Principer för ekonomistyrning av lokalbanken. (AU 266) Dnr KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Principer för ekonomistyrning av lokalbanken. (AU 266) Dnr KS KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Fastställa principer för hantering av lokalbanken och uppsägning av del av lokal. 2 Anteckna att uppdraget är redovisat. Beslutsunderlag Uppdrag i budget Fastställande av uppdragshandlingar KS, dnr KS Budgetuppdrag - princip för resursfördelningssystem för lokalbidrag inom barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde, Dnr KS Tjänsteskrivelse från strategienheten , rev Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige lämnade i samband med budget ett uppdrag till kommunstyrelsen att i samråd med tekniska nämnden utreda hur kostnaderna för lokalbanken, dvs outhyrda lokaler, ska hanteras i ekonomistyrningen samt möjligheten att säga upp del av lokal. Detta uppdrag har kopplats ihop med det beslut som kommunstyrelsen lämnade till tekniska nämnden , att se över internhyresavtalen för att möjliggöra flexibilitet i lokalanvändandet av tomställda lokaler. Uppdragets omfattning var: - Utreda hur lokalbanken ska hanteras i ekonomistyrningen. - Stämma av förslaget med uppdraget om å-pris per barn/elev. - Ta hänsyn till resultatet från uppdraget om lokaleffektivisering i utredningen. Principer har tagits fram för möjligheten att lämna hel eller del av lokal, även under en begränsad period, hur tomma lokaler ska hanteras, samt hur de ska redovisas. Ekonomi Beslutet i sig påverkar inte kommunens ekonomi, men det möjliggör ett effektivare lokalanvändande som kan ge minskade kostnader för kommunen.

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 201 Övervägande Principerna möjliggör för lämnande av del av lokal som antingen kan hyras ut till extern part eller till annan nämnd t.ex. med påföljden att en externt hyrd lokal kan lämnas. På så sätt uppstår bättre effektivitet när det gäller lokalnyttjandet samtidigt som kommunens kostnader minskar. Så länge lokalerna är outhyrda belastas endast tekniska nämnden med kostnader för dessa och övriga nämnder påverkas inte. Lämnas del av lokal minskas hyran med schablon utifrån antalet kvadratmeter som lämnas. Principerna öppnar även upp för möjligheten att lämna lokaler under en begränsad period och sedan återta den, samt att säga upp lokal inte bara till årskifte utan även vid halvårsskifte. Principerna klargör också tekniska nämndens hantering av tomställda lokaler vad gäller försäljning och rivning. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande

3 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningen Strategienheten Datum Rev Principer för lämnande av del av lokal Bakgrund I budget för 2013 gavs uppdrag åt kommunstyrelsen att utreda hur kostnaderna för lokalbanken ska hanteras i ekonomistyrningen. När ett nytt internhyressystem infördes 2010 preciserades en så kallad lokalbank. Där placeras kommunala lokaler som inte hyrs ut internt eller externt. Initialt fördelades kostnaden för tomma lokaler på samtliga nämnder men sedan 2012 belastar kostnaden bara tekniska nämnden. Under arbetet med att se över resursfördelningsmodellen för å-pris per barn/elev har frågan huruvida del av lokal kan lämnas aktualiserats. Då budgeten för lokalhyror enligt det nya förslaget för å-priser kommer att justeras via å-priserna är det viktigt att man kan lämna hela eller del av lokal i de fall där skolbyggnaden har kapacitet för fler elever än vad som går på skolan. Principerna bör gälla även för kommunens andra verksamheter. Förslag på regelverk kring lämnande av lokal Kommunens gällande internhyreskontrakt fastställer att hyrestiden förlängs varje årsskifte med ett år och att uppsägningstiden är sex månader, detta bör även gälla för lämnande av del av lokal. Vid uppsägning till halvårsskifte ska uppsägning inkomma senast 12 månader före. För att kunna lämna del av lokal måste den lämnade delen vara uthyrningsbar och uppfylla följande kriterier: Lokalen ska vara möjlig att avgränsa Lokalen ska ha en separat entré Lokalen ska ha egen toalett Vid uppsägning av del av lokal ska framgå huruvida uppsägningen gäller begränsad tid eller tills vidare. I de fall där uppsägningen gäller en begränsad tid ska det framgå när lokalen önskas återtas. Tekniska nämnden äger rätt att pröva varje enskild uppsägning, för att säkerställa att lokalen uppfyller kraven. Hantering och finansiering av lokalbank Hyresminskningen för del av lokal som lämnas beräknas utifrån schablon per kvadratmeter. Tomställda lokaler redovisas under tekniska nämnden och bidrar till ett

