Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE"

Transkript

1 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE

2

3 Förord För att skapa långsiktiga effekter av jämställdhetsarbete behövs bra verktyg. Det kan exempelvis vara metoder för reflektion som gör att de uppsatta målen inte förloras ur sikte. Det kan också vara redskap för att skapa en beslutsgång och rutiner som tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov och möjligheter. Denna handledning och frågeguide om lärande uppföljning är ett exempel på ett sådant verktyg. Den utgör en del av ett metodmaterial framtaget inom Program för Hållbar Jämställdhet, det program för jämställdhetsintegrering av offentligt finansierade verksamheter som finansierats av regeringen och drivits av Sveriges Kommuner och Landsting. Handledningen riktar sig framför allt till verksamheter som redan har jämställdhetsmål och som har bedrivit ett konkret arbete för att nå dem. Den kan även ses som ett komplement till verktyget makequality som används för att redovisa, följa upp och förbättra jämställdhetsarbete. Lärande uppföljning ger ytterligare möjligheter att utvärdera jämställdhetsarbetet men kräver också lite mer kunskap av sina användare. Det är en kvalitativ metod för dig som redan kommit en bit på väg i ditt arbete med jämställdhetsintegrering. Stockholm 2011 Marie Trollvik Projektledare, Program för Hållbar Jämställdhet, Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Sektionschef på Sektionen för hälsa och jämställdhet, Avdelningen för vård och omsorg

4 Upplysningar om innehållet: Ann Boman, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: Text: Ann Boman Produktion: SKL FS/XGS Grafisk Produktion

5 Innehållsförteckning Vad är lärande uppföljning? 5 Utgångspunkter för lärande uppföljning 6 Programlogik 6 Funktioner för hållbarhet 8 Förmedlande instanser 8 Struktur och process 8 Struktur 9 Process 9 Handledning för lärande uppföljning 10 Att använda Frågeguide för lärande uppföljning 10 Frågeguide för lärande uppföljning 12 Del 1 - Uppföljningsfrågor utifrån programlogik 12 Del 2 - Strukturer och processer 14 Bilaga 1 Planerade aktiviteter 18 Bilaga 2 Personlig bedömning 20 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 3

6 4 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

7 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter - Handledning och frågeguide Vad är lärande uppföljning? Avsikten med detta dokument är att erbjuda ett konkret arbetssätt för lärande uppföljning där reflektion och problematisering utgör grunden för utveckling mot en jämställd verksamhet. Lärande uppföljning är en kombination av just lärande och uppföljning. Tillfällen för lärande är sällsynta i dagens arbetsliv. Arbetsplatsträffar, ledningsgruppsmöten eller avdelningsmöten handlar vanligtvis om att rapportera vad man gjort och om information eller diskussion om vad man ska göra. Reflektioner, slutsatser och lärdomar utifrån det man gjort sker sällan. Uppföljning av verksamheter görs oftast i form av kvartalsrapporter eller andra återkommande redovisningar av vad som utförts och ofta är dessa uppföljningar kvantitativa. Men allt kan inte mätas i siffror och därför presenterar vi här en modell för kvalitativ uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering: lärande uppföljning. Ett annat namn skulle kunna vara processtödjande uppföljning. Arbetsmodellen syftar nämligen just till att med hjälp av en extern samtalsledare få stöd i utvecklingsprocessen. Kvalitativ uppföljning är ytterligare en beskrivning av modellen. Här har vi dock valt att kalla det för lärande uppföljning. Genom lärande uppföljning blir olika gruppers och nivåers erfarenheter och lärdomar tydliga och tillsammans drar man slutsatser som kan vara vägledande för det fortsatta arbetet. En viktig förutsättning är att organisationens ledning aktivt tar vara på lärandet och skapar förutsättningar för förbättringar i riktning mot en mer jämställd verksamhet. Jämställd medborgarservice är ett resultat av många samverkande aktörer på flera nivåer. Politiker, tjänstemän och medborgare är alla medskapare i processen. För att skapa mer jämställda verksamheter behöver de som utför tjänsterna det vill säga de som möter medborgarna, brukarna etc. få möjlighet att reflektera över hur de förhåller sig till kvinnor och män, pojkar och flickor och hur en förbättring mot mer jämställda verksamheter kan åstadkommas. Organisationens och individernas mönster måste bli tydligt. Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 5

