Välkommen till Företagsjuntan

Transkript

1 Välkommen till Företagsjuntan Åland, Kökar, Kyrkogårdsö Självpresentation på 30 sekunder Jag heter Just nu så En av mina styrkor är Presentationer av följande företagarkvinnor: Ann Granlund, textilhantverkare från SALT Giséla Linde, frilansjournalist, smyckesmed, författare till boken Lev enklare Rosita Stenros, skärgårdsbrukare, hälsovårdare Riikka Åström, företagare, småbarnsmamma och hästägare Workshopsledare Beryl Fagerlund, psykolog och psykoterapeut Jag är mest stolt över att På min fritid Koordinator Ester Miiros, affärsutvecklare, ÅTC Min kommande utmaning är Skillnaden mellan att ha mål och att inte ha mål är resultatet.

2 Om självinsikt och självkänsla Ur boken Självkänsla av Masreliez-Steen och Modig (2004), N&K Självkänsla = att bottna i sitt innersta, i en inre trygghet Att känna att jag är någon, att det jag gör och tänker bottnar i den jag är Att veta vem jag är och ta ansvar för mitt handlande - Att göra det som känns riktigt utan att kasta ängsliga sidoblickar på omgivningens förväntningar Att inte bli rädd för min egen osäkerhet utan istället visa den Att inse att jag inte är bra på allt Att acceptera mina svaga sidor och arbeta med dem eller leva med dem allt efter vad jag bestämmer mig för det är SJÄLVKÄNSLA. Självkänsla är inte detsamma som självsäkerhet. Självsäkerheten kan komma av det att man vet hur man skall vara och klä sig: att man är uppväxt i en miljö som passar in. Andra visar en självsäkerhet i sitt sätt att vara för att de i grunden är trygga. Det är inte så viktigt för dem att koncentrera sig på hur de ska bete sig i varje situation. Ibland är yttre självsäkerhet ett skydd och en mask. Dessa personer döljer sin osäkerhet genom att vara nedlåtande mot andra och ger andra en känsla av osäkerhet och olust. Det är lätt att skilja den positiva självsäkerheten från den negativa i de förstnämndas sällskap mår vi bra. Vårt självförtroende i sin tur växlar med situationer. När vi gör saker vi kan och klarar av bra har vi gott självföretroende. Det uppnås först när vi lär oss att behärska en aktuell situation med hjälp av kunskap och erfarenhet. Nya och ovana situationer är svårare att hantera och väcker större osäkerhet. Självsäkerheten är iakttagbar = ytan. Självförtroendet växlar i olika situationer. Det bygger på min vana vid situationen och min kunskap om den. Självkänslan är tyngden i botten som gör att jag reser mig efter smällarna (s 17) Dockan som gungar med tyngd i botten är bildexemplet. SPIRA Anna Ekelund-Täreby, en av grundarna till Spira Inredning Att spira är att vara i långsam, säker, ständig rörelse uppåt, framåt och vidare... Jag gör en skillnad Ur en föreläsning om självkänsla med Barbro Gustafsson Allt man har kan man mista, och vad baserar vi då vår självbild på om vi bara är vad vi gör eller äger? Att uppleva sig bekräftad innebär ökad villighet att medverka och gör att självkänslan stärks positivt. Jag gör en skillnad. Att uppleva sig icke-bekräftad innebär självtvivel, undvikande, hopplöshet, man uppfattar att man saknar mänsklig kompetens, man får en minskad självtillit. Det gäller inom vården och på arbetsplatsen. Inbillar jag mig? Blir jag inte trodd? Konsekvenserna av ett negativt möte gör att man börjar tvivla på sig själv och försöker undvika/dölja. Man utsätter sig inte för sådana personer eller sådana situationer. Vi vill alla vara betydelsefulla. Att bevara bilden av sig själv som värdefull är mycket viktigt. När någon har det svårt, säg inte: Jag tycker synd om dig (som förringar personen) utan istället: Jag tycker om dig! (som bekräftar och stärker). Människor med en positiv självbild ställer högre krav och har högre förväntningar på hur de blir bemötta. De har oftare någon att anförtro sig åt, de kan och vågar berätta både gott och ont men inte åt alla. Att lyckas uppnå något gör mig stolt. Att våga anta utmaningar gör mig modig. Också när jag försöker och inte lyckas kan jag säga: Det lyckas inte alltid. Jag kan hantera ett misslyckande. En person med dålig självkänsla kan inte/vågar inte säga det.

