Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat

Transkript

1 Kirurgiska kliniken, L-G Larsson, överläkare Reviderat Bråcksäck Mer information: Se sidan Patientinformation

2 Information till dig som ska opereras för ljumskbråck Allmän information Årligen utförs ca bråckoperationer i Sverige. Av de ca 200 ljumskbråcksoperationer som utförs årligen vid Kirurgiska kliniken på USÖ sker ca 60 % av operationerna inom dagkirurgin, dvs man opereras på förmiddagen och skrivs hem på eftermiddagen. Det är ggr vanligare att män drabbas av ljumskbråck jämfört med kvinnor. En tredjedel av alla män utvecklar bråck före pensionsåldern. Det finns flera orsaker till att ljumskbråck uppstår. Ökat buktryck pga hårt arbete, fetma eller sjukdom kan bidra till bråckutvecklingen och det torde även finnas ärftliga faktorer som gör att ljumskbråck oftare ses i vissa familjer. Bråcket består av en utbuktning av bukhinnan genom en försvagning av bukväggen och ses som en knöl i ljumsken och i vissa fall kan denna knöl hos män bukta ned mot pungen. Bukväggen i genomskärning Bukhålan med tarmar Försvagning i bukväggen Bråcksäcken Pungen 2 (12)

3 Utbuktningen av bukhinnan, den s k bråcksäcken, kan innehålla tarm och/eller fett. Genom att trycka på bråcket kan man trycka tillbaka bråckinnehållet till bukhålan. Bråcket buktar ut och ömmar då man hostar, nyser och krystar och ger ofta då mer besvär än när man lyfter tungt. Om man inte kan trycka tillbaka bråckinnehållet är bråcket inklämt och bör, om man har besvär, opereras. I vissa fall av inklämda bråck har man rejält ont över bråcket som samtidigt känns hårt. Förutom smärtor över ljumskbråcket uppträder då kräkningar, attackvis uppträdande buksmärtor och uppspänd buk. Man kan då genom operationen föra tillbaka bråckinnehållet till dess normala plats i bukhålan. Alla bråck har inte samma risk för att bli inklämda. För att göra dig fri från dina besvär och samtidigt undanröja risken att drabbas av inklämt bråck har vi bedömt att du bör opereras. Operationsinformation Målet med operationen är att göra dig besvärsfri och att undanröja risken att drabbas av inklämt bråck. Risken att drabbas av nytt bråck efter ljumskbråckoperationen, s k recidivbråck, varierar. Operationstekniken har under de senaste 10 åren utvecklats och förbättrats vilket har medfört att man kunnat minska risken för att man skall få tillbaka sitt bråck efter operationen. Olika operationsmetoder A. Klassisk bråckoperation B. Nätförstärkning med öppen operationsteknik dvs via operationssnitt i ljumsken C. Nätförstärkning med titthålsteknik 3 (12)

4 A. Klassisk bråckoperation Bråcksäcken Den traditionella operationen utförs genom att man lägger ett ca 10 cm långt snitt i ljumsken, friar bråcksäcken som öppnas och bråcksäcksinnehållet förs tillbaks till bukhålan, efter detta avlägsnas bråcksäcken. Den inre öppningen i ljumskkanalen förminskas och den försvagade bukmuskulaturen förstärkes med olika typer av operationsmetoder. Man utnyttjar därvid kroppens egna ligament och muskulatur i ljumskregionen som sys ned över det försvagade området i ljumsken. Med oupplöslig tråd sys muskler och hinnor ned över den försvagade bukväggen Sädesledaren B. Öppen bråckoperation med nät I de fall där vävnaden i ljumskregionen är svag och uttänjd är det en fördel att förstärka kroppens egen vävnad med ett plastnät. Detta är idag den vanligast använda operationsmetoden. Man opererar medelst ett cirka 10 cm långt snitt i ljumsken. Bråcksäcken frias och öppnas och bråcksäcksinnehållet förs tillbaks till bukhålan. Plastnätet sys in som en förstärkning av bukväggen i ljumsken och läker in i ärrvävnaden som en förstärkning. Operationen kan med fördel utföras i lokalbedövning. Nätet behåller man livet ut. 4 (12)

5 Bråcksäcken Sädesledaren Nätet insytt Testikel C. Titthålsoperation Under de senaste 20 åren har man utvecklat titthålsteknik vid operation av ljumskbråck. Genom 3 stycken 5-10 mm långa snitt införes arbetskanalerna mellan bukvägg och bukhinnan och genom dessa kanaler opererar kirurgens med speciella arbetsinstrument och videooptik. Man friar in bråcksäcken och för bråckkanalens inre öppning läggs ett plastnät på insidan av bukväggen. Nätet fixeras med antingen vävnadslim eller små spiralformade skruvar som försvinner med tiden. Vilken metod man använder här beror på hur bråcket ser ut. Vävnadslim verkar ge mindre lokala besvär. Det är som att laga en punktering men man sätter lappen inne i däcket istället. När man krystar och ökar buktrycket kommer nätet att pressas mot bukväggen. Man utnyttjar samma krafter som medverkat i utvecklingen av ljumskbråcket till att fixera nätet mot bukväggen. Plastnätet läker in som en förstärkning av den försvagade bukväggen. Titthålskirurgin har vunnit popularitet genom att operationen ofta är förenad med mindre smärtor efter operationen och snabbare återgång till arbetet och annan fysisk aktivitet. Vid titthålsoperationen måste man vara sövd. Tekniken användes idag oftast vid operation av patienter som tidigare är ljumskbråckopererade och som fått tillbaka sitt bråck igen. Det är också en fördel att operera med denna teknik om man skall åtgärda dubbelsidiga bråck vid ett och samma tillfälle. Kvinnor med ljumskbråck opereras med fördel med denna teknik. Skruvspiraler som nätet kan fästas med när nätet inte limmas 5 mm i diameter 5 (12)