8 För att kunna ändra ett mönster där det både är naturligt och vanligt att kvinnor och män eller flickor och pojkar behandlas utifrån olika måttstockar krävs att man får hjälp att se sina egna mönster. Kunskap om genus och medveten reflektion är två viktiga ingredienser för att kunna ändra invanda mönster. Reflektion ger lärande och lärande ger i sin tur handlingsberedskap. På så vis kan lärande uppföljning bidra till att öka handlingsberedskapen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheterna. Målgrupper Många organisationer har jämställdhetsmål av olika slag, t.ex. de nationella målen, organisationsspecifika mål eller CEMR:s jämställdhetsdeklaration. Ofta är dessa mål kvalitativa och svåra att mäta på traditionellt sätt. Trots det är det viktigt för en verksamhet att få grepp om hur man närmar sig jämställdhetsmålen. Målgrupp för arbetsmetoden lärande uppföljning är verksamheter som har mål för sitt jämställdhetsarbete och som har bedrivit konkret verksamhet för att nå dem. Det lärande uppföljningssamtalet kan exempelvis ledas av en kvalificerad jämställdhetsstrateg eller controller som inte själv är involverad i den verksamhet som följs upp. I detta material presenterar vi en modell för sådana samtal. En annan målgrupp för frågeguiden är verksamheter som vill fördjupa förståelsen av de resultat som kommit fram genom det webbaserade verktyget makequality. I en lärande diskussion kan man inom olika arbetsgrupper reflektera över vad som döljer sig bakom siffrorna och dra slutsatser om hur man rent konkret kan utveckla arbetet för att komma framåt. I båda fallen kan lärande uppföljning leda till att ny kunskap genereras som i sin tur leder till ändrad handling i organisationens kommande utvecklingsarbete för en jämställd verksamhet. Förhållningssätt Lärande uppföljning är inget förhör, utan ska ses som ett stöd i processen mot att utveckla jämställda verksamheter. Tanken är att samtalsledaren och verksamhetens företrädare gemensamt reflekterar över gjorda erfarenheter och bedömer hur arbetet kan förbättras. Utgångspunkter för lärande uppföljning Frågeguiden för lärande uppföljning bygger på två modeller för utvecklingsarbete: Programlogik och APeL:s modell för hållbar utveckling som båda presenteras kortfattat nedan. Programlogik Programlogik är en arbetsmodell som används både som planeringsverktyg och som utgångspunkt för utvärderingar i ganska vida kretsar. Programlogiken beskriver sambandet mellan planerade aktiviteter och förväntade resultat. Man kan säga att det är en bild av ett planerat, eller önskat, samband mellan aktiviteter och resultat, dvs. den förändring man hoppas att aktiviteterna eller verksamheten ska leda till. Med hjälp av en programlogik försöker man förstå om utgångspunkterna för utvecklingsarbetet, eller verksamheten, är relevanta och om effekter, resultat, aktiviteter och resurser står i rimlig proportion till varandra. 6 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

