FÖRETAGANDET BÄR FINLAND. Målprogram Sammanfattning
|
|
- Monica Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Målprogram
2 FINLANDS RIKTNING 2015 Finlands näringslivsstruktur har under ett decennium förändrats väsentligt. Industrins andel av produktionen och den inhemska sysselsättningen har minskat. En snabbare produktivitetsökning är nödvändig för den ekonomiska tillväxten. Detta accentueras då arbetskraftsutbudet sjunker som följd av att den arbetsföra befolkningen minskar. Också den regelbundna arbetstiden har hela tiden förkortats. Den offentliga ekonomin är i svårigheter ännu länge efter finanskrisen. Den nordiska modellen, med vilken den finländska välfärden har byggts, skall utvecklas så att den innehåller incitament till arbete och företagande. Med åtgärderna i Företagarna i Finlands målprogram siktar man på att förbättra medborgarnas allmänna välmående snabbare än i de konkurrerande länderna genom en livskraftig och nydanande företagssektor Finland kan bibehålla minst den nuvarande industrin och göra den mångsidigare samtidigt som servicebranschernas relativa betydelse ökar arbetets produktivitet ökar inom alla branscher och arbetskarriärerna förlängs för att bättre motsvara ökningen av livslängdsförväntningen få ökningen av den offentliga skuldsättningen under kontroll genom att förbättra sysselsättningen och få den offentliga sektorns produktivitet att öka 2
3 FÖRETAGANDETS BETYDELSE SOM VÄLFÄRDSBYGGARE ACCENTUERAS YTTERLIGARE. De behövliga åtgärderna: nytt ansvarstagande och företagarsynvinkel i det samhälleliga beslutsfattandet beskattningen skall innehålla incitament till företagande, företagens tillväxt, sysselsättning och arbete produktiviteten skall förbättras genom utvecklandet av arbetsmarknadsstrukturerna och sysselsättande underlättas tillgången till arbetskraft och nivån på kunnandet skall tryggas kommuntjänsternas effektivering förutsätter fungerande servicemarknader och samarbete med företag 3
4 Fotograf Sini Pennanen, Sininen Kuva Fotograf Sini Pennanen fotograferar för flera av Finlands ledande reklam- och kommunikationsbyråer och sköter reklam och tar tidningsfotografier för mediehus. Hennes arbeten kan bl.a. ses i journaler och kundtidningar i Finland och i övriga Europa, på reklam, företagsbroschyrer, årsberättelser, hemsidor, utomhusreklam och produktförpackningar. En företagare skall vara initiativrik för att nätverkandet med företag och det egna skyddsnätet skall fungera, och för att säkerställa fortsättningen av den egna lönen och företagsverksamheten. Genom att sköta försäkringsärendena har också en företagare rätt till goda sociala förmåner vid t.ex. olycks- eller sjukdomsfall. För att uppmuntra betalningen av försäkringsavgifterna kunde företagaren stödas med skattelättnader, för att komma bort från företagarnas minimering av försäkringsavgifterna. När de praktiska sakerna löper är företagandet en trevlig gren och orkandet som företagare är tryggat. Frihet, ansvar och kreativitet i samma paket! Suomen Yrittäjät tavoiteohjelma Tiivistelmä
5 1 NYTT ANSVARSTAGANDE OCH FÖRETAGARSYNVINKEL I DET SAMHÄLLELIGA BESLUTSFATTANDET Det är eftersträvansvärt att göra de centrala samhälleliga besluten i samarbete med de centrala intressegrupperna. Genomförandet av nödvändiga förändringar skall dock inte haverera eftersom man inte når fullständig enighet. I beredningen av ärenden i trepartssamarbete skall man övergå till ett förfarande där regeringen och riksdagen använder den makt som tillhör dem. För att samhället skall bli gynnsamt för företagande skall man noggrant utreda företagseffekterna av beslut inom statsförvaltningen och kommunerna. Detta gäller såväl lagstiftning, annan reglering som enskilda beslut speciellt inom kommunsektorn. CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Man skall godkänna en sådan nytolkning av regeringens och arbetsmarknadsparternas trepartssamarbete där regeringens och riksdagens grundlagsenliga makt förverkligas. Utvärderingen av företagseffekterna skall förbättras både nationellt och regionalt. 5
