Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag för lokalisering

Transkript

1 Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag för lokalisering Therese Bäckström Zidohli

2 Sammanfattning Skellefteå kommun har en målsättning att bli invånare år Utvecklingsarbetet för att nå denna målsättning handlar om att Skellefteå ska utvecklas positivt på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapar bästa möjliga förutsättningar för medborgarna att kunna ha bra livsvillkor. I framtidens utveckling har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Ett första beslut i en lång rad togs av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett kulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. En grundförutsättning vid val av plats är att den klarar av att hantera ett hus med det innehåll som bestämts. I den här rapporten presenteras resultatet av lokaliseringsprocessen och lyfter fram de fem platser som hamnat högst i resultatlistan samt för en diskussion kring dem. Utifrån den redovisade utvärderingen är rekommendationen att kvarteret Perseus utses till platsen för Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, samt uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga grupperna. Det fortsatta arbetet består av att utreda huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus samt att anordna en öppen allmän arkitekttävling för att ta projektet vidare in i byggprocessen. Sida 2 (28)

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND GENOMFÖRANDE Organisation Arbetssätt för lokaliseringsfrågan BESKRIVNING AV DE POTENTIELLA PLATSERNA KRITERIER, VIKTNING OCH UTRÄKNINGSMODELL KRITERIER FÖR UTVÄRDERING AV PLATSERNA Grupp A: Platsens fysiska användning idag Grupp B: Kulturhusets innehåll Grupp C: Hållbart resande till och från platsen Grupp D: Staden och stadslivet vid platsen VIKTNING UTRÄKNINGSMODELL RESULTAT - TOPP KV PERSEUS (BUSSTORGET) KV KORPEN (STADSHUSET) KV TEKNOLOGEN (CAMPUS N) TORGET KV FRIGG DISKUSSION OM TOPP FÖRSLAG TILL LOKALISERING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6 ÖVRIGA RESULTAT FORTSATT ARBETE KULTURELLT INNEHÅLL ARKITEKTTÄVLING HUVUDMANNASKAP OCH FINANSIERING REFERENSER BILAGA 1... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. Sida 3 (28)

4 1 Inledning Kommunstyrelsen beslutade att kommunledningskontoret ska utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. Ett första beslut i en lång rad togs av kommunstyrelsen i form av ett inriktningsbeslut som innebär ett fortsatt arbete för ett kulturhus där många olika verksamheter kan inrymmas. De berörda verksamheterna är bland annat Västerbottensteatern, Stadsbibliotek, konsthallsverksamhet, Museum Anna Nordlander samt ytor för att kunna möta kulturens förändringsbenägenhet. I förslaget ingick även en ändamålsanpassad förstärkning av det befintliga Nordanåområdet i syfte att möta behovet hos kulturaktörer. I nästa skede har fokus lagts på att bestämma lokaliseringen av kulturhuset. En grundförutsättning vid val av plats är att den klarar av att hantera ett hus med det innehåll som bestämts. Varje plats är unik och har sina egna förutsättningar för att kunna hantera ett kulturhus. Exempelvis kan möjligheterna att nå platsen med transporter påverka, likväl som möjligheten till ett mer levande stadsliv runt platsen. 1.1 Bakgrund En ny kulturplan har tagits fram av Skellefteå kommun, med syftet att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i kulturplanen är byggandet av ett nytt kulturhus för scenkonst i centrum. Planeringen för ett nytt kulturhus kräver inledningsvis ställningstagande beträffande tre viktiga aspekter: Lokalisering Var ska ett kulturhus placeras? I den beslutade kulturplanen förutsätts kulturhuset ha ett centralt läge. Någon särskild tomt finns inte avsatt för ändamålet. Innehåll Kulturplanen anger att kulturhuset främst ska ha inriktning på scenkonst. Begreppet scenkonst måste förtydligas och kompletteras med vad som ytterligare ska inrymmas. Huvudmannaskap och finansiering Vem ska vara byggherre och fastighetsägare för kulturhuset? Ett ställningstagande måste tas kring ansvaret för anläggningen. Den medför nya investerings- och driftkostnader för byggnader. Nya verksamheter innebär också i sig ökade kostnader. Finansieringen av anläggningen och verksamheten måste tydliggöras inför fortsatt arbete. Sida 4 (28)