4 negativt resultat så länge de är outhyrda samt i de fall hyresintäkten inte uppgår till kostnaden. Om uppsägningen gäller en begränsad tid har tekniska nämnden möjlighet att hyra ut lokalen utan besittningsrätt under den aktuella tiden till lämplig intern eller extern hyresgäst om sådan finns. Samarbete med kultur- och fritidsnämnden ska ske för att se över möjligheten att hyra ut icke uthyrda lokaler enligt timtaxa till föreningar, studiecirklar eller liknande. Om uppsägningen är tills vidare ska tekniska nämnden bedöma lokalens skick och därigenom utvärdera om lokalen/byggnaden kan hyras ut, rivas eller säljas. Beslut att avyttra byggnaden genom försäljning eller rivning ska beslutas i kommunstyrelsen för att säkerställa att ett eventuellt framtida användande av lokalen inte kommer att anses bli aktuellt. Om kommunstyrelsen anser att byggnaden kommer att behövas i framtiden är det tekniska nämndens ansvar att förvalta fastigheten på ekonomiskt bästa sätt tills dess att ett utnyttjande blir aktuellt.

5 tes Jlö/ Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Uppdrag i budget fastställande av uppdragshandlingar. (AU 369) Dnr KS Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Fastställa föreliggande förslag till uppdragsbeskrivningar avseende uppdrag i budget Uppdragen till kommunstyrelsen, socialnämnden och barn-, och utbildningsnämnden delrapporteras under mars Beslutsunderlag Utdrag från budget uppdrag till nämnderna. Förslag till uppdragshandlingar. Sammanfattning av ärendet I anslutning till budget 2013 lämnade kommunfullmäktige ett antal uppdrag till kommunens nämnder. Kommunstyrelsen ansvarar för att mera detaljerat underlag och uppdragsbeskrivningar tas fram om så krävs. Förslag på uppdragsbeskrivningar föreligger nu. Ekonomi Uppdragen påverkar inte kommunens ekonomi utöver eventuella utredningskostnader. De förslag som kan bli resultatet av uppdragen kan ha en ekonomisk påverkan, vilket far bedömas i varje enskilt fall. Övervägande Uppdragshandlingar föreligger nu för följande uppdrag. Uppdrag till samtliga nämnder Föreslå effektiviseringar på två procent av sin verksamhet. Uppdrag till kommunstyrelsen Göra en genomlysning av Falkenbergs gymnasieskola. Utreda hur kostnader för lokalbanken ska hanteras i ekonomistyrningen.

6 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 19 Ta fram en modell för hur å-priset per barn/elev ska räknas i resursfördelningssystemet. Uppdrag till socialnämnden Utreda hur demensvården kan förbättras med hjälp av tekniska lösningar och ombyggnad av lokaler. Uppdrag till barnoch utbildningsnämnden Redovisa närvarograd över tid för inskrivna barn i förskola och fritidshem. Uppdrag till kultur- och fritidsnämnden Arbeta fram en ny vision för hur Klitterbadet kan utvecklas för att öka anläggningens attraktivitet. Uppdrag till tekniska nämnden Utreda skyltning, tillgänglighet och avgifter för parkering för att underlätta centrumutveckling. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Samtliga nämnder Strategienheten

7 Tjänsteskrivelse Datum Arsaon t Kommunledningskontoret Strategienheten Ingrid Sennerdal ingrid.sennerdal@falkenberg.se Uppdrag till kommunstyrelsen Uppdrag Utreda hur kostnader för lokalbanken ska hanteras i ekonomistyrningen. Bakgrund När ett nytt internhyressystem infördes 2010 preciserades en så kallad lokalbank. Där placeras kommunala lokaler som inte hyrs ut internt eller externt. I det nya systemet klargjordes inte hur dessa tomma lokaler ska hanteras i ekonomistyrningen. Ett sådant klargörande påverkar det lämnade uppdraget om å-pris per barn/elev och också hur uppdraget om lokaleffektivisering från 2012 ska hanteras. Omfattning och ansvar Uppdraget ska omfatta: Utreda hur lokalbanken ska hanteras i ekonomistyrningen. Stämma av förslaget med uppdraget om å-pris per barn/elev. Ta hänsyn till resultatet från uppdraget om lokaleffektivisering i utredningen. Kommunstyrelsen är ansvarig för uppdraget, samråd ska ske med tekniska nämnden. Tidplan Uppdraget ska redovisas senast , så att lämnat förslag kan beaktas i budgetarbetet 2014.