6 2 BESKATTNINGEN SKALL INNEHÅLLA INCITAMENT TILL FÖRETAGANDE, FÖRETAGENS TILLVÄXT, SYSSELSÄTTNING OCH ARBETE Den ekonomiska tillväxten och därmed medborgarnas välmående grundar sig på lönsam företagsverksamhet. Samhället påverkar företagandet väsentligt via beskattningen. Beskattningen av ägarledda företag skall beakta den samlade effekten av företagsbeskattningen och företagarens beskattning. Företagandet kräver risktagning, och det är rätt att företagaren får ett skäligt täckningsbidrag för sitt arbete och för det investerade kapitalet. Det nuvarande skattesystemet har förstärkt företagens balanser, skapat och upprätthållit arbetsplatser och ökat skatteintäkterna. I företagsbeskattningen skall man behålla tillräckliga incitament till företagande och till företagens tillväxt och förstärkande. Talouden Ekonomins vaurastuminen förmögenhetsökning lähtee yrityksistä startar från företagen Företagens ekonomi, affärsverksamhet och investeringar samfundsskatt dividendbeskattning mervärdesskatt arpl-avgifter Antalet arbetsplatser och lönenivån förvärvsinkomstskatt kommunalskatt arpl-avgifter Konsumtionsutgifter, besparingar och investeringar mervärdesskatt andra indirekta skatter Ekonomins rikhet, egendomen och dess avkastning kapitalskatt källskatt skatt på försäljningsvinst arvsskatt De skatter som krävs för upprätthållandet av välfärden skapas i sista hand som resultat av företagens lönsamma verksamhet. De volymmässigt mest betydande skatteintäkterna samlas via mervärdesskatten och inkomstskatten. 6
7 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Trots underskottet i den offentliga ekonomin skall man undvika allmän höjning av skatterna. Målet skall vara en beskattning med incitament och en ekonomisk politik som stöder företagande och tillväxt. Istället för skärpning av beskattningen skall man skapa nya tillväxtförutsättningar. Man skall fortsättningsvis lindra förvärvsinkomstbeskattningen genom att sänka statens inkomstskatteskalor över hela linjen tilläggsinkomster skall alltid lämna kvar minst 50 %. Beskattningen av företagare skall vara konkurrenskraftig jämfört med arbetstagarnas beskattning. Avkastningsgraden av enkelt beskattad dividend från icke-noterade aktiebolag skall behållas vid minst 9 procents nivå, vilket ger incitament till företagande och beaktar företagarrisken. Statens skatteintänkter år 2009, milj.. Finansministeriet. 7
8 3 ÖKAD PRODUKTIVITET VIA MER FLEXIBLA ARBETSMARKNADSSTRUKTURER Finländska företag är oberoende av storlek med i den globala konkurrensen. Trycket att anpassa sig till den hårda konkurrensen och drastiska konjunkturväxlingar är stort. Arbetsmarknadens inflexibilitet försvagar mindre företags möjligheter att klara sig i denna konkurrens. Arbetsmarknadens funktion påverkar också företagens lönsamhet. Den finländska flexicurity-modellen (fi. joustoturva) och den därtill hörande ökningen av möjligheterna till lokalt avtalande i arbetslagstiftningen skulle öka arbetets produktivitet. Arbetsgivarföretagens antal har inte växt, fastän företagens helhetsantal har vuxit starkt. Företagen skaffar den behövliga arbetsinsatsen främst genom att anställa i arbetsförhållande, men också i växande grad via underleverans och som inhyrd arbetskraft. Det finns trösklar till anställande också under ekonomiskt goda tider. Dessa trösklar gäller speciellt sysselsättandet av personer i svår arbetsmarknadsställning. De interna relationernas öppenhet och konfidentialitet mellan arbetstagarna och ledningen TEM ja Företagarna i Finland. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 3,1 % 5,7 % 5,2 % 2,0 % 4,4 % 10,4 % 14,8 % 19,8 % 16,9 % 25,5 % 53,4 % 50,0 % 48,4 % 60,4 % 52,0 % 33,1 % 29,5 % 20,9 % 17,8 % 26,7 % under över yli 250 yhteensä total Total Arbetsplatsens Työpaikan koko storlek Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt I små företag utgör arbetsgivarens och arbetstagarnas öppna och förtroliga relationer en bra grund för ökandet av lokalt avtalande. 8