5 1.2 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts Organisation Arbetet med att ta fram detta beslutsunderlag har letts av: Therese Bäckström Zidohli, samhällsstrateg Styrgrupp: Styrgruppen bestod av representanter från Kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i Kulturnämnden. Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av representanter från kommunens ledningsgrupp. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef Ingrid Thylin, avdelningschef Bengt Ivansson, näringslivschef Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär varannan vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, näringslivsutvecklare Sarah Ellis, projektledare Harriet Wistemar, kommunarkitekt och avdelningschef Bygg- och miljökontoret Carl-Henrik Barnekow, planarkitekt Bygg- och miljökontoret Anna-Lena Lundmark, kulturchef Skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Gun-Britt Holmlund, vd Skellefteå museum Mona Stenberg, pressinformatör Support och lokaler Nicklas Lundmark, konsult WDO Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en gång per vecka. Arbetsgruppen för lokalisering: Under ledning av: Carl-Henrik Barnekow, planarkitekt Bygg- och miljökontoret Harriet Wistemar, kommunarkitekt och avdelningschef Bygg- och miljökontoret Enar Nordvik, arkitekt Bygg- och miljökontoret Jan Tarras-Wahlberg, miljöstrateg Bygg- och miljökontoret Linnea Hagenbjörk, planarkitekt Bygg- och miljökontoret Richard Widman, planingenjör Bygg- och miljökontoret Ullrika Hellsten, planarkitekt Bygg- och miljökontoret Åsa Wallin, planhandläggare Bygg- och miljökontoret Anne Pakisjärvi, traineeingenjör Bygg- och miljökontoret Sida 5 (28)

6 1.2.2 Arbetssätt för lokaliseringsfrågan För att förbereda arbetet med lokaliseringen av det kommande kulturhuset hade allmänheten under sommaren 2012 möjlighet att ge förslag på möjliga platser. Totalt har 28 platser föreslagits. Dessa platser presenterades i en rapport under hösten 2013 (Kulturhus Skellefteå 28 lokaliseringsalternativ) tillsammans med respektive plats förutsättningar, exempelvis ägare och vad som finns på platsen idag. Eftersom en grundförutsättning för val av plats är att den klarar av att hantera kulturhusets innehåll, både till storlek och funktion, så inväntades beslut om kulturellt innehåll innan arbetet med lokaliseringen togs vidare. Efter att inriktningsbeslutet för det kulturella innehållet i kulturhuset var beslutat tog arbetsgruppen för lokalisering fram ett antal kriterier för utvärderingen av de potentiella platserna. I en dialog under november 2013 gavs allmänheten möjlighet att tycka till om kriterierna. Dialogen resulterade i att antalet kriterier utökades från 16 till 18 stycken. Efter att dialogen om kriterierna var avslutad har arbetsgruppen gjort en fördjupad studie av kriterierna vilket har resulterat i att en viktning har gjorts. Viktningen innebär att vissa kriterier ges större tyngd än andra när utvärderingen genomfördes. Därefter har arbetsgruppen gjort en utvärdering av platserna utifrån de framtagna kriterierna, som presenteras här nedan. Arbetet har kontinuerligt förankrats hos projektgruppen, ledningsgrupper och styrgruppen samt hos kulturnämnden. Sida 6 (28)

