Benign kirurgi 2 AT-föreläsning
|
|
- Karin Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Benign kirurgi 2 AT-föreläsning 1. Bråck 2. Kirurgiska mjukdelsinfektioner och sårskador 3. Proktologi 4. Patientfall Björn Frisk Specialistläkare Kirurgkliniken KSS
2 1. Bråck (Bråckavsnittet är en modifierad och förkortad version av text från Med ljumskbråck avses inguinala och femorala bråck. Bråcket är en utbuktning av bukhinnan som bildar en säck, i vilken tarm eller oment tränger fram genom bukväggen. Bråck kan vara medfödda eller förvärvas genom en försvagning i bukväggen. Ljumskbråcken kan vara indirekta (laterala), direkta (mediala) eller femorala. Omkring var fjärde man får ett ljumskbråck opererat någon gång i livet. För kvinnor är siffran 2-3%. Bråckincidensen är störst under det första levnadsåret. Laterala bråck utgör den vanligaste bråcktypen hos män. Efter 40 års ålder ökar andelen mediala bråck (dessa ses nästan uteslutande hos män). Kvinnor har mer sällan ljumskbråck. Förhållandet kvinnor/män : 1/10. Indirekta bråck dominerar i alla åldrar hos kvinnor. Femorala bråck utgör cirka en tredjedel av alla bråck hos kvinnor. Etiologi Etiologin till bråck är inte fullständigt klarlagd. Hårt arbete och ökat buktryck till följd av sjukdom eller fetma antas öka risken för bråck. Det är dock endast ett fåtal individer med sådana påfrestningar som utvecklar bråck. Många patienter har gjort iakttagelsen att det finns en benägenhet för bråck inom familjen eller släkten, men ärftlighet är ej systematiskt studerad. Ett samband mellan rökning och utvecklingen av bråck har påvisats. En nervskada som paralyserar transversusmuskeln med påverkan på den inre inguinalmynningen, t ex i samband med appendektomi, kan leda till utvecklingen av ett bråck. Kronisk obstruktiv lungsjukdom, ascites och peritonealdialys kan ge långvarig belastning på ljumskarna och orsaka bråck. Multipla graviditeter är relaterade till senare utveckling av femoralbråck, som är ovanliga hos nullipara. Ärftliga faktorer är relaterade till utvecklingen av förvärvade bråck. Vissa kongenitala sjukdomar som Marfans syndrom och Ehlers-Danlos syndrom är förenade med hög frekvens bråck p g a störd kollagenbildning. En utlösande faktor kan vara ökad och långvarig belastning av vävnaderna. Idrottsmän med bråck har en oproportionerligt stor andel mediala bråck även långt ned i åldrarna. Huvudsymtomen vid ljumskbråck är smärtor i rörelse samt en utbuktning i ljumsken. I liggande ställning bör smärtan ge vika för att kunna bedömas som bråckutlöst. Vissa bråck ger inga symtom. Komplikationer Allvarligaste komplikationen är en inklämning av tarm i bråcket. Grovt sett är risken 1%/år. En speciell form av inklämning är Richterbråcket där bara en del av tarmväggen kläms in. Bråck kan debutera med inklämning. Vid femoralbråck är inklämningen det första symtomet hos över en tredjedel av fallen. Undersökning av ljumskarna är mycket viktigt vid ileus, framför allt hos äldre eller överviktiga kvinnor. Hos idrottsmän och kvinnor förekommer ett smärttillstånd i ljumskarna över inguinalkanalen utan att ett manifest bråck föreligger. en är relaterade till den fysiska ansträngningen. Hos många kan ett incipient bråck påvisas med herniografi. Smärtan tros bero på en relativt svagare ljumske i förhållande till extrem fysisk ansträngning - det incipienta bråcket klämmer ileoinguinalisnerven.