9 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA En bestämmelse om lokalt avtalande som möjliggör ett avtalande på företagsnivå om avvikelser från kollektivavtalet om både arbetsgivaren och arbetstagarna så vill skall intas i arbetsavtalslagen. Arbetstagarna skulle alltid ha rätt att om de så vill vägra avvikelser och hänvisa till kollektivavtalet. Sysselsättandet kan underlättas bl.a. genom att man ändrar på kraven för uppsägning på individuella grunder, lindrar förutsättningarna att uppgöra visstidsavtal och tillåter avtalandet om en längre, ettårig prövotid. En karensdag vid sjukledigheter skall intas i arbetsavtalslagen. De kostnader för arbetsgivaren som uppkommer p.g.a. föräldraskap skall ersättas mer täckande än för tillfället. Förändringen av företagens personal enligt företagets storlek, personer. Statistikcentralen. Personmängderna har förändrats till heltidsarbetsplatser, bortsett från jord- och skogsbruk. Ökning tillsammans storföretag sme-företag (under 20 personers företag ) De minsta företagens betydelse för sysselsättningen har varit stor under det gånga årtiondet. 9
10 4 TILLGÅNGEN TILL ARBETSKRAFT OCH NIVÅN PÅ KUNNANDET SKALL TRYGGAS Ett tillräckligt arbetskraftsutbud och en ökande produktivitet är förutsättningar för att den offentliga finansieringen av välfärden är hållbar. Arbetskraften hotar nu att minska som en följd av den arbetsföra befolkningens minskning. Också arbetstiderna har förkortats. Arbetskraftsutbudet formas av antalet sysselsatta och tiden som används till arbete. Eftersom det är en utmaning att öka produktiviteten skall allting göras för att också hindra minskningen av arbetskraftsutbudet. En stor del av konkurrenskraften och produktivitetsökningen skapas av högklassigt kunnande och företagens förmåga och möjligheter att utveckla detta. Detta påverkas av utbildningsutbudets mängd och kvalitet, företagarens kunskap om tjänster som står till förfogande och företagets ekonomiska förutsättningar. Utbildningssystemets centrala utvecklingsmål är ökandet av arbetslivsorienteringen i all utbildning, livslångt lärande och förlängandet av arbetskarriärerna genom befrämjandet av arbetsplatsinlärning. Företagaraktivitet kan också ökas med utbildningens metoder. Befolkningens åldersstruktur. Befolkningsprognos, Statistikcentralen. De arbetsföra finländarna minskar under de kommande två årtiondena. Den allt mindre aktiva befolkningen skall sköta om en allt växande skara av åldringar. 10
11 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Medborgarnas arbetskarriärer kan förlängas både i början och i slutändan, dessutom kan man försöka förkorta avbrotten under karriären. Man skall sträva efter att få medborgare som av olika orsaker är utanför arbetskraften med i arbetslivet. Genom utvecklandet av arbetstiderna kan man öka arbetskraftsutbudet. Arbetskraft skall lockas till Finland också från andra länder. Man skall bättre än för tillfället kunna bestämma antalet inledningsplatser i yrkes- och högskoleutbildning både branschvis och regionalt på basen av utbildningsbehovskalkyler. Ökandet av läroavtal speciellt vid utbildningen av unga förutsätter att läroavtalslönerna och utbildningsersättningarna fås att motsvara utvecklingen av läroavtalsstuderandens prestation och kunnande åriga studerandens andel av arbetskraften i Norden åren 2005 och 2008, %. OECD Finland Sverige OECD medeltal Finländska unga övergår från studierna till arbetslivet senare än unga i de flesta andra länder. Situationen har bara förvärrats hos oss de senaste åren. 11
12 5 KOMMUNTJÄNSTERNA SKALL EFFEKTIVERAS SAMARBETE MED FÖRETAG Den offentliga sektorn påverkar företagsverksamheten förutom som normgivare också direkt via sin egen verksamhet. Väsentliga delar utgörs av den offentliga sektorns affärsverksamhet och offentliga upphandlingar. Speciellt produktionssättet för den service som kommunerna har ansvar för har stor betydelse för företagandet. Också planeringen är en viktig del av bl.a. näringslivspolitiken som påverkar verksamhetsmöjligheterna för företag inom handelsbranschen. Produktivitetsförändringen av kommunernas tjänster. Statistikcentralen. Utbildning Hälsovård Socialtjänst Tillsammans Speciellt behovet av olika tjänster för åldringar ökar då befolkningsstrukturen förändras kraftigt. Produktivitetsutvecklingen inom de kommunala tjänsterna har varit dålig. Förverkligandet av den service som kommunerna har ansvar för skall inkludera privata företag mycket mer allmänt än för närvarande. 12
