Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag för kulturellt innehåll

Transkript

1 Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag för kulturellt innehåll Therese Bäckström Zidohli

2 Sammanfattning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli invånare år Utvecklingsarbetet för att nå denna målsättning handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för medborgarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. I ett första skede har fokus lagts på att bestämma innehållet i ett nytt kulturhus eftersom det har stor påverkan på lokalisering, huvudmannaskap och finansiering. Det är även viktigt att bestämma innehållet först för att få till det mest optimala huset för de verksamheter som ska vara där. Utifrån det fördjupade dialogarbetet som genomförts har fyra förslag på kulturell inriktning tagits fram. Alternativ 1- ett scenkonsthus Alternativ 2 - ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses. Alternativ 3 två separata hus för att sprida den kulturella basen. Det fortsatta arbetet består av att utreda lokalisering, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus samt att anordna en arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen. Sida 2 (27)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND GENOMFÖRANDE Organisation Arbetssätt FÖRUTSÄTTNINGAR KULTUR FÖR FRAMTIDEN Prioriterade områden ANALYS DIALOG KRING INNEHÅLL Mötesplats berättar Dialog med kulturföreningar och näringsliv Dialog internt Drömstad Workshop kring innehållet BEGREPP Scenkonst Levande A-scen/Röd scen KULTURHUS I ANDRA STÄDER FÖRSLAG TILL KULTURELL INRIKTNING ALTERNATIV ALTERNATIV Version A Version B ALTERNATIV EKONOMI Nuvarande kostnader Framtida kostnader SLUTSATSER FORTSATT ARBETE LOKALISERING ARKITEKTTÄVLING HUVUDMANNASKAP OCH FINANSIERING REFERENSER BILAGA 1 SPECIFIKATION FÖR OLIKA SCENTYPER Sida 3 (27)

4 1 Inledning Kommunstyrelsen beslutade att kommunledningskontoret ska utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. I ett första skede har fokus lagts på att bestämma innehållet i ett nytt kulturhus eftersom det har stor påverkan på resterande delar. Det är även viktigt för att få till det mest optimala huset för de verksamheter som ska vara där. 1.1 Bakgrund En ny kulturplan har tagits fram av Skellefteå kommun, med syftet att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i kulturplanen är byggandet av ett nytt kulturhus för scenkonst i centrum. Planeringen för ett nytt kulturhus kräver inledningsvis ställningstagande beträffande tre viktiga aspekter: Lokalisering Var ska ett kulturhus placeras? I den beslutade kulturplanen förutsätts kulturhuset ha ett centralt läge. Någon särskild tomt finns inte avsatt för ändamålet. Innehåll Kulturplanen anger att kulturhuset främst ska ha inriktning på scenkonst. Begreppet scenkonst måste förtydligas och kompletteras med vad som ytterligare ska inrymmas. Huvudmannaskap och finansiering Vem ska vara byggherre och fastighetsägare för kulturhuset? Ett ställningstagande måste tas kring ansvaret för anläggningen. Den medför nya investerings- och driftkostnader för byggnader. Nya verksamheter innebär också i sig ökade kostnader. Finansieringen av anläggningen och verksamheten måste tydliggöras inför fortsatt arbete. 1.2 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts Organisation Arbetet med att ta fram detta beslutsunderlag har letts av: Therese Bäckström Zidohli, samhällsstrateg Styrgrupp: Styrgruppen bestod av representanter från Kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i Kulturnämnden. Sida 2 (27)

5 Projektgrupp: Lars Hedqvist, planeringschef Ingrid Thylin, avdelningschef Anna Wallström, näringslivsutvecklare Harriet Wistemar, avdelningschef Bygg- och miljökontoret Carl-Henrik Barnekow, planarkitekt Bygg- och miljökontoret Anna-Lena Lundmark, kulturchef Skol- och kulturkontoret Med Reventberg, teaterchef/vd Västerbottensteatern Ylva Öhlund, administrativ chef Västerbottensteatern Nicklas Lundmark, konsult WDO Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Det praktiska arbetet har utförts av en arbetsgrupp bestående av: Therese Bäckström Zidohli, samhällsstrateg Anna Wallström, näringslivsutvecklare Carl-Henrik Barnekow, planarkitekt Bygg- och miljökontoret Anna-Lena Lundmark, kulturchef Skol- och kulturkontoret Elisabet Bohman, kultursekreterare Skol- och kulturkontoret Lena Plym Forsell, verksamhetstrateg Malin Pers Strömbäck, projektadministratör Skol- och kulturkontoret Nicklas Lundmark, konsult WDO Arbetssätt Vid uppstarten av arbetet skapades en webbsida ( där medborgarna har kunnat följa flödet, ta del av seminarier, workshops, beslutsprotokoll, kulturplaner etc. För att väcka intresse och bjuda in till dialog kring kulturhusprojektet har flera olika aktiviteter genomförts, se bild 1. I ett första steg bjöd Kultur Skellefteå och Västerbottensteatern in till träffar under namnet Mötesplatser berättar för att lyfta relevanta frågeställningar (läs mer under avsnitt 3.1.1). Samtidigt genomfördes informationsmöten/intervjuer med kulturaktörer, föreningar och näringsliv för att undersöka vilka behov som finns (läs mer under avsnitt 3.1.2). Därtill har interna dialoger genomförts med de olika verksamheterna samt Västerbottensteatern för att undersöka vilka behov och tankar kring kulturhuset som finns (läs mer under avsnitt 3.1.3). För att få in synpunkter från allmänheten kring vilket innehåll som de tycker ska finnas i kulturhuset lyftes frågeställningen inom Drömstad (läs mer under avsnitt 3.1.4). Helgen maj genomfördes Vårmässan uppe vid Skellefteå Kraft Arena och där presenterades kulturhusprojektet i kommunens gemensamma monter. Därefter genomfördes en workshop för allmänheten för att ta arbetet vidare (läs mer under avsnitt 3.1.5). Sida 3 (27)