3 Utredning och diagnostik Patienten undersöks i stående och liggande. Gärna hoststöt och palpation per scrotum. Testispalpation ingår i undersökningen. Inspektion och palpation är oftast tillräckligt för diagnosen. Differentiering mellan mediala och laterala bråck är av underordnad betydelse. Det finns flera kriterier för att särskilja dessa bråcktyper, men träffsäkerheten är dålig. Däremot är det viktigt att försöka identifiera femoralbråck, som kan vara svårdiagnostiserade och oftare ger inklämning av tarm. Hos ett fåtal patienter kan diagnosen vara oklar. Hos dessa patienter kan diagnostiken skärpas med nedan angivna metoder. Herniografi är en kontraströntgenundersökning med avbildning av konturen på peritoneum i ljumskarna och lilla bäckenet. Metoden har hög träffsäkerhet oavsett om bråcken har kliniska manifestationer eller ej. Golden standard som (tyvärr) ersätts mer och mer av DT. Datortomograf med krystbilder är en bra metod för att klarlägga ljumskarna, både vid palpabla, oklara resistenser men också när man inte kan palpera något. Har blivit standardmetod idag vid ljumskbråcksutredning utan palpationsfynd. Observera att den inte är hundraprocentig avseende sensitivitet. Laparoskopi kräver narkos men har fördelen att behandling kan utföras i samma seans. Den diagnostiska säkerheten är stor vid laterala bråck där bråcksäcken lätt identifieras. Mediala bråck, framför allt diffust buktande bråck, kan vara svåra att framställa p g a det intraabdominella trycket vid laparoskopi är relativt lågt. Mycket ovanligt som diagnostisk metod. Indikationer för operation Alla patienter med bråck, med eller utan symtom, bör erbjudas operation. Dock: hos asymptomatiska patienter är operationsindikationen relativ, inklämningsrisken är trots allt liten och går att hantera. Hos patienter med nedsatt allmäntillstånd/comorbiditet rekommenderas återhållsamhet med operation om inte bråcket hindrar den dagliga livsföringen. Operationsmetod Vid operation av ljumskbråck är förstahandsvalet en tensionsfri operation. Öppen nätplastik (Lictenstein) män Endoskopisk nätplastik (TEP/TAPP) Öppen preperitoneal nätplastik (Nyhus) Standard för primära bråck hos Standard vid bilat. bråck, recidiv och kvinnor Alt. till endoskopisk metod Lokalbedövning eller spinal/epiduralbedövning eller generell narkos i samråd med anestesiologerna. Öppen bråckoperation med nät (Lichtenstein): Med ett 5-8 centimeter långt hudsnitt öppnas ljumskkanalen framifrån och bråcket identifieras. Vid indirekta bråck nås bråcksäcken genom att cremaster-fibrerna separeras longitudinellt. Bråcksäcken dissekeras fri från funikeln till innanför djupa inguinalmynningen varefter säcken reponeras till preperitoneella rummet. Vid direkta bråck frias säcken från fascia transversalis undersida. Bråcksäcken vid både direkta och indirekta bråck invagineras med tobakspungsutur. Utrymme utmed inguinalligamentet, över medellinjen och kraniellt på transversalisfascian skapas. Därefter sättes ett täcknät på plats som täcker inguinalområdets bakvägg. Nätet fixeras med fortlöpande icke resorberbar sutur utmed inguinalliggamentet samt enstaka suturer kraniellt mot transversalisfascian. Två skänklar av nätet omsluter funikeln lateralt och slitsen sys så att en lagom öppning för funikeln bildas. Externusfascian försluts med resorberbar sutur framför funikeln. Operationen avslutas med fortlöpande resorberbar hudsutur.
4 2. Kirurgiska mjukdelsinfektioner samt sårskador. Nekrotiserande mjukdelsinfektioner Nomenklaturen på detta område är något förvirrande, men under samlingsnamnet nekrotiserande mjukdelsinfektione räknar vi här gemensamt in nekrotiserande fasciit, streptokock gangrän, gasgangrän, Fournier s gangrän, clostridium myonekros etc. Kännetecknande för dessa utomordentligt allvarliga infektioner är ett mycket snabbt förlopp med uttalad vävnadsskada och hög mortalitet. Initial behandling är snarlik för de olika varianterna och i praktiken rör det sig ofta om infektioner som engagerar båda fascia och muskler och dessutom ofta om blandinfektioner med flera patogener samtidigt. Svår smärta ( pain out of proportion ) i affekterat område, hudförändringar som initialt kan vara relativt diskreta, feber som inte sällan är låggradig, tachycardi (även den out of proportion snabbare rytm än febern i fråga borde ge). Vanligast drabbas extremiteter, bukvägg eller perineum. Huden kan vara närmast normal till utseendet, eventuellt med krepitus och uttalad ömhet. I ett senare skede uppkommer ofta svullna cellulit-förändringar, bullae med exsudat och därefter cutana nekroser. Toxemi, konfusion och utebliven respons vid traditionell sepsisbehandling är också typiskt för nekrotiserande mjukdelsinfektioner. I allmänhet, men inte alltid, finns någon form av ingångsport som en sårskada, ett operationsärr, sticksår etc. (tänk på iv-missbrukare!). Pain out of proportion + en av följande; gas / leukocytos / feber skall enligt specialister på området anses vara en nekrotiserande mjukdelsinfektion tills motsatsen är bevisad. Här förespråkar man en hög misstänksamhet! Differentialdiagnoser Andra gasbildande, men mer låggradiga, infektioner. Akut cirkulatorisk extremitetsischemi. Mikrobiell