13 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Ett utvecklingsprogram för de offentliga upphandlingarna bör uppgöras under regeringens ledning. Dess centrala utgångspunkt skall vara den offentliga sektorns ansvar för marknadernas utveckling. Den offentliga sektorn skall undvika verksamhet som konkurrerar med företag och istället sträva efter att utveckla sin verksamhet i samarbete med företag istället för att konkurrera med dem. Kommuner skall uppmuntras till ett mycket större bruk av servicesedlar, eftersom servicesedlarna som medel befrämjar marknadernas utveckling betydligt bättre än den klassiska modellen med inköpta tjänster. Finland behöver en neutral aktör som jämför kostnaderna och kvaliteten av den offentliga och den privata sektorn. Befolkningsfaktorernas inverkan på efterfrågan på basservice. Basserviceprogrammet , Finansministeriet. Kommunsektorns driftskostnader år 2008 mn euro index 2010 = Utbildningstjänster förskoleutbildning grundläggande undervisning gymnasieutbildning yrkesutbildning yrkeshögskolor Hälsovårdstjänster specialiserad sjukvård primärvård Socialservice barndagvård ålderdomshem hemservice serviceboende(uppskattning)
14 6 FÖRBÄTTRA FÖRETAGANDETS VILLKOR, STÖD FÖR ÄGARSKIFTEN Företagandet innebär en möjlighet till ekonomisk framgång men också en osäkerhet om utkomsten och andra risker. Riskerna hör till företagandet, men å andra sidan ökar deras kontroll och ett skäligt socialskydd att man vågar söka ny affärsverksamhet. De stora årskullarna håller redan på att gå i pension. Företagarna är starkt överrepresenterade i denna åldersgrupp. Hotbilden är att vi förlorar en stor mängd livskraftiga företag som man inte finner fortsättare till. Generations- eller ägarskifte förväntas inom de närmaste fem åren, % av företagen. Sme-företagsbarometern, hösten Ca företag måste inom de nästa fem åren besluta om företagets försäljning, generationsskifte eller avslutning. Detta gäller också 30 procent av företag som sysselsätter under 10 personer. 14
15 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA I skuldsaneringar skall företagarna behandlas jämlikt med andra medborgare. Företagarnas socialskydd jämfört med arbetstagarnas avviker främst inom arbetslöshetsskyddet; speciellt då företagsverksamheten avbryts krävs snabbare hjälp från arbetslöshetsskyddet. Införskaffandet av ett företag som redan är verksamt t.ex. av en företagare som går i pension skall bli ett naturligt sätt att inleda företagsverksamhet. Med beskattningen och via andra åtgärder skall man ge incitament också till andra ägarskiften än dem som sker inom familjen. Företagarnas och löntagarnas åldersstruktur Arbetskraftsundersökningen, Statistikcentralen. Företagare Löntagare Det finns över företagare som är över 50 år, d.v.s. nästan hälften av alla företagare. Ett stort antal företagare uppnår pensionsåldern under nästa valperiod. 15
16 7 FÖRETAGENS VERKSAMHETSMILJÖ SKALL FÖRBÄTTRAS OCH STÖDA TILLVÄXT Företagslagstiftningen och myndighetsaktiviteten erbjuder numera skäliga villkor för företagsverksamhet i Finland. Företagen möter dock också problem som beror på ansvarslösa aktörer som inte bryr sig om gemensamma regler samt ökningen av vilseledande marknadsföring. Den ekonomiska tillväxten och förnyelsen bygger på en ökad företagarkrets. I en välbärgad ekonomi som utnyttjar teknologi och innovationer är dessa spridda bland en stor skara av sme- och mikroföretag. Från dessa grupper stiger tillväxtföretagen som med sin egen verksamhet skapar ny affärsverksamhet, arbetsplatser, inkomster och förmögenhet. Företagens kontrollerade tillväxt är nyckeln till upprätthållandet av välfärden. Av de finländska företagen är den största delen en persons företag och dessa företags andel växer stadigt. Också en persons företag skapar arbetstillfällen och omsättning också annanstans tack vare deras samarbetsnätverk. Utvecklingen av antalet företagare. Arbetskraftsundersökning, Statistikcentralen Företagare (exkl. jordbruks-, skogsbruksoch fiskerinäring) Arbetsgivarföretagare Ensamföretagare Antalet företag har vuxit positivt, men ökningen beror på grundandet av en persons företag. Antalet arbetsgivarföretag har hållit oförändrad de senaste 10 åren. 16