6 Deltagande i bråckregistret I Sverige finns sedan 1992 ett kvalitetsregister för bråckkirurgi. Registrets avsikt är att beskriva bråckkirurgins utveckling och skapa underlag för resultatvärdering samt stimulera till lokalt kvalitetsarbete. Om du inte vill att din operation skall registreras i detta register framför du ditt beslut till operatören. Narkos och bedövning Operationen utförs alltid i narkos vid titthålsoperationen. Vid traditionell bråckoperation kan man antingen få narkos, ryggbedövning eller lokalbedövning. Detta bestäms i samråd med operatören och narkosläkaren. Har man mycket ont efter operationen? Smärtupplevelsen varierar mycket mellan olika personer. Det är därför viktigt att du talar om när du har ont. Med moderna smärtlindringsmetoder ska man inte behöva stå ut med att ha ont. För att kunna bedöma smärtan efter operationen används en smärtsticka. På ena kanten av skalan står ingen smärta och på andra värsta tänkbara smärta. Du kommer efter operationen att regelbundet uppmanas ange smärtintensiteten längs denna skala. Detta ger oss möjlighet att ge dig bästa möjliga behandling mot smärtan. VAS-stickan demonstreras för dig innan operationen. Vid operationens slutfas ges lokalbedövning i hud och bukväggssåren. Personalen på dagkirurgiska enheten kontrollerar regelbundet hur ont du har efter operationen. Smärtstillande mediciner skrivs ut vid behov vid hemgång. 6 (12)

7 Förberedelser inför operationen Du kallas för operation till dagkirurgiska enheten i O-huset. Ingång i B-husets huvudentré mitt emot akutmottagningen, tag vänster bort mot hissarna och åk upp till O:4. För att minska riskerna för infektion i operationssåret skall du kvällen före och operationsdagens morgon duscha och tvätta hela kroppen med DesCutan. DesCutan finns att köpa på apoteket. Tag inte med ringar och smycken till operationsavdelningen och tvätta bort allt smink och nagellack. Raka inte operationsområdet själv då detta kan öka infektionsrisken. Fasta Du får äta fast föda och inta mjölkprodukter (mjölk, fil, yoghurt, välling) upp till 6 timmar före planerad operation. För att undvika huvudvärk och muntorrhet är det bra om Du dricker klara vätskor (ex. vatten, kaffe, te, äppeljuice) upp till 2 timmar innan planerad operationstid. Om du är kraftigt överviktig, gravid eller lider av sockersjuka måste du vara fastande från kl kvällen före operation. Hur länge blir jag kvar på sjukhuset? De flesta ca 60 % kan opereras polikliniskt, dvs. får stanna kvar 4-6 timmar efter operationen på dagkirurgiska enheten innan hemgång. Om du är planerad för en poliklinisk operation ska du innan hemgång: Inte besväras av illamående eller kräkningar. Kunnat dricka och äta lite grand. Kunnat kissa. Ej besväras av oacceptabel smärta (VAS > 4). Om du har för mycket besvär av någon sort får du stanna kvar över natten för observation. Kontakt med Dagkirurgiska enheten innan operationen Ring till kirurgmottagningen, tfn , veckan innan operation för besked om vilken tid du ska infinna dig. Telefontid måndag och onsdag kl Vi ringer sedan upp dig mellan kl och Trots vår planering kan det hända att du får vänta på att operationen startas. Detta kan bero på att något brådskande ingrepp kommit emellan. Vi ber dig i så fall ha överseende med detta.. 7 (12)