3 Självkänslan är vår uppfattning och värdering av oss själva, den är vår relation till oss själva. Man måste bli varse sina självbedrägerier för att få en realistisk självbild. Jag blir modig genom modiga handlingar. Jag blir feg genom fega handlingar (jag skäms och mår dåligt efteråt). En mentor är en förebild som förmedlar kunskap, färdigheter, kultur och värderingar ett bollplank för både personlig och professionell utveckling bjuder på sin erfarenhet och på sitt kontaktnät har intresse, engagemang och tid Vill du ha modiga barn? Visa dem tilltro. Fråga hur de har tänkt lösa problemet/situationen. Ge dem ansvar, döm inte. Fundera över: Vad mår jag bra av? Gör mer sådant. Vad mår jag dåligt av? Välj bort. Varje handling en människa utför har sin rot i uppfattningen om vem hon är. Ditt verk på jorden speglar det värde du sätter på dig själv. Din första plikt är därför att bekämpa bilden av dig själv som värdelös. Marianne Fredriksson, ur Noreas saga, 1983, s 143 Vad är mentorskap för företagare? Materialet här kommer från ALMI Företagspartners mentorprogram Mentorskap är en metod för stöd och utveckling av (ny)företagare för systematisk överföring av kunskap, erfarenhet och handlingsmönster för personlig utveckling hos både mentor och adept för att motivera och vägleda mot ett uppställt mål = en ömsesidig relation, där mentorn är ett filter, bollplank och en tränare/ coach för adepten I relationen finns inget juridiskt ansvar för någon part. Det har visat sig lätt i Sverige att hitta mentorer och svårare att hitta bra adepter. En mentor är inte en rådgivande och problemlösande konsult (expert) eller terapeut, utan ett bollplank för utveckling: livskraft, lönsamhet och lärande hos adepten både som företagare och person. En adept tror på sin affärsidé är öppen för förändring vill och kan utvecklas definierar affärsmässiga och personliga mål är ödmjuk är drivande i relationen beredd att leva målinriktat har tid och är engagerad

4 Tillväxt Mål och delmål leder till framgång MÅL? Målinriktat arbete Handlingssplan Stimulans Motivation Som bäst planeras ett åländskt mentorprogram. Ett organiserat mentorprogram innebär att man försöker matcha ihop ett mentorpar så bra som möjligt. Mentorparet träffas regelbundet under ett års tid och jobbar med en egen handlingsplan (se bilden ovan). Mentorns arbete är ideellt och sker enligt ett sekretessavtal. Så här ser ALMI:s mentorprogram ut från början till slut: 1. Intresseanmälan från adepter och mentorer, personlighetstest 2. Intervju med adepter respektive mentorer 3. Matchning av par 4. Introduktion/utbildning samt gemensam kick-off det första strukturerade mötet, därefter träffas mentorparen själva 5. Halvårsträff 6. Regelbunden uppföljning m h a exempelvis telefon, besök samt webbenkät 7. Regelbundna kunskaps- och nätverksträffar 8. Avslutning och diplom Tid Mentorerna bedöms efter engagemang och förutsättningar att kunna avsätta tid. Det handlar om ett år med minst 12 träffar à två timmar med en adept. Det förutsätts att mentorn har (företags/ledar)erfarenhet, kunskap, affärssinne och nätverk - och hjärtat på rätt ställe! Självfallet finns det fallgropar i en mentorskapsrelation. Risken för adeptens del är Lydig, vill vara till lags Hänsynsfull, vill inte/vågar inte använda mentorn Har orealistiska förväntningar. Blir mentorberoende, klarar inte av att ta besluten själv Förälskelse Risker för mentorn är Oro att inte vara behövd eller räcka till Tidsoptimism, du märker att du inte hinner med åtagandet men gör inget åt saken Överambition, du kan se möjligheter för din adept, tycka det går långsamt och vara frustrerad över att inte ha ansvar över besluten Förälskelse Gemensamma fällor att undvika är Näringsfattig relation, adept bjuder inte in eller mentor greppar inte betet Ombytta roller Kompisfällan Lojalitetskonflikt Bristande engagemang från endera parten Sekretessen bryts Mentorn tar över VILL DU HA EN MENTOR? Ring Ester tel VILL DU VARA EN MENTOR? Ring Ester tel