17 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA För att stävja den gråa ekonomin skall man förenkla skaffandet av information om avtalsparterna och öka myndighetskontrollens förhandskaraktär. Innovationer som leder till företagens tillväxt skall också befrämjas med beskattningsincitament. Innovationsverksamhetens tyngdpunkt skall förflyttas till sme- och mikroföretag för att förbättra innovationsberedskapen. Finnveras verksamhetsfullmakter och möjligheter till risktagning skall ökas. Då företagens verksamhetsmiljö utvecklas skall man hålla i minnet att över hälften av alla företag är en persons företag. Sme-företagens tillväxtorientering. Sme-företagsbarometern, hösten 2010, FiF, Finnvera och TEM. Starkt tillväxtorienterad Inget tillväxtmål Växer enligt möjlighet Behåller ställningen Verksamheten upphör under årets lopp Antalet företag som strävar efter stark tillväxt har hållits blygsamt, i internationell jämförelse är andelen också liten. 17
18 8 ENERGI-, KLIMAT- OCH MILJÖPOLITIK Energisäkerheten och skäligheten av dess prissättning är väsentliga för Finlands ekonomi och företagsverksamhet. Utökandet av bruket av förnyelsebar energi betyder samtidigt nya affärsmöjligheter. Dessa skall kunna kanaliseras speciellt till sme-företag. Den internationella klimatpolitiken betyder ökande reglering för företagen, men utsläppens minskningsmålsättningar kan också öppna nya möjligheter för utvecklandet av klimatvänlig teknologi. Förbrukningsuppskattning av el. Energi-industrin och EK. Industrin Hushåll och jordbruk Tjänster och offentlig förbrukning Överförings- och distributionssvinn Uppskattning, tillsammans Man beräknar att elbehovet kommer att öka trots kontinuerlig förbättring av energieffektiviteten. 18
19 CENTRALA METODER FÖR ATT UPPNÅ MÅLSÄTTNINGARNA Näringslivets tillgång till energi skall tryggas oberoende av konjunktursituationerna. Tillräckligt beaktande av osäkerhetsmomenten och tillväxtmöjligheterna är centralt då energibehovet utvärderas. För att uppnå de målsättningar som EU slagit fast för bruket av förnyelsebar energi skall man befrämja ökningen av inhemsk produktion av förnyelsebar energi, varvid man samtidigt förbättrar Finlands energiegenförsörjning och små energiproducenters verksamhetsmöjligheter. Avfallet skall vara möjligast fritt för fortsatt förädling. Avfall skall kunna utnyttjas på bästa sätt för ekonomiskt mervärde och miljön. Allt avfall som kan utnyttjas ekonomiskt och tekniskt borde återanvändas och utnyttjas som material. Mängden samhällsavfall enligt hanteringssätt. Statistikcentralen. Placering på soptipp Utnyttjande som energi Utnyttjande som material Helhetsmängden avfall Utnyttjandet av samhällsavfall som material och i energiproduktionen har minskat avfallets lagring på soptippor. Avfallets återanvändning öppnar också nya möjligheter för företagsverksamhet. 19
20 Utgivare: Företagarna i Finland PB 999, Helsingfors telefon (09) toimisto@yrittajat.fi
Så här blir du företagare
Så här blir du företagare Du behöver en bra idé. Grunda ett företag. Förverkliga med iver. Fortsätt med passion. Företagarna i Finland hjälper under företagandets olika skeden. Företagarnas egen organisation
Läs merSå här blir du företagare. Företagarnas egen organisation. Lokalföreningar 397 Regionala organisationer 20 Branschorganisationer 64
Så här blir du företagare Du behöver en bra idé. Grunda ett företag. Förverkliga med iver. Fortsätt med passion. Företagarna i Finland hjälper under företagandets olika skeden. Företagarnas egen organisation