9 Syftet med att göra en programlogik är att alla som deltar i arbetet får en gemensam bild av vad som ska åstadkommas och en gemensam förståelse för problem som kan uppkomma. Vid utveckling av programlogik brukar man betona värdet av lagarbete med företrädare för olika delar av verksamheten, eftersom det bidrar till delaktighet och minskar risken för att viktiga erfarenheter tappas bort. Det finns en mängd olika modeller att använda, gemensamt för dem är att sambandet mellan insatser och mål blir tydliga. Modellen kallas också verksamhetslogik. Figur 1: Grafisk beskrivning av en programlogik. Resurser Planerade aktiviteter Förväntat resultat (kortsiktigt) Förväntade effekter (långsiktiga) Modellen kan förstås så här: Man läser och arbetar med programlogiken från höger till vänster, d.v.s. från förväntade effekter till resurser. 1. Förväntade långsiktiga effekter av utvecklingsarbetet. Är de realistiska? 2. Förväntade kortsiktiga resultat av utvecklingsarbetet. Är de realistiska? Är det rimligt att de kommer att leda till förväntade långsiktiga effekter? Vilket resultat är kopplat till vilken långsiktig effekt? 3. Planerade aktiviteter: Är detta rätt aktiviteter för att nå förväntade resultat? Vilka aktiviteter är kopplade till respektive resultat. Blir det aktiviteter över aktiviteter som inte leder till något förväntat resultat? Varför ska de då genomföras? Finns det förväntade resultat som inte stöds av några planerade aktiviteter? 4. Resurser: Står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? Med resurser avses budget i form av både tid och pengar samt kompetent personal. Bilden i figur 2 visar hela kedjan som kan användas vid t ex utvärdering. Här finns också plats för att notera utfallet av de planerade aktiviteterna och förväntade resultaten och effekterna. För att beskriva programlogik för en organisation i ett planeringsstadium räcker det med att använda bilden i figur 1. Figur 2: Programlogik för utvärdering. Resurser Planerade aktiviteter Genomförda aktiviteter Förväntat resultat (kortsiktigt) Uppnådda resultat Förväntat resultat (långsiktigt) I tabell 1 (bilaga 1) ges ett exempel på ett arbetsunderlag när en verksamhet planeras med hjälp av programlogik. Notera att det finns aktiviteter som inte är knutet till något förväntat resultat liksom det finns förväntade effekter som inte stöds av något kortsiktigt förväntat resultat. Poängen med programlogiken är att just sådana luckor blir synliga. Hur ska en långsiktig effekt kunna nås om det inte finns resultat som kan omvandlas till långsiktiga effekter? Eller varför planera för utbildning som man inte tror stödjer de resultat man tänkt sig att uppnå? Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 7

10 Funktioner för hållbarhet Vad krävs för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart på sikt? APeL är ett forskningsoch utvecklingscentra som under lång tid studerat detta. I figur 3 finns den modell där APeL beskriver de funktioner de anser nödvändiga för att uppnådda resultat ska leda till långsiktiga effekter 1. Fig. 3: APeL:s modellen Vad? Sammanhållen utvecklingsidé Struktur Hur? Eff. org Aktiviteter A B C D Resultat Förmedl. insatser Effekter Delaktighet Upplevd Faktisk Processer Lärande Utvecklingsinriktat Anpassningsinriktat Förmedlande instanser I modellens mitt finns en kedja som bygger på programlogiken. Men APeL har ett viktigt tillägg till programlogiken; förmedlande instanser. Man menar att resultat inte blir till effekter av sig självt. Det krävs någon form av aktivitet eller beslut för att resultaten ska kunna leva vidare och bli till effekter. Är det ett resultat som ska integreras i ordinarie styrsystem krävs beslut och förankring för att resultatet ska bli till rutin. Är resultatet ny kunskap som kommit fram genom en jämställdhetsanalys krävs kanske diskussioner och samtal i en större grupp för att kunskapen ska kunna omfattas av fler och därefter bidra till ändrade handlingar. Förmedlande instanser kan alltså vara både formella beslut men också aktörer som bidrar till att ny kunskap skapas eller till att delge erfarenheter. Struktur och process Runt sambandskedjan av aktiviteter resultat effekter finns en ram som består av begreppen struktur och process. Mål och visioner, styrning och organisering är viktiga som stöd för utvecklingen. Men det behövs också pådrivande processer som bygger på lärande och delaktighet för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart. Det behövs både samspel och balans mellan styrning uppifrån och delaktighet underifrån för ett hållbart utvecklingsarbete. Om strukturen dominerar och utvecklingsarbe- 1 Beskrivningen bygger på Halvarsson och Öhmans kapitel i boken Lärande utvärdering genom följeforskning. 8 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

