Ökade inkomster och låga räntor har stimulerat hushållens konsumtion. En annan orsak till den ökade konsumtionen är att befolkningen ökar. Samtidigt som inkomsterna och konsumtionen har ökat så har också försiktighetssparandet varit högt. Enligt KI finns dock inget som tyder på att sparandet kommer att minska. I Konjunkturinstitutets månadsbarometer har hushållens syn på framtiden varit mer pessimistisk än tidigare. 7 Hushållen väntas därför behålla det höga sparandet i år och nästa år, men konsumtionen forstsätter att stiga i takt med inkomsterna. KI tror att hushållens konsumtion ökar med 2,7 procent i år. Den offentliga konsumtionen väntas bli fortsatt hög. Enligt KI väntas den statliga konsumtionen att minska till följd av en svagare anslagsuppräkning och minskade utgifter för arbetsmarknadspolitiken i takt med att arbetslösheten minskar. År 2016 ökar dock anslagsuppräkningen vilket resulterar i en högre statlig konsumtion. Det som håller uppe den offentliga konsumtionen år 2015 är de kommunala behoven. Den demografiska trenden med fler unga och äldre samt en fortsatt stor asylinvandring gör att de kommunala utgifterna fortsätter att öka under de närmaste åren. 6 Se Konjunkturinstitutet (2015), Konjunkturläget, juni Se Konjunkturinstitutet (2015), Konjunkturbarometern, juni

13 Investeringstakten väntas minska något i år bl.a. till följd av en något lägre takt i bostadsinvesteringarna och de offentliga investeringarna. Vidare spås omvärldens efterfrågan och den svenska exporten öka snabbare under år Den globala återhämtningen, en starkare efterfrågan i euroområdet och en svagare kronkurs väntas bidra till att den svenska exporttillväxten ökar från 3,3 procent år 2014 till ca 4-5 procent de kommande åren. Den försvagade svenska kronan dämpar importtillväxten något under Trots en mer positiv utveckling väntas inte utrikeshandeln som helhet dvs. exportnettot bidra något till BNP de kommande åren. Arbetsmarknad Sysselsättningen och arbetskraften har fortsatt öka Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 8 så var personer i åldern år sysselsatta i maj 2015, vilket är en ökning med personer jämfört med maj år Under samma period ökade arbetskraften med personer. Säsongsrensat uppgick antal arbetslösa till , vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,8 procent. Säsongrensad data visar på en fortsatt starkt ökande trend för både antalet personer i arbetskraften och antalet sysselsatta, medan antalet arbetslösa endast visar en marginell minskning. Vidare visar Arbetsförmedlingens statistik att inflödet av nyanmälda lediga platser är högt. Framför allt anmäls lediga platser inom vård och omsorg samt handel. Detta gör att arbetslösheten bland ungdomar, framför allt bland gymnasieutbildade, minskar. Ungdomsarbetslösheten är därmed den lägsta sedan år Sysselsättningen och arbetslösheten fortsätter att förbättras Vad kan vi då förvänta oss av framtiden? Det mesta talar för att arbetskraften och sysselsättningen fortsätter att utvecklats starkt samtidigt som arbetslösheten minskar långsamt. Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos väntas arbetskraften öka med personer under Många av de nya på arbetsmarknaden är också nyanlända i Sverige. Arbetsförmedlingen tror att antalet sysselsatta ökar med cirka personer. Allt fler av de nya jobben kräver dock eftergymnasial utbildning. Dessutom har en allt större andel av de nyanlända en högskoleutbildning. Antalet arbetslösa väntas minska med cirka år 2015 och år Totalt väntas arbetslösheten som andelen av arbetskraften bli 7,8 respektive 7,5 procent åren 2015 och Arbetsförmedlingen tror sysselsättningsökningen framför allt kommer inom skola, vård och omsorg samt inom privat tjänstesektor. Enligt Almega väntas sysselsättningen bromsa in något inom tjänstesektorn till följd av att bristen på kompetens i kunskapsintensiva branscher blir allt högre. 11 Almega tror också att regeringens omläggning av jobbpolitiken kommer att leda till en inbromsning av jobbtillväxten för ungdomar och hushållsnära tjänster. Arbetsförmedlingen tror istället att bristen på arbetskraft blir som störst inom kommunal sektor. Arbetsförmedlingen tror också att sysselsättningen fortsätter att falla i yrken inom industrin. Teknikföretagen tror att antalet anställda kommer minska med cirka under år Se SCB (2015), Arbetskraftsundersökningarna i maj, juni Se Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik maj 2015, juni Se Arbetsförmedlingen (2015), Arbetsmarknadsutsikterna våren prognos för arbetsmarknaden Almega (2015), Konjunkturrapport nytt läge i svensk ekonomi efter krisen, maj Teknikföretagen (2015), Teknikföretagens prognos, maj