5 Lär dig förstå hur språket styr dina känslor Stefan Pettersson, mental tränare Hur skulle det låta om du satte dig i en taxi i Stockholm och sade till chauffören att du inte ska till Stureplan, inte till Kungsgatan och inte heller till Slussen. Tror du att du kommer dit du ska då? Det låter som ett skämt, men faktum är att så här gör de allra flesta när de vill vara extra fokuserade. Du kanske förstår bättre vad jag menar om du tänker på de här fraserna: - Jag får inte bli nervös. - Jag får inte missa detta slag. - Jag får inte missa mål. - Jag får inte misslyckas. Dessutom brukar man hjälpas åt i grupp: "Kom igen, vi får inte tappa det här nu!" Det här kallas negativ fokusering. När du säger en mening med "inte" hoppar din hjärna över "inte" och fokuserar på resten. Prova själv: - Tänk inte på färgen blå. - Tänk inte på en giraff. Nu när du inte tänker på giraffen så vet du inte heller hur den ser ut. Eller? Så säg vad du menar, säg vad du är bra på, säg vad du vill vara, nå och uppnå. Gräset är inte grönare någon annanstans. Det är grönare där man vattnar [hämtat ] Grundstenen till välbefinnande är att kunna styra sitt eget liv, att leva som man vill. Det handlar om att ha inflytande både på jobbet och hemma och att ha ett socialt nätverk att landa i när livet stormar, säger Elisabeth Solin. HUR HANTERA STRESS? (Plockat från nätet tyvärr hittade jag inte hänvisningen på nytt). Gör en lista på alla måsten. Prioritera. Testa att skriva Jag vill istället för Jag måste. Stryk så många du kan (Vad händer om?) Vilka är de 4-8 mest värdefulla och värdeskapande arbetsuppgifterna du har? Skriv ner dem. Gör en tidsanalys under några dagar för att se vad du ägnar din tid åt. Jämför analysen med dina viktigaste arbetsuppgifter. Prioritera sedan vad du ska använda dina dagar åt. Vad är det som är bra med att göra det här? Lika direkt som kroppen reagerar på tankar som sätter igång stressen, lika snabbt är det möjligt att framkalla positiva tankar som stressar ned. Att börja säga "jag vill" istället för "jag måste" är nästan löjligt enkelt. Det låter underligt, men kroppen reagerar med lugn på "vill", däremot med stress på uttrycket "måste". När du vet vilka behov ditt arbete tillfredsställer så blir det lättare att göra det. Att säga Jag vill och Jag behöver skapar tydlighet och ger mer lust och energi. Sätt upp delmål för vad du vill göra. Vad skall ha hänt under den här veckan/månaden för att jag skall var nöjd? Välj rätt tidpunkt och var i nuet. Känn glädje i det du gör.

6 Vi finns för dig: Företagsrådgivare, Ålands Handelskammare Jonny Mattsson, ombudsman, Ålands Företagareförening Ester Miiros, affärsutvecklare, Ålands Teknologicentrum Lena Brenner, verksamhetsledare, Ålands landsbygdscenter Christian Pleijel, skärgårdsutvecklare Företagsjuntan ordnas inom ramen för ERUF-projektet Företagssteget, som Ålands Teknologicentrum driver under tre år Landskapets finansieringshandläggare: Johan Söderlund Kenneth Åkergård Därtill finns många andra, både rådgivare och coacher, som kan underlätta för dig. På portalen finns mycket för företagare. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden En investering för framtiden På som lanserades i januari 2009 finns olika aktiviteter samlade.