8 Dagkirurgiska enheten ringer upp dagen efter operationen Personal från Dagkirurgiska enheten ringer upp dig dagen efter operationen för att kontrollera hur du mår. Återbesök Operatören avgör om du behöver komma på återbesök efter operationen. Vi har inte några rutinmässiga återbesök men om du har problem med operationssåret, smärtor från ljumsken, feber eller något du behöver visa för din operatör ber vi dig ta kontakt med kirurgmottagningen. Telefonnummer v g se nedan. Sköterskemottagningen har öppen mottagning mellan kl varje morgon måndag-fredag. Kirurgmottagningen är belägen på 1:a våningen i B-huset. Sjukskrivning Många kan börja arbeta redan under första veckan efter operationen. Ingen begränsning avseende aktivitet så länge du inte besväras av smärta. Det finns inget samband mellan tidig återgång till arbetet och risk för återfall av bråcket. Sjukskrivningen under första veckan kräver inget intyg. Tänk på att du inte får köra bil dygnet efter operationen. Narkosmedel och smärtlindrande mediciner kan finnas kvar i kroppen och nedsätta din reaktionsförmåga och vaksamhet. Nikotin (snus/cigaretter) fördröjer läkningsprocessen och ökar risken för komplikationer. Blodproppsrisken Om du har ökad risk att drabbas av blodproppar kommer du att få behandling med ett medel som heter Fragmin. Man får injicera en liten mängd Fragmin under huden en gång dagligen i en vecka för att minska risken för blodproppsbildning. Operatören avgör om du behöver ta blodförtunnande medel eller ej. De allra flesta patienterna kan efter en kort instruktion själva ta denna spruta under 1 vecka efter operationen. 8 (12)

9 Fragminsprutan Hudveck på buken upplyft mellan tumme och pekfingret Hur kan jag leva efter operationen? Smärtan från operationssåren avgör hur aktiv du kan vara. I princip obegränsad aktivitet om smärtan tillåter. Vid den öppna traditionella bråckoperationen sys med tråd som inte löser upp sig. Tråden håller vävnaden på plats under de tre månader som krävs för att få en definitiv läkning av operationsområdet. Vid titthålsoperationen läggs ett nät över försvagningen i bukväggen. Nätet pressas mot bukväggen när man krystar och ökar buktrycket. De krafter som bidragit i utvecklingen av ljumskbråcket kommer nu att fixera nätet innan inläkning sker. Du skall inte vara i behov av smärtlindrande mediciner innan återgång i arbete. Vid förstoppningsbesvär kan mixtur Laktulos vara av värde och detta kan köpas receptfritt på apoteket. Vilka komplikationer kan uppstå? Svullnad i operationssåret. Ibland kan blod ansamlas under operationssåret och du får en kraftig svullnad här. Ofta blir det då missfärgat som vid blåmärke och denna missfärgning och svullnad kan även drabba penis och pung. Hör av dig eller kom till kirurgmottagningens tidiga sköterskemottagning vardagar mellan kl så att man får kontrollera operationsområdet. Infektion. Om du får svullnad, smärtor, rodnad, värmeökning i operationsområdet i kombination med feber kan detta vara tecken på en infektion och du ska då kontakta operatören eller gå till sköterskemottagningen så att man får bedöma operationsområdet. Smärtor på insidan av låret eller ned i pungen kan ibland uppträda. Vanligtvis ger det sig med tiden när svullnaden och inflammationen i operationsområdet försvinner. Skuldersmärtor av typ hållsmärta efter titthålsoperationen beror på att man vid operationen fyllt bukhålan med gas och denna smärta är ofarlig och försvinner inom 2-3 dygn. Vattenkastningsbesvär. Vid alla typer av ljumskbråckskirurgi kan en del patienter drabbas av vattenkastningsproblem med svårigheter att starta vattenkastningen och tömma urinblåsan. 9 (12)

10 Risken att drabbas av detta är speciellt stor om man tidigare haft vattenkastningsproblem eller vid operation av dubbelsidiga ljumskbråck. Personalen på den postoperativa avdelningen och Dagkirurgiska enheten kommer att kontrollera att du kan tömma urinblåsan normalt efter operationen. Det är viktigt att du tar kontakt med din distriktssköterska och/eller akutmottagningen och får blåsan tappad via kateterisering, om tömningsproblem uppstår när du kommer hem. I vissa fall får urinkatetern sitta kvar under några dagar efter operationen, så att en onormalt utspänd urinblåsa hinner återfå sin normala funktion. Bilkörning Tänk på att du inte får köra bil dygnet efter operationen. Narkosmedel och smärtlindrande mediciner kan finnas kvar i kroppen och nedsätta din reaktionsförmåga och vaksamhet. Skriftlig information efter operationen Du får efter operationen en skriftlig informationsbroschyr av din operatör. 10 (12)

11 Adresslista Kirurgmottagningen B-huset, våningsplan 1 Övre gastrosektionen Bröst/endokrinsektionen Kolorektalsektionen Om du vill visa såren eller komma i kontakt med operatören. Dagkirurgiska enheten DKE Sjukvårdsrådgivning på Vårdguiden O-huset, våningsplan 4 Tel: Måndag-torsdag kl Fredag kl Tel: Om något är oklart vad gäller informationen från DKE. Man ringer upp dig dagen efter operationen och kontrollerar hur du mår. Om du behöver hjälp akut eller under kvälls och nattid då kirurgmottagningen är stängd. Vilken kirurg träffade jag på kirurgmottagningen då det beslutades om operation? 11 (12)

12 Kirurgiska kliniken Postadress: Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Besöksadress: USÖ, entré B, vån 1, Södra Grev Rosengatan, Örebro Telefon , telefax (12)