14 Arbetsmarknaden fungerar allt sämre Trots att sysselsättningen ökar snabbt så tycks arbetsmarknaden fungera allt sämre. Antalet nya jobb ökar snabbt men arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. Den så kallade Beveridgekurvan, se figur 1, som visar det negativa sambandet mellan vakanser och arbetslöshet tycks ha förändrats. Höga vakanstal i högkonjunkturer innebär oftast en lägre arbetslöshet. I lågkonjunkturer är det tvärtom. Det ser nu ut som om kurvan skiftat utåt, uppåt till höger. Matchningseffektiviteten har blivit sämre. Trots höga vakanstal och en relativt god konjunktur sjunker inte arbetslösheten. Arbetslösheten ser istället ut att ha strukturella förklaringar. Framför allt saknar många arbetssökande den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Gymnasieutbildning är mer eller mindre ett krav för att få jobb idag. De som saknar gymnasieutbildning och de som i övrigt är utsatta på arbetsmarknaden blir allt fler. De inskrivna på Arbetsförmedlingen som anses tillhöra de utsatta grupperna 13 på arbetsmarknaden väntas öka från 68 procent till 75 procent som andel av de inskrivna under år Störst ökning av gruppen står de som är födda utanför Europa för. Figur 1. Beveridgekurvan Vakanstal 1, ,6 1, , , ,8 0, ,4 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 9,0 9,5 Arbetslöshet Anmärkning: Procent av arbetskraften, säsongrensade kvartalsvärden. Källa: SCB och Konjunkturinstitutet De ökade strukturella problemen har enligt Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet resulterat i en högre jämviktsarbetslöshet som endast är marginellt lägre än den faktiska arbetslösheten. 14 Därmed blir det svårt att nå ner till full sysselsättning i Sverige. Resursutnyttjandet blir stramare Arbetsmarknadsgapet är en sammanfattande bedömning av resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och definieras som de faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar. När jämviktsarbetslösheten ökar så minskar antalet potentiellt arbetade timmar. När potentiellt antal arbetade timmar minskar i jämförelse med det faktiskt antal arbetade timmarna så minskar arbetsmarknadsgapet. Enligt KI väntas gapet slutas år 2017 vilket betyder att resursutnyttjandet återigen blir normalt. Utvecklingen går från ett negativt ar- 13 Arbetsförmedlingen definierar de utsatta som tillhörande någon av grupperna förgymnasialt utbildade, äldre år, utomeuropeiskt födda samt personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 14 Se Finanspolitiska rådet (2015), Svensk finanspolitik och Konjunkturinstitutet (2015), Konjunkturläget, mars

15 betsmarknadsgap med ledig arbetskraft i ekonomin där pris- och löneutvecklingen varit mer dämpad till ett positivt arbetsmarknadsgap med ett högre resursutnyttjande där pris- och löner istället accelererar. Figur 2. Arbetsmarknadsgap, de faktiskt arbetade timmarnas procentuella avvikelse från potentiellt arbetade timmar. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0-4, Anmärkning: procent av potentiellt arbetade timmar, säsongsrensade kvartalsvärden. Källa: Konjunkturinstitutet Ett annat tecken på att arbetsmarknaden fungerar sämre är att bristen på arbetskraft nu ökar. Framför allt är bristen hög inom den mer kunskapsintensiva tjänstesektorn. I den här rapporten konstateras också att bristen inom statliga myndigheter ökar. Enligt Konjunkturinstitutets barometer för hela näringslivet ligger dock bristtalet strax under det historiska genomsnittet. Av de olika indikatorerna kan vi dra slutsatsen att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden för närvarande ligger något under det normala, men att vi närmar oss en arbetsmarknad med ett stramare resursutnyttjande. Mindre lediga resurser på arbetsmarknaden ger i teorin jordmån åt ett högre lönetryck. Lönebildning, inflation och räntor Den preliminära lönestatistiken visar på en måttlig löneutveckling Enligt Medlingsinstitutets (MI) preliminära konjunkturlönestatistik var de avtalsmässiga löneökningarna 2,17 procent och de totala löneökningarna 2,76 procent år Detta är preliminär statistik, men med hjälp av historisk statistik visar MI att en revidering normalt sett ger 0,38 procentenheter högre avtalsmässig löneökning och 0,18 procentenhet högre slutlig löneökning. 16 Det skulle innebära en definitiv avtalsmässig löneökning blir 2,55 procent och en definitiv slutlig löneökning blir 2,94 procent. Obefintlig löneglidning och lägre enhetsarbetskostnad Enligt konjunkturlönestatistiken var löneökningarna under det första kvartalet år 2015 i genomsnitt 2,0 procent. Löneökningstakten har under de senaste månaderna visat en tydlig inbromsning i framför allt privat sektor. Löneökningar på lokal nivå utöver de centrala avtalen, 15 Se Medlingsinstitutet (2015), Förtjänstutvecklingen sektorsvis, juni Se Medlingsinstitutet (2015), Hur mycket kommer löneutfallet för 2014 att revideras upp?, juni