Läs merDet går inte att förnya Finland utan företag
Det går inte att förnya Finland utan företag FINLAND MÅSTE FÖRNYAS. FÖRETAGANDE ÄR LÖSNINGEN TILL MÅNGA PROBLEM. Arbetsplatser uppstår i SME-företag 19 065 26 276 36 159 31 836 21 478 Nettoökning: 104
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merRÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Läs merFinlands förnyelse lyckas inte utan företag
Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Korporationernas tid är förbi I Finland finns 90 000 arbetsgivarföretag: DET NORMALBINDANDE FÄLTET Cirka 20 000 företag Hör till arbetsgivarförbund Kan påverka
Läs merVad innebär företagande?
Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är
Läs merKorporationernas tid är förbi I Finland finns arbetsgivarföretag: Finlands förnyelse lyckas inte utan företag
Finlands förnyelse lyckas inte utan företag Korporationernas tid är förbi I Finland finns 90 000 arbetsgivarföretag: DET NORMALBINDANDE FÄLTET Cirka 20 000 företag Hör till arbetsgivarförbund Kan påverka
Läs merLäs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit
KOMMUNALVALET 2017 Läs Företagarna i Finlands kommunalvalsprogram yrittajat.fi/kuntavaalit Programmet sammanställer företagarnas åsikter och tips gällande: skatter och balanserad ekonomi näringslivspolitik
Läs merGlobal och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi
Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merValprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)
14.09.2018 1 (5) Valprogram 2019 SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet 2019 Detta är valprogrammet för Finlands studerandekårers förbund, SAMOK, inför riksdagsvalet 2019. Syftet med valprogrammet är att
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Arbetsmarknadsbarometern. Richard Palmer
ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Arbetsmarknadsbarometern 2017 Richard Palmer Det internationella läget Den globala tillväxten stärks (från 3,0 procent 2016 till 3,5 procent i år, enl. OECD). Basen
Läs merNordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden
Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel
Läs merNy kompetens genom läroavtal
Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behov hos EK:s medlemsföretag Finlands Näringsliv Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behovhos EK:s medlemsföretag VAD ÄR LÄROAVTALSUTBILDNING? TRE
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merFINLANDS SKOGSCENTRAL
FINLANDS SKOGSCENTRAL Strategi Värde och tillväxt från skogen Skogen utgör en stark grund för Finlands samhällsekonomi och finländarnas välmående. Skogen kan erbjuda ännu mer arbete och utkomst än i dagsläget,
Läs merYrkanden Gruventreprenadavtalet
Yrkanden Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Flexiblare kollektivavtal - ett framtidskrav 1 (5) Avtalsrörelsen 2017 Gruventreprenadavtalet Maskinentreprenörerna IF Metall Maskinentreprenörernas
Läs merARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING
Neuvottelutulos 13.10.2011 klo 10 1(10) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING RAMAVTAL ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING De undertecknande arbetsmarknadscentralorganisationerna
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra
Läs merForsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta
Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta Finland 2030: Världens mest attraktiva och kunniga försöks- och innovationsmiljö Finland är ett tryggt land som förnyar sig och bryr sig om, där livskvaliteten
Läs merHandelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna
Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel
Läs merArbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merMer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen
Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya
Läs merUnionens handlingsprogram 2012 2015
Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.
