RÖNTGEN. 100 år av utveckling på Södertälje sjukhus Södertälje sjukhus Din nära specialistvård

Transkript

1 RÖNTGEN 100 år av utveckling på Södertälje sjukhus År År 2010 Södertälje sjukhus Din nära specialistvård

2 Södertälje sjukhus historia startade 1777 Södertäljes första sjukhus inrättades redan Det var inhyst i vad som under många år var flickskola på Orionkullen, och hade till en början 6-8 vårdplatser. Antalet vårdplatser utökades sedan successivt till 25 innan sjukhuset lades ned Södertälje var sedan utan sjukhus till Efter långa diskussioner med Landstinget fick man då pengar, som tillsammans med pengar från grannkommuner räckte till ett nytt sjukhus med 24 vårdplatser. Sjukhuset blev snabbt för litet och man beslöt att bygga ett helt nytt. Detta lokaliserades till de då helt orörda ägorna öster om kanalen och fick 36 vårdplatser. Även detta visade sig mycket snabbt vara för litet, då beläggningen ibland kunde nå 63, och 1912 beslöts en utvidgning, som stod färdig Sjukhuset hade efter ombyggnaden 73 sängar. Den ursprungliga huskroppen finns kvar i den befintliga byggnadskroppen. De första årtiondena fanns endast en läkare på lasarettet. Han hette Otto Martin, och han följdes av Carl Bark. Donationen som 1914 möjliggjorde ett röntgenlaboratorium Varför röntgenlaboratoriet bekostades med privata medel vet vi inte säkert. Antagligen var den stora investeringen långt ovanför sjukhusets ekonomiska möjligheter. Inte heller vet vi säkert varför just godsägaren C.O. Rydberg gjorde donationen. En muntlig tradition gör gällande ett en släkting till Rydberg behandlats på lasarettet, men att behandlingen skulle ha blivit mer framgångsrik om en röntgenavdelning funnits. Carl Oskar Rydberg var född i Godegård i Östergötland Han flyttade till Tvetaberg Han gifte sig 1906 och flyttar till Danderyd Den 7 april 1914 skriver han följande brev: Herr Kapten A.H. Lewin, Södertelje På det af mig utlofvade bidraget till ett röntgeninstitut vid Södertelje lasarett bifogas härjemte en Check à Kr Möjligen resterande kostnader för detsamma skall jag betala så snart det blifver klart vad det kostar så fremt kostnaderna ej öfverstiger kr. På Checken fås pengar i bank-kontoren i Södertelje. Om ett erkännande av ingången heraf anhålles. Högaktningsfullt C.O. Rydberg Tackbrev från Södertälje sjukhus: Sedan länslasarettet i Södertälje genom Eder frikostighet erhållit ett röntgenlaboratorium, som nu tagits i bruk och visat sig uppfylla alla anspråk med afseende à fullständighet och modern konstruktion, har lasarettsdirektionen härmed velat uttala sin och de sjukvårdsbehöfvande i denna ort djupt kända tacksamhet för denna frikostiga gåfva, hvilken skall fästa Edert namn vid minnet af hvad som gjorts för lasaretts- och sjukvårdens utveckling och befrämjande. Alma Bäck Då sjukhuset nu behövde en röntgensköterska anställs Alma Bäck, född utanför Ljusdal i Hälsingland den 12 februari Hon är utbildad på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hon anställs redan i september 1913, då hon vikarierar för översköterskan, men tituleras röntgensköterska. En röntgensjuksköterska på den här tiden fick göra mycket. Det berättas att det en gång när hon var i tjänst kom in ett svårt olycksfall. Dr Lindqvist var för tillfället i Stockholm och Alma ringde honom med bedömningen att en benamputation föreföll nödvändig. Hon fick helt enkelt i uppdrag att göra den själv hon hade ju varit med om det!