etiologi De flesta nekrotiserande mjukdelsinfektioner orsakas av en blandflora av både aeroba och anaeroba gram positiva och gramnegativa bakterier. Clostridium arter (ffa C.perfringens, C.novyi och C.septicum) orsakar de kanske allra mest dramatiska infektionerna och termen gasgangrän har blivit synonym med clostridiuminfektioner. En rad andra bakterier kan dock ge vävnadsgas, även vid mindre allvarliga infektioner. Bland de nekrotiserande mjukdelsinfektionerna finner vi också ilskna grupp A Streptokocker, hemolytiska streptokocker samt tillsammans med en av dessa huvudpatogener ofta S.Aureus och annan blandflora. Diagnosen måste ställas tidigt och behandling inledas prompt. Patienten skall omedelbar transporteras till akutkirurgisk klinik. Där påbörjas intensivvårdsbehandling med massor av vätska, bredspektrumantibiotika i kombination med clindamycin och patienten skall omedelbart till operation. Operation har absolut högsta prioritet och innefattar radikalt avlägsnande av död vävnad, fasciotomier och inte sällan amputationer. Upprepade inspektioner och reoperationer med ytterligare excisioner krävs upp till flera gånger per dygn. Hyperbar syrgas (tryckkammarbehandling) är kontroversiell vid nekrotiserande mjukdelsinfektioner och någon vinst finns inte visad hos människa. Denna form av behandling får inte fördröja kirurgisk åtgärd och vid adekvat kirurgisk behandling är tryckkammarbehandling mycket sällan indicerad i efterförloppet. Experter på området menar dessutom att PEEP-behandling med 100% syrgas ger samma vävnadseffekt som tryckkammarbehandling.
5 Uppföljning Om patienten överlever krävs i efterförloppet ofta rekonstruktiv kirurgi. Multiorgansvikten kan också ha gett permanenta hjärn-, lever- och njurskador som kräver allt från långvarig rehabilitering till dialys. Med snabb och rätt initial behandling innefattande tidig och radikal kirurgi i kombination med intensivvård och antibiotika, kan allvarligare komplikationer och mortalitet minskas.
6 Postoperativa sårinfektioner En postoperativ infektion är en infektion som inträffar inom 30 dagar efter ingreppet och som är lokaliserad till platsen för incision eller till området som opererades. Incisionslokalisation och operationsområdet behöver inte nödvändigtvis vara samma område, t.ex. kan man ju åtgärda en appendicit genom en kortare incision i naveln, suprapubiskt och i vänster fossa, men operationsområdet ligger i höger fossa. Vid implantationskirurgi (t.ex. höftprotesoperationer) räknas infektioner i anslutning till protesen upp till ett år efter operation som en postoperativ operation. De postoperativa sårinfektionerna kan delas in i ytliga (i princip de ovan underliggande fascia) och djupa (de under fascian). Typpatienten med ytlig infektion har lokala symtom med rodnad, ömhet etc. medan patienten med djup sårinfektion ofta har allmänsymtom i form av feber m.m. Infektionen uppstår vanligen inom 5-10 dagar efter operationen. Epidemiologi Frekvensen av postoperativa sårinfektioner varierar beroende på utfört ingrepp och beroende på patient. Vid kontaminerade ingrepp där t.ex. perforation av bukorgan förelegat eller där operationsområdet exponerats för bakteriekoloniserade slemhinnor som munhåla eller vagina är postoperativa infektioner vanligare. Akuta operationer medför större risk än elektiva. Diabetespatienter, överviktiga, immunosupprimerade, undernärda och rökare är exempel på riskgrupper. Risken att få en postoperativ sårinfektion ligger under 1% för sterila operationer och upp till 10% vid kontaminerade operationer. Finns ytterligare riskfaktorer och kraftig kontamination ökar risken upp mot 40%. Differentialdiagnoser Vid subkutan sårruptur har den suturerade djupa fascian efter bukkirurgi spruckit. Kommunikation finns till bukhålan och serös bukvätska (ibland stora mängder) rinner från såret. Remitteras till kirurgklinik akut. Vid postoperativa serom samlas sårvätska subkutant pga. läckage från sårytorna. Vanligt efter bröstkirurgi och bråckkirurgi då sårytorna är stora. Var restriktiv med punktion eftersom man riskerar en infektion efter punktion av seromhålan! En stor majoritet av seromen absorberas långsamt men säkert av kroppen. Vid uttalade trycksymtom lokalt kan punktion bli aktuellt, remittera eventuellt eller ring och diskutera med kirurgjour. När fistelgångar bildats från bukorgan kan tunntarms- eller coloninnehåll läcka via såret. Remissfall. Subkutana postoperativa infektioner kan vara så rika på illaluktande var att tarmläckage misstänks trots att det senare inte alls visar sig föreligga någon fistel. Vid tveksamhet remittera eller ring och diskutera med kirurgjour. Mikrobiell etiologi Oftast endogena patogener från patientens egna hud-, tarm- eller slemhinneflora. Sårinfektionen dräneras genom en incision längs såret, rengörs genom rentorkning med kompresser och spolning med koksaltslösning och ev. krävs debridering med avlägsnande av nekrotisk vävnad, suturrester etc. Odla från såret och överväg (djupare infektioner med omgivande rodnad, cellulit etc.) antibiotika. Välj preparat riktat mot hudflora (tex. Heracillin), men var restriktiv. Vid tveksamhet remittera eller ring och diskutera med kirurgjour.