Läs merLandskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström
Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström 27.6.2018 Lagstiftning om tillväxttjänstreformen Lag om regionutveckling och tillväxttjänster Lag
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merMed lagspel. ett starkare Metall. Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE. 22.
Med lagspel ett starkare Metall Metalls valförbund för samarbete VALPROGRAM 2016 METALLS VALFÖRBUND FÖR SAMARBETE 22.förbundskongressen [-1-] Vi ger inte upp vår rätt att avtala Fackföreningsrörelsen
Läs merEKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET
EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa
Läs merFinlands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation
Finlands största och mest inflytelserika näringslivsorganisation 1 Företagarnas egen organisation Lokalföreningar Regionala organisationer Branschorganisationer 400 20 59 Medlemsföretag 115 000 Förtroendemän
Läs merStrategi Att utveckla sig Att sysselsättas. Samhällspåverkan
Utkomst Välbefinnande Strategi 2016 2020 Att utveckla sig Att sysselsättas Samhällspåverkan tkomst älbefinnande Aktiv part som utvecklare av arbetslivet och förnyare av samhället tt utveckla sig tt sysselsättas
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merRP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas
RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merURVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland
1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merRP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merÖver- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Läs merKommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merSamhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder
Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla
Läs merFinlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Läs merNORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
Läs merPlats: Förbundet för Finsk handels mötesrum, Södra kajen 10. Närvarande: Representanter för Apotekens Arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM
PROTKOLL Tid: 14.3.2013 Plats: Förbundet för Finsk handels mötesrum, Södra kajen 10 Närvarande: Representanter för Apotekens Arbetsgivarförbund och Servicefacket PAM ÄRENDE: AVTAL FÖR APOTEKSBRANSCHEN
Läs merLOs politiska plattform valet 2018
LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt
Läs merSkattepolitik för att det ska löna sig att arbeta
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3839 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Skattepolitik för att det ska löna sig att arbeta Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merTekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.
Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster
Läs merHushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion 2014 Hushållens konsumtion 2012 Välfärdstjänstärna har störst ekonomisk betydelse för barnfamilj Finländska hushåll drar nytta av de välfärdstjänster som samhället erbjuder för i
Läs merRP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011
RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition
Läs merFöretagsklimatet för svenska företag i Spanien
Företagsklimatet för svenska företag i Spanien 2017 INTRODUKTION METOD UTVÄRDERING AV SPANIEN SOM LAND TIDIGARE FÖRETAGSVERKSAMHET OCH FRAMTIDSUTSIKTER SOCIOPOLITISKA ASPEKTER OCH DEN SPANSKA ARBETSMARKNADEN
Läs merEN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA!
EN BÄTTRE VARDAG MED ARKEA! Den rådande verksamhetsmiljön och framtidsutsikter Social- och hälsovårds reformen Åldrande Kommunen "Den kommunala ekonomin skärps: Den statliga finansieringen av kommunal
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merArbetshälsa och långa arbetskarriärer?
Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska
Läs merEgenföretagare och entreprenörer
5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse
Läs merBOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER
G A R D I B A R R O I G I T T Ä L Y L TIL HAR MR 1 Ä T DA FÖRDUBBLA BOTADTILLÄGGT FÖR PIOÄRR 2005 ammanfattning Antalet sysselsatta i åldersgruppen 65 74 år har 2005 2018 ökat kraftigt med 117 000 personer
Läs merFÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv
OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merVart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)
Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om
Läs merFÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram
FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP Valprogram Riksdagsvalet 2011 SFP för ett rikare Finland Välfärd är rikedom. Vi vill ha ett kulturellt rikare Finland som bygger på mångfald och respekt och garanterar välfärd
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merBeräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2017
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 17,9 % 4,6 %,5 %,6 % 3,8 % 5, % 8,2 % 21,5 % 36,1 % 9,8 % Verksamhetens kostnader 36,68 md : Löner och arvoden 15,88 md Lönebikostnader 4,32 md Köp
Läs merRP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merFöretagspolitiskt program
Företagspolitiskt program 2007 Sfp:s företagspolitiska program 1. Lönsamma företag är grunden för vårt välstånd Företagsverksamheten är grunden för vårt välstånd, såväl när det gäller skatteinkomster
Läs merPå rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland
På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merKan du lista ut vilket parti som skrivit vad kring företagande? MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG
Sammanfattning MEDELPOÄNG 22% 1,8/8 POÄNG 500 400 Antal svarande 300 200 100 0 0-10% 11-20% 21-30% 31-40% 41-50% 51-60% 61-70% 71-80% 81-90% 91-100% Score STATISTIK Lägsta poäng Median Högsta poäng 0%
Läs merBeräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merSocialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby
Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby Kursens målsättningar Öka kunskapen om hur välfärdssystemen i olika länder fungerar och därmed även ge
Läs merFinansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden
Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar
Läs merKommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014
Läs merDen tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap
Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap Uppläggning av föreläsningen Begrepp och grundläggande fakta Den tredje industriella
Läs merVuxenutbildningsundersökningen 2006
Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,
Läs merRP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017
RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merYRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA
2018 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA YRITTÄJIEN MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet att uppnå framgång och oberoende. I en föränderlig och osäker
Läs merDokumentering av yrkesprov
Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt
Läs merHur ser du på framtiden för egen del? 9 67
3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du
Läs merBeräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2016
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 216,7 % 4,7 % 9,8 %,6 % 2,4 % 6,3 % 7,9 % 2,5 % 36,1 % 11, % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 15,93 md Lönebikostnader 4,85 md
Läs merEtt bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar
Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar FEBRUARI 2011 Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Sammanfattning Ett bra lokalt företagsklimat handlar till stor del om
Läs merkan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.
Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar
Läs merPensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018
Pensioneringsåldern inom arbetspensionssystemet år 2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Läs merResultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?
AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt
Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens
Läs merKundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel
Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 9.5.2017 - 9.5.2017 - Vad är en kundsedel? Social- och hälsocentralen, tandkliniken
Läs merVi vill bidra till att skapa ett rättvisare och jämlikare gemensamt Finland. Riktningen måste ändras under nästa valperiod.
Ansvar för människan Vår omvärld förändras snabbt. Denna förändring är en utmaning för oss alla. Då allt förändras behöver vi människor trygghet och en känsla av rättvist spel. Politik handlar om att ta
Läs merFamily 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning
Family 1 2018 Värdegrunden Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning 2 Den globala studien bygger på 2 953 svar från ledande befattningshavare i familjeföretag i 53 länder,
Läs merEn inblick i socialoch
En inblick i socialoch hälsovårdsreformens innehåll Familje och omsorgsminister Besök i landskapen, hösten 2017 1 31.10.2017 Kommunen är allas hem. 2 31.10.2017 En engagerande livskraftskommun 3 31.10.2017
Läs merFountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken
Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera
Läs mer