8 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Uppdrag i budget - princip för resursfördetningssystem för lokalbidrag inom barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde. (AU 345) Dnr KS Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Strategienheten ska se över kommunstyrelsens resursfördelningssystem så att en lokalersättning finns med i det å-pris som används för beräkning av volymförändringsersättning. Detta bör med fördel samordnas med det uppdrag som lämnats avseende resursfördelningssystemet i samband med budget Tekniska nämnden ska i samråd med barnoch utbildningsförvaltningen se över internhyresavtalen för att möjliggöra flexibilitet i lokalanvändandet hos förvaltningarna. 3 Tekniska nämnden ska utarbeta ekonomistyrningsprinciper kring hantering av tomställda lokaler. För detta har lämnats ett uppdrag i samband med budget Ge kommunchefen i uppdrag att utreda förutsättningarna för införande av kundvalsmodell för barnoch utbildningsnämnd med förvaltning. 5 Strategienheten ska se över principerna för hantering av över- och underskott för att öka det ekonomiska ansvartagandet hos nämnderna. Beslutsunderlag Uppdrag i budget Fastställande av uppdragshandlingar, dnr KS Tjänsteskrivelse från strategienheten, "Budgetuppdrag - princip för resursfördelningssystem för lokalbidrag inom barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde". Budgetuppdrag - princip för resursfördelningssystem för lokalbidrag inom nämndens ansvarsområde, dnr BUN /60. Tjänsteskrivelse från barnoch utbildningsförvaltningen, "Lokaluppdrag i Budget 2012". www. falkenberg. se

9 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 6 Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden fick i samband med budget 2012 i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en princip för hur hyrorna inom barnoch utbildningsnämndens område, med hänsyn tagen till privata huvudmän inom området, ska hanteras. Uppdraget innefattar att ta fram en princip för hur resursfördelningen avseende hyrorna inom barnoch utbildningsnämndens området ska ske. Principen ska vara långsiktigt hållbar både för barnoch utbildningsnämnden och andra huvudmän. En ekonomisk redovisning för hur principen påverkar kommunens budget ska redovisas. I samband med utredningen har studiebesök genomförts i två kommuner som har en stor del av sin utbildningsverksamhet hos andra huvudmän. Utifrån studiebesöken har ett antal brister i s styrprinciper observerats. Två brister har noterats avseende kommunstyrelsens resursfördelning och en ökad andel elever hos annan huvudman. Dels att ersättningen från kommunstyrelsen till barnoch utbildningsnämnden ej innehåller lokalkostnader i priset per barn/elev, vilket påverkar barnoch utbildningsnämnden negativt vid ökad andel av elever hos annan huvudman. Den andra bristen är att barnoch utbildningsnämnden ej har vidtagit åtgärder för att minska de fasta kostnaderna (lokalkostnaderna) då elevantalet minskat i den kommunala verksamheten. För att komma till rätta med problematiken är huvudmålet att skapa förutsättningar för större ekonomiskt ansvar och flexibilitet för barnoch utbildningsnämnden i hushållning med budgetramen. Då uppdraget kommit att inriktas på större övergripande frågor såsom förändring av ekonomistyrningsprinciper och förändringar av organisationen överlämnar barnoch utbildningsnämnden uppdraget till kommunstyrelsen för vidare behandling. Ekonomi Beslutet i sig har ingen påverkan på kommunens ekonomi. De uppdrag som ges i samband med beslutet har dock troligtvis påverkan på kommunens ekonomi. Övervägande De förslag som uppdragsgruppen har kommit fram till innebär förändringar i ekonomistyrningsprinciper och större organisatoriska förändringar. Därmed har barnoch utbildningsnämnden lämnat sin syn i frågan och kommunstyrelsen formulerar uppdrag för hur arbetet gällande detta område bör fortskrida.

10 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 6 Barn- och utbildningsnämnden måste anpassa den kommunala verksamheten utifrån den ökade andelen elever hos andra huvudmän. För detta måste kommunstyrelsens å-priser i resursfördelningsmodellen till barnoch utbildningsnämnden räknas om och lokalkostnader läggas till "elevpengen" för att resurstilldelningen ska vara styrande. Vidare måste internhyressystemet ses över för att öka barnoch utbildningsnämndens flexibilitet i lokalanvändandet. Principerna för överföring av över- och underskott mellan år är ett viktigt styrmedel avseende ekonomiskt ansvarstagande hos nämnderna. Denna modell bör utvärderas och eventuellt justeras för att minska de negativa effekter denna har medfört. Det kan konstateras att många av de kommuner som under längre tid haft en stor andel verksamhet hos privata huvudmän har lämnat den traditionella nämnds- och förvaltningsorganisationen för en mer kundvalsbaserad modell där man skiljer på beställande och producerande uppdrag. Detta bör övervägas även i för att säkerställa likabehandling och renodla ansvar inom kommunen. Yrkande och propositionsordning Jan Dickens (S) yrkar bifall till beslutssatserna 1, 2, 3 samt 5 och avslag på 4:e. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Jan Dickens yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Strategienheten Tekniska nämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunchefen

11 Tjänsteskrivelse Datum Kommunledningskontoret Budgetuppdrag - princip för resursfördelningssystem för lokalbidrag inom barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde Bakgrund Ökat antal externa utförare De kommunala verksamheterna inom utbildningsområdet har under senare år i allt högre grad utsatts för konkurrens från privata utförare. De nya förutsättningarna gör att kommunen måste genomföra anpassningar av den kommunala verksamheten. Ett av kommunfullmäktiges övergripande mål är: "Alternativa driftsformer ska uppmuntras och ständigt utvecklas och brukarnas valmöjligheter ska öka". Idag finns flera valmöjligheter för elever inom såväl förskola, grundskola som gymnasieskola. Lag om bidrag på lika villkor Skollagen förändrades år 2010 då bidrag på lika villkor infördes. De elever som väljer att studera hos en annan huvudman ska få sin ersättning beräknad på samma villkor som en elev som väljer att gå i kommunal skola. Bidragsbeloppet består av ett grundbelopp samt ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet avser ersättning för undervisning, läromedel, skolmåltider, elevvård, lokalkostnader samt administration. På detta får de privata huvudmännen även en momsersättning baserad på 6 % av kostnaderna ovan. Utöver detta bidrag kan ett så kallat tilläggsbelopp utbetalas för de elever som behöver särskilt stöd för att tillgodogöra sig undervisningen. Detta bidrag ska utbetalas på samma villkor som till kommunens egen verksamhet. Alla bidragsbeslut går att överklaga till förvaltningsrätten. Resursfördelning till barnoch utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden tilldelas resurser utifrån volymförändringar multiplicerat med ett å- pris, baserat på rörliga kostnader, vilket till stor del sammanfaller med det bidrag som utbetalas som till fristående enheter. Å-priserna innehåller dock inte lokalkostnader utan förändringar i lokalhyror justeras särskilt i barnoch utbildningsnämndens budgetram. Vid upprättande av resursfördelningsmodellen 2010 fördes resonemanget att "med ett övergripande uppdrag om effektivt lokalutnyttjande och samordning mellan verksamheter bedöms inte denna hantering av lokalkostnader vara kostnadsdrivande". Man såg det också som ett incitament för barnoch utbildningsnämnden att sträva efter att hålla kvar elever i egen regi. Efter ett par års användning av resursfördelningsmodellen kan dock några negativa effekter ses.