16 den så kallade löneglidningen, ligger på mycket låga nivåer. De senaste fem åren har löneglidningen legat på cirka 0,3 procent, men i år är löneglidningen obefintlig. Samma mönster kan ses i flera länder. Efterfrågan är svag och konkurrensen gör det svårt för företagen att höja priserna och på så sätt skicka sina kostnadsökningar vidare till konsumentledet. Priserna förblir låga och fallande vinster gör att utrymmet för löneglidning minskar. I många länder förbättras arbetsmarknadsläget utan att det resulterar i ökat lönetryck. Figur 3. Avtalsmässig höjning och löneökning i procent Staplar- avtalsmässig höjning Kurva - löneökning Anmärkning: Före 2009 är sifferlösa avtal inlagda med värdet noll. Därefter är de exkluderade. Källa: Medlingsinstitutet Enligt Konjunkturinstitutets prognos väntas de löneökningarna sluta på 2,9 procent år 2014 och 2,5 procent år Då arbetsgivaravgifterna för ungdomar och löneskatten för äldre höjs så väntas de totala arbetskostnaderna öka. Enligt KI väntas dock produktivitetstillväxten öka så pass mycket att arbetskostnaden per enhet ökar långsammare än tidigare. Inflations- och löneförväntningarna är fortsatt låga inför nästa års avtalsrörelse Även förväntningarna på de framtida löneökningarna är låga. Enligt TNS SIFO Prosperas enkätundersökning från juni spås löneökningar på ett och två års sikt bli 2,0 och 2,2 procent medan lönerna på fem års sikt väntas öka med 2,5 procent. 18 Även inflationsförväntningarna är fortsatt låga. Enkätundersökningen från juni visar att inflationsförväntningarna fortfarande är låga och i nivå med enkäten från mars. På ett och två års sikt väntas inflationen ligga på 0,7 och 1,1 procent. På fem års sikt ligger inflationsförväntningarna på 1,8 procent. Tabell 2. Inflations- och löneförväntningar 1 års sikt 2 års sikt 5 års sikt Mars 2015 Juni 2015 Mars 2015 Juni 2015 Mars 2015 Juni 2015 Inflation, % 0,5 0,7 1,1 1,1 1,7 1,8 Löneökningar, % 2,1 2,0 2,1 2,2 2,5 2,5 Anmärkning: I panelen ingår penningmarknadsaktörer, arbetsmarknadens parter, finansmarknadschefer, inköpschefer m.fl. Källa: TNS Sifo Prospera på uppdrag av Riksbanken 17 Se Konjunkturinstitutet (2015), Konjunkturläget, juni Se TNS SIFO Prospera (2015), Inflation Expectations 2015 juni, juni Enkätundersökningen som görs på uppdrag av Riksbanken besvaras av en panel bestående av arbetsmarknadens parter, inköpschefer och penningmarknadsaktörer. 14

17 Priserna faller fortfarande har Riksbanken de verktyg som krävs? Inflationstakten, dvs. förändringen av priserna (KPI) under de senaste 12 månaderna, var 0,1 procent i maj. 19 Inflationstakten rensad för effekten av ränteförändringar (KPIF) var i maj 1,0 procent. En marginell ökning av inflationen från förra månadens nedgång. Figur 4. KPI och KPIF 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2, KPI KPIF Inflationsmål Anmärkning: KPIF är KPI rensad för effekten av räntesatsförändringar. Skuggad del är Riksbankens prognos Källa: SCB och Riksbanken Inflationstakten har under en lång tid legat under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. I början av året fanns tendenser till stigande priser. Inflationen rensad för ränteförändringar och energipriser steg och närmade sig 1,5 procent. Under april och maj vände dock priserna återigen nedåt. Det finns flera förklaringar till den låga inflationen. En förklaring är den svagare efterfrågan i omvärlden. Andra förklaringar är fallande energipriser, en ökad konkurrens som försvårar prishöjningar, en starkare krona som fått importpriserna att falla och räntesänkningar som fått bostadskostnaderna att falla. Inte ens en negativ styrränta tycks kunna påverka. Många bedömare ställer sig därför frågan om Riksbanken har de verktyg som behövs, eftersom många av orsakerna till den låga inflationen finnas i vår omvärld utanför dess kontroll. Gör verkligen Riksbanken fler sänkningar av styrräntan? I sin senaste prognos låg Riksbanken i linje med utvecklingen. Enligt Riksbanken förväntas KPI öka med 0,3 procent år KPIF väntas år 2015 stiga till 1,1 procent. 20 Riksbanken har under våren sänkt styrräntan till -0,25 procent och gjort stora tillgångsköp av obligationer. Hur agerar då Riksbanken i framtiden? Det är viktigt för Riksbanken att inflationsmålet är trovärdigt inför nästa års avtalsrörelse och att kronan inte stärks för mycket mot euron. Inflationen är dock långsamt på väg uppåt. Många bedömare tror fortfarande på en sista höjning, men i skenet av den långsamt stigande inflationen finns nu många som tror att det är slut på sänkningar från Riksbankens sida och att en första höjning kommer under hösten Se SCB (2015), Konsumentprisindex (KPI), maj Se Riksbanken (2015), Penningpolitisk rapport, april