11 tet drivs för mycket uppifrån kan den bli ett hinder för engagemang och lärande bland deltagarna. Om utvecklingsarbetet å andra sidan domineras av processen och drivs för starkt underifrån riskerar resultaten att bli kortsiktiga eftersom det inte finns någon struktur som fångar upp dem. Struktur För att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart behövs en utvecklingsidé som ger tydlighet och sammanhang (vad) och en fungerande organisation (hur). Mål och visioner som ger drivkraft tillsammans med en organisation med tydliga ansvarsområden är därför viktiga. Utvecklingsarbetet måste ägas, styras och ledas. På så vis skapas förutsättningar för deltagarna att inom de ramar som satts upp testa idéer och genomföra förändringar, samt för att ge feedback till dem som leder utvecklingsarbetet. Bristen på aktivt ägarskap och en professionell styrning av ett utvecklingsarbete är en av de vanligaste förklaringarna till bristen på hållbarhet och långsiktiga effekter. Process Projektets strukturer behöver samspela med processer i form av lärande och delaktighet för att utvecklingsarbetet ska kunna anpassas till lokala förutsättningar. Delaktighet och möjligheter till lärande för dem som deltar i utvecklingsarbetet, på alla nivåer, är nödvändiga för att det ska ske en förändring. Om ett utvecklingsarbete ska bli hållbart räcker det inte med hög delaktighet i de olika aktiviteterna. Inte heller räcker det med att individer får ny kunskap genom utbildningar eller nya erfarenheter. Det måste också finnas möjligheter till lärande på gruppoch organisationsnivå. Därför är det viktigt att planera för gemensamt lärande i form av t.ex. analysseminarier, erfarenhetsutbyten m.m. Arenor där dilemman, motsättningar och konflikter i utvecklingsarbetet kan hanteras gemensamt bidrar till lärande på flera nivåer. Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 9

12 Handledning för lärande uppföljning Att använda Frågeguide för lärande uppföljning Frågeguiden är omfattande och fångar in både sambandskedjan mellan aktiviteter och resultat och förutsättningarna runtomkring i form av strukturer och processer. Det går utmärkt att välja ut delar av den vid en lärande uppföljning, beroende på behoven i varje specifik verksamhet. Börja gärna med att presentera de olika delarna och gör en överenskommelse med verksamheten om vilka delar ni ska följa upp vid uppföljningstillfället. Del 1: Frågor utifrån programlogiken Frågeguidens del 1 handlar om målen för jämställdhetsarbetet, vilka effekter och resultat man tänkt sig och vilka man uppnått, samt vilka aktiviteter man planerat och genomfört. Du kan inleda med att rita en bild över programlogiken (fig. 1) och förklara poängen med att börja med att titta på förväntade effekter: nämligen att aktiviteterna inte ska vara utgångspunkten utan vara styrda av vilka effekter och resultat man förväntar sig. Rita gärna upp figur 1 på en whiteboardtavla och börja med att fylla i kolumnen med förväntade effekter. Om dessa inte redan finns formulerade kan gruppen göra det tillsammans nu. Gå därefter vidare till förväntat resultat. Vilket resultat hade man planerat för när man gjorde sin aktivitetsplan? Diskutera hur väl man nått dessa med hjälp av frågorna i frågeguiden. Därefter tittar ni på vilka aktiviteter som planerades och vilka som genomförts enligt frågorna i frågeguiden. På så vis får gruppen också fundera över hur väl aktiviteter, förväntat resultat och förväntade effekter hänger ihop. Gör på samma sätt med frågor kring resurser. Detta arbetssätt kan också användas som planeringsmodell för en verksamhet som inte har några planer sedan tidigare utan just ska starta med att göra sin första plan. 10 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