12 Bidraget för lokaler baseras på tekniska nämndens beräkning av internhyra till barnoch utbildningsnämnden. Denna budget fördelas per skolform och divideras därefter med antalet kommunala elever. Resultatet är ett bidrag för lokalkostnad per elev och år. Under verksamhetsåret får sedan annan huvudman ersättning utifrån volym multiplicerat med å-priset för lokalersättningen. Problematiken för barnoch utbildningsnämnden är att det i resursfördelningen från kommunstyrelsen enbart ingår rörliga delar och inte lokal- eller administrationskostnader. Detta betyder att om inte barnoch utbildningsnämnden minskar de fasta kostnaderna måste lokalkostnads- och administrationskostnadsbidrag till andra huvudmän finansieras via omfördelning från de kommunala verksamheternas undervisnings-/ läromedelsbudget. När större andel elever väljer annan huvudman slås lokalhyran (fast kostnad) ut på färre elever och därmed ökar å-priset och utbetald ersättning till andra huvudmän. Problematiken förstärks av att kommunen har en minskande elevvolym i grundskola och gymnasieskola och en ökande andel elever som väljer utbildning hos annan huvudman. Två brister kan alltså noteras. Dels att ersättningen från kommunstyrelsen till barnoch utbildningsnämnden ej innehåller lokalkostnader i priset per barn/elev, vilket främst påverkar barnoch utbildningsnämnden negativt vid ökad andel av elever hos annan huvudman. Den andra bristen är att barnoch utbildningsnämnden ej har vidtagit åtgärder för att minska de fasta kostnaderna (lokalkostnaderna) då elevantalet minskat i den kommunala verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden äskade inför budget 2012 om en ökad budget med ca 8,5 mkr för att täcka lokalkostnader till annan huvudman. Äskandet avslogs och ett uppdrag att utreda frågan upprättades. Uppdrag I samband med budget 2012 fick barnoch utbildningsnämnden i uppdrag att i samråd med kommunstyrelsen ta fram en princip för hur hyrorna inom barnoch utbildningsnämndens område, med hänsyn tagen till privata huvudmän inom området, ska hanteras. Enligt uppdragsbeskrivningen ska utredningen omfatta: Framtagande av princip för hur resursfördelningen avseende hyrorna inom barnoch utbildningsnämndens område ska ske. Principen ska vara långsiktigt hållbar både för barnoch utbildningsnämnden och andra huvudmän. En ekonomisk redovisning för hur principen påverkar kommunens budget. Då uppdraget kommit att inriktas på större övergripande frågor såsom förändring av ekonomistyrningsprinciper och förändringar av organisationen överlämnar barnoch utbildningsnämnden uppdraget till kommunstyrelsen för vidare behandling. Uppdraget Uppdragets genomförande För att genomföra uppdraget bildades en projektgrupp med representanter från barnoch utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret samt strategienheten. Gruppen har besökt två kommuner som har en hög andel elever hos annan huvudman för att få en genomgång av deras organisation och arbetssätt. Kommunerna som besöktes var Uppsala och Nacka som har en stor del av sin utbildningsverksamhet hos andra huvudmän.

13 Iakttagelser hos besökta kommuner En gemensam nämnare hos båda kommunerna är en tydlig uppdelning av organisationen, såväl politisk som förvaltning, enligt kundvalsmodell, där man särat på beställaruppdrag och utföraruppdrag. Även utifrån studier av fler kommuner i Stockholmsområdet, vilka är långt framme när det gäller verksamheter i extern regi, ser man tydligt att de flesta är organiserade enligt kundvalsmodell. I båda kommunerna ingår lokalersättning på något sätt i priset vid fördelning av resurser från kommunstyrelsen. Vidare finns möjlighet att säga upp de lokaler man ej har behov av och på så vis friställa lokalytor och minska de fasta kostnaderna i verksamheten. Utredning Lagen om bidrag på lika villkor ställer krav på att ersättningen till eleverna ska beräknas på samma grunder oavsett om eleven går i en kommunal skola eller hos annan huvudman. Beräkningarna ska ske utifrån kommunens budgeterade nettokostnad. För att det verkligen ska handla om lika villkor krävs att kommunen har en rättvisande kostnadsfördelning. Införandet av lagen har fått många kommuner att se över sin hantering av lokalkostnader inom skolverksamheten. Det har blivit viktigt att se över hur internhyror beräknas så att kostnader för lokaler ligger på rätt nivå. Detta föranleder att internhyressystemet i bör ses över så att verksamheten inte belastas med kostnader för annan verksamhet. Det kan bl.a. handla om hur kommunens tomställda lokaler finansieras. Vidare bör barnoch utbildningsnämnden ges större frihet och flexibilitet i sitt användande av lokaler. Om en lokal inte behövs av barnoch utbildningsförvaltningen ska denna kunna sägas upp i syfte att lokaleffektivisera. Barn- och utbildningsnämnden ska inte bara ges frihet och flexibilitet i sitt användande av lokaler utan ska också ha som krav att arbeta kontinuerligt med att utifrån elevunderlag och prognoser anpassa lokalanvändandet och minska de fasta kostnaderna. Ansvaret för att finna användning för de tomma lokalerna ligger hos tekniska nämnden, som kan hyra ut lokalen till annan hyresgäst, sälja lokalen eller, om ingen användare finns inom överskådlig framtid, riva lokalen. Detta kommer att utredas närmare i det uppdrag som kommunfullmäktige gett till kommunstyrelsen i samband med budget 2013 att utreda hur kostnader för lokalbanken, ska hanteras i ekonomisystemet". Målet att öka flexibiliteten hos barnoch utbildningsnämnden ställer i sin tur krav på kommunstyrelsens resursfördelning. För att barnoch utbildningsnämnden ska få ersättning för lokalkostnader även för elever som väljer annan huvudman bör lokalkostnaderna läggas in i å- priset. Här bör man utreda vad kapacitetsutnyttjandet är i skollokalerna och därefter beräkna vad som ska räknas in i å-priserna då ökningen av andelen elever hos annan huvudman torde innebära att det skett en "utglesning" av lokalutnyttjandet. På så vis ställs också krav på lokaleffektivisering. Arbetet med detta bör samordnas med det uppdrag som kommunfullmäktige gett till kommunstyrelsen i samband med budget 2013, att ta fram en modell för hur å-priset per barn/elev ska räknas i resursfördelningssystemet, så att principen om bidrag på lika villkor för kommunens verksamheter och andra utövare kan upprätthållas. För att skapa flexibilitet inom barnoch utbildningsnämndens budgetram krävs vidare att barnoch utbildningsnämnden har större frihet att hushålla med sin budgetram. Kommunstyrelsen har vid budgetberedningar av tradition justerat nämndernas ramar för "småposter" och detaljer. Istället bör

14 en modell eftersträvas där nämnderna tilldelas medel utifrån de volymer de har (inom de områden där det är möjligt) och därefter enbart justera budgetramarna utifrån volymförändringar och löneoch prisuppräkningar samt för ökad måluppfyllelse eller utökat uppdrag enligt Regeringens finansieringsprincip. Det står därefter nämnden fritt att fördela medel så att budgetramen hålles. A- priserna som används vid fördelning av resurser från kommunstyrelsen till nämnderna ska löneoch prisjusteras centralt. Sedan några år tillbaka använder en modell för resultatöverföring mellan åren med syfte att öka det ekonomiska ansvarstagandet hos nämnderna. Som principerna har tolkats har inga nämnder burit med sig över-/underskott som härrört från volymförändringar. Denna formulering kan skapa passivitet hos nämnderna i arbete med volymprognoser. Det finns inte ur ekonomisk synpunkt något incitament för nämnderna att göra noggranna prognoser då kommunstyrelsen stryker underskott härrörande från volymer. Därmed kan nämnderna anse det rättfärdigt att lämna stora underskott till följd av ökade volymer, vilket naturligtvis skulle påverka kommunens totala ekonomi. För att öka nämndernas ansvartagande för ekonomin och även öka flexibiliteten inom budgetramen bör även modellen för resultatöverföring ses över. I och med ökningen av konkurrensen inom skolområdet har barnoch utbildningsnämnd med förvaltning ett tudelat uppdrag. Dels ett marknadsstyrningsuppdrag där nämnd och förvaltning ska fastställa behov och vad som ska åstadkommas. Vidare ska kommunen garantera att det faktiskt sker. Det andra uppdraget kan benämnas förvaltningsstyrning där det handlar om att styra och utveckla egenregin i konkurrens med andra utförare. Denna tudelning av uppdraget gör att barnoch utbildningsnämnden med förvaltning bör utforma sin organisation enligt någon form av kundvalsmodell där man skiljer på beställande och producerande uppdrag. Enligt forskningen inom området kundval är det tydligt att kommuner under de senaste åren gått mer åt att dela upp förvaltningen i beställare och utförare. Denna utveckling ses som en förutsättning för likabehandling av de producerande enheterna, både inom egenregin och externt. Det blir då tydligt att uppdraget för beställarorganisationen är att varje barn/ungdom inom kommunen ska erbjudas barnomsorg/utbildning. För utförarorganisationen är målet att producera utbildning. Då samma ersättning för verksamheten per elev ska utgå från beställaren till utförarna såväl kommunala som till annan huvudman blir det viktigt för den kommunala utföraren att konkurrera för att elever ska välja just det alternativet. Förslag De förslag som uppdragsgruppen kommit fram till innebär förändringar i ekonomistyrningsprinciper och större organisatoriska förändringar. Därmed ger strategienheten förslag till hur arbetet gällande detta område bör fortskrida: 1. Kommunstyrelsens resursfördelningssystem bör ses över så att en lokalersättning finns med i det å-pris som används för beräkning av volymförändringsersättning. Detta bör med fördel samordnas med det uppdrag som lämnas avseende resursfördelningssystemet i samband med budget Internhyresavtalen bör ses över för att möjliggöra flexibilitet i lokalanvändandet hos förvaltningarna.

15 3. Ekonomistyrningsprincip kring hantering av tomställda lokaler bör utarbetas. För detta har lämnats ett uppdrag i samband med budget Förutsättningarna för införande av kundvalsmodell för barnoch utbildningsnämnd med förvaltning bör utredas.