7 2 Beskrivning av de potentiella platserna De 28 framtagna förslagen på potentiella platser baseras på det dialogarbete som har genomförts och de redovisas nedan. För en mer utförlig beskrivning av respektive plats, se rapporten Kulturhus Skellefteå 28 lokaliseringsalternativ. Bild 1: Karta över lokaliseringsförslag. Kv Abborren - Östra Nordanå Nordanå - Inne på fotbollsplanen Anderstorp - Mellan E4 och parkeringarna Nordanå - Del av parken upp mot Storgatan Anderstorp - Anderstorpsskolans aula Kv Norsen - Delvis ut i älven Kv Balder - Söder om Balderskolan Kv Orion - Gamla mejeritomten Kv Brunnsgården Västerbottensteatern Kv Oxen - CK-parkeringen Campus - Kv Laboratorn Kv Perseus - Busstorg och parkering Campus - Kv Teknologen Kv Regulus - Gamla Hemköp Kv Frigg - Norr om p-huset Ekorren Kv Renen - Gamla Åhsells Kv Hjorten Innergården Kv Sirius - Stadsbiblioteket & hotell Kanalgatan - Mellan busstationen och torget Stadsholmen Kv Korpen - Stadshus Stationen - Väster om tågstationen Kv Laxen - Älvsbrinken nedanför Stadshuset Stationen - Öster om tågstationen Kv Lärkan - Telverkets gamla lokaler Kv Strömsör - Mot nuvarande E4 och älven Kv Nipan - Mellan höghusen och Campus Torget Sida 7 (28)

8 3 Kriterier, viktning och uträkningsmodell 3.1 Kriterier för utvärdering av platserna De 18 kriterier som använts i utvärderingen är indelade i fyra grupper enligt tabellen till höger. Grupp A berör platsens fysiska användning idag, grupp B berör kulturhusets innehåll, grupp C berör ett hållbart resande till och från platsen och grupp D berör staden och stadslivet vid platsen. Här nedför följer en kort presentation av varje kriterium och hur de har graderats i den tregradiga skala som använts Grupp A: Platsens fysiska användning idag Grupp Kod Kriterier VIKT Platsens A1 Befintliga verksamheter 1 fysiska A2 Totalt ytbehov 2 användning A3 Byggstart 1 idag A4 Attraktivitet 2 A5 Merkostnader 1 Kulturhusets innehåll Ett hållbart resande till platsen Staden och stadslivet vid platsen A6 Alternativ användning 1 B7 Kulturella synergieffekter 2 B8 Logistik till & från 2 B9 Offentlig plats 2 B10 Kulturell expansion 1 B11 Kulturhusets ytbehov 3 C12 Oskyddade trafikanter 2 C13 Kollektivtrafik 2 C14 Parkeringsmöjligheter 1 D15 Stadsliv 3 D16 Toleransnivå 1 D17 Signalkraft 3 D18 Grönstruktur 1 Tabell 1: Kriterierna för utvärdering A1 Befintliga verksamheter Kriteriet fokuserar på vem som äger marken, om det finns byggnader på platsen och vilken verksamhet som finns där idag. Exempelvis så ger det en lägre poäng om det finns verksamheter i byggnader på platsen, medan en tom yta som inte används ger en högre poäng. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 1. A2 Totalt ytbehov Förutom att platsen ska klara av kulturhusets behov av 2000 kvadratmeter per våningsplan bör det även finnas möjlighet för mer kvadratmeter per våningsplan. Exempelvis kanske en privat exploatör skulle vilja bygga något intill huset och då är det bra om det finns mer yta för att möjliggöra det. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. A3 Byggstart Visar på hur fort det bedöms vara möjligt att börja bygga kulturhuset på platsen. Beror exempelvis på hur snabbt det bedöms vara möjligt att flytta en befintlig verksamhet från platsen. Bedöms i en 2-gradig skala. Vikt: 1. Sida 8 (28)