3 Wilhelm Conrad Röntgen ( ) Upptäckten av röntgenstrålarna år 1895 kom att betyda att ett instrument som möjliggjorde diagnos på ett sjukdomstillstånd nu fanns tillgängligt. Upptäckten av röntgen innebar troligen den mest omfattande förändring av sjukvården som någonsin gjorts. Före 1895 kunde läkarna endast ställa en sannolik diagnos utifrån vad patienten kunde berätta och var det gjorde ont och om det syntes någon förändring på utsidan av kroppen. Med röntgen blev det nu möjligt att se insidan av patienten utan att först skära i densamma för att sedan upptäcka att man skurit upp patienten i onödan. Den 28 december 1895 skickar Röntgen en uppsats på 10 sidor om sin upptäckt med titeln Über eine neue Art von Strahlen till det medicinska sällskapet i Würzburg. Några dagar efter detta sänder han även en redogörelse för sin upptäckt till ett antal ledande forskarkolleger i Europa och Amerika. Här sänder han då även med en röntgenbild av en hand. Den 12 januari 1896 demonstrerar han sin upptäckt för kejsar Wilhelm II i Berlin. Röntgen dör ensam och nedbruten i sitt hem i München, Tyskland den, 10 februari Exempel på tidig skyddsutrustning för personalen på en röntgenavdelning År 1901 tilldelas det första Nobelpriset i fysik William Conrad Röntgen. Detta pris får han för sin upptäckt av det han själv kallade för X-strålar. Från sitt hotellrum i Stockholm skriver Röntgen hem till sin fru, Bertha: Sverige är täckt av snö, och fast solen inte lyser vare sig regnar eller snöar det. Stockholm är en mycket underlig stad. Jag skriver mer nästa gång... Dessa X-strålar får så småningom namnet röntgenstrålar efter sin upptäckare som ett tack för hans insats (på engelska heter det fortfarande X-ray). Röntgen revolutionerade den medicinska vården och kom att bli helt dominerande för medicinsk diagnostik. Vid närmare studier visade det sig att dessa strålar, som han då kallade X-strålar, även kunde passera genom tätare material som böcker, träskivor, aluminiumplåtar, m m. Det gick inte att hindra strålningen som enkelt passerade böcker med 1000 sidor. Röntgen observerade att denna strålning på sin väg genom materia bromsades mer av tätare strukturer, t.ex. metallföremål, vilket på en fotografisk film, placerad bakom objektet, visade sig i form av svärtning med skarp siluett där strålningen träffat filmen. Röntgen insåg snabbt vidden av hans upptäckt. Fru Röntgen har berättat att den tid under vilken han gjorde sin upptäckt var hopplös. - Han kom ständigt för sent, för att strax efteråt rusa tillbaka till laboratoriet. En del av dagens skyddsutrustning på en röntgenavdelning

4 Röntgenmetoder I början av 1950-talet kom ett antal stora innovationer. Man hade tidigare gjort många försök att undersöka hjärnans hålrum och nu kom encephalografi ( luftskalle ) med patienten sittande som lumbalpunkteras och luft sprutas in som sedan går upp i hjärnans hålrum. Det var ingen behaglig undersökning för patienten. Men den var den gängse första metoden där man ville ha fram en diagnos inom neuromedicin. Den andra innovationen var färgskalle. Man undersökte hjärnans blodkärl med kontrast. Man hade utvecklat filmväxlare och kunde se ett förlopp. Patienten var liggande och man punkterade halspulsådern. Nålen satt i halspulsådern och kontrast sprutades in och gick upp till den halvans kärl i hjärnan gjordes 54 färgskallar gjordes 208 färgskallar (carotisangiografier). Det var således en hög aktivitet under 1950-talet i det här nya speciallaboratoriet, som var beläget nere i källaren Luftskalle Färgskalle Numera undersöks hjärnans vävnad och kärl med datortomograf eller CT (Computerized Tomographic Scanning eller datorstyrd skiktröntgen). Istället för att en röntgenstråle sänds genom kroppen, som vid vanlig röntgenundersökning, sänds många små röntgenstrålar från flera olika vinklar. Dessa strålar fångas upp av sensorer som registrerar strålarnas styrka och sänder dem vidare till en dator. Röntgenstrålarna försvagas beroende på vilken vävnad de passerar. Den information som registrerats bearbetas av datorn och omvandlas till en 2D- eller 3D-bild. 3D-bild

5 Journalföring 1914 års journalföring De bevarade patientjournalerna utgjordes endast av temperaturlistor, ibland försedda med summerisk anamnes. Man skrev också dit operationsberättelser och behandling. I ett av första dagens fall kan man läsa sjukhusets första röntgenutlåtande, men i övrigt har man inte angett ens att patienten blivit röntgenundersökt. De i röntgenavdelningens bevarade journalbok skrivna K och P ska troligen tolkas som K= klinik och P= poliklinisk. Den första dagen, torsdag den 19 mars 1914, undersöktes sex patienter års journalföring Idag är sjukhusets patientjournaler helt digitaliserade. Röntgen tar emot elektroniska remisser och ger elektroniska remissvar via sjukhusets journalsystem. Det innebär att remittenterna får röntgensvar snabbare vilket innebär ett bättre totalomhändertagande av våra patienter. Ingång till Röntgenavdelningen. Byggnadsår

6 Verksamhetsområde Röntgen i framtidens hälso- och sjukvård Ett etappvis till- och ombyggt sjukhus i Södertälje ger förutsättningar att utveckla den framtida akutsjukvården för de södra länsdelarnas cirka invånare med god kvalitet och ekonomisk bärkraft. Det nybyggda sjukhuset innebär en kapacitetsökning som motsvarar cirka 25 procent av det förväntade ökade behovet av slutenvård inom Stockholms läns landsting. Röntgen flyttar 2016 in i helt nya lokaler anpassade för nya arbetssätt och utrustade med den senaste tekniken, för att möta morgondagens behov av röntgendiagnostik. Södertälje Sjukhus AB Rosenborgsgatan 6-10, Södertälje Telefon vxl: sodertaljesjukhus.se Tryck: Östertälje Tryckeri AB