13 Del 2 - Strukturer och processer Visa APeL:s modell för hållbar utveckling (fig. 3) eftersom den är detaljerad kanske var och en behöver en egen bild? och förklara den kort. Frågorna i frågeguiden följer modellen; först kommer frågor om strukturen och därefter följer frågor om hur processen, dvs. lärande och delaktighet, fungerar. Samlad bedömning När ni gått igenom de delar av frågeguiden som ni kommit överens om, diskuterar ni gemensamt vilken samlad bedömning årets arbete med jämställdhetsintegrering ska få. Ett alternativ är också att vänta med frågorna om vad som kan göras för att få ett högre värde nästa år och ta dem i slutet. Personlig bedömning Bifogat till frågeguiden finns ett formulär för personlig bedömning (bilaga 2). Tanken är att varje deltagare vid samtalet själv gör en bedömning av hur väl man lyckats på de olika parametrarna. Detta formulär behöver alltså kopieras upp till alla som är närvarande. Presentera formuläret och lämna några minuters betänketid efter varje frågerubrik för var och en att reflektera och göra en bedömning. När ni samtalat om de frågor ni kommit överens om samlas alla bedömningar ihop. Det kan göras på flera sätt: 1. Var och en läser upp vad de svarat under respektive rubrik. Du för protokoll och skriver in på en PowerPoint-bild, eller på en whiteboardtavla, hur resultatet blev. 2. Du ritar upp de 9 (eller annat antal) linjerna på en whiteboardtavla och låter var och en markera sina bedömningar där. Detta blir väldigt effektfullt då det blir tydligt hur olika eller lika man bedömer samma verksamhet. Därefter kan du be gruppen komma överens om en samlad bedömning om var de står (fråga 9). Deras omdöme kan du visa på en skala som ser något annorlunda ut än den de jobbat med tidigare: Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 11

14 Frågeguide för lärande uppföljning Del 1 - Uppföljningsfrågor utifrån programlogik 1. Utgångspunkter Finns det några jämställdhetspolitiska mål för verksamheten? Det kan vara specifika mål för verksamheten, kommun/landstingsövergripande jämställdhetsmål eller de nationella målen. Finns det ett specifikt problem som jämställdhetsarbetet siktar mot att lösa? Det kan vara resultat av en jämställdhetsanalys, ett uppdrag från politiken eller något annat som är verksamhetsspecifikt. Bedömning utgångspunkt I vilken mån är utgångspunkterna för jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 2. Förväntade effekter av jämställdhetsarbetet (3-5 år) Vilka långsiktiga effekter ska arbetet leda till? Behöver förra årets förväntade effekter uppdateras? Finns det något som tyder på att ni är på väg mot att nå dem? Vad krävs för att ni ska nå dem? Är de förväntade effekterna realistiska eller behöver de förändras? Stämmer de långsiktiga effekterna överens med utgångspunkten, t ex de jämställdhetspolitiska målen? 12 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

15 Bedömning långsiktiga effekter I vilken mån är de förväntade effekterna av jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 3. Förväntade resultat (under året) Vilka resultat förväntade ni er för ett år sedan att jämställdhetsarbetet skulle leda till? Vilka grupper har ni nått? Könsskillnader? Vilka har ni inte nått? Varför? Könsskillnader? Vad krävs för att nå dem? Vilka resultat förväntar ni er att jämställdhetsarbetet kommer att leda till om ett år? Hänger förväntade resultat ihop med förväntade effekter och utgångspunkten, dvs. leder de till jämställdhet? Bedömning kortsiktiga resultat I vilken mån har förväntade resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering uppnåtts? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 4. Förmedlande instanser Resultat blir inte till effekter av sig självt de måste tas om hand (förmedlas) och bli en del av en organisation för att bli bestående och vidareutvecklas. Vilka av de uppnådda resultaten kommer att kunna omvandlas till bestående effekter? Vad krävs för att resultaten ska bli en del av dokument, planer, beslut, genomförande, etc.? Vilka instanser eller aktörer behöver involveras för att resultaten ska omvandlas till effekter? Vad mer behöver ni göra för att resultat ska bli till effekter? Bedömning förmedlande instanser I vilken mån har ni planerat för omvandling av kortsiktiga resultat till långsiktiga effekter av arbetet för jämställda verksamheter? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 13