9 A4 Attraktivitet Utifrån ett marknadsperspektiv är en mer central plats mer attraktiv för andra verksamheter än bara kulturhuset. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. A5 Merkostnader Exempelvis kan en befintlig verksamhet och byggnad på platsen innebära indirekta merkostnader för kulturhuset, i och med att de verksamheterna måste flyttas och ges nya lokaler innan kulturhuset kan byggas på platsen. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 1. A6 Alternativ användning Platsen har redan en användning, eller en framtida utpekad användning, som passar bättre på platsen än kulturhuset. Omöjliggör inte en lokalisering av kulturhuset till platsen, men den alternativa användningen kan vara mer värdefull på just den platsen. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: Grupp B: Kulturhusets innehåll B7 Kulturella synergieffekter Om det finns andra kulturella verksamheter i närheten av platsen kan en placering av kulturhuset ge möjlighet för synergieffekter och ett tätare samarbete mellan kulturhuset och verksamheten. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. B8 Logistik till och från Hur är möjligheterna för att transporter till och från kulturhuset kan ta sig fram på anslutande gator till platsen med tanke på det innehåll som är beslutat för huset. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. B9 Offentlig plats Kan kulturhuset utnyttja det offentliga rummet, så som parker eller torg, runt placeringen för att även där erbjuda kulturella upplevelser? Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. B10 Kulturell expansion Finns det möjligheter för kulturella verksamheter att etablera sig i lokaler runt platsen och på så sätt stärka det kulturella utbudet i området? Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 1. B11 Kulturhusets ytbehov I arbetet med kulturhusets innehåll bedöms en minsta storlek om 2000 kvadratmeter per våningsplan vara en lämplig storlek huset. Ger platsen möjlighet för en byggnad med minst den storleken. Bedöms i en 2-gradig skala. Vikt: 3. Sida 9 (28)

10 3.1.3 Grupp C: Hållbart resande till och från platsen C12 Oskyddade trafikanter Hur är möjligheterna för oskyddade trafikanter, oberoende av ålder eller funktionsnedsättning, att röra sig till och från platsen på ett tryggt och säkert sätt längs de omkringliggande gatorna och platserna? Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. C13 Kollektivtrafik Möjligheten att ta sig till platsen med kollektivtrafik. Finns det busshållplatser i nära anslutning till platsen? Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 2. C14 Parkeringsmöjligheter God tillgång till parkeringsmöjligheter för privatbilister inom ett nära avstånd till platsen. Allmänna parkeringar på både kommunal som privat mark. Bedöms i en 3- gradig skala. Vikt: Grupp D: Staden och stadslivet vid platsen D15 Stadsliv Platsen bidrar till att utvidga stadslivet i Skellefteå. Med stadsliv menas här det offentliga rummet (stadens gator, torg och parker) där människor rör sig i fotgängares hastighet och träffar varandra utan att sitta i fordon. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 3. D16 Toleransnivå Platsen och omgivningar har en tydligt bevarandevärd gestaltning som en byggnad på platsen måste anpassa sig till för att inte låta arkitektoniska eller historiska värden gå förlorade. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 1. D17 Signalkraft Platsen gör det möjligt för byggnaden att synas från avstånd och ger byggnaden möjligheten att signalera till både invånare och besökare att här finns det ett kulturhus. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 3. D18 - Grönstruktur Platsen innehåller inte någon grönska som är viktigt i stadsrummet för att balansera hårdgjorda ytor, som gator, trottoarer med mera. Bedöms i en 3-gradig skala. Vikt: 1. Sida 10 (28)