6 Parallellt med alla dessa aktiviteter har möjligheten funnits att komma med förslag och synpunkter på kommunens hemsida och i kundtjänst. Alla synpunkter som kommit in genom hemsidan, dialoger med föreningar, näringsliv och övriga intressenter samt under Drömstad och andra tillfällen har dokumenterats och sammanställts till ett underlag för arbetet. Arbetsgruppen har sedan bearbetat detta underlag och tagit fram ett förslag till beslutsunderlag kring det kulturella innehållet. Arbetet har kontinuerligt förankrats hos projektgruppen och styrgruppen samt hos kommunens ledningsgrupp. Bild 1: Kulturhusprojektets arbetssätt Sida 4 (27)

7 2 Förutsättningar Skellefteå kommun har en målsättning om att bli invånare år Utvecklingsarbetet för att nå denna målsättning handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för medborgarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. 2.1 Kultur för framtiden I den kulturplan som antogs av kommunfullmäktige pekas färdvägen ut för det kulturpolitiska arbetet under perioden Den övergripande målsättningen är att Skellefteå ska senast 2014 vara lika känt för sin kultur som sitt guld och sin hockey Prioriterade områden Kulturplanen består av sju prioriterade områden som beskrivs kort nedan Byggande av ett kulturhus, ett hus främst för scenkonst i centrum Målet med denna prioritering är att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur och tillväxt. Nuvarande verksamhet Skellefteå satsar mycket på kultur, men det syns och märks inte i samma utsträckning. En tydlig del av Skellefteås kulturutbud är scenkonsten (musik, teater och dans), men dessa verksamheter saknar ofta ändamålsmässiga lokaler. Teater är en av våra dyraste konstformer, men samtidigt en mycket viktig sådan med starkt folkligt stöd. 35 % av västerbottningarna går på teater och ligger därmed i topp i landet. I Skellefteå finns Västerbottensteatern. Denna ägs till 60 % av Region Västerbotten och 40 % av Skellefteå kommun. Uppdraget från ägarna är att vara en turnerande regionteater. Ett långsiktigt mål är att Västerbottensteatern ska växa på alla plan. Ett viktigt delmål i det arbetet är nya lokaler där hela verksamheten får plats, inklusive verkstäder och administration. I Skellefteå finns även arrangörsföreningar och fria teatergrupper, som på olika sätt är i behov av mer ändamålsanpassade scener och rum för att utveckla sin verksamhet. Musiklivet har i dag inga ändamålsmässiga scener som passar för de semiprofessionella och de ambitiösa amatörerna, för även om scener finns har de alla sina begränsningar, och de befintliga scenerna är heller inte optimala för att arrangera konserter med medelstora turnerande akter. Detsamma gäller för t.ex. dans och dansarrangörer. I dag har Skellefteå även behov av en väl anpassad lokal för konferenser och kongresser, komplett med sidorum och andra stödjande funktioner, som ett led i utvecklingen av mötesindustrin. Även om konferenslokaler inte är en naturlig del av ett kulturhus är det ändå en sidoverksamhet som potentiellt kan stödja finansieringen. Sida 5 (27)