7 Uppföljning Efter debridering skall såret omläggas via distriktssköterska gärna i form av aquacel en gång dagligen tills det är rent och sluter sig spontant. Sekundärsutur behövs mycket sällan. Skicka gärna en kopia på mottagningsanteckning för kännedom till kirurgen som opererade.
8 Sårskador Sårskador indelas i skrubbsår, krossår och skärsår. Vidare kan sår indelas i rena, smutsiga och infekterade. Till de infekterade räknas bitsår (se separat avsnitt), starkt kontaminerade sår och de sår där mer än 8 timmar förflutit innan adekvat rengöring skett. Rena sår är färska, uppkomna på steriltvättad eller mycket ren hud och genom kontakt med sterilt eller mycket rent föremål. Det innebär att de flesta sårskador är att betrakta som mer eller mindre smutsiga. Sårskadan kan ge blödning, smärta och funktionsnedsättning. Förutom huden kan bl.a. kärl, nerver och senor skadas. Leder, skelett eller andra organ kan vara engagerade. Distalstatus skall alltid bedömas och dokumenteras. Lokala eller systemiska infektionssymtom uppkommer ibland snabbt, jmf nekrotiserande mjukdelsinfektioner. Mikrobiell etiologi Hudflora samt en stor grupp av andra patogener beroende på traumats art. Stoppa pågående blödning med högläge och kompression. Lokalbedöva. Bedöm såret på djupet utan att orsaka iatrogen skada. Rena skärsår primärsutureras med icke-absorberbar sutur som tex Ethilone (intracutan sutur och multifilament ger ökad infektionsrisk). Skrubbsår och krossår kan i regel inte sys. Smutsiga och infekterade sår rengöres noggrant med koksalt och vid svårare nedsmutsning och ytliga sår rengöres med tvål och vatten. Eventuell död vävnad och synliga smutspartiklar avlägsnas. Därefter kan skärsår som initialt var smutsiga i regel primärsutureras. Kraftigt kontaminerade eller infekterade sår samt sår äldre än 8 timmar primärsys ej utan lämnas öppna (ansiktet möjligen undantaget) och antibiotika riktad mot stafylokocker/streptokocker (tex Heracillin) ordineras. Var extra vaksam avseende handskador och remittera dessa frikostligt till ortopedjour. Likaså remiss vid sen- och nervskada samt skador på större kärl och vid komplicerade sårskador. Vid tveksamhet remittera eller ring och diskutera med ortopedjour. Uppföljning Var friskostlig med kontroller så att eventuell infektion eller eventuell missad nerv/senskada kan upptäckas i tid. Sekundärsutur vid öppna sår behövs mycket sällan. Remittera om komplikationer tillstöter.