11 3.2 Viktning Viktningen innebär att några kriterier ges en större tyngd i sammanräkningen än andra. Viktningen av kriterierna har tagits fram av arbetsgruppen för lokaliseringen. Fördelningen av viktningen är en tregradig skala mellan 1 och 3, där 3 ger högst effekt och 1 lägst effekt. Spridningen av de olika viktningarna är att åtta kriterier har vikt 1, sju kriterier har vikt 2 och tre kriterier har vikt 3, enligt tabellen nedan. För uträkningen av resultatet innebär det att betyget för kriterierna multipliceras med viktningen för att ge summan som räknas samman i resultatet. Effekten blir att ett högre betyg i kriterierna B11, D15 eller D17 ger en större påverkan på resultatet än ett högre betyg i de övriga kriterierna. Tabell 2: Kriterierna enligt viktning Vikt 3 Vikt 2 Vikt 1 B11 - Kulturhusets ytbehov A2 - Totalt ytbehov A1 - Befintliga verksamheter D15 - Stadsliv A4 - Attraktivitet A3 - Byggstart D17 - Signalkraft B7 - Kulturella synergieffekter A5 - Merkostnader B8 - Logistik till & från A6 - Alternativ användning B9 - Offentlig plats B10 - Kulturell expansion C12 - Oskyddade trafikanter C14 - Parkeringsmöjligheter C13 - Kollektivtrafik D16 - Toleransnivå D18 Grönstruktur 3.3 Uträkningsmodell I sammanräkningen har varje enskilt betyg multiplicerats med viktningen och sedan har en totalsumma tagits fram som visar resultatet för platsen. Formeln för uträkningen ser ut enligt detta: (kriterium 1 * vikt) + (kriterium 2 * vikt) + osv Den fullständiga formeln för att få resultatet ser därför ut enligt följande: (A1*1) + (A2*2) + (A3*1) + (A4*2) + (A5*1) + (A6*1) + (B7*2) + (B8*2) + (B9*2) + (B10*1) + (B11*3) + (C12*2) + (C13*2) + (C14*1) + (D15*3) + (D16*1) + (D17*3) + (D18*1) = Resultatet Sida 11 (28)

12 Högsta möjliga resultat är 93 poäng och lägsta möjliga resultat är 31 poäng. Resultaten för samtliga platser är spridda mellan 52 poäng och 81. Ingen plats har alltså fått högsta möjliga poäng. Diagrammen nedan visar hur resultatet presenteras. Diagrammet till vänster visar lägsta möjliga resultat 31 poäng, det vill säga en poäng per kriterium, och diagrammet till höger visar högsta möjliga resultat 93 poäng, det vill säga tre poäng per kriterium. Sida 12 (28)

13 4 Förslag till lokalisering 4.1 Resultat - Topp 5 Här presenteras de fem platser som fått högst resultat i utvärderingen och som uppfyller kriterium B11, kulturhusets ytbehov Kv Perseus (busstorget) Kvarteret Perseus (busstorget) hamnar högst i rankinglistan över de 28 platserna med ett resultat på 81 poäng. Platsen får endast en poäng i två av kriterierna, medan den får högsta poäng i 12 av kriterierna. Kriterium A1 ger låg poäng eftersom det finns byggnader och verksamheter (busstationen) på platsen. Kriterium A5 ger också en låg poäng, då bussverksamheten måste flyttas från platsen för att det ska vara möjligt att bygga något där. Sida 13 (28)

14 4.1.2 Kv Korpen (stadshuset) Stadshuset hamnar näst högst i resultatlistan med totalt 75 poäng. Platsen får lägst resultat i fyra av kriterierna, medan den får högsta poäng i 10 av kriterierna. Kriterium A1 ger låg poäng eftersom det finns byggnader och verksamheter (stadshuset) på platsen. Kriterium A3 är lågt då det bedöms vara möjligt att bygga ett kulturhus på platsen först om mer än tre år, eftersom en ny lösning måste tas fram för var stadhuset ska placeras och byggas först. Kriterium A5 ger därmed också ett lågt resultat, med tanke på de merkostnader det innebär att bygga ett nytt stadshus. Kriterium C13 ger en låg poäng då det är mer än 50 m till närmsta busshållplats. Sida 14 (28)

15 4.1.3 Kv Teknologen (Campus N) Trots att endast två av kriterierna ger lägst poäng och 9 kriterier ger maximal poäng blir resultatet för kvarteret Teknologen på Campus 74 poäng. Det som gör att kriterierum A2 ger låg poäng är för att tomten är strax över 2000 kvadratmeter. Kriterium C13 är lågt, precis som för kv Korpen, på grund av avsaknaden till busshållplats inom 50 m från platsen. Det är värt att notera att platsen är den enda inom de fem högst placerade platserna som har högsta möjliga resultat i de tre kriterier som har högst viktning, dvs B11, D15 och D17. Sida 15 (28)