8 Framtida prioritering I kulturplanen prioriteras byggandet av ett kulturhus, ett hus för scenkonst, och att detta ska påbörjas under Målet är att skapa attraktivitet och bättre livsmiljö, samt bättre förutsättningar för kultur och tillväxt. En satsning på ett kulturhus, framför allt för scenkonst, stödjer kulturen som näring och blir en kugge i profileringen av regionen. En satsning på Västerbottensteatern stärker också stadens, kommunens och regionens profil och attraktivitet på ett flertal sätt. Ett kulturhus måste vara levande, och användas så mycket som möjligt. Därför är det viktigt att se över vilka andra verksamheter som kan vara i kulturhuset, t.ex. kreativa och kulturella näringar, restauranger, bibliotek, caféer, resecentrum, möjlighet till konferenser etc. Kulturturism är en stor potentiell marknad för Skellefteå. Möjlighet för Riksteaterföreningen att ta emot de största turnerande produktionerna på en s.k. A- scen eller Röd scen är en viktig del i att utveckla närturismen och teaterns ställning lokalt. Genom "paketlösningar" uppbyggda med ett besök på scenkonsthuset som nav kan även det övriga näringslivet få en stor chans att öka sin omsättning. Ett modernt kulturhus, främst för scenkonst är en investering med hög profil, och genom såväl huset i sig som de kulturyttringar som kan finnas i det ger det Skellefteå en ny profil att använda i sin marknadsföring. Kulturen visas explicit upp som ett prioriterat område, och ett kulturhus blir därför en ytterligare aspekt av Skellefteås varumärke. Bättre förutsättningar för ungas musicerande och professionalism Framtida prioritering En satsning på musik som involverar hela regionen. Målsättningen är att en regional samordnare för musik med inriktning mot ungdomar placeras i Skellefteå. Målsättningen är att stärka ungas eget musicerande och underlätta för arrangemang samt verka för kompetensutveckling och skapandet av aktiva nätverk. Fortsatt utveckling av studieförbund och kulturföreningar Framtida prioritering Samarbete mellan Skellefteå kommun, studieförbund och kulturföreningar måste öka för att bättre nyttja tillgängliga resurser. Tydligare överenskommelser mellan kommunen, studieförbunden och föreningarna behövs för utveckling av kulturlivet. I samband med bidragsgivning ska kommunen sätta upp tydliga mål för varje verksamhetsår. Ett mål ska alltid stödja begreppet Skellefteå Berättarnas stad. Målsättningen är att få till stånd mer kultur år medborgarna i hela kommunen. Sida 6 (27)

9 Fortsatt utveckling av biblioteken, lokala berättarcentra Framtida prioritering Biblioteken ska utvecklas till lokala berättarcentra och kulturella nav i hela kommunen. Genom ökad samordning ska bibliotekens roll utvecklas till att inrymma, förutom litteratur, även ett aktuellt kulturutbud. Målet med denna prioritering är att utveckla och säkerställa bibliotekets roll i kommundelarna. En kulturskola med allemansrätt för alla barn och unga i hela kommunen Framtida prioritering Skellefteå inrättar en Kulturskola med allemansrätt 2013/14. Musikskolan och övrig kulturell verksamhet riktad till barn och unga inom Kulturnämndens arsvarsområde slås ihop till en enhet. Alla barn i hela kommunen får därmed tillgång till kultur både under skoltid och på fritiden. De frivilliga aktiviteterna på fritiden kan med fördel samordnas med studieförbunden. Att ge barn och unga möjlighet till mer kultur, kreativitet och skapande är en grundförutsättning för utveckling av företagsamhet i Skellefteå. Deltagande i samhällsplanering och utveckling av kreativa och kulturella näringar Framtida prioritering Kulturplanen vill se förbättrade förutsättningar för kulturskapare och entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar samt ökad samverkan med näringslivet. Kommunikation mellan kultursektorn och andra delar av samhället bör utökas för att öka samordning av verksamheter och skapa synergieffekter. Skellefteå kommun kan verka för detta genom att tillhandahålla olika plattformar via en koordinatorroll. Positiva effekter är t ex attraktiva utbildningar, fler anställda inom berörda sektorer och en förbättrad balans mellan inflyttning och utflyttning. Ett samlat begrepp kring besöksnäringen inriktat på kultur och kulturarv. Framtida prioritering Kulturplanen vill prioritera samordning och förpackning inom besöksnäringen med inriktning kultur och kulturarv. Fortsatt utveckling av Nordanåområdet och Berättarnas stad, nya lokaler för båtmuséet samt samordning av turismen är viktiga processer för att stärka kulturturismen. Detta kan Skellefteå kommun verka för genom en samordnare för Nordanå och en organisation som knyter ihop alla delar av den s k kulturturismen. För att utveckla kulturturismen och upplevelsenäringen krävs förpackning av befintligt innehåll. Målet med denna prioritering är att öka antalet besökare till upplevelser med kulturinriktning och att värna om kommunens kulturarv. Sida 7 (27)