16 5. Planerade aktiviteter för jämställda verksamheter Vilka aktiviteter planerade ni för ett år sedan? Vilka har ni genomfört? Hur gick det? Vilka har ni inte genomfört? Varför? Har de genomförda aktiviteterna lett till de resultat ni förväntade er förra året? Vilka aktiviteter planerar ni att genomföra under året för att nå de resultat ni förväntar er om ett år? Bedömning planerade aktiviteter I vilken mån har planerade aktiviteter genomförts? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 6. Resurser Med resurser avses ekonomi, personal m.m. Vilka resurser fanns avsatta för förra årets arbete med jämställdhetsintegrering? Har ni upptäckt behov av att omfördela resurser mellan könen? Har ni upptäckt behov av investeringar för att resultat ska bli till effekter? Vilka reflektioner gör ni kring tillgång till resurser och planerade aktiviteter? Vilka resurser krävs för att ni ska kunna genomföra kommande års förbättringsarbete? Hur ser kopplingen ut mellan de resurser som krävs/önskas och de som avsätts? Bedömning resurser I vilken mån står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? Del 2 - Strukturer och processer 7. Struktur A) Om vad: En sammanhållen utvecklingsidé. Finns det mål och syften som är utvärderingsbara för jämställdhetsarbetet? (se också frågan om utgångspunkt i programlogiken) Följer ledningen upp mål och syfte för att se om arbetet är på väg åt rätt håll? B) Om hur: Effektiv organisation Hur aktiv är organisationens ledning under verksamhetsåret när det gäller att utveckla jämställda verksamheter? På vilket sätt har ledningen utövat sitt ledarskap för jämställdhetsarbetet? Vilka strategiska beslut har ledningen fattat under året när det gäller jämställdhetsintegrering? Hur ser könsfördelningen ut i ledningen? 14 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

17 Har frågor om makt och kön diskuterats eller analyserats inom ledningen? På vilket sätt kan ledningen förbättra sitt ledningsansvar när det gäller jämställdhetsintegrering? Bedömning struktur I vilken mån är organisering och styrning ett stöd för att genomföra och utveckla jämställda verksamheter? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 8. Process A) Om delaktighet Vilka grupper har varit delaktiga i jämställdhetsarbetet (personer, avdelningar, funktioner, medborgarföreträdare etc.)? Hur har könsfördelningen sett ut bland dem som varit delaktiga? På vilket sätt har de olika grupperna varit involverade? Finns könsskillnader? Hur bedömer ni engagemanget och intresset för att delta i jämställdhetsarbetet hos de involverade grupperna? Finns könsskillnader? Drar ni några slutsatser om delaktigheten som rör makt och kön? Hur bedömer ni förutsättningarna för de involverade grupperna att fortsätta vara delaktiga? Finns könsskillnader? B) Om Lärande Vilka möjligheter till lärande har det funnits för olika grupper i jämställdhetsarbetet? Finns könsskillnader? I vilken omfattning har det skett lärande i jämställdhetsarbetet? Finns könsskillnader? Hur många kvinnor/män har deltagit? Har fler kvinnor resp. män deltagit än tidigare? Hur har ni tagit tillvara det lärande som skett hos olika grupper (exempelvis konkret förändring, nya rutiner, förändrade styrdokument etc.) - På individnivå - På gruppnivå - På organisationsnivå Vad behöver ni utveckla för att lärandet ska stärkas? (Behövs mer genuskunskap, förändringskunskap, praktisk tillämpning, erfarenhetsutbyte etc.) Bedömning - process I vilken mån är insatser för delaktighet och lärande ett stöd för att genomföra och utveckla jämställdhetsintegrering? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 15

18 9. Samlad bedömning Samlad bedömning av arbetet med jämställdhetsintegrering I vilken mån leder ert arbete med jämställdhetsintegrering till ökad jämställdhet? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde (alternativt behålla ert höga värde) nästa år? Referenser Läs mer om lärande utvärdering och programlogik i Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg (red) Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

19 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 17

20 BILAGA 1 Resurser Planerade aktiviteter Förväntat resulta tid, lokaler, utbildare Ettårigt utbildningsprogram för jämställdhetsstrateger Alla våra styrdoku Utbildare Provutbildning för chefsprogrammet Det finns en jämst Central strateg i samverkan med lokala chefer Jämställdhetsanalyser på minst tre förvaltningar Alla beslutsunderl Jämstrateg o utbildningsavdelningen Ta fram verksamhetsanpassade utbildningskoncept Vi har interna jäm Jämställdhetsstrateg Etablera ett nätverk för jämställdhetsstrateger Jämställdhetskuns Jämställdhetsstrateg o konsult Utbilda förvaltningschefsgruppen Utbildning för nya Jämstrateg o analysenheten Starta ett utvecklingsarbete ihop med analysenheten Alla chefsutbildnig Jämstrateg o X o Y Brukarundersökning ihop med X och Y förvaltningarna All individbaserad Det finns resultat Jämstrateg och Z-förvaltning Utveckla metoder för jämställd verksamhetsutveckling inom Z-förvaltningen Bedömning: Jämstrateg o inforenheten Offentligt seminarium för att sprida kunskap om vår jämställdhetsarbete Det finns aktivite Bedömning: Resurser finns avsatta för samtliga aktiviteter 18 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

21 t Förväntade effekter ment är jämställdhetsintegrerade älldhetsstrateg i varje förvaltning på minst 50% ag till KS och KF åtföljs av en könskonsekvensbeskrivning ställdhetsstrateger som samordnar och utbildar i minst 5 förvaltnignar kap ingår i vår utbildningskatalog Vår verksamhet svarar mot kvinnors resp. mäns behov Medborgarna har förtroende för a9 vår verksamhet är jämställdhetssäkrad Arbetsmarknaden i vår kommun/region är lika a9rak?v för kvinnor som för män Bedömning: Samtliga resultat kanleda 7ll de tre förväntade effekterna nställda innehåller jämställdhetskunskap nar innehåller gedigen träning i jämställdhetsintegrering statistik är könsuppdelad ter som inte direkt kan kopplas till förväntat kortsiktigt resultat som inte stöds av någon planerad aktivitet Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 19

22 BILAGA 2 Personlig bedömning Frågeguide för lärande uppföljning 1. Utgångspunkt: I vilken mån är utgångspunkterna för jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? 2. Effekter: I vilken mån är de förväntade effekterna av jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? 3. Resultat: I vilken mån har förväntade resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering uppnåtts? 4. Förmedlande instanser: I vilken mån är har man planerat för omvandling av kortsiktiga resultat till långsiktiga effekter av arbetet för jämställda verksamheter? 5. Aktiviteter: I vilken mån har planerade aktiviteter i genomförts? 6. Resurser: I vilken mån står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? 7. Struktur: I vilken mån är organisering och styrning ett stöd för att genomföra och utveckla jämställda verksamheter? 8. Process: I vilken mån är insatser för delaktighet och lärande ett stöd för att genomföra och utveckla jämställda verksamheter? 9. Sammanfattning: I vilken mån leder ert arbete med jämställdhetsintegrering till ökad jämställdhet? 20 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter

23

24 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter Handledning och frågeguide Denna skrift om lärande uppföljning riktar sig framför allt till verksamheter som redan har jämställdhetsmål och som har bedrivit ett konkret arbete för att nå dem. Den kan även ses som ett komplement till verktyget makequality som används för att redovisa, följa upp och förbättra jämställdhetsarbete. Lärande uppföljning ger ytterligare möjligheter att utvärdera jämställdhetsarbetet men kräver också lite mer kunskap av sina användare. Det är en kvalitativ metod för dig som redan kommit en bit på väg i ditt arbete med jämställdhetsintegrering. Beställ eller ladda ner på eller på telefon Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan

Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Jämställd budget i Göteborg

Jämställd budget i Göteborg Ett gott exempel Jämställd budget i Göteborg Projektet i sitt sammanhang Göteborgs stad har gjort stora satsningar på ökad mångfald och jämställdhetsintegrering utifrån kundens perspektiv, där projektmedel

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun 10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Jens Trondman Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Jens.Trondman@malmo.se Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Att arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor 2 Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten arbetar i dag

Läs mer

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28

Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling

Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Kommunstyrelsens handling nr 29/2011 Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Datum: 2010-07-20 Handläggare: Anna Johansson 2 (15) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy

Chefs- och ledarskapspolicy Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån

Läs mer

Fritidsnämndens reviderade ansökan om jämställdhetsbidrag

Fritidsnämndens reviderade ansökan om jämställdhetsbidrag Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Administrativa avdelningen Ärende nr: 7 Datum: 2012-03-06 Ärende: Fritidsnämndens reviderade ansökan om jämställdhetsbidrag Sammanfattning: Den 1 mars

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Anna Giotas Sandquist, kvalitetschef, Botkyrka kommun

Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Anna Giotas Sandquist, kvalitetschef, Botkyrka kommun Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten Anna Giotas Sandquist, kvalitetschef, Botkyrka kommun Jämställdhetsintegrering (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser,

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är

med värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är 4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens

AMP- Ability Management Program Investering i kompetens AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,

Läs mer

Utveckla verksamheten genom jämställdhet!

Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Ett analysverktyg om jämställdhet SISU Idrottsutbildarna Verktyg för jämställdhetsanalys av idrottsföreningen Varför jämställdhet i idrotten? Målen med jämställdhet

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Workshop för framtagande av handlingsplaner Karin Bengtsson och Mikael Almén

Workshop för framtagande av handlingsplaner Karin Bengtsson och Mikael Almén Workshop för framtagande av handlingsplaner Karin Bengtsson och Mikael Almén Mål för dagen Gå igenom mall för skrivande av handlingsplan Erbjuda metoder för arbetet med planen Påbörja arbetet med planerna

Läs mer

kvalitetssäkrad välfärd Användarguide

kvalitetssäkrad välfärd Användarguide kvalitetssäkrad välfärd Användarguide FÖR VERKTYGET kravsorteraren Användarguide FÖR VERKTYGET kravsorteraren Generella frågor om skriften besvaras av: Lena Svensson, lena.svensson@skl.se Annika Asplind,

Läs mer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer Inledning och läsanvisning I detta dokument finns KI:s riktlinjer beträffande utvecklingssamtal

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram

Utbildningsförvaltningens. Chefs- och ledarprogram Utbildningsförvaltningens Chefs- och ledarprogram Tillsammans skapar vi resultat Chefs- och ledarstrategi beskriver hur du som chef skapar resultat i förhållande till mål och uppdrag. Du: har en uttalad

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras

När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras Att ta nya steg När förändringen måste organiseras eller organisationen förändras Förutsättningen för alla verksamheter är en bärande idé, behövda varor eller tjänster och effektiva verktyg. Utgångspunkten

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN

Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009

LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla

Läs mer