16 4.1.4 Torget Torget hamnar på en delad fjärdeplats med 73 poäng. Med två kriterier med lägst poäng och 8 kriterier med högst poäng är det inte långt upp till andraplatsen. Kriterium A6 är lågt då platsens alternativa användning som torg är viktigt för staden. Kriterium B9 ger också låg poäng eftersom den närmsta offentliga platsen försvinner i och med att torget bebyggs. Sida 16 (28)

17 4.1.5 Kv Frigg Tre stycken kriterier med lägst poäng och 9 kriterier med högst poäng blir resultatet också 73 poäng för kvarteret Frigg. Kriterium A1 ger lågt resultat med tanke på att kvarteret är bebyggt med byggnader och har inrymmer bland annat Teknobalder idag. Kriterium B7 och B9 ger låga poäng då det saknas andra kulturella verksamheter inom ett kort avstånd och att det inte finns någon offentlig plats i direkt anslutning till platsen. Sida 17 (28)

18 4.2 Övriga resultat Här redovisar vi de övriga 23 platsernas resultat i utvärderingen Kv Orion (gamla mejeriet) Platsen har samma resultat som de två sista i topp-5-gruppen, men faller ut på grund av att kulturhusets behov på 2000 kvadratmeter per våningsplan inte kan uppfyllas. Stationen (öst) Platsen är utpekad för ett nytt resecentrum i anslutning till järnvägen. Kanalgatan Platsen är intressant, men att bygga ett hus ovanför markplan så att bilarna ska fortsätta köra under det gör huset svårtillgängligt. Platsen är också utpekad som en möjlig del av ett utökat torg norrut. Kv Balder Gymnasieskolan har behov av marken inför den omstrukturering som pågår. Samtidigt ligger platsen något avsides i de centrala delarna av staden. Kv Laboratorn (Campus S) Platsen bidrar till att levandegöra Campus, men det är svårare för en byggnad att visa sig mot omgivingen då den bäddas in av befintlig bebyggelse omkring sig. Sida 18 (28)

19 Stationen (väst) Platsen har ingen direkt utpekad framtida funktion, men den är något avsides i centrum. Med tanke på omkringliggande bebyggelse och verksamheter anses platsen ha svårt att bidra till en mer attraktiv stadskärna. Kv Nipan En intressant plats, men samtidigt svår att utveckla på grund av befintliga bostadshus och placering. Anderstorp Ingen brist på utrymme, men tydligt utanför de mer centrala delarna känns platsen inte aktuell för ett kulturhus. Kv Laxen (älvsbrinken) Platsen utgör en viktig del av allmänna grönområden i de mest centrala delarna och ett upprustningsarbete pågår just nu. Kv Oxen (CK-parkeringen) En central plats som många hittar till, men avskuren från offentliga platser omkring sig gör att platsen känns något intressant för huset. Sida 19 (28)

20 Kv Abborren (vattenverket) En av de mest omtalade platserna. Intressant läge vid älven, men tekniska anläggningar i marken efter att vattenverket rivs kan försvåra möjligheterna för en placering här. Osäkert när det går att börja bygga på platsen med tanke på att vattenverket måste rivas först och att en bro eventuell ska byggas. Det är även osäkert om infrastrukturen i området kan ta emot stora mängder besökare. Kv Sirius Platsen anses av många ligga väldigt långt från centrum, även om avståndet inte är så stort. Befintliga verksamheter ger begränsningar. Kv Strömsör Även detta är en av de mest omtalade platserna, vackert placerat vid älven. Avskuren från centrum på grund av E4, som leder en stor mängd trafik förbi platsen. Trafiken på E4 gör det svårt att knyta samman platsen med resten av centrum. Tillgängligheten till kollektivtrafik är lägre än de mest centrala platserna. Kv Lärkan En något undanskymd plats i staden som gör det svårt att synliggöra byggnaden. Bra tillgång på parkeringsplatser norrut. Kv Renen Platsen klarar inte av att leva upp till behovet om minst 2000 kvadratmeter per våningsplan. Mycket trafik på E4 blir en barriär mot centrum. Sida 20 (28)