10 3 Analys I detta avsnitt diskuteras de frågor som bedöms vara av stor vikt för projektet. 3.1 Dialog kring innehåll För att ge underlag till beslutet om vilket innehåll Skellefteå bör ha i kulturhuset har arbetsgruppen arbetat med en bred medborgardialog genom flera olika arbetssätt. Allt material med inkomna synpunkter finns publicerat på kulturhusets hemsida ( där alla kan ta del av det. Dialogen har tagit tid och varit omfattande, vilket är av stor betydelse för att ge bästa möjliga underlag när en viktig fråga som detta ska beslutas. Här följer en kort presentation av de olika aktiviteter som genomförts Mötesplats berättar Under hösten 2012 och våren 2013 har en seminarieserie kallad Mötesplatser berättar arrangerats för alla intresserade. Där har publiken getts möjlighet att ta del av olika internationella och nationella utblickar vad gäller kultur och kulturhus. 10/ Kulturens Hus i Luleå 25/ Kulturväven i Umeå 15/ Rosan Bosch (arkitekt, Köpenhamn) 17/ Anna Van der Vliet (MAP, Stockholm) 24/ Stockholms kulturhus 24/ Kjell Forshed (Brunnberg & Forshed Arkitektkontor) 31/ Dieselverkstaden i Nacka 7/ Ulf Hedberg (Kungliga Operan, Stockholm) Alla föredrag har även spelats in och dokumenterades skriftligen så att intresserade som inte var på plats, i efterhand har haft chans att ta del av det som sades på hemsidan Dialog med kulturföreningar och näringsliv Parallellt med Mötesplatser berättar har träffar genomförts med 45 olika föreningar (över 300 personer) som arbetar med kultur på olika sätt. Detta för att ge en god förståelse om vad de som är kulturaktiva ser för behov och önskemål i och med kulturhuset. Ett gemensamt presentationsunderlag togs fram och en representant från kulturhusets projektgrupp eller kulturnämndens ordförande har tillsammans med projektadministratören närvarat och pratat och lyssnat med de aktiva. Synpunkterna finns redovisade i den samlade rapporten av inkomna idéer för kulturhusets innehåll. För att bredda perspektivet har också en dialog förts med representanter från näringslivet. Bland annat har arbetsgruppen träffat handlare i Skellefteå och diskuterat deras synpunkter på vad kulturhuset kan bidra med till utvecklingen av Skellefteå. Då det kan finnas samordnings-vinster med mötesindustrin besökte delar av projektgruppen Mötesindustriveckan i Göteborg under januari för att få bättre inblick i Sida 8 (27)

11 de behov och frågeställningar som finns där kopplat till Skellefteås arbete med ett kulturhus Dialog internt Arbetsgruppen har parallellt med den externa dialogen också fört en dialog internet med biblioteken, Västerbottensteatern och Nordanå. Det är viktigt att kulturhusets innehåll synkroniseras och sätts in i ett sammanhang med existerande verksamheter och inte ses som något unikt. Den interna dialogen har först genom flera möten med personal inom de olika verksamheterna för att få bättre grepp om deras behov och vision för kulturhuset Drömstad Under våren 2013 hyrdes en tom butikslokal i ett centralt läge under en månad. Lokalen, kallad Drömstad, hade personal på plats som gav medborgarna möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på aktuella projekt för utvecklingen av stadskärnan. Under två helger var politiker på plats för att diskutera olika ämnen, bland annat kulturhuset. Satsningen var ett uppskattat inslag i stadslivet under perioden med totalt cirka besökare. Synpunkterna finns redovisade i den samlade rapporten av inkomna idéer för kulturhusets innehåll Workshop kring innehållet I början av juni bjöds allmänheten in till en workshop kring innehållet. Alla hade möjlighet att anmäla sig och totalt var det cirka 25 personer som valde att delta. Fokus för workshopen var att skapa en diskussion och förståelse kring vad ett levande kulturhus innebär samt en bredare fördjupning kring vad målet med huset ska vara. Synpunkterna finns redovisade i en rapport från workshopen. 3.2 Begrepp I detta avsnitt presenteras begrepp som är viktiga i arbetet Scenkonst Scenkonst är ett samlingsnamn på de konstformer som framförs direkt, eller live inför en publik. Exempel på olika typer av scenkonst är musik, teater, drama, revy, musikal, operett, dockteater, skuggteater, dans, performance och ståuppkomik Levande Ett levande kulturhus är ett hus för alla, en naturlig plats att besöka eller bara fördriva tid i. Kulturhus Skellefteå ska kännetecknas av förändring och flexibilitet. Det ska fungera både som ett attraktivt besöksmål och som skelleftebornas vardagsrum - en plats för upptäckter och mångfald. Ambitionen bör vara att kulturhuset ska användas så många timmar som möjligt på dygnet av olika aktörer. Sida 9 (27)