18 Statsförvaltningens ekonomiska förutsättningar För att myndigheters anslag inte ska förlora köpkraft så skrivs anslagen upp i takt med omvärldens priser och löner. Det kallar vi för pris- och löneomräkningen (PLO). Omräkningen görs med hjälp av historisk statistik över pris- och löneutvecklingen som mäts två år före anslagsåret. PLO delas upp i tre delar: löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader. 21 Vad blev pris- och löneomräkningen för år 2016? Enligt 2015 års ekonomiska vårproposition blir 2016 års löneomräkningstal 2,35 procent. Tillföljd av en svag prisutveckling blev omräkningstalet för lokaler -0,08 procent medan omräkningstalet för de övriga förvaltningskostnader blev 0,3 procent. Det gör att den totala pris- och löneomräkningen för en genomsnittlig myndighet med resursmixen nedan (se tabell 3) blir 1,47 procent för anslagsår Enligt pris- och löneomräkningen för år 2016 skulle därmed anslagen öka med cirka tre miljarder kronor i förhållande till år Tabell 3. Pris- och löneuppräkning för anslagsår 2016 Resursmix* Indexförändring Löner 62,5% 2,35** Lokaler 9,8% -0,08*** Övriga förvaltningskostnader 27,7% 0,3 Genomsnittlig PLO 100,0% 1,47 Anmärkning: * Resursmixen visar hur resursförbrukningen ser ut på en genomsnittlig myndighet. Vilken total anslagsuppräkning en myndighet får beror på vilken resursmix respektive myndighet har. **Förändring i AKI(ram)=3,11 och PEK=0,76. ***Gäller de myndigheter som ej omförhandlar lokalhyror år Tidigare har regeringen dock aviserat att uppräkningen av anslagen enligt pris- och löneomräkningen ska minskas med 25 procent. Vad blir pris- och löneomräkningen 2017? Arbetsgivarverket gör kontinuerligt en prognos för hur löneomräkningstalet kommer att utvecklas. 22 Enligt vår prognos väntas löneomräkningstalet för år 2017 bli något lägre än för år Det finns komponenter i prognosen som drar åt olika håll. 21 För lokalkostnader skrivs anslagen upp med 70 procent av årstakten i konsumentprisindex (KPI), mätt två år före aktuellt anslagsår. Anslagsomräkningen för lokaler år 2016 styrs därmed av KPI år Eftersläpningen gäller även de övriga två komponenterna. När anslagen för övriga förvaltningskostnader justeras används ett index som fastställs genom en sammanvägning av flera SCB-index avseende utgifter som är vanliga vid myndighetsutövning två år tidigare. Löneomräkningen dvs. omräkningen för anslag till löner är den mest komplexa. Här räknar SCB om anslagen med hjälp av arbetskostnaderna för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år innan anslagsåret. Den uppräkningsfaktor som SCB använder kallas för AKIram (arbetskostnadsindex för ramanslag). AKI-ram inkluderar löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Efter det att AKI-ram räknats fram görs också ett produktivitetsavdrag. Produktivitetsavdraget mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av den årliga produktivitetsutvecklingen inom privat tjänstesektor. När avdraget är gjort erhålls det vi brukar kalla för löneomräkningstalet (dvs. AKI-ram minus produktivitetsavdraget). 22 Beräkningarna bygger bl.a. på Konjunkturinstitutets prognoser över löne- och produktivitetsutvecklingen. 16