21 Nordanå (gräsplanen) En viktig yta för evenemang som arrangeras i området. Svårt att synliggöra byggnaden då den hamnar bakom befintliga hus. Det är även osäkert om infrastrukturen i området kan ta emot stora mängder besökare. Stadsholmen Holmen finns inte idag och osäkert när/om den kommer skapas. Olämpligt med byggnad i älven med tanke på vattennivåer i älven vid eventuellt dammbrott. Nordanå (mot Storgatan) Del av Nordanåparken och viktig grönt område i staden. Svårt att synliggöra byggnaden mot centrum. Det är även osäkert om infrastrukturen i området kan ta emot stora mängder besökare. Anderstorpsskolans aula En av de bästa scenerna i staden idag. Platsen har klara brister i att skapa ett mer attraktivt stadsliv på grund av avståndet till centrum. Kv Norsen (mot älven) Med tanke på älven och befintliga bostadshus i kvarteret är platsen inte lämplig för en placering av kulturhuset här. Dock intressant läge med tanke på att synliggöra byggnaden från södra sidan älven. Sida 21 (28)

22 Kv Brunnsgården (nuvarande Västerbottensteatern) Teatern måste ges temporära lokaler under byggtiden. Svårt att synliggöra byggnaden mot övriga centrum. Bra koppling till Nordanå-området. Kv Regulus Privatägd mark där ny verksamhet planeras att öppna. Platsen ligger något avsides i centrum och har inte någon offentlig plats i närheten. Kv Hjorten (innergården) En väldigt central plats, men som har en tydlig begränsning vad gäller yta. Nyligen utökade verksamheter söder om platsen försvårar utveckling av innergården. Det är även svårt att lösa transporterna till och från platsen på ett bra sätt. Sida 22 (28)

23 5 Slutsatser 5.1 Diskussion om topp 5 Kv Perseus Kv Korpen Kv Teknologen Torget Kv Frigg Ingen av de fem platser som hamnar överst i resultatlistan uppnår full pott vad gäller de fyra grupperna med kriterier. I grupp A, platsens fysiska förutsättningar idag (brun färg), är det kvarteret Perseus som når högst resultat, med fyra av sex kriterier som har maximal poäng. Dock har båda de två andra kriterierna lägsta möjliga poäng. Platserna Korpen, Teknologen och Frigg har här samma resultat i sammanräkningen, medan det skiljer sig åt bland de enskilda kriterierna. Med viktningen av kriterierna ser fördelningen ut som följande för grupp A: Kv Perseus Korpen Teknologen Torget Kv Frigg I grupp B, kulturhusets innehåll (gul färg), är det även där kvarteret Perseus som är den plats som når högst poäng i flest kriterier. Även här är det jämt mellan de tre platser som har lägst resultat. Med viktningen av kriterierna ser fördelningen ut som följande för grupp B: Kv Perseus Korpen Teknologen Torget Kv Frigg I grupp C, hållbart resande till och från platsen (grön färg), är det kvarteret Teknologen som utmärker sig med lägst resultat, med kvarteret Korpen strax före. Att båda dessa platser får lågt resultat beror på att avståndet till närmsta busshållplats är mer än 50 m. Kv Perseus Korpen Teknologen Torget Kv Frigg I grupp D, staden och stadslivet vid platsen (blå färg), är det Teknologen som får högst resultat. Att Teknologen sticker ut mer än de övriga här beror på att det är den får högst betyg i de två kriterier i gruppen som har högst viktning. Att torget får lägre Sida 23 (28)