12 3.2.3 A-scen/Röd scen Riksteatern delar in scenerna i olika färger beroende på storlek och utrustning. Indelningen är en teknisk bedömning av lokalen sett till professionell yrkesutövning på turné (se bilaga 1). Antalet platser i lokalen har ingen betydelse i denna bedömning. Röd scen stora scener (används synonymt med A-scen i det här dokumentet). Grön scen stora och mellanstora scener. Blå scen stora och mellanstora scener med enklare utrustning. Gul scen mindre scener med enklare utrustning Möjligheter med en A-/röd scen samt en större lokal I dagsläget har Skellefteå ingen A-/röd scen, vilket innebär att man inte kan erbjuda medborgarna vissa större produktioner, exempelvis: Cirkus Cirkör och liknande kompanier som lockar nya publikgrupper. Större teaterproduktioner som turnerar via Riksteatern. Norrlandsoperan Norrlandsoperans symfoniorkester Cullbergbaletten och de flesta större dansproduktioner som turnerar. Dessutom finns det idag ingen lokal i spannet mellan de mindre på ca platser och Skellefteå Kraft Arena på ca platser. Privata aktörer söker ofta stora lokaler på ca platser för få en optimal vinst på sina arrangemang, exempelvis: Stand-up/komiker Musikakter Dansproduktioner Julturnéer/Julshower Shower Konferenser A-scen/röd scen med platser i Kulturhus Skellefteå En A-/röd scen med ca platser bör ses som en viktig och flexibel lokal i ett kulturhus eftersom den möjliggör att Skellefteå kan ta emot större teateruppsättningar, konserter, dansföreställningar, musikaler mm. Däremot är det viktigt att påpeka att en sådan scen/lokal inte är huvudsyftet med att bygga ett kulturhus eftersom antalet arrangemang som kräver detta är begränsade och kan därför inte ensamt bygga upp ett levande kulturhus. 3.3 Kulturhus i andra städer En jämförelse har gjorts av nybyggda kulturhus med varierande innehåll, där fokus har legat på kostnaden för att bygga huset och hur den kostnaden har sett ut i förhållande till antalet kommuninvånare. Detta ger en förståelse för hur mycket respektive kommun har valt att satsa på själva bygget av sitt kulturhus. Sida 10 (27)

13 Det är viktigt att komma ihåg att 1 investerad krona år 2000 inte går att jämföra med 1 investerad krona idag, med tanke på bland annat inflationen. Tabell 1: Jämförelse av byggkostnaden för kulturhus i andra städer År Kulturhus Antal Storlek invånare (kvm) Kostnad(kr) Kr/inv Kvm/inv Kr/kvm 2000 Hässleholm kulturhus , Dunkers kulturhus (Helsingborg) , Poseidon (Haninge) , Kulturens Hus (Luleå) , Spira (Jönköping) , Kulturhus och bibliotek (Vallentuna) , Kulturväven (Umeå) , Genomsnittliga värden , Om man jämför exempelvis Hässleholm och Vallentuna så kan man se två olika inriktningar. Hässleholm valde att bygga mer yta i förhållande till sin befolkning (0,25kvm/invånare), men höll nere kostnaden till kr/invånare och kr/kvm. Medan Vallentuna valde att bygga mindre yta i förhållande till sin befolkning (0,10kvm/invånare), men satsade mer kronor per invånare och kvadratmeter (6 057 kr/invånare och kr/kvm). Detta innebär inte att ett dyrare hus är bättre än ett som kostar mindre, utan det visar hur de olika kommunerna såg på sin satsning. Sida 11 (27)

14 4 Förslag till kulturell inriktning Detta beslutsunderlag har avgränsats till att endast behandla det kulturella innehållet i kulturhuset. Det kommersiella innehållet, exempelvis café, restaurang och konferensanläggning, behandlas när man utreder affärsmodell och organisation för kulturhuset. De framtagna förslagen baserar på det behov som har framkommit under det fördjupade dialogarbetet som har genomförts, se avsnitt 3.1. Några generella utgångspunkter för förslagen redovisas nedan. Det kulturella innehållet uppgår till ca 8 000kvm. Den fysiska ytan för markplanen bör vara minst 2 000kvm (gäller ej alternativ 3). Gemensamma biytor i kulturhuset, exempelvis korridorer, toaletter och foajéer, är inte specificerade i förslagen. Ungdomsperspektivet är en viktig del av arbetet. Hänsyn tas till utvecklingstankar kring Nordanå som plats för att träna, öva och leka kultur. Främst för amatörer och semi-professionella aktörer. Möjlighet till understödjande arbete för tillkomst av fristående miljö-/er för kulturellt skapande (verkstäder, kontor, repetition, allmänytor mm). Möjligheten att en etablering av Science Center sker på Nordanå eller annan plats. Varför kvm? I jämförelsen av andra kulturhus (se avsnitt 3.5.1) kan man se att under de senare åren, från 2011 och framåt, motsvarar husens storlek cirka 0,1 kvm/invånare. För Skellefteås del ses en möjlighet i att de kulturella aktiviteternas yta är 8 000kvm eftersom det innebär att vi får ett hus som vi kan växa med mot kommunens mål om invånare år Förutom detta tillkommer sedan ytterligare ytor, så som caféer, butiker, restauranger etc. Sida 12 (27)