19 De kollektivavtalade avgifterna för tjänstemän inom industrin väntas öka marginellt år 2015 jämfört med år Samtidigt väntas löneökningstakten år 2015 bli lägre än år 2014 för tjänstemännen inom industrin. Löneökningstakten minskar mer än vad de kollektivavtalade avgiftna ökar. Det gör att de totala arbetskraftskostnaderna för tjänstemän i tillverkningsindustrin mätt enligt AKI-ram för anslagsår 2017 blir något lägre än de var anslagsår Enligt vår prognos blir AKI-ram 2,9 för anslagsår Figur 5. Utveckling och prognos av löneomräkningstalet 4,5 4,43 4 3,9 3,5 3 2,5 2,35 2 2,2 1,5 1 0,92 1,0 0,5 0 0, Källa: Arbetsgivarverket Även produktivitetsavdraget för anslagsår 2017 blir något mindre än det vara anslagsår Visserligen väntas produktivitetstillväxten i tjänstesektorn bli något högre i år än förra året, men eftersom produktivitetsavdraget är konstruerat som ett glidande 10-årigt medelvärde så får även tidigare år stor betydelse. Då år 2007 års produktivitetstillväxt var negativ påverkar medelvärdets tidiga år så mycket att produktivitetsavdraget blir mindre anslagsår 2017 jämfört med anslagsår I Arbetsgivarverkets prognos för år 2017 blir produktivitetsavdrag 0,7 procent, vilket resulterar i ett prognostiserat löneomräkningstal på 2,2 procent för anslagsår Enligt Riksbankens senaste prognos väntas årsgenomsnittet för KPI ligga på runt 0,3 procent. Det innebär att prognosen för index för lokaler och övriga förvaltningskostnader inte skiljer sig mycket från de värden som presenterats i tabell 3. Det skulle peka mot en genomsnittlig pris- och löneuppräkning för anslagsår 2017 i nivå med den som görs för anslagsår Den totala uppskrivningen ska dock enligt förslag i den senaste budgetpropositionen minskas med 25 procent. 0,49 23 För kollektiva avtalade avgifter se Svenskt Näringsliv (2015), Fakta om löner och arbetstider För en mer genomgripande analys av löneomräkningen, se Arbetsgivarverket (2011), Löneomräkningen i det statliga ramanslagssystemet Framtida utveckling och behov av förändringar?, Rapportserie 2011:2. 17

20 Ekonomi Anslag och verksamhetens resultat Medlemmarnas resultat mätt som intäkter minus kostnader är bättre hos 56 procent av medlemmarna under kalenderåret 2014 jämfört med år Hos 31 procent av medlemmarna är resultatet oförändrat och hos 13 procent är det sämre. År 2014 anslagssparade 60 procent av de statliga myndigheterna. I 21 procent av myndigheterna var anslagen i balans och i 19 procent av myndigheterna utnyttjades anslagskrediten år Nettotalet minskade år 2013 men ökade igen år 2014, med färre medlemmar som utnyttjar anslagskrediten och fler som anslagssparar. Figur 6. Leder verksamhetens resultat till anslagssparande, balans eller utnyttjande av anslagskredit (utfall för åren och prognos för år 2015) Anmärkning: Balans karaktäriseras av varken anslagssparande eller utnyttjande av anslagskredit. Enligt prognosen väntas verksamhetens resultat bli bättre hos 11 procent, oförändrat hos 48 procent och sämre hos 41 procent av medlemmarna år 2015 jämfört med år Prognosen för år 2015 visar att resultatet väntas ge upphov till anslagssparande i 23 procent av myndigheterna, anslagsbalans i 43 procent av myndigheterna och utnyttjande av anslagskredit i 34 procent av myndigheterna. 18

21 Budgetomslutning Budgetomslutningen var år 2014 större hos 61 procent av medlemmarna jämfört med år Hos 35 procent var omslutningen oförändrad och hos fyra procent var omslutningen mindre år 2014 jämfört med år Andelen intäkter från uppdrag och avgifter var under år 2014 oförändrat hos 56 procent av medlemmarna jämfört med år Hos 26 procent var andelen större och hos 18 procent av medlemmarna mindre år 2014 jämfört med år Figur 7. Medlemmarnas totala budgetomslutning i reala termer jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2015) I prognosen för år 2015 tror 45 procent av medlemmarna på en större budgetomslutning jämfört med år Denna nivå är historiskt låg, den lägsta sedan år Allt färre medlemmar ökar sin budgetomslutning. Hälften av medlemmarna tror att budgetomslutningen blir oförändrad medan fem procent tror att budgetomslutningen blir mindre jämfört med år En majoritet på 68 procent tror att andelen intäkter från uppdrag och avgifter blir oförändrade år 2015 jämfört med år Hos 19 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter öka och hos 13 procent av medlemmarna väntas andelen intäkter från uppdrag och avgifter minska jämfört med år

22 Kompetensförsörjning Pensionsavgångar Enligt statistik från Statens tjänstepensionsverk (SPV) väljer allt fler i staten att skjuta på sin pension och många fortsätter att jobba fram till 67 års ålder. 25 De senaste årens pensionsavgångar i statsförvaltningen har dock legat på en relativt stabil nivå och väntas även fortsättningsvis göra så. Figur 8. Har medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar, uppdelat på COFOG I undersökningen ställs två frågor om den statliga generationsväxlingen. Den första frågan gäller huruvida medlemmarna haft omfattande pensionsavgångar det senaste halvåret. 26 Undersökningen visar att 87 procent av medlemmarna (viktat med avseende på antal anställda) inte haft några omfattande pensionsavgångar medan 13 procent har haft omfattande pensionsavgångar. Detta är den lägsta nivån sedan hösten 2012, då andelen var 20 procent. I undersökningen hösten 2014 uppgick motsvarande andel också till 20 procent. 25 För en bra genomgång se SPV (2014), Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport Vad som uppfattas som omfattande är, och bör så förbli, medlemmarnas egna bedömningar utifrån deras egna perspektiv. Medlemmarnas verksamhet skiljer sig avsevärt åt i flera avseenden, inte minst när det gäller antal anställda och pensionsavgångar. Endast den enskilda medlemmen kan avgöra om pensionsavgångarna varit omfattande eller inte. 20

23 Som figuren visar skiljer det kraftigt mellan COFOG-grupperna. Varken i vårens undersökning eller i de två senaste föregående undersökningarna hade någon av medlemmarna inom Försvar eller inom Samhällsskydd och rättsskipning omfattande pensionsavgångar. Inom Allmän offentlig förvaltning, har 12 procent haft omfattande pensionsavgångar, 16 procent inom Utbildning och 36 procent inom Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård. Påverkas kompetensförsörjningen av pensionsavgångarna Den andra frågan, som endast ställs till de som haft omfattande pensionsavgångar, handlar om hur de omfattande pensionsavgångarna påverkat kompetensförsörjningen. Resultaten som redovisas i figur 9 visar att 30 procent av de som haft omfattande pensionsavgångar inte påverkats alls, att hela 66 procent menar att pensionsavgångarna haft en positiv inverkan medan fyra procent hävdar att de haft en negativ inverkan på kompetensförsörjningen. Jämfört med för ett år sedan är det 23 procentenheter färre som uppger att verksamheten påverkats negativt och samtidigt kraftig ökning med 48 procentenheter av andelen som uppger att de påverkats positivt. Figur 9. Hur har kompetensförsörjningen påverkats hos medlemmar med omfattande pensionsavgångar? En majoritet av medlemmarna inom COFOG-grupperna Utbildning, Kultur, fritidsverksamhet och religion och Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, liksom samtliga medlemmar inom Socialt skydd inkl. hälso- och sjukvård ser positivt på pensionsavgångarnas effekter på kompetensförsörjningen. Inom Allmän offentlig förvaltning är en majoritet av uppfattningen att verksamheten inte påverkats alls. Observera att verksamheterna inom Försvar och inom Samhällsskydd och rättsskipning inte anser sig haft några stora pensionsavgångar och därför inte påverkats alls. 21

24 Sysselsättning Antalet anställda var i vårens undersökning fler hos 25 procent av medlemmarna, oförändrat hos 52 procent och färre hos 23 procent jämfört med sex månader tillbaka. Enligt prognosen väntas antalet anställda om sex månader vara fler hos 24 procent, oförändrat hos 55 procent och färre hos 21 procent av medlemmarna. Arbetsgivarverkets statistik över antalet anställda hos våra medlemmar visar att antalet anställda ökat i en långsammare takt än tidigare. Från september år 2013 till september 2014 ökade antalet anställda med personer. Figur 10. Antal årsarbeten jämfört med föregående år. Fler, oförändrat eller färre (utfall för åren och prognos för år 2015) Om i stället antal årsarbeten 27 studeras, se figur 10, var antalet fler hos 53 procent av medlemmarna, oförändrat hos 33 procent och färre hos 14 procent av medlemmarna år 2014 jämfört med år I vårens prognos för år 2015 väntas antal årsarbetare bli fler hos 23 procent av medlemmarna, oförändrat hos 55 procent och färre hos 22 procent av medlemmarna jämfört med Antal årsarbeten definieras som vad antalet anställda skulle varit om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar. 22

25 Personalomsättning Personalomsättningen har traditionellt varit oförändrad hos en majoritet av Arbetsgivarverkets medlemmar. Hos 79 procent var personalomsättningen oförändrad, hos 11 procent ökade den och hos 10 procent minskade personalomsättningen år 2014 jämfört med år Figur 11. Personalomsättningen jämfört med föregående år. Större, oförändrad eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2015) Under år 2015 väntas nettotalet fortsätta att öka, eftersom fler tror på en ökad nivå av personalomsättning år 2015 jämfört med år Enligt prognosen väntas personalomsättningen öka hos 26 procent av medlemmarna. Hos 73 procent väntas personalomsättningen bli oförändrad och hos endast en procent beräknas personalomsättningen minska år 2015 jämfört med år För första gången sedan år 2012 har andelen medlemmar med en oförändrad personalomsättning minskat. Övertidsuttag Figur 12 visar att en majoritet av medlemmarna inte förändrar sitt övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) mellan två på varandra följande år. År 2014 jämfört med år 2013 var det 70 procent som inte förändrat övertidsuttaget. Hos 14 procent av medlemmarna var övertidsuttaget större och hos 16 procent var övertidsuttaget mindre. I prognosen för 2015 är det något fler som tror på ett oförändrat övertidsuttag. Hos 84 procent av medlemmarna väntas övertidsuttaget bli oförändrat år 2015 jämfört med år Hos sex procent av medlemmarna väntas övertiden öka och hos 10 procent minskar övertiden. Nettotalet för år 2015 blir nästan detsamma som för år

26 Figur 12. Övertidsuttag (den del som kompenseras i pengar) jämfört med föregående år. Större, oförändrat eller mindre (utfall för åren och prognos för år 2015) Rekrytering och brist på lämpliga sökanden Under den studerade perioden mellan åren 1997 och 2015 har andelen som rekryterat eller försökt rekrytera, det så kallade rekryteringstalet, legat på mellan 89 och 100 procent. I både vårens och förra höstens barometerundersökningar är andelen 100 procent. I alla de fem föregående barometerundersökningarna svarade 99 procent att de nyrekryterat eller försökt nyrekrytera under det senaste föregående halvåret. I figur 13 nedan presenteras andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden. Efter många år av fallande brist på arbetskraft hos Arbetsgivarverkets medlemmar nådde bristtalet sin lägsta nivå under år Därefter inleddes en period med relativt sett högre resursutnyttjande. Andelen medlemmar som hade brist på lämpliga sökanden har trendmässigt stigit ända sedan Bristtalen minskade något i samband med finanskrisen hösten 2008 då resursutnyttjandet vände nedåt, men inte till samma låga nivåer som tidigare. Efter finanskrisen skedde en snabb återhämtning av svensk ekonomi. Bristen på arbetskraft ökade mycket snabbt och bland Arbetsgivarverkets medlemmar ökade andelen med brist på lämpliga sökanden ytterligare. Sent under år 2012 och år 2013 minskade bristtalen i statsförvaltningen något då resursutnyttjandet på den svenska arbetsmarknaden, liksom bristen på arbetskraft minskade. Det senaste året har resursutnyttjandet åter ökat och denna vårens undersökning, liksom förra hösten, visar åter tecken på svagt ökande bristtal i statsförvaltningen. Den tidigare successiva minskningen av andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden, sedan hösten 2012, är bruten och bristtalet uppgår nu till 46 procent i vårens undersökning. Ökningen är nio procentenheter sedan föregående år. På våren 2014 låg andelen på 37 procent, under hösten 2014 på 42 procent. 24

27 Figur 13. Arbetskraftsbrist, uppsägning och förväntad övertalighet Anmärkning: Här redovisas utfall för arbetskraftsbrist och uppsägningar medan övertalighet för kommande 12 månader är en prognos. Den vanligaste kategorin av rekryteringar med bristsituation har vid tidigare mätningar funnits inom IT. I undersökningen för ett år sedan, våren 2014, noterades en relativt låg andel av dem som haft brist, som uppgett att bristen åtminstone delvis bestått i IT-kompetens av något slag. I vårens nya mätning, liksom förra höstens, är IT åter det vanligaste området med brist på lämpliga sökanden. 51 procent av de som uppgett brist har haft brist inom IT. Därutöver finns bristen främst inom FoU, utbildning och forskning, där nu 34 procent uppger att brist finns. Även inom Juridiskt och allmänt utredningsarbete har medlemmar upplevt brist på lämpliga sökanden, där är andelen 18 procent. Uppsägningar och övertalighet I figur 13 presenteras också utvecklingen av statsförvaltningens uppsägningar. Andelen medlemmar som svarat att de sagt upp personal under det senaste halvåret har minskat från 45 procent i höstens undersökning till 29 procent i vårens undersökning. Uppsägningarna under det senaste halvåret finner man främst på expertnivå (BESTA-nivå 5-6) inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning och inom Ekonomiförvaltning och revision på assistentnivå (BESTA-nivå 1-2). I figur 13 åskådliggörs också andelen medlemmar som svarat att de kommer ha en övertalighet de kommande 12 månaderna. Figuren visar att andelen har minskat från 40 procent i höstens undersökning till 23 procent i vårens undersökning. Övertaligheten finner vi inom flera arbetsområden. De återfinns främst expertnivå (BESTA-nivå 5-6) inom arbetsområdet FoU, utbildning och forskning och på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdena Juridiskt och allmänt utredningsarbete, Sekreterar- och kontorsservicearbete samt Tekniskt arbete. Det kan alltså noteras att det totalt sett för sektorn som helhet samtidigt finns både brist och övertalighet inom arbetsområdet Juridiskt och allmänt utredningsarbete. 25

28 Påverkas verksamheten av bristen på arbetskraft Figur 14 visar i vilken omfattning medlemmarnas verksamhet påverkats av bristen på lämpliga sökanden. Resultatet visar att andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en stor omfattning ökar och nu uppgår till 15 procent. Andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en liten omfattning har minskat från 84 procent i höstens undersökning till 79 procent i vårens undersökning medan andelen som inte påverkats alls minskat från sju till sex procent. Figur 14. Hur har brist på lämpliga sökanden påverkat medlemmarnas verksamhet? Anmärkning: Avser andelen medlemmar viktat efter antalet anställda. Frågan som besvarades var om bristen på lämpliga sökanden påverkat medlemmens verksamhet negativt i stor omfattning, i liten omfattning eller inte alls. Observera att frågan endast besvarats av de medlemmar som uppgett att de haft brist på lämpliga sökanden. En övervägande andel medlemmar upplever att bristen har en liten påverkan på verksamheten. Andelen medlemmar som upplever att bristen har stor påverkan på verksamheten har dock ökat till den högsta nivån sedan hösten Har verksamheten svårt att behålla personal? I undersökningen hösten 2014 lades en ny fråga till. Förutom brist vid rekrytering, uppsägningar och övertalighet, så introducerades en fråga för att undersöka om verksamheterna haft svårt att behålla sin personal. Anledningen till detta är för att få en mer fullständig bild av hela rekryteringskedjan inom strategisk kompetensförsörjning, som syftar till att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla den kompetens som behövs i verksamheten vid varje tillfälle. Här ingår samtidigt att omställa den kompetens som inte längre behövs. Andelen medlemmar som upplever svårighet att behålla personal uppgår i vårens undersökning till 16 procent. I höstens undersökning var andelen 17 procent. Totalt sett gäller detta främst inom arbetsområdet Juridiskt och allmänt utredningsarbete, där andelen medlemmar som uppger svårigheter att behålla personal ökat från 39 procent till 51 procent, främst på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4). Näst störst andel av medlemmarna, 28 procent, uppger att 26

29 problem finns inom Tekniskt arbete, också detta på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4). Medlemmarna upplever också svårigheter med att behålla personal främst på samma nivå inom Rättsligt arbete. Resultatet uppdelat på COFOG presenteras längre fram i rapporten, se den sista figuren. Kompetensförsörjningsläget för chefer i staten Förändringarna av frågorna i undersökningen har skett i samråd med Arbetsgivarverkets medlemmar som också efterfrågat uppgifter om chefsförsörjningen i staten. I undersökningen hösten 2014 utökades därför svarsalternativen med gruppen chefer med personalansvar för att komplettera arbetsområdena i BESTA gällande frågorna om brist vid rekrytering, uppsägningar och övertalighet samt den nya frågan om svårigheter att behålla personal. Chef med personalansvar förekommer i BESTA mest på expertnivå (BESTA-nivå 5-6) och även inom vissa arbetsområden på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4). Chef med personalansvar förekommer inte på assistentnivå (BESTA-nivå 1-2). Andelen medlemmar som uppgett att det råder brist på lämpliga sökanden uppgår i vårens undersökning till 46 procent. Av dessa uppger fyra procent att brist finns på chefer med personalansvar på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). I höstens undersökning var den andelen 17 procent. Endast en procent av de medlemmar som har sagt upp personal det senaste halvåret, har sagt upp chefer med personalansvar på handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4). Däremot är övertaligheten något större, 10 procent av de som har övertalighet, uppger att det kommer att gälla chefer med personalansvar det kommande året. När det gäller medlemmarnas svårighet att behålla personal där andelen totalt är 16 procent, så har tre procent av dessa angett det svårt att behålla chefer med personalansvar, främst på expertnivå (BESTA-nivå 5-6). 27

30 Utvecklingen i olika verksamhetsinriktningar I detta avsnitt beskrivs utvecklingen i de olika verksamhetsinriktningarna (COFOG) i detalj. Först analyseras utvecklingen av bristen på arbetskraft, uppsägningar, övertalighet och svårighet att behålla personal i ett COFOG-perspektiv. Sedan redovisas övriga indikatorer per COFOG. Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden låg under våren 2015 på 46 procent vilket är en fortsättning på den ökning av bristen som uppmättes i den föregående undersökningen. Figur 15 visar hur bristtalet utvecklats i de olika verksamhetsinriktningarna. De mörkblå staplarna visar bristen på lämpliga sökanden i vårens undersökning medan de ljusblå staplarna visar bristen på lämpliga sökanden i höstens undersökning. Figur 15. Brist på lämpliga sökanden uppdelat på COFOG Anmärkning: Se bilaga 2 för en detaljerad översikt över vilka medlemmar som ingår i respektive COFOG-grupp. Bristtalet har minskat i tre COFOG-grupper av sju. Störst är minskningen inom Allmän offentlig förvaltning, där nu 13 procent av medlemmarna i gruppen rapporterar brist, främst gällande handläggarnivå (BESTA-nivå 3-4) inom arbetsområdena IT-verksamhet, tekniskt arbete och i gruppen annat, arbetsuppgifter som inte fångas av övriga alternativ. Inom Näringslivsfrågor inkl. miljöskydd, bostadsförsörjning och samhällsutveckling, har bristtalet minskat från 28