24 betyg än de övriga är på grund av grönstrukturen och att platsen redan idag har ett starkt stadsliv genom sin funktion som just torg. Kv Perseus Korpen Teknologen Torget Kv Frigg Beroende på vilken grupp vi tittar på finns det skillnader mellan alla platserna inom topp 5. Störst skillnad finns i grupp B, där kvarteret Perseus sticker ut med en hög poäng, och i grupp D, där kvarteret Teknologen har högst poäng. I de två övriga grupperna är skillnaderna små, men de finns där. Grupperna B och D får ses som de två viktigaste grupperna med kriterier vid val av plats. Jämför vi de två platser som tar hem segern i dessa grupper, det vill säga kvarteret Perseus, med högst resultat i grupp B, och kvarteret Teknologen, med högst resultat i grupp D finns det för- och nackdelar med båda. Teknologen ger mer möjligheter än Perseus för att synliggöra byggnaden, med tanke på läget vid älven. Men samtidigt är Teknologen något avskuren från stora delar av centrum på grund av älven, vilket gör att platsen blir mer svårtillgänglig och bedöms ge ett ökat behov av bilresor. Samtidigt hade en placering av kulturhuset här kunnat bidra till att stärka den del av centrum som finns söder om älven. Kvarteret Perseus ligger redan väldigt centralt och har ett existerande stadsliv på platsen idag, vilket saknas mer hos Teknologen. Perseus ligger i direkt anslutning till torget, vilket är en styrka i sig, medan Campustorget i närheten av Teknologen är ett torg som inte används av lika många. För att möjliggöra ett kulturhus på Perseus så behöver småningom bussarna flyttas. Ska Perseus kunna utnyttja närheten till torget behöver trafiken på Kanalgatan minska, annars kommer de positiva effekterna av en offentlig plats i anslutning till kulturhuset att minska. 5.2 Rekommendationer Utifrån den redovisade utvärderingen är rekommendationen att kvarteret Perseus utses till platsen för Skellefteås kommande kulturhus. Det är den plats som bäst uppfyller de uppsatta kriterierna för kulturhusets innehåll, samt uppnår ett genomgående högt resultat i de övriga grupperna. Sida 24 (28)

25 6 Fortsatt arbete I detta avsnitt beskrivs det fortsatta arbetet för projektet. Den preliminära tidplanen redovisas i nedanstående bild. Bild 2: Preliminär tidplan 6.1 Kulturellt innehåll En viktig faktor att vidare utreda och tydliggöra är hur Västerbottensteaterns, stadsbibliotekets och övriga verksamheters lokalbehov kan mötas på ett för verksamheten gynnsamt sätt. Detta bör ske i närtid och i nära dialog med verksamheterna. En ytterligare viktig faktor att vidare utreda är behovet av en A-/röd scen, dess storlek och användningsområden. 6.2 Arkitekttävling För att ta projektet vidare till ett genomförande ska det anordnas en allmän öppen arkitekttävling och det vinnande förslaget kommer sedan ligga till grund för projektering och byggandet av kulturhuset. Innan en arkitekttävling kan arrangeras måste ett lokalprogram tas fram med information om bland annat lokalbehov, lokalernas användning, dimensionering, speciella krav samt inredning och utrustning som kan påverka byggnadens utformning. Detta förutsätter att en verksamhetsbeskrivning för respektive verksamheter som ska lokaliseras i kulturhuset tas fram. Det är av stor betydelse för lokalprogrammet att även platsen är fastslagen, då det ger förutsättningar för hur omgivningen påverkar funktionerna i huset. 6.3 Huvudmannaskap och finansiering Byggandet av ett nytt kulturhus innebär nya investerings- och driftkostnader för byggnaden samt att nya/utökade verksamheter innebär ökade kostnader. Inför det Sida 25 (28)

26 fortsatta arbetet måste finansieringen samt ansvaret och organisationen för kulturhuset tydliggöras. Sida 26 (28)

27 7 Referenser Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå 28 lokaliseringsalternativ, Skellefteå Sida 27 (28)

28 Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: Hemsida: