Modeller för ä-pris per barn/elev i resursfördelningsmodellen.

Transkript

1 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Modeller för ä-pris per barn/elev i resursfördelningsmodellen. Dnr KS KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Fastställa principer för resursfördelning innefattande nya å-priser för förskola och grundskola enligt förslag i strategienhetens tjänsteskrivelse , med tillägg att avstämning ska göras av ventilations- och brandskyddsfrågor och att ett regelverk ska tas fram av strategienheten i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen gällande eventuell nedläggning av friskolor. Avstämningen och regelverket ska vara klart i god tid innan införandet. 2 Principerna för resursfördelning införs från budgetåret Fastställa förändrade principer för budgetering av löneökningar med införande Uppdra åt barn- och utbildningsnämnden att se över ekonomistyrningen inom nämndens område för att detta uppdrag ska kunna genomföras. 5 Uppdra åt strategienheten att se över å-priserna för fritidshem och gymnasieskola och även å-priserna inom socialnämndens område. Beslutsunderlag Strategienhetens skrivelse, Uppdragsredovisning å-priser förskola och grundskola Beslut i KS 211 Yttrande från barn- och utbildningsnämnden dnr /60 54 Principer för ekonomistyrning av lokalbanken dnr KS Beslutsförslag från strategienheten Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde att skicka strategienhetens förslag till "Modeller för å-priser per barn/elev i resursfördelningsmodellen" till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Yttrandet ska lämnas till kommunstyrelsen senast 10 september. Yttrandet har lämnats och innehåller ett antal synpunkter på förslaget som utmynnar i ett önskemål om fortsatt samverkan med kommunstyrelsen för att ta fram en ny resursfördelningsmodell. Nämndens synpunkter är i korthet:

2 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg forts En ytterligare genomgång av skolornas uppskattade kapacitetstak behöver genomföras. - Storleken pa kapacitetsfaktorn bör processas ytterligare. I modellen anges en 95 % beläggning för grundskolan. - Huruvida nämnden ska tillämpa kapacitetsfaktorn på verksamhetsnivå eller på enhetsnivå behöver belysas ytterligare. - Principer för hur en enhet ska kunna minska sina lokalkostnader måste vara klara. - Variationer i barnantal på lång och kort sikt på enheterna är en faktor som behöver belysas ytterligare. - Stadsbyggnadskontoret utreder hur en ny hyressättning skulle kunna se ut i framtiden med en övergång till funktionshyra. Ekonomi I det ursprungliga förslaget sjunker kompensationen till barn- och utbildningsnämnden för elever i kommunala skolor med 6,7 mkr. Då barn- och utbildningsnämnden önskar en högre beräkning av kapacitetsutnyttjandet än i det ursprungliga förslaget blir summan i så fall mindre. Övervägande Övervägande för de olika punkterna: - Det uppskattade kapacitetstalet. Talet har räknats fram tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen. Strategienheten anser att en avstämning bör ske med byggavdelningen så att ventilations- och brandsäkerhetsfrågor beaktas. - Storleken på kapacitetsfaktorn. För grundskolan är den framräknade, nuvarande kapacitetsfaktorn 84 %, barn- och utbildningsnämnden önskar att talet i modellen sätts till 85 % istället för 95 %. Med ett tal på 85 % minskar incitamentet för nämnden att minska sina lokaler i grundskolan. När det gäller förskolan förs inget resonemang om önskat kapacitetstal. Nämnden önskar att ett regelverk tas fram för att kompensera nämnden vid nedläggning av friskolor och för inflyttande barn/elever. Strategienheten anser att kapacitetstalet 95 % för grundskolan bör kvarstå för att ett incitament ska finnas för att se över lokalutnyttjandet. Strategienheten anser också att ett regelverk bör tas fram för eventuell nedläggning av friskolor. - Ska kapacitetsfaktorn beräknas på verksamhetsnivå eller enhetsnivå. Nämnden vill att denna fråga ska belysas ytterligare. Strategienheten anser att detta är en intern fråga för barn- och utbildningsnämnden. - Principer för hur en enhet ska kunna minska sina lokalkostnader måste vara klara. Sådana principer är nu klara i och med beslut i KS 201 "Principer för ekonomistyrning av lokalbanken".

3 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg forts Variationer i barnantal på kort och lång sikt bör belysas ytterligare. Strategienheten anser att variationer på kort sikt kan lösas genom att kapacitetstalet är 95 % och inte 100 %. För långsiktig ökning av elevantalet kan hyresgäster i uthyrda lokaler sägas upp. - Stadsbyggnadskontoret utreder hur en ny hyressättning kan se ut med övergång till funktionshyror. I det förslag till funktionshyror som är under arbete påverkas inte den totala lokalkostnaden för barn- och utbildningsnämnden, förändringen i hyra blir mellan olika enheter. Strategienheten anser att detta blir en intern fråga för barn- och utbildningsnämnden Strategienheten slutsats är att modellen bör genomföras med tilläggen: - En avstämning görs med byggavdelningen för att beakta ventilations brandskyddsfrågor. Ett regelverk tas fram för eventuell nedläggning av friskolor. Barn- och utbildningsnämnden har som önskemål att en ny modell inte införs tidigare är 2015 för att ha tid att se över sin interna ekonomistyrning vilket strategienheten anser bör beaktas. När det gäller fastställande av förändrade principer för budgetering av löneökningar har barn- och utbildningsnämnden inga synpunkter. Yrkande Jan Dickens (S) tillstyrker kommunstyrelseförvaltningens förslag. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande

4 Tjänsteskrivelse Datum Kommunstyrelseförvaltningen Strategienheten Uppdragsredovisning ä-priser förskola och grundskola 1. Uppdrag I samband med budget 2013 lämnade kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en modell för hur å-priset per barn/elev ska räknas i resursfördelningssystemet. Syftet är att säkerställa principen om bidrag på lika villkor för kommunens verksamheter och andra huvudmän. Detta uppdrag har kopplats ihop med det uppdrag som kommunstyrelsen lämnade till strategienheten (2013 6) att se över kommunstyrelsens resursfördelningssystem så att en lokalersättning finns med i det å-pris som används för beräkning av volymersättning till barn- och utbi 1 dningsnämnden. Inom uppdraget har strategienheten valt att utvärdera den nuvarande resursfördelningsmodellen som helhet. Uppdraget har genomförts i samarbete mellan strategienheten och ekonomifunktionen på barn- och utbildningsförvaltningen. Målet har varit att utifrån budget 2012 per barn/elev bestämma vad å- priset ska vara för ett barn i förskolan och en elev i grundskolan. Diskussioner har förts med verksamhetschefer och rektorer. A-priserna för gymnasieskola och fritidshem har inte setts över i detta arbete. Under 2013 har en större utredning genomförts avseende gymnasieskolan varför uppdragsgruppen beslutade avvakta denna utredning. Gällande fritidshem ville gruppen avvakta de mätningar gällande vistelsetiden som genomförts under våren En mer ingående beräkning av å-priserna för fritidshem och gymnasieskola föreslås till fortsatt uppdrag. 2. Resursfördelning i tillämpar en resursfördelningsmodell som till förskoleverksamhet, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg är baserad på volymförändringar inom verksamheterna. Budgetjusteringarna bygger på rörliga å- priser beräknade utifrån budgeterad nettokostnad per barn/elev/brukare. I å-priserna ingår inte kostnader för bl.a. administration, lokaler eller kapitalkostnader. Utöver fördelning via volymer och å-priser fördelas resurser på traditionellt vis utifrån äskanden. Nämndernas budgetramar räknas varje år upp för beräknade prisökningar. För löneökningar avsätts budget centralt och fördelas ut till nämnderna när löneavtalen är klara. För internhyreskostnader och kapitalkostnader justeras nämndernas budetramar utifrån beräknad kostnad.

5 En svaghet med nuvarande å-prismodell som konstaterats och var upprinnelsen till föreliggande uppdrag ar att a-pnserna endast innehåller rörliga kostnader och inte lokal eller admmstrationskostnader. En resursfördelningsmodell där nämnderna kompenseras för faktiska hyreskostnader och dar a-pnserna ej innehåller lokalkostnader agerar inte styrande för att elevantaleth T"!? ' ^ Sy " S tydiigt inom barn " och utbildningsnämndens område där hlrt f R m fkat de senaste åren och där dessutom andelen barn/elever hos privata utföra^ har okat. Barn- och utbildningsnämnden har i dagsläget överkapacitet i sina lokaler. Detta betyder vidare att om inte barn- och utbildningsnämnden minskar de fasta kostnaderna måste lokalkos nads- och admin.strationskostnadsbidrag till andra huvudmän finansieras ^ia om ordelning fran de kommunala verksamheternas undervisningsbudget. När större andel elever väljer annan huvudman slås lokalhyran (fast kostnad) ut på färre elevfr och därmed ökar å-pz och utbetald ersättning till andra huvudmän. Problematiken förstärks av att kommunen har en minskande elevvolym i grundskola och gymnasieskola och en ökande andel elever som väljer utbildning hos annan huvudman. J 3 ' grundskola 1 '" princ ' per för beräknin 9 av å-priser för förskola och Förutsättningar For att kunna se de ekonomiska konsekvenserna har preliminära å-priser beräknats De slutliga å priserna för 2014 kommer att beräknas till budgetberedningen. thga 3 " A-priserna beräknas i uppdelningen: Personal Måltider Lokaler Undervisningsmaterial/läromedel Förbrukningsmaterial Gemensamma kostnader (administration m.m.) mö[lstframtide d n ViSaS * beräknin arna för att ^stämningar och utvärderingar ska vara Personal och undervisning De kostnader som ar direkt kopplade till undervisningen har specificerats i personalkostnader un ervisningsmatenal, läromedel samt förbrukningsmaterial. För dessa har ett genomsnitt per barn/elev inom respektive skolform lagts in i å-priserna. Underlaget är budget Lokalkostnader!Xi T rr } rcsursf «rd elningsmodellen ska kunna fungera som ett styrmedel för okalutnyttjande måste kapacitetsmatt avseende barn-/elevantal i lokalerna användas. For grundskolorna har en enkel översyn gjorts av kapacitet i antal elever, dvs. hur många elever mätning ^ ta. e, m0t och ^bildningsförvaltningen kommer att genomföra en grundlig kapaciteten, vilket sannolikt kommer att justera kapacitetstalet något. Då utredningen

6 anser att 100 % ej är rimligt som kapacitetstal har de preliminära å-priserna beräknats på 95 % av kapacitetstalet. Lokalkostnaderna är inlagda i å-priset för förskola med antagande om att kapaciteten är den samma som prognosen för antalet barn under året. Antagandet är baserat på att volymerna inom förskolan ökar stadigt och att planerar utökning av antalet platser via nyinvesteringar. A-priset gällande lokaler är beräknat utifrån barn- och utbildningsnämndens hyreskostnader för den specifika verksamheten per barn vid full beläggning i lokalerna. Då budget tillskjuts för faktisk volym kommer nämnden inte att kompenseras för eventuell överkapacitet i lokaler. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att anpassa sin lokalanvändning och lokalkostnaderna utifrån tillgängliga budgetmedel. Måltidskostnader För måltidskostnader har budgeten utifrån kostenhetens priser och antaganden om volymer per barn/elev använts. Gemensamma kostnader och administrationskostnader Administrationskostnader och övriga gemensamma kostnader är bedömda utifrån hur nära anknytning de har till verksamheten samt hur rörliga de är i förhållande till förändringar i barn-/ elevvolymer. De kostnader som bedöms som mer rörliga räknas in i å-priset och de övriga ligger utanför som en ofördelad post som ej justeras utifrån volymförändringar. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter i resursfördelningsmodellen Utifrån denna modell kommer barn- och utbildningsnämndens verksamhet i kommunstyrelsens perspektiv vara indelad i områdena nämnd, kulturskola, förskola, familjedaghem, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, kapitalkostnader samt övrigt ofördelat. Enligt tidigare modell var det ofördelade en större post men enligt denna modell har en del förts till å-priserna. 4. Uppräkning Årlig uppräkning föreslås ske genom att å-priserna räknas upp med prisindex för kommunal verksamhet (PKV). PKV är ett sammanvägt index över prisförändringen på arbetskraft samt övrig förbrukning och är det index som SKL använder i sina kalkyler. Detta förfaringssätt innebär att nämnden direkt får kompensation för kommande löneökningar i budgetramen från årets början. Inga budgetjusteringar ska göras under året. Då den årliga förändringen av internhyror till största delen inte baseras på prisindexförändringar föreslås lokalkostnadsdelen av å-priset räknas upp för sig utifrån stadsbyggnadskontorets beräkningar. Uppräkningen av å-priset genomförs av strategienheten i samband med budgetarbetet. Då det ej är lämpligt att använda olika principer för att räkna upp nämndernas budgetramar föreslås att alla nämnders budgetramar räknas upp med PKV fr.o.m och att man frångår modellen med central avsättning för löneökningar. Fördelen med att räkna upp nämndernas ramar med PKV och därmed direkt fördela ut medel för löneökningar är att nämnderna ännu tidigare än idag kan räkna ut den preliminära budgeten för det kommande året. Priset för entreprenaderna inom socialnämndens område räknas upp med index

7 redan från januari månad vilket i dagens system innebär att nämndernas kostnader inom dessa områden överskrider budget tills kommunens lönerörelse är klar och budgetmedel fördelas ut från den centrala avsättningen. Ett system där löneökningsmedel fördelas ut till nämnderna direkt ger alltså bättre möjlighet för framförhållning och planering för nämnderna. Den nackdel som finns med förfaringssättet existerar även i nuvarande system och handlar om problematiken i det fall löneökningarna blir högre än budgeterat. Kostnadsökningar utöver budgeterat kan lösas via avstämningar av budgeterad uppräkning mot faktiskt utfall och eventuella korrigeringar om utrymme finns inom kommunens budgetram. 5. Konsekvenser av förändrad beräkning av å-priser En resursfördelningsmodell där å-priserna innehåller lokalkostnader, administrationskostnader och fler gemensamma kostnader innebär att barn- och utbildningsnämnden till skillnad från idag får kompensation per elev som på ett bättre sätt täcker det bidrag som ska fördelas ut till fristående verksamhet. Detta innebär att nämnden inte ska behöva fördela resurser från kommunens verksamhet för att bekosta lokalkostnader och administration till de fristående enheterna. Då fler poster räknas in i å-priset jämfört med tidigare modell innebär det en ökning av de resurser, som enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper ska följa volymutvecklingen. Sammanfattningsvis kommer modellen vid volymökning att fördela mer medel per barn/elev till nämnden jämfört med tidigare modell samt vid volymminskning minska nämndens ram med mer medel per barn/elev jämfört med tidigare modell. Jämfört med volymjusteringen för grundskolan i budget 2013, där elevantalet minskade med 36, skulle den nya modellen innebära att barn- och utbildningsnämndens budgetram justeras ned med ytterligare omkring 1 mkr för grundskolan. För förskolan som hade ökade volymer mellan 2012 och 2013 med 36 barn skulle de nya å-priserna innebära att ytterligare omkring 500 tkr skjuts till barn- och utbildningsnämndens budgetram. Då elevantalet har minskat inom grundskolan de senaste åren är lokalutnyttjandet endast 80 % (utifrån den enkla översynen av kapaciteten i grundskolorna som gjorts). Räknar man med 95 % av kapaciteten är lokalutnyttjandet 84 %. Enligt nuvarande principer kompenseras nämnderna fullt ut för interna lokalhyror. Om kompensationen ska ta hänsyn till det lägre lokalutnyttjandet sjunker lokalkompensationen till barn- och utbildningsnämnden för elever i kommunala skolor med 6,7 mkr. Det är nämndens ansvar att fatta de beslut som krävs för att sänka kostnaderna med motsvarande. Tekniska nämnden har i uppdrag under 2013 att ta fram en princip för hur nämnderna ska kunna lämna lokaler och därmed minska sina lokalkostnader. Resursfördelningsmodellen kommer att ställa högre krav än tidigare på nämndens och förvaltningens förmåga att hushålla med resurser över tid. Modellen innebär att nämnden, vid volymökningar i den kommunala verksamheten, får ett lokalbidrag per barn som inte behöver användas till lokaler förrän volymökningen blivit så stor att det krävs en utökning av lokalerna. Det samma gäller administration. Det krävs då en förmåga hos nämnd och förvaltning att kunna fördela och styra om resurser dit det är nödvändigt. www. falkenberg. se

8 6. Princip vid nyinvesteringar i lokaler Sars^lda P rm ciper bör utarbetas för hantering av ökade lokalkostnader vid nybyggnation. I priset per barn/elev följer kompensation för lokalkostnader som då ger ersättning för utökning av lokaler. Vid nybyggnation av lokaler ökar dock den genomsnittliga kapitalkostnaden, vilket innebär en ökning av hyresnivån, som på något sätt bör kompenseras. En modell vore att kompensationen för de okade kostnaderna följer samma princip som för den av kommunfullmäktige antagna regeln gallande ett antal fristående förskolor ( ). 7. Reflektioner kring ekonomistyrning Det ar viktigt att barn- och utbildningsnämnden internt använder sig av de ekonomistyrningsmekanismer som finns för att exempelvis fördela ekonomiskt ansvar på mest opfmala satt Strategienheten har bl.a. noterat att budgetansvaret för måltider ej ligger på forskolechefs-/rektorsniva utan på särskilt ansvar centralt på barn- och utbildningsförvaltningen Om ej forskolechef eller rektor har ansvar för måltidsbudgeten finns heller inget ekonomiskt incitament att optimera beställningarna av måltider för att undvika att det beställs för mycket mat. Det samma galler for lokalkostnaderna där budgetansvaret ligger på särskilt ansvar centralt på barn- och utbildningsförvaltningen och inte på förskolechefs-/rektorsnivå. För att på ett bättre sätt spegla att olika enheter, utifrån sina lokalers funktionalitet, kan bedriva verksamheten olika e fektivt utreds möjligheten att införa funktionshyressättning i kommunen. På så vis skulle ostnaden for hyran vara lägre om funktionen i lokalen bedöms som lägre jämfört med andra lokaler, och tvärt om skulle hyran vara högre om funktionaliteten bedöms som högre. På så vis finansierar en lägre hyra exempelvis ökad bemanning hos en enhet i en lokal med lägre unktionalitet Detta ar en tydlig modell men har ingen effekt eller verkan om inte budgetansvaret ror lokalerna ligger hos förskolechef/rektor. Även förskoleavgifterna ligger under särskilt ansvar, vilket innebär att uppföljningsansvaret av intakterna for en enhet ar skilj t från uppföljningen avseende kostnaderna. Detta försvårar möjligheten till helhetssyn. Under arbetet med å-priserna framkommer tydligt att en organisation där man skiljer på beställande och producerande uppdrag skulle underlätta likabehandling av de producerande enheterna både inom egenregm och externt. Barn- och utbildningsnämnden bör för att optimera styrningen se över sin interna ekonomistyrning. 8. Fortsättning uppdrag å-priser De å-priser som föreslås förändras i detta uppdrag gäller alltså endast förskola och grundskola, vnga a-priser inom barn- och utbildningsnämndens område samt inom socialnämndens område c-"!f, a r ^nas enl ' 8! Samma P rinci P er gällande lokalkostnader och administrationskostnader, ror detta föreslås ett uppdrag till strategienheten att arbeta med inför budget 2015.

9 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Modeller för å-pris per barn/elev i resursfördelningsmodellen. Dnr KS Beslut Arbetsutskottet beslutar l yttrande förslaset ^ resursfördelnin sm0de11 tui barn " och utbildningsnämnden för 2 Yttrandet ska lämnas till kommunstyrelsen senast 10 september. Beslutsunderlag Strategienhetens skrivelse Uppdragsredovisning å-priser förskola och grundskola Sammanfattning av ärendet I samband med budget 2013 lämnade kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en model for hur a-pnset per barn/elev ska räknas i resursfördelningssystemet Syftet ar att sakerstalla principen om bidrag på lika villkor för kommunens verksamheter och andra huvudmän. Detta uppdrag har kopplats ihop med det uppdrag som kommunstyrelsen lämnade till strategienheten (2013 6) att se över kommunstyrelsens resursfördelningssystem så att en! a sättning finns med i det å-pris som används för beräkning av volymersättning till barn- och utbildningsnämnden. Inom uppdraget har strategienheten valt att utvärdera den nuvarande resursfördelningsmodellen som helhet. Förslaget innehåller förändrade å-priser för förskola och grundskola. Å-priserna för gymnasieskola och fritidshem har inte setts över i detta arbete i avvaktan på resultatet av uppdragen genomlysning av gymnasieskolan samt mätning av närvarograd i fritidshemmen. En mer ingående beräkning av å-priserna för fritidshem och gymnasieskola och aven for a-priser inom socialnämndens område föreslås till fortsatt uppdrag. Utredningen föreslår även förändrade principer avseende kompensationer för löneökningar. Istället för att inför det kommande året budgetera löneökningarna centralt för att kompensera nämnderna när löneavtalen är klara föreslås att nämndernas budgetramar raknas upp med prisindex för kommunal verksamhet

10 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts. 211 (sammanvägt index över prisförändringen på arbetskraft samt övrig förbrukning). Enligt denna princip ansvarar nämnderna för fördelningen av budget för löneökningar. Ekonomi Modellen innebär en ökning av de resurser som följer volymförändringarna. Jämfört med ramjusteringarna för volymförändringar i förskola och grundskola 2013 innebär förslaget ca 500 tkr i ökad budgetram för förskolan och 1 mkr i lägre budgetram för grundskolan. Utredningen visar att lokalutnyttjandet inom grundskolan endast är 84 %. Om lokalkostnadskompensationen ska ta hänsyn till det lägre lokalutnyttjandet sjunker kompensationen till barn- och utbildningsnämnden för elever i kommunala skolor med 6,7 mkr. Övervägande Förslaget innebär en resursfördelningsmodell där å-priserna, jämfört med dagens å-priser, innehåller fler ofördelade poster samt kostnader för lokaler och administration. Detta innebär en ökning av de resurser som följer volymförändringarna. Modellen innebär att barn- och utbildningsnämnden till skillnad från idag far kompensation per elev som på ett bättre sätt täcker det bidrag som ska fördelas ut till fristående verksamhet. Resursfördelningsmodellen kommer att ställa högre krav på nämndens och förvaltningens förmåga att hushålla med resurser över tid och fördela och styra om resurser dit det är nödvändigt. Nämnden ansvarar för att sänka lokalkostnaderna motsvarande 6,7 mkr pga. det låga lokalutnyttjandet. Detta förfarande förutsätter att tekniska nämndens förslag till principer för hur nämnderna ska kunna lämna lokaler beslutas under hösten Resursfördelningsmodellen inkl. förändrad kompensation för lokalkostnader föreslås användas i budgeten Yrkande, propositionsordning och beslut Mari-Louise Wernersson (C) yrkar på att förslaget på resursfördelningsmodell skickas till barn- och utbildningsnämnden för yttrande och att detta yttrande ska lämnas till kommunstyrelsen senast 10 september.

11 kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts. 211 Ordföranden ställer proposition på yrkandet gentemot strategienhetens förslag och finner att arbetsutskottet beslutar enligt Mari-Louise Wernerssons förslag. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Barn- och utbildningsnämnden

12 barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg é KommunledningskonVoret Kanslienheten Dnr Kszovb (o<\ Dpi o 4 Resursfördelningsmodeller för a'-pris per barn och elever I förskola och grundskola. Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar lämna följande yttrande 1 Barn- och utbildningsnämnden bedömer att utredningen på ett antal punkter behöver kompletteras för att nämnden ska kunna ta ställning till vilka konsekvenserna blir av införandet. - En ytterligare genomgång av skolornas uppskattade kapacitetstal behöver genomföras, exempelvis har inte faktorer som ventilation och brandsäkerhet räknats in. - Storleken på kapacitetsfaktorn i modellen bör processas ytterligare för att kunna fastställa de mest rimliga talen. I modellen anges en 95% beläggning för grundskolan och att de barnantal som finns på förskolan under föregående läsår motsvarar en 100% beläggning. Faktorer som skolornas skyldighet att ha beredskap för inflyttande elever och nedläggning av friskolor har inte beaktats. En annan faktor är hur täta barngrupper som är önskvärt i förskolan. - Huruvida nämnden ska tillämpa kapacitetsfaktorn på verksamhetsnivå eller på enhetsnivå är en fråga som behöver belysas ytterligare. Det är en stor skillnad på om resursfördelningen internt görs utifrån om tex varje skola ska ha en beläggning på 95% eller om grundskolorna som helhet ska ha en beläggning på 95%. - Principer för hur en enhet ska kunna minska sina lokalkostnader måste vara klara. Stadsbyggnadskontoret har i uppdrag att ta fram en modell där det klargörs på vilka villkor och hur en skola eller förskola skulle kunna minska sina lokalkostnader tex genom att hyra ut delar av sina lokaler som inte behövs pga minskade barn- eller elevvolymer. Förslaget är inte klart. - Variationer i barnantal på kort och lång sikt på enheterna är en faktor som behöver belysas ytterligare. Hur ska tex en enhet agera som har minskade elevunderlag under ett par år för att sedan öka igen. - Stadbyggnadskontoret utreder hur en ny hyressättning skulle kunna se ut i framtiden med en övergång till funktionshyra. Förslaget är idag inte klart. e-post: kommiui@falkenberg.se

13 barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg Nämnden önskar en fortsatt samverkan med kommunstyrelsen för att ta fram en ny resursfördelningsmodell. Beslutsunderlag KS 211, Förslag till resursfördelningsmodell, Tabell lokalkapacitet, användning och kostnad per skola Sammanfattning av ärendet I budget 2013 lämnade kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en ny modell för hur bidragsbeloppet för barn och elever ska beräknas. Kommunstyrelseförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram ett förslag som bättre ska säkerställa bidrag på lika villkor. Bidragsbeloppets delas i förslaget upp i samma kostnadsposter som barn- och utbildningsförvaltningen delar upp sitt bidragsbelopp på. Kommunfullmäktiges resursfördelning till barn- och utbildningsnämnden görs till största delen utifrån att vaije barn/elev har ett å-pris som aggregerat utgör nämndens budget. Nämndens budget fördelas sedan på alla barn och elever i verksamheten och ett bidragsbelopp räknas därmed fram. Kommunala och enskilda förskolor och skolor far därefter ersättning för antal elever i verksamheten. Bidragsbeloppet/å-priset per barn/elev är i enlighet med Skollagens krav uppdelat på kostnadsposterna: Personal, måltider, lokaler, undervisningsmaterial/läromedel, förbrukningsmaterial, gemensamma kostnader (administration mm). Förslaget innebär att kommunfullmäktiges bidrag är tydligare specificerat i olika poster. Nämnden kommer i och med förslaget få en budget som varierar mer med volymförändringar än tidigare. Detta beror på följande faktorer: Lokalersättningen inkluderas i bidragsbeloppet per barn och elev. Tidigare har nämnden fått ersättning för faktisk lokalkostnad för kommunala elever. Delar av administrationskostnad inkluderas i bidragsbeloppet per barn och elev. En större del av nämndens resurser fördelas ut på de olika verksamheterna direkt. Tidigare fanns en ofördelad post i budgeten som var större. En annan förändring som föreslås är att löneökningarna inte budgeteras centralt utan istället räknas nämndens budget upp med prisindex för kommunal verksamhet. Ekonomi

14 barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg I den nya modellen ingår ersättning for lolcaler och administration i å-priset som används för beräkning av volymersättning till barn- och ungdomsnämnden. I nuvarande modell ingår endast rörliga kostnader i å-priset. Vid volymökning kommer barn- och ungdomsnämndens ram att öka mer jämfört med nuvarande modell till följd av ett högre å- pris. Nämnden kommer att fa kompensation per elev som på ett bättre sätt täcker det bidrag som skall fördelas ut till fristående verksamhet. Modellen innebär förändrade principer avseende för kompensation för löneökning. I nuvarande modell budgeteras löneökningar centralt för att kompensera nämnderna när löneavtalen är klara. Medan i den nya modellen föreslås att nämndernas budgetramar räknas upp med prisindex för kommunal verksamhet. Detta medför bättre framförhållning för nämnderna i budgetarbetet. Dock finns en risk att löneavtalen för vissa grupper blir högre än prisindex för kommunal verksamhet. I detta fall kan det ske en avstämning centralt av budgeterad uppräkning mot faktiskt utfall och eventuella korrigeringar kan göras om utrymme finns inom kommunens budgetram. Modellen förutsätter att barn- och utbildningsnämnden skall kunna säga upp lokaler och del av lokal och därmed kunna minska sina lokalkostnader. Detta bygger i sin tur på att tekniska nämndens förslag till principer för hur nämnderna skall kunna lämna sina lokaler tas fram innan den nya modellen tas i bruk. Detta arbete är inte klart vid månadsskiftet augusti/september När nämnden lämnar ifrån sig lokaler minskar utbetalningen till friskolor då bidragsbeloppet bygger på nämndens budget för lokalhyror dividerat med antal kommunala barn/elever. Undersökningen visar att lokalutnyttjandet inom grundskolan för närvarande är ca 84 %. Om lokalersättningen skall ta hänsyn till det lägre lokalutnyttjandet minskar ersättningen till barn- och utbildningsnämnden med 6,7 miljoner mkr. Här kan nämnden välja att föreslå ett stegvist införande av lokalersättning där man tar hänsyn till kapacitetsutnyttjandet. I nuvarande modell så har man fatt full kompensation för lokalkostnaderna för de kommunala skolorna. Nämnden ser gärna att kapacitetsfaktorn sätts till 85%, detta för att det i praktiken behövs en viss överkapacitet på skolorna generellt för att kunna ta emot elever som flyttar in och ha en beredskap att ta emot elever från friskolor. Sätts en annan kapacitetsfaktor så ska regelverk tas fram för hur nämnden står ekonomiskt fria vid nedläggningar av friskolor. Resursfördelningsmodellen kommer att ställa höga krav på barn- och utbildningsnämndens förmåga att hushålla med resurser över tid. Det innebär både ett större ansvar men också en större frihet för nämnden att fördela sin budgetram. För att modellen skall fungera som intentionerna bör nämnden se över budgetansvar för tex hyreskostnader, måltidskostnader och barnomsorgsavgifter så att respektive rektor/förskolechef har budgetansvar för dessa kostnader respektive intäkter,

15 barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg Övervägande Barn- och utbildningsnämnden önskar en fortsatt samverkan kring modellen. Då flera faktorer inte är klarlagda kan nämnden inte fullt ut bedöma modellens konsekvenser. Vid protokollet Sekreterare Frida Byrsten Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande /beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen

16 Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Malin Andersson och Marie Lindau Resursfördelningsmodeller för a'-pris per barn och elever i förskola och grundskola. Dnr /60 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar l Föreslå kommunfullmäktige att anta ny resursfördelningsmodell för a'-pris för barn och elever 2 Föreslå att modellen tas i bruk till budget 2015 Beslutsunderlag KS 211, Förslag till resursfördelningsmodell, Sammanfattning av ärendet I budget 2013 lämnade kommunfullmäktige i uppdrag till kommunstyrelsen att ta fram en ny modell för hur bidragsbeloppet för barn och elever ska beräknas. Kommunstyrelseförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram ett förslag som bättre ska säkerställa bidrag på lika villkor. Kommunfullmäktiges resursfördelning till barn- och utbildningsnämnden görs till största delen utifrån att varje barn/elev har ett å-pris som aggregerat utgör nämndens budget. Nämndens budget fördelas sedan på alla barn och elever i verksamheten och ett bidragsbelopp räknas därmed fram. Kommunala och enskilda förskolor och skolor får därefter ersättning för antal elever i verksamheten. Bidragsbeloppet/å-priset per barn/elev är i enlighet med Skollagens krav uppdelat på kostnadsposterna: Personal, måltider, lokaler, undervisningsmaterial/läromedel, förbrukningsmaterial, gemensamma kostnader (administration mm). Förslaget innebär att kommunfullmäktiges bidrag är tydligare specificerat i samma poster som barn- och utbildningsnämnden använder för sitt bidragsbelopp. Nämnden kommer i och med förslaget fa en budget som varierar mer med volymförändringar än tidigare. Detta beror på följande faktorer: Lokalersättningen inkluderas i bidragsbeloppet per barn och elev. Tidigare har nämnden fått ersättning för faktisk lokalkostnad för kommunala elever. e-post: kominun@falkenberg.se

17 Delar av administrationskostnad inkluderas i bidragsbeloppet per barn och elev. En större del av nämndens resurser fördelas ut på de olika verksamheterna direkt. Tidigare fanns en ofördelad post i budgeten som var större. En annan förändring som föreslås är att löneökningarna inte budgeteras centralt utan istället räknas nämndens budget upp med prisindex för kommunal verksamhet. Ekonomi I den nya modellen ingår ersättning för lokaler och administration i å-priset som används för beräkning av volymersättning till barn- och ungdomsnämnden. I nuvarande modell ingår endast rörliga kostnader i å-priset. Vid volymökning kommer barn- och ungdomsnämndens ram att öka mer jämfört med nuvarande modell till följd av ett högre å- pris. Nämnden kommer att fa kompensation per elev som på ett bättre sätt täcker det bidrag som skall fördelas ut till fristående verksamhet. Modellen innebär förändrade principer avseende för kompensation för löneökning. I nuvarande modell budgeteras löneökningar centralt för att kompensera nämnderna när löneavtalen är klara. Medan i den nya modellen föreslås att nämndernas budgetramar räknas upp med prisindex för kommunal verksamhet. Detta medför bättre framförhållning för nämnderna i budgetarbetet. Dock finns en risk att löneavtalen för vissa grupper blir högre än prisindex för kommunal verksamhet. I detta fall kan det ske en avstämning centralt av budgeterad uppräkning mot faktiskt utfall och eventuella korrigeringar kan göras om utrymme finns inom kommunens budgetram. Modellen förutsätter att barn- och utbildningsnämnden skall kunna säga upp lokaler och del av lokal och därmed kunna minska sina lokalkostnader. Detta bygger i sin tur på att tekniska nämndens förslag till principer för hur nämnderna skall kunna lämna sina lokaler tas fram innan den nya modellen tas i bruk. Undersökningen visar att lokalutnyttjandet inom grundskolan för närvarande är ca 84 %. Om lokalersättningen skall ta hänsyn till det lägre lokalutnyttjandet minskar ersättningen till barn- och utbildningsnämnden med 6,7 miljoner mkr. Här kan nämnden välja att föreslå ett stegvist införande av lokalersättning där man tar hänsyn till kapacitetsutnyttjandet. I nuvarande modell så har man fått full kompensation för lokalkostnaderna för de kommunala skolorna. Resursfördelningsmodellen kommer att ställa höga krav på barn- och utbildningsnämndens förmåga att hushålla med resurser över tid. Det innebär både ett större ansvar men också en större frihet för nämnden att fördela sin budgetram. För att modellen skall fungera som intentionerna bör nämnden se över budgetansvar för tex hyreskostnader, måltidskostnader och barnomsorgsavgifter så att respektive rektor/förskolechef har budgetansvar för dessa kostnader respektive intäkter. 2

18 Övervägande Den nya modellen är bättre än den gamla på så vis att nämnden får kompensation for lokaloch administrationskostander för samtliga elever/barn. På grund av att två av fyra ekonomer slutar på barn- och utbildningsförvaltningen i månadsskiftet augusti september och en tredje går på föräldraledighet vid årsskiftet, anser vi att det är för kort varsel att införa den nya modellen till budget Nämnden ser att det skulle vara mer lämpligt att införa modellen till budget Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen 3

19 owi rw/2oti Hyra BUN 2013, fördelat på verksamheter Grundskolearea enligt preliminärt förslag 2014 BUN Area Grundskola kommentar Grunds koleskolearea Kostnad/ Kostnad/ Antal faktiska Faktisk kvm elever elev Kvm/ Antal möjliga Kostnad/m Kvm/ Faktisk elev elever öjlig elev möjlig elev Antal lediga platser Vinbergsskolan Vessigebroskolan Fajansskolan Schubergstorpsskolan Tångaskolan Tånga(Falkenbergs) Montessori Tullbroskolan Slöingeskolan Årstadskolan Söderskolan Hertingskolan Hjortsbergskolan Skreaskolan, Röda Huset, Lotsen Apelskolan Fageredskolan inkl. IH Älvseredskolan Okome skola Ätranskofan Skogstorpskolan inkl. IH Lingavekaskolan Ljungbyskolan Långåsskolan * Samlingssal Långås Eleverna är endast inräknade i respektive grundskola Obs! Hyran kommer sänkas nästa år (ändrad skolarea) j 1956 j * Kostnaden skall sammanföras med Långåsskolans kostnader

20 kommunstyrelsen i Falkenberg Principer för ekonomistyrning av lokalbanken. (AU 266) Dnr KS KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta 1 Fastställa principer för hantering av lokalbanken och uppsägning av del av lokal. 2 Anteckna att uppdraget är redovisat. Beslutsunderlag Uppdrag i budget Fastställande av uppdragshandlingar KS, dnr KS Budgetuppdrag - princip för resursfördelningssystem för lokalbidrag inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, Dnr KS Tjänsteskrivelse från strategienheten , rev Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige lämnade i samband med budget ett uppdrag till kommunstyrelsen att i samråd med tekniska nämnden utreda hur kostnaderna för lokalbanken, dvs outhyrda lokaler, ska hanteras i ekonomistyrningen samt möjligheten att säga upp del av lokal. Detta uppdrag har kopplats ihop med det beslut som kommunstyrelsen lämnade till tekniska nämnden , att se över internhyresavtalen för att möjliggöra flexibilitet i lokalanvändandet av tomställda lokaler. Uppdragets omfattning var: - Utreda hur lokalbanken ska hanteras i ekonomistyrningen. - Stämma av förslaget med uppdraget om å-pris per barn/elev. - Ta hänsyn till resultatet från uppdraget om lokaleffektivisering i utredningen. Principer har tagits fram för möjligheten att lämna hel eller del av lokal, även under en begränsad period, hur tomma lokaler ska hanteras, samt hur de ska redovisas. Ekonomi Beslutet i sig påverkar inte kommunens ekonomi, men det möjliggör ett effektivare lokalanvändande som kan ge minskade kostnader för kommunen Falkenberg. Telefonväxel: Fax: www. falkenberg. se

21 kommunstyrelsen i Falkenberg Forts. 201 Övervägande Principerna möjliggör för lämnande av del av lokal som antingen kan hyras ut till extern part eller till annan nämnd t.ex. med påföljden att en externt hyrd lokal kan lämnas. På så sätt uppstår bättre effektivitet när det gäller lokalnyttjandet samtidigt som kommunens kostnader minskar. Så länge lokalerna är outhyrda belastas endast tekniska nämnden med kostnader för dessa och övriga nämnder påverkas inte. Lämnas del av lokal minskas hyran med schablon utifrån antalet kvadratmeter som lämnas. Principerna öppnar även upp för möjligheten att lämna lokaler under en begränsad period och sedan återta den, samt att säga upp lokal inte bara till årskifte utan även vid halvårsskifte. Principerna klargör också tekniska nämndens hantering av tomställda lokaler vad gäller försäljning och rivning. Vid protokollet Henrik Lundahl Protokollet justerat och anslaget samma dag. Utdragsbestyrkande