15 4.1 Alternativ 1 Alternativ 1 är ett hus för scenkonst där Västerbottensteatern fulla lokalbehov tillgodoses samt några kompletterande verksamheter. Ett exempel på hur lokalfördelningen skulle kunna se ut redovisas nedan. I tabell 2 redovisas några av de för- och nackdelar som detta alternativ innebär. Västerbottensteaterns verksamhet (ca 4 000kvm) A-/röd scen för ca 1 100pers (ca 2 000kvm) Biblioteksfilial (600kvm) Berättarcentrum (1 000kvm) Mindre konsthall (200kvm) Spontanytor för förändringsbenägen kultur (200kvm) Tabell 2: För- och nackdelar med alternativ 1 Fördelar Västerbottensteaterns önskemål om lokaler för sin verksamhet (konstnärer, skräddare, målare, snickare, ljud- och ljustekniker och administrativ personal) tillgodoses. Fler lokaler för konserter och föreställningar (musik- och dansaktörer, körer, skol- och amatörteatergrupper och berättare). Möjlighet till uppväxling av sceniska verksamheter. Möjlighet till ett föränderligt/levande kulturhus genom spontanytor. Goda förutsättningar för koordinering och administration utan större kostnadsökningar. Nackdelar Stadsbibliotekets önskemål och behov tillgodoses inte samt att deras verksamhet blir utspridd på fler filialer. Behovet av repetitionslokaler och ateljéer mm till övriga konstformer tillgodoses inte fullt ut. En separat uppgradering av Skellefteås övriga kulturverksamhet samt Nordanå krävs. Stora kostnadsökningar för drift och verksamhet eftersom man behåller flera befintliga verksamheter och lägger till liknande i kulturhuset. Kulturella samordningsvinster riskerar att utebli. Sida 13 (27)

16 4.2 Alternativ 2 Alternativ 2 är ett hus där alla konstformers behov av att visa upp sig tillgodoses. Huset ska vara anpassningsbart utifrån de förändringar som sker i Skellefteås kulturliv. I förslaget ingår även en ändamålsanpassad renovering på Nordanåområdet i syfte att möta behovet hos kulturaktörer. Två olika versioner av detta förslag har tagits fram, ett som är anpassat efter Skellefteås storlek och ett som är mer visionärt Version A Version A är ett kulturhus som är anpassat efter Skellefteås befolkningsmängd utifrån visionen om invånare år Ett exempel på hur lokalfördelningen skulle kunna se ut redovisas nedan. I tabell 3 redovisas några av de för- och nackdelar som detta alternativ innebär. Västerbottensteaterns verksamhet (ca 2 400vm) A-/röd scen för ca 1 100pers (ca 2 000kvm) Nytt Stadbibliotek (2 200kvm) Mindre konsthall (200kvm) MAN - Museum Anna Nordlander (200kvm) Spontanytor för förändringsbenägen kultur (1000kvm) Tabell 3: För- och nackdelar med alternativ 2A Fördelar Behovet av platser för att visa upp sig tillgodoses i princip för samtliga konstformer, kulturintressenter och aktörer. Ett nytt och moderniserat stadsbibliotek med effektivare lokalanvändning. Möjlighet till utställningsverksamhet i toppklass. Uppväxling av MANs verksamhet. Stora möjligheter till ett föränderligt/levande kulturhus genom stora spontanytor. Nordanå och dess verksamheter anpassas fysiskt och får en tydligare roll i Skellefteås kulturliv. Nackdelar Västerbottensteaterns önskemål om större lokaler och att rymma hela verksamheten under samma tak uppfylls inte. Stadsbibliotekets lokalstorlek blir mindre än nuvarande. Kostnad för organisation och samordning av kulturhuset tillkommer. Ökade transporter för Västerbottensteatern eftersom deras verksamhet delas upp. Sida 14 (27)

17 4.2.2 Version B Version B är ett större kulturhus på ca kvm, där det även ingår en fullskalig teater och ett fullskaligt Stadsbibliotek. Ett exempel på hur lokalfördelningen skulle kunna se ut redovisas nedan. I tabell 4 redovisas några av de för- och nackdelar som detta alternativ innebär. Västerbottensteaterns verksamhet (ca 4 000kvm) A-/röd scen för ca 1 100pers (ca 2 000kvm) Nytt Stadbibliotek (3 500kvm) Berättarcentrum (800kvm) Konsthallar (500kvm) MAN - Museum Anna Nordlander (200kvm) Spontanytor för förändringsbenägen kultur (1000kvm) Tabell 4: För- och nackdelar med alternativ 2B Fördelar Behovet av plats för att visa upp sig tillgodoses i princip för samtliga konstformer, kulturintressenter och aktörer. Västerbottensteaterns önskemål om större lokaler och att rymma hela verksamheten under samma tak tillgodoses. Stadsbiblioteket lokalstorlek blir densamma som nuvarande. Ett nytt och moderniserat stadsbibliotek med liknande lokalstorlek som nuvarande. Möjlighet till utställningsverksamhet i toppklass. Uppväxling av MANs verksamhet. Stora möjligheter till ett föränderligt/levande kulturhus genom stora spontanytor. Nordanå och dess verksamheter anpassas fysiskt och får en tydligare roll i Skellefteås kulturliv. Nackdelar Ökade bygg- och driftkostnaden eftersom detta kulturhus är 50 % större än resterande förslag. Kostnad för organisation och samordning av kulturhuset tillkommer. Sida 15 (27)

18 4.3 Alternativ 3 Alternativ 3 är två separata hus på 4 000kvm vardera för att sprida den kulturella basen i Skellefteå. Det ena huset är ett hus för scenkonst och det andra huset är ett mindre allmänt kulturhus som kan inrymmas i en annan byggnad i stadsplaneringen. Ett exempel på hur lokalfördelningen skulle kunna se ut redovisas nedan. I tabell 5 redovisas några av de för- och nackdelar som detta alternativ innebär. Teater/scenkonsthus (ca 4 000kvm) Västerbottensteaterns verksamhet Scener/Berättarcentrum Kulturhus (ca 4 000kvm) Nytt Stadbibliotek (2 200kvm) Mindre konsthall (400kvm) MAN - Museum Anna Nordlander (200kvm) Spontanytor för förändringsbenägen kultur (1 200kvm) Tabell 5: För- och nackdelar med alternativ 3 Fördelar Behovet av plats för att visa upp sig tillgodoses i princip för samtliga konstformer, kulturintressenter och aktörer. Västerbottensteaterns önskemål om lokaler för sin verksamhet (konstnärer, skräddare, målare, snickare, ljud- och ljustekniker och administrativ personal) tillgodoses. Ett nytt och moderniserat stadsbibliotek med effektivare lokalanvändning. Möjlighet till utställningsverksamhet i toppklass. Uppväxling av MANs verksamhet. Möjlighet till ett föränderligt/levande kulturhus genom stora spontanytor. Goda förutsättningar för koordinering och administration utan större kostnadsökningar. Nackdelar Stadsbibliotekets lokalstorlek blir mindre än nuvarande. Behovet av en A-/röd scen samt större lokal tillgodoses inte. En separat uppgradering av Skellefteås övriga kulturverksamhet samt Nordanå krävs. Behovet av repetitionslokaler och ateljéer mm till övriga konstformer tillgodoses inte fullt ut. Kulturella samordningsvinster riskerar att utebli. Ökade bygg- och driftkostnader när man bygger två separata hus istället för ett. Sida 16 (27)

19 4.4 Ekonomi När ett kulturhus byggs idag är det en mängd olika faktorer som påverkar byggkostnaden. Bland annat materialval, tekniska lösningar, flexibilitet, arkitektur osv. Kostnaden beror alltså på hur vi vill kunna använda och uppleva huset. När huset väl är byggt är det svårt att göra större förändringar utan att kostnaderna lätt rusar iväg, vilket innebär att man måste tänka på ambitionsnivå innan huset börjar byggas. I jämförelsen av andra kulturhus (se avsnitt 3.5.1) kan man se att byggkostnaden ligger mellan kr kr/kvm. Med utgångspunkt i den högre delen av spannet ger det oss en uppskattning att ett hus på ca 8 000kvm kostar ca 240miljoner kronor att bygga Nuvarande kostnader I nedanstående tabell redovisas lokalyta och nuvarande kostnader för de berörda verksamheterna. Tabell 6: Nuvarande kostnader Lokalyta (kvm) Hyra* Totalt Stadsbiblioteket Ca kr kr kr Kommentar Övriga verksamhetskostnader** Nordanå Ca kr Reception kr kr kr Konst-utställningar kr kr kr Programverksamhet kr kr kr Pedagogisk verksamhet (slöjd) kr kr kr Kulturarkiv konstarkivet kr kr kr Kulturpedagogiskt centrum (KPC) kr kr kr Dans kr kr kr MAN Västerbottensteatern Verksamhetskostnad: kr kr kr regionen 60% kommunen 40%. Hyra: kommunen Totalt kr *Inkl städ + kontorshyra **Övriga verksamhetskostnader är tex löner, marknadsföring, teknik, administration mm Sida 17 (27)

20 4.4.2 Framtida kostnader Inga specifika kostnadskalkyler har tagits fram för respektive alternativ då osäkerheten är för stor i detta skede. I det fortsatta arbetet kommer det att tas fram en investeringskalkyl för både byggnationen och driften, inklusive kostnader för organisationen och verksamheterna, för det valda alternativet. Det kommer även att tydliggöras vilka samhällsekonomiska vinster, exempelvis ökad sysselsättning, som byggandet av ett nytt kulturhus kan ge Skellefteå. Det man kan säga är att i nuläget så betalas en genomsnittlig hyra på ca 1 000kr/kvm, medan i ett nybyggt hus så kommer hyran att hamna mellan kr/kvm. Detta gör att lokalkostnaderna kommer att öka markant, men i ett nybyggt hus finns också möjligheterna att skapa smartare planlösningar som minskar ytbehovet. När det gäller verksamheternas övriga kostnader så är det svårare i det här skedet att dra några generella slutsatser. Vissa verksamheter kommer att få ökade kostnader, medan andra kommer klara befintlig budget. Däremot kan ett extra utvecklingsbidrag behövas de första åren för att komma igång i det nya kulturhuset. Sida 18 (27)

21 5 Slutsatser I den dialog som har förts med berörda aktörer så har det framkommit att alternativ 2 skapar bästa förutsättningarna för Skellefteås framtida kulturliv. Därav förordas detta inför fortsatt utredning rörande lokalisering, huvudmannaskap och finansiering. En viktig faktor att vidare utreda och tydliggöra är hur Västerbottensteaterns, stadsbibliotekets och övriga verksamheters lokalbehov kan mötas på ett för verksamheten gynnsamt sätt. Detta bör ske i närtid och i nära dialog med verksamheterna. En ytterligare viktig faktor att vidare utreda är behovet av en A-/röd scen, dess storlek och användningsområden. Sida 19 (27)