9 3. Proktologi Pilonidalabscess Infekterad pilonidalcysta (en hålighet ovan crena ani som bildats genom att hårstrån arbetat sig igenom huden och ansamlats subkutant, de ger upphov till en främmandekroppsreaktion och utgör en inkörsport för bakterier). Smärta, rodnad och svullnad i crena ani. Eventuellt läckage av pus och inte sällan feber. Fistuleringar lokalt. Differentialdiagnoser Perianalabscess. Analfistel. Mikrobiell etiologi Polymikrobiellt, i regel tarmursprung. Sällan stafylokocker. Incision i lokalbedövning, dränage och renspolning. Akut remiss om ej genomförbart i lokalbedövning. Vid recidiv överväg remiss till kirurgmottagningen för ev. framtida operation i lugnt skede. Antibiotikabehandling sällan (aldrig) berättigad. Uppföljning Omläggningar via distriktssköterska, gärna med Aquacel eller motsvarande. Perianalabscess Infektion/lokal abscessbildning i perianal/perirektal vävnad. Svår smärta analt. Feber. Differentialdiagnoser Inflammerad eller incarcererad hemorrojd. Andra mer ovanliga tillstånd. Mikrobiell etiologi Hud- eller tarmflora. Akut remiss till kirurgklinik för incision i narkos. Invänta ej fluktuation eller mognad! Antibiotikabehandla ej! Fördröjd operation leder till risk för perforation till tarmen och ökad risk för framtida fistelbildning. Hemorroider Ca 5% anger att de har hemorroider, >50% drabbas ngn gng i livet. Orsaken i princip okänd, degeneration av stödjevävnaden i analkanalen anses medverka. Förstoppning, stillasittande, tunga lyft och graviditet/förlossning ökar risken. Klassificering Grad 1 Syns vid proktoskopi. Grad 2 Prolaberar vid krystning, reponeras spontant. Grad 3 Prolaberar, reponeras manuellt Grad 4 Prolaberar, går ej att reponera.
10 Anamnes, inspektion, palpation, prokto- och rektoskopi (gärna efter resulax, men går ofta ändå). OBS! Vid utredning av blödning från tarmen måste hela kolon undersökas, om inte en anorektal blödningskälla med säkerhet kan påvisas. Endast symtomgivande hemorroider skall behandlas. Först och främst reglering av avföringsvanor med hjälp av fibertillskott och eventuellt laxantia. Undvik krystning. Tillfälligt kan salva o/e Supp Xyloproct eller dylikt användas. Observera att de värsta hemorroidskoven i regel läker ut på ca 10 dagar. Ibland behövs perolrala smärtstillande. När ovanstående behandlingar inte räcker så finns gummibandsligering och fenolinjektioner att tillgå. Som ett sista alternativ finns operation med antingen regelrätt hemorroidektomi enligt Milligan eller med cirkulär stapling. Analfissur Linjär defekt i anodermets längdriktning. Smärta, ffa i smb med avföring. Blödning, ljus. Portvaktstagg. Differentialdiagnoser Skivepitelcancer, Crohn, Syfilis, AIDS. Etiologi Trauma från fekalier (obstipation) eller andra föremål. Den initiala fissuren och smärtan leder till en tonusökning i sfinktern som försämrar cirkulationen i anodermet, ffa dorsalt där 90% av fissurerna sitter. Detta kan göra fissuren kronisk. Avföringsmjukgörare, smärtstillning exlv Xyloproct, muskelavslappnande kräm Diltiazemhydroklorid 2% i Unguentum Merck 2 ggr dagl i 8 v. Om ej effekt överväges Botox eller operation.
11 4. Patientfall 1. Kirurgmottagning: 30-årig man med knöl i höger ljumske sedan 4 månader. Svider och bränner. Vad kan han lida av? Hur skall vi operera metod, dagkirurgi? Vilka risker som finns med op? Sjukskrivning? Läkningsförlopp. Tunga lyft? 2. Kirurgmottagning: 50-årig rökande, överviktig man med RA och kortisonbeh. Upplever obehagskänsla i båda ljumskarna sedan ett par månader tillbaka. Värre på eftermiddagarna och kvällarna. I status rejäl adipositas. Svårt att säga något säkert om ljumskarna. Vad kan han lida av? Vilken undersökning kan föra oss närmare diagnosen? Hur skall vi operera metod, dagkirurgi? 3. Akutmottagning: Kvinna med akut smärtande resistens i vänster ljumske. Illamående, uppblåst. Kräkts. I status plommonstor hård resistens i nederkanten av vä ljumske. Buken lätt meteoristisk. Vad kan hon lida av? Vilka åtgärder skall vi vidta? 4. Vårdcentral: 70-årig kvinna opererad öppet för perforerad appendicit 8 d sedan. Snitt hö fossa. Såret ömmar. Feber 38 grader. I status rodnat, ömmande och fluktuerande op-sårområde. Vad kan hon lida av? Vilka åtgärder skall vi vidta? 5. Kirurgavdelning: 70-årig kvinna op öppet för perforerad appendicit 1v sedan. Medellinjesnitt. Magen är ännu ej igång. Kräkts idag. Såret glipar nedom naveln och det rinner gulaktig vätska. Vad kan hon lida av? Vilka åtgärder skall vi vidta? 6. Vårdcentral: 30-årig seglare som 8h sedan fått bommen i huvudet och slagit upp ett 3 cm sår ovan hö ögonbryn. Tejpat såret själv, men det glipar och blöder lite. Inga commotiohållpunkter. Vilka åtgärder skall vi vidta? 7. Vårdcentral: 25-årig man med smärta och svullnad analt sedan två dygn. Svårt att sitta. Vid undersökning ses en blåskimrande, svullen, prolaberande hemorroid kl 3. Rekto/prokto i ö ua. Åtgärd/behandling? 8. Kirurgmottagning: 55-årig man inremitterad från VåC för anala blödningar och hemorroider. Problem sedan ett par år tillbaka. 1 av 3 F-Hb pos. Hb 120. Ingen viktnedgång. Ibland uppkördhetskänsla i buken, men sällan egentlig smärta. Avföring ungefär som vanligt, tidvis lätt förstoppning. Blöder av och till färskt blod, svullnadskänsla och obehag analt. Vad kan han lida av? Ytterligare utredning? Åtgärder? 9. Vårdcentral: 22-årig kvinna med anal klåda. Prokto/rektoskopi normal frånsett lätt rodnad och irriterad hud perianalt. Vilken behandling och vilka råd ska vi ge patienten?
Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Läs merNavelbråck. Information inför operation av navelbråck
Navelbråck Information inför operation av navelbråck Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 Allmänt Navelbråck är en ofarlig åkomma som uppkommer då en medfödd
Läs mertill dig som ska opereras för Bråck
till dig som ska opereras för Bråck Information till dig som ska opereras för bråck Varför bildas bråck? Bråck bildas när en liten säck av bukhinnan glider ut genom ett svagt ställe i bukväggen. Orsaken
Läs merInformation om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-01-24 Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ under patientinformation
Läs merBukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck
Bukväggsbråck Bukväggsbråck Information inför operation av bukväggsbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning,
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merDel 6_10 sidor_20 poäng 1.1
1.1 Matilda 22 år söker akutmottagning med 3 dygns anamnes på smärta invid ändtarmen där hon också känt en svullnad. Temp 38,0. Vilken är din första misstanke och hur kompletterar du anamnesen? (2p) Sida
Läs merLjumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck
Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck 1 Text Överläkare Dan Sevonius Illustrationer www.johanliljeros.com Lund, januari 2016 2 Allmänt Ljumskbråck hos vuxna beror på att bukväggen i ljumskregionen
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merNavelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Navelbråck Navelbråck Information inför operation av navelbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merAntibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004
Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3
Läs mer1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Läs merScheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR
Läs merSvenska Bukväggsbråck
Svenska Bukväggsbråck Nationellt kvalitetsregister för främre bukväggsbråck (2009) 30001 Klinik ID Personnummer 1. Datum (ÅÅÅÅMMDD) Namn 1 Man 2 Kvinna 2. Bukväggsbråck Primära 1 Navelbråck 2 Epigastrikabråck
Läs merBukstatus. DSM2 120312 David Gustavsson
Bukstatus DSM2 120312 David Gustavsson Hur undersöka Informera pat om vad som ska göras, vänta ev med besked om per rektum-undersökning för pat ej ska spänna sig i förväg. Inspektion titta Auskultation
Läs merÄrrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona
Ärrbråck Ärrbråck Information inför operation av ärrbråck Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery Utformning, PatientForum
Läs merFall 1. Sårinfektion. 31 oktober 2014, Roland Andersson
Fall 1. Sårinfektion 66-årig man, tidigare väsentligen frisk. Fått exciderat basaliom tidigare. Nu ånyo multipla basaliom. Op 7/4 exstirpation av hudförändringar (axel, ben och rygg). 12/4 begynnande sårinfektion.
Läs merBuk- och rektalundersökning. Tarmkirurgen
Buk- och rektalundersökning Tarmkirurgen Buk-/rektalundersökning Del av allmänt status Bukundersökning ingår i rutinstatus på de flesta patienter Rektalundersökning kan vara motiverat Riktad undersökning
Läs merHär följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.
Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?
Läs merSår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska
Sår - Rena rutiner Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Allmänt om sår och behandling Förebygga uppkomst av sår Sårläkning Rena sår ska hållas rena Begränsad antibiotikaanvändning Hindra smittspridning
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merMålbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Läs merXyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR.
Xyloproct FÖR BEHANDLING AV ÄNDTARMSBESVÄR ORSAKADE AV HEMORROJDER, ANALKLÅDA ELLER ANALSPRICKOR. ÄNDTARMSBESVÄR Många i befolkningen lider av ändtarmsbesvär och besvären börjar oftast i åldern 20-39 år.
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar
Läs merMatstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden
Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merSårskador och stelkramp. Distriktsveterinärerna tipsar
Sårskador och stelkramp Distriktsveterinärerna tipsar 2 Sårskador och stelkramp Våra hästar har en speciell förmåga att skada sig på saker man inte trodde fanns i dess omgivning. När olyckan är framme
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs mer1.1 Vilken anamnestisk uppgift bör Du komplettera? Hur vill Du undersöka henne? (2p)
En 22-årig kvinna söker akutmottagningen en lördag vid lunchtid pga långvariga buksmärtor som successivt förvärrats. Hon berättar att besvären började efter en semesterresa till Turkiet för cirka 6 månader
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merIleus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Läs merBensår. Ett symtom som ofta på felaktiga grunder behandlas med upprepade och ibland långa antibiotikakurer
Svea 82 år Hypertoni Haft en stroke, måttlig pares vänster arm Svullna ben av varierande grad sedan lång tid Bensår medialt ovan malleolen sedan 5 mån, mäter 3x3 cm Nu värk, rodnad, svullnad 2 cm ut från
Läs merBRÅCK & PROKTOLOGI T Dan Sevonius Kir klin
BRÅCK & PROKTOLOGI T 8 2013-04-12 Dan Sevonius Kir klin LJUMSKBRÅCK MÄN > 25 År : 24 % är op eller har bråck MÄN > 75 År : 47 % ----------- ------------ KVINNOR : 8,6 % av alla bråckop (SBR 2010) Ca 200
Läs merSonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf
Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt
Läs merHud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen
Hud och mjukdelsinfektioner Kerstin Karkkonen Sammanfattning Hudinfektioner sprids via huddefekter. I huddefekter växer alltid bakterier, vissa är skyddande (KNS, peptokocker m.fl.), andra är ytterst sällan
Läs merOrtopediska infektioner Torbjörn Ahl
Ortopediska infektioner Torbjörn Ahl Sammanfattning Merparten av den ortopediska kirurgin klassificeras som ren. Vid många operationer används främmande material i form av proteser eller osteosyntesmaterial.
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merSår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merBukplastik Utförlig information
Bukplastik Utförlig information Om du funderar på en bukplastik kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man
Läs merMer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(7) Allmän information Ljumskbråck hos barn är praktiskt taget alltid medfödda. En av femtio pojkar föds med ljumskbråck
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs mertill dig som ska opereras för Gallsten
till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,
Läs merMastektomi med direktrekonstruktion
Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk
Läs merHydrocephalus och shunt
Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merIleus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merHandläggning av prolaps, gällande rutin
Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merAntibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd
1(5) Antibiotika behandling vid vissa obstetriska Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling
Läs merMer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Bråcksäck Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1 (11) Information till Dig som ska opereras för ljumskbråck Allmän information Årligen utförs ca. 20 000 bråckoperationer
Läs merTensjonsplastikker. Sam Smedberg, Helsingborg
Tensjonsplastikker Sam Smedberg, Helsingborg Kongenitala bråck Processus vaginalis olika grader av obliteration Normal obliteration Inkomplett obliteration Bråck en metabolisk sjukdom Raymond Read et al.
Läs merKirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18
Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat 2014-02-18 Bråcksäck Mer information: http://www.usorebro.se/sv/videoarkiv/ Se sidan Patientinformation Information till dig som ska opereras för
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merAntal operationer inklusive könsfördelning Navelbråck Kvinna 19 26,0% 55 27,9% 126 34,9% 133 33,9% 164 33,3% 497 32,8% Man 54 74,0% 142 72,1% 235 65,1% 259 66,1% 329 66,7% 1019 67,2% Totalt 73 100,0% 197
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merAnamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.
Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour
Läs merOperationsinstruktion för pilonidalsinus i PSIN studien
Operationsinstruktion för pilonidalsinus i PSIN studien Krav på operatör i PSIN studien För att kunna ansvara för operationerna i endera expertgruppen krävs minst tio självständiga operationer med respektive
Läs merflexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n
Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation nr 1 (11 min) Anamnes: En 26 årig kvinna kommer till akutmottagningen i ambulans efter att ha kommit emellan vid ett knivbråk. Hon är vaken, talbar och orienterad, men
Läs merDen diabetiska foten ur ortopedens synvinkel. Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus
Den diabetiska foten ur ortopedens synvinkel Hedvig Örneholm MD, PhD, Specialistläkare ortopedi Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus For an obstinate ulcer, sweet wine and a lot of patience
Läs merKVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK
KVALITETSREGISTRET FÖR SVENSKA BUKVÄGGSBRÅCK ÅRSRAPPORT 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRAFER OCH TABELLER Antal operationer per typ... 2 Dagkirurgisk verksamhet... 4 Andel ingrepp som utförts i dagkirurgi...
Läs merInfekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett
Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,
Läs merHud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter
Hud och mjukdelsinfektioner några utvalda aspekter Lars Blad Bitr smittskyddsläkare Västmanlands län Ordförande Stramanätverket Disposition I Strama synpunkter på AB använda för HMI Klinda Flukloxa Klinda
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merKönsskillnader vid operation av ljumskbråck
Könsskillnader vid operation av ljumskbråck Behandlingsresultaten mellan män och kvinnor kan minska Författare: Kristin Eliasson, Mikael Kjerfve Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård,
Läs merDel 3_ 8 sidor_15 poäng
_ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merOrtopedi vid multitrauma T11. Albert Christersson
Ortopedi vid multitrauma T11 Albert Christersson Tre toppar i mortalitet Skadeögonblicket Ankomst sjukhus Intensivvårdsavdelning Var hamnar Extremitetsskador i ABCDE? A B - Nej (Säkra nacken vid rörelser!!)
Läs merGallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då
Läs merTrattdiagram (funnel plot). Röd linje motsvarar samtliga enheters medelvärde 2016, och streckade respektive prickade linjer visar på 90% och 99.9% konfidensintervall vid en viss operationsvolym. Varje
Läs merBröstlyft Utförlig information
Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man
Läs merPatientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling
Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att
Läs merPUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen.
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER, PPM VRI 2008-2019 Data avser somatisk vård om inget annat omskrivs i diagrammen. Förekomst av vårdrelaterade infektioner över tid hos patienter inom
Läs merAnvisningar för kodning av infekterade sår
Anvisningar för kodning av infekterade sår Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.
Läs merLäkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Läs merDiabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Läs merInfektion Ärrbildning Brännskador
INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker
Läs merPraktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter
Praktiskt prov (OSCE) Kirurgkursen VT 2016 SP - Kirurgi, 11 minuter Bemanning En kirurg till stationen En SP (standardiserad patient) Utrustning på SP Kirurgi Handskar Plastförkläde Stetoskop BT-manchett
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare
Läs merVåga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR
Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära
Läs merAntibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd
Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,
Läs merNekrotiserande fasciit
Nekrotiserande fasciit Ur en infektionsläkares synvinkel Erik Sandholm Infektionskliniken i Karlstad SOTS 2011-01-20 Karlstad Vid alla livshotande infektioner är det bråttom Prognosen avgörs ofta av modet
Läs mer1.1 Vilka anamnestiska uppgifter är viktigast för att ställa diagnosen på denna patient (ange minst 4 principiellt olika frågor som bör ställas)?
En 57 årig man inkommer till kirurgisk akutmottagning kl 11.00 en Lördag från hemmet med en remiss från läkaren på närliggande hälsocentral. Remissen meddelar följande: Patienten har kronisk obstruktiv
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merRegional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Läs mer1.1 Hur handlägger du denna kvinna? (2p) 1.2 Vad sätter du för diagnos (med ord) i journaldiktatet? (1p) Sida 1 av 5
Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i W-stad. Till kirurgakuten kommer en 67-årig kvinna, Salma Tydelius. Hon opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. cancer. Hon är i frisk i övrigt förutom
Läs merSylvie Kaiser Överläkare, med dr. Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Sylvie Kaiser Överläkare, med dr Barnröntgen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Ont i magen? Dominerande diagnoser vid akuta buksymptom hos förskolebarn resp skolbarn
Läs merCANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS)
CANCER I ÖRONSPOTTKÖRTELN (PAROTIS) Varje år drabbas cirka 100 personer i Sverige av spottkörtelcancer. Den vanligaste lokalisationen är i öronspottkörteln, därefter i någon av de större spottkörtlarna
Läs merKolorektalseminarium.
Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont
Läs mer