22 6 Fortsatt arbete I detta avsnitt beskrivs det fortsatta arbetet för projektet. Den preliminära tidplanen redovisas i nedanstående bild. Bild 2: Preliminär tidplan 6.1 Lokalisering Vid val av plats för det kommande kulturhuset är en grundförutsättning att platsen klarar av att hantera ett hus med det innehåll som bestäms. Därför går det inte att välja plats före innehållet har beslutats. Varje plats är unik och har sina egna förutsättningar för att kunna hantera ett kulturhus. Exempelvis kan möjligheterna att nå platsen med transporter påverka, likväl som möjligheten till ett mer levande stadsliv runt platsen. För att förbereda arbetet med att välja en bra plats i ett centralt läge i staden har allmänheten under sommaren 2012 haft möjlighet att ge idéer på möjliga platser. Totalt har 28 platser föreslagits och dessa visas i nedanstående karta. Sida 20 (27)

23 Bild 3: Karta över lokaliseringsförslag. Det fortsatta arbetet kring husets placering utgår från de 28 förslag och inga fler platser bedöms vara aktuella för placering av huset. Ett första steg kommer vara att ta bort de förslag där det finns nyligen påbörjade projekt. 6.2 Arkitekttävling För att ta projektet vidare in i byggprocessen kommer det att anordnas en arkitekttävling och det vinnande förslaget kommer sedan ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Innan en arkitekttävling kan arrangeras måste ett lokalprogram tas fram med information om bland annat lokalbehov, lokalernas användning, dimensionering, speciella krav samt inredning och utrustning som kan påverka byggnadens utformning. Detta förutsätter att en verksamhetsbeskrivning för respektive verksamheter som ska lokaliseras i kulturhuset tas fram. 6.3 Huvudmannaskap och finansiering Byggandet av ett nytt kulturhus innebär nya investerings- och driftkostnader för byggnaden samt att nya/utökade verksamheter innebär ökade kostnader. Inför det fortsatta arbetet måste finansieringen samt ansvaret och organisationen för kulturhuset tydliggöras. Sida 21 (27)

24 7 Referenser Skellefteå kommun (2012) Kultur för framtiden Skellefteå kommuns kulturplan , Skellefteå Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå Dialog om kulturhuset, Skellefteå Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå workshop kring innehållet, Skellefteå Riksteatern (2011a) Storleksguide för teaterscener på Riksteatern, html: %20scener.pdf, Stockholm Riksteatern (2011b) Riksteaterns råd och riktlinjer vid projektering av teaterlokaler Version 11.6, html: Stockholm Sida 22 (27)

25 BILAGA 1 BILAGA 1 Specifikation för olika scentyper Riksteatern delar in scenerna i olika färger beroende på storlek och utrustning. Indelningen är en teknisk bedömning av lokalen sett till professionell yrkesutövning på turné. Stora scener o Större stora scener Röd + Röd Röd o Stora scener Grön + Grön Grön Mellanstora scener Blå + Blå Blå Små scener Gul + Gul Gul Rumsteater och bygdegårdar Vit + (som Blå scener i storlek men utan lingång) Vit (som Gula scener i storlek men utan lingångar) Vit (mindre i storlek/mått än vanlig rumsteater) Barn & unga (spelar oftast i gymnastiksalar) Vit + (som Blå scener i storlek men utan lingång) Vit (som Gula scener i storlek men utan lingångar) Vit (mindre i storlek/mått än vanlig rumsteater) Black box lokaler Svart + Svart Svart - I nedanstående tabell redovisas specifikationerna för röd, grön, blå och gul scen. Tabell 1: Specifikation för olika scentyper Sida 23 (27)

26 BILAGA 1 Röd scen Grön scen Blå scen Gul scen Scenrummets minsta grundmått 22 x 14 x x 12 x x 8 x 7 10 x 6 x 6 (b x d x h) Scenöppningens minsta bredd 12,0 x 6,0 9,0 x 5,0 6,0 x 4,0 5,0 x 3,5 och höjd Sidoutrymmen minst på båda 4,5 4,0 2,5 2,0 sidorna Scendjup (ridå till bakvägg) 12,0 10,0 7,5 5,0 Speldjup (nollan till fond med 10,0 8,0 6,0 4,0 passage) Scenhöjd (lingångarnas hisshöjd) 14,0 12,0 6,5 5,0 Lingångar minsta antal på speldjup Elkraft i A till scenen, ej delat med annat Dimrar för belysning Övergångar för belysning i nollan Övergångar för belysning på salongsrå Övergångar för belysning totalt Orkesterdike i m² Förråd i m² Loger, antal och platser Wc och Dusch Sida 24 (27)

27 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: Hemsida: