Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013
|
|
- Georg Björn Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Projektet Bättre psykosvård 2013
2 Innehåll 1. Inledning... 3 Mål Psykos, schizofreni Risktillstånd för psykos... 5 Psykiatrin bör: Bemötande Utredning Behandling/rehabilitering Familj, närstående, barn Samverkan Tandvård Uppföljning av behandling Remission Somatisk uppföljning PsykosR Kvalitetsstjärnan Kvalitetsindikatorer för psykossjukdom Strukturindikatorer Processindikatorer Resultatindikatorer Referenser Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 2 av 16
3 1. Inledning Dessa vårdriktlinjer för patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd skall vara ett stöd när exempelvis landsting/förvaltning skapar vårdprogram eller när kommuner och landsting tar fram gemensamma vårddokument. Riktlinjer skall säkerställa att de olika verksamheterna utformar, förbättrar och implementerar en säker vård för patienten. Dokumentet skall dessutom stimulera till diskussion internt och externt, samt vara ett stöd i förvaltningens kvalitets-, lednings- och utvecklingsarbete. Ambitionen med dessa vårdriktlinjer är att de skall vara tillgängliga, förståeliga och kända för alla berörda. Riktlinjerna är skrivna utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, beprövad erfarenhet, nationella vårdprogram och lokala riktlinjer. Vård- och omsorgsinsatser till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ser olika ut över landet och det finns därför ett behov av att lyfta fram kunskapsbaserade behandlingar och metoder i form av nationella riktlinjer. Riktlinjerna förväntas stimulera användningen av psykosociala insatser med god evidens. Riktlinjearbetet bedöms också kunna stimulera samverkan mellan kommuner och landsting och skapa förutsättningar för en gemensam kunskapsbas. Mål Patientgruppen skall erbjudas tidiga insatser och ett professionellt bemötande, med riktlinjerna som stöd. Interventionerna skall vara symtom- och funktionsinriktade Erbjuda optimal medicinsk behandling och psykosociala insatser En tydlig och dokumenterad vårdplan skall upprättas gemensamt av patient, behandlare och gärna närstående. Behandlingen skall utvärderas och följas upp minst en gång per år av kontaktperson tillsammans med patient. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 3 av 16
4 2. Psykos, schizofreni Schizofreni är en av våra allvarligaste psykiska sjukdomar och debuterar vanligen i års ålder. Som det har sett ut fram till idag så har mer än hälften av dem som insjuknat kommit att ha påtagliga besvär av sin sjukdom resten av livet. Vidare är risken att drabbas av kroppsliga sjukdomar som till exempel hjärt-kärlsjukdomar förhöjd vid schizofreni. Likaså finns det en ökad suicidrisk. Sjukdomen medför förutom stort lidande för personen själv och för närstående även stora samhällskonsekvenser. Man räknar med att risken att i Sverige någon gång i livet insjukna i schizofreni är knappt en procent och att det är ca en halv procent (prevalens) av befolkningen vid varje givet tillfälle som har sjukdomen, det vill säga cirka personer. Varje år insjuknar ungefär 800 personer (incidens) i Sverige för första gången. Uppskattningsvis är livstidsrisken för psykos dubbelt så stor som för schizofreni. Psykossymtom förekommer vid psykossjukdomar såsom schizofreni, schizoaffektivt syndrom och ospecificerad psykos men även vid andra tillstånd. Till exempel kan bipolär sjukdom åtföljas av framträdande psykossymtom. För schizofrenidiagnos krävs att man skall ha haft någon typ av s.k. positiva symtom (till exempel hallucinationer, vanföreställningar) och att det skall finnas en påtaglig funktionsnedsättning och att symtom och/eller funktionsnedsättning funnits i åtminstone 6 månader. Psykossymtomen skall ej vara tydligt kopplade till egentlig depression, mani, droger eller somatiskt/organiskt tillstånd. Det finns vid schizofreni goda möjligheter att med farmakologiska, psykologiska, sociala och edukativa insatser påverka sjukdomsförloppet i gynnsam riktning. Mycket talar för att man med ett tidigt och bra omhändertagande kan få en förbättrad prognos med ökad funktionsförmåga och högre livskvalitet. Med andra ord ju kortare DUP (duration of untreated psychosis/duration av obehandlad psykos) desto lindrigare förlopp. De första två åren efter ett psykosinsjuknande brukar nämnas som kritiska för det fortsatta förloppet. Under dessa år har man störst möjlighet att minska framtida funktionsnedsättningar. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 4 av 16
5 3. Risktillstånd för psykos Studier talar för att man genom att identifiera och behandla personer med ökad risk för schizofreni och andra långvariga psykoser kan skjuta upp och lindra förloppet. Genom utbildning internt inom psykiatrin, information till vårdgrannar och lättillgängligt krisstöd kan man nå och behandla patienter med prodromalsymtom och intervenera mycket tidigt i förloppet. Man vänder sig enbart till personer som själva söker hjälp på grund av psykiatriska symtom. Schizofreniinsjuknandet föregås vanligen av en lång så kallad prodromal- eller förebådandefas. Före det egentliga insjuknandet uppträder ofta till synes lindriga och ospecifika symtom (till exempel sömn- och ångeststörningar, depression). Även viss funktionsnedsättning kan pålagras. Personer som senare utvecklar schizofreni är ofta i tidig fas motiverade till behandling för de symtom som besvärar och söker själva hjälp. Det har visat sig möjligt att med framtagna kriterier identifiera personer med ökad psykosrisk. I prodromalfas prövar man i första hand minska stress och sårbarhet med andra medel än antipsykotisk medicinering. Behandling som kan bli aktuell är till exempel psykoterapi/psykoedukation för social fobi, ångest, spänning, depression, sömnproblem, SSRI mot depression etc. Vidare psykosociala insatser för att minska stress till exempel vid bostads-, ekonomiska-, relationsproblem och dylikt. På så vis får personerna adekvata insatser för de besvär som de söker för och inte för en eventuell framtida psykos. Omega 3 i prodromalfas har prövats med goda resultat. Om/när personen ifråga utvecklar symtom av tydlig psykotisk intensitet så är en behandlingskontakt redan etablerad och adekvat antipsykotisk behandling kan snabbt sättas in utan alltför mycket dröjsmål eller intrång i personens vardag. På detta sätt tänker man sig att den kritiska DUP-tiden drastiskt minskas. Psykiatrin bör: Utarbeta och genomföra utbildnings- och informationsinsatser om tidiga symtom vid schizofreni till den egna psykiatriska organisationen, främst till akutinstanser och till den psykiatriska öppenvården. Göra anpassade utbildningsinsatser till vårdgrannar och samverkanspartners som primärvård, socialtjänst, bup, student- och skolhälsovård. Ge möjlighet till snabb remiss/hänvisning/telefonanmälan/egenanmälan. Möjlighet till informella konsultationer med namngivna personer eller enheter Ge behandling anpassad till riskgruppen Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 5 av 16
6 4. Bemötande Bemötandet ska bygga på respekt för patientens integritet med värme och engagemang. Kontakten med patienten ska ske där vederbörande känner sig mest trygg, vilket ofta är i hemmiljön. Det första mötet mellan vuxenpsykiatrin för patienten, närstående och psykiatrins personal ska ske med ett lugnt bemötande i en trygg miljö och ges tillräcklig tid. En god relation och kontinuitet med vårdgivaren är väsentlig för behandlingen Beakta alltid det trauma det innebär att vara psykotisk. Var medveten om att patienten kan vara nervös, avvaktande eller ovillig att träffa dig Var öppen för patientens erfarenheter och åsikter. Ta patientens problem och obehag på allvar och visa empati Vårdkontakten och vårdmiljön är grundläggande för patientens motivation till behandling. En negativ uppfattning eller upplevelse av tidigare psykiatrisk vård kan vara av betydelse för patientens inställning till planerad behandling. Patienter med kognitiva funktionshinder kan ha svårt att förstå mellanmänskliga signaler. De ska bemötas på ett sätt så att de förstår och kan tillgodogöra sig information samt kunskap. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 6 av 16
7 5. Utredning En noggrann utredning i dialog med patient och närstående bör genomföras som en integrerad del av tidiga insatser. Utredningen utgör grunden för korrekt diagnostik samt underlättar optimal vårdplanering och uppföljning av behandling och insatser. Den basala utredningen bör åtminstone innefatta: Anamnes inkluderande tidig utveckling, tidigare och aktuella psykosociala påfrestningar. Somatisk utredning: somatiskt status, lab, längd och vikt. EKG, CT/MR, EEG. Diagnostik som utgår från DSM (IV i dagsläget, V nära förestående) och/eller ICD 10. Psykosocial utredning. Alkohol- och drogscreeening (till exempel Audit, Dudit). Neuropsykologisk utredning som bör omfatta: allmän intellektuell funktion, exekutiva funktioner, språklig förmåga, uppmärksamhet, perceptuell förmåga, verbalt minne, motorisk snabbhet. Symtomskattning RSS eller PANSS, CAN, GAF symtom och funktion. Fortlöpande bedömning avseende våld- och suicidrisk. Andra utredningsmoment som kan bli aktuella: Arbetsterapeut -, sjukgymnastbedömning avseende funktioner. För diagnostik är strukturerade intervjuer såsom SCID I och II värdefulla och de kan också ge hänvisning om komplicerande tilläggsdiagnoser. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 7 av 16
8 6. Behandling/rehabilitering En del personer får en psykos bara en gång under livet, medan andra får återkommande psykoser. Schizofreni är dock oftast ett livslångt sjukdomstillstånd även om god funktion kan uppnås med rätt stöd och behandling. Forskning visar att ju snabbare man behandlar sjukdomen, desto lindrigare sjukdomsförlopp och bättre prognos. Huvudmålet för vård och stöd vid schizofreni är symtomlindring, förbättrad funktionsnivå, delaktighet och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. En grundpelare i behandling av schizofreni är antipsykotisk medicinering. På grund av stor variabilitet i sjukdomsuttrycket måste behandling och omhändertagande anpassas till den enskildes behov. De närståendes roll i såväl utrednings- som behandlingsinsatser bör uppmärksammas och stödjas. Akuta psykoser behandlas ofta i psykiatrisk slutenvård. Tre fjärdedelar av de patienter som insjuknar i schizofreni har dock behov av långtidsbehandling, rehabilitering och samhällsstöd. Behandling är insatser som primärt är inriktade på sjukdomen och att minska dess symtom, medan rehabilitering är inriktad på att förbättra funktionen och minska konsekvenserna av sjukdomen. Rehabiliteringsprocessen handlar om att stötta individen i att nå eller återfå roller och sammanhang som är viktiga för henne/honom. Ansvaret för att genomföra de insatser som rekommenderas i NR är oftast delat. Av 43 insatser, ansvarar HoS för 9, kommunen för 7 och resterande 28 är delat ansvar. I de flesta fall krävs således samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten, men även med andra myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen för frågor som rör arbetslivsinriktad rehabilitering behövs kontakt med Försäkringskassa och Arbetsförmedling och när det gäller boende berörs andra delar utöver socialpsykiatrin av den kommunala verksamheten. Även i de fall där ansvaret är entydigt landstingets eller kommunen krävs samverkan då som ovan nämnts det stora, flertalet av personer med schizofrenisjukdom har behov av livslånga parallella insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 8 av 16
9 Psykosociala insatser för behandling/rehabilitering enligt NR med prioritet (1-5) och rekommendation bör, kan och i undantagsfall implementeras (eg.utmönstras) Insats/åtgärd Prio/rek Ansvar för insatsen För att öka individens deltagande i sin vård krävs påminnelser om besökstider i olika former Samordnade åtgärder för nyinsjuknade enligt ACT-modellen med familjeintervention och social färdighetsträning Krisintervention i hemmet under akut svår psykisk sjukdom Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning enligt Illness Management och Recovery modellen 2/Bör 3/Bör 3/Saknas 4/Bör sjukvården sjukvården sjukvården Individuell kognitiv beteendeterapi 3/Bör sjukvården Musikterapi 4/Kan sjukvården Kognitiv träning med datorbaserade program eller test material 5/Saknas sjukvården Integrerad psykologisk terapi-kognitiv 1/Bör sjukvården Färdighetsträning enligt modell eller program för social färdighetsträning. "Ett självständigt liv" Krisintervention i hemmet under akut svår psykisk sjukdom Individanpassat stöd till arbete(individual Placement and Support-modell)personer i behov av stöd för att behålla arbete Individanpassat stöd till arbete(ips) för personer utan arbete men med motivation och önskan om arbete med lön Intensiv case management enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) Mindre intensiv case management enligt resursmodellen 2/Bör 3/Saknas 2/Bör 1/Bör 1/Bör 4/Bör sjukvården Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 9 av 16
10 Integrerade team ger samordnad behandling och psykosociala åtgärder för både missbruk och den psykiska sjukdomen Åtgärder i form av specifikt anpassat föräldrastöd(finns endast i tillstånd och åtgärdslista) Behandling med psykosociala åtgärder för missbruk/beroende med åtgärder för den psykiska sjukdomen Sysselsättning, daglig aktivitet utanför hemmet, anpassad för personer med schizofreni, individuella mål och uppföljning 5/Saknas 3/Saknas 5/Saknas 3/Bör Socialtjänsten Erbjuda långsiktig boendelösning 1/Bör Socialtjänsten Erbjuda permanent bostad utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering Specifikt anpassat stöd i ordinärt boende till personer med schizofreni Bostad med särskild service och specifikt anpassat stöd till personer med schizofreni 3/Bör 2/Bör 4/Bör Socialtjänsten Socialtjänsten Socialtjänsten Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 10 av 16
11 7. Familj, närstående, barn I arbetet med patienter med psykosproblematik är närståendes medverkan viktig och av stor betydelse för prognosen. Psykiatrin skall ta tillvara närståendes kunskap och synpunkter. Närstående behöver ofta även eget stöd. Närstående med uttalad oro, stress eller andra negativa faktorer som kan påverka patienten (anhöriga med hög-ee) skall i detta psykopedagogiska arbete prioriteras av psykiatrin. Åtgärden består av olika kombinationer av utbildning i sjukdomen och behandlingsalternativ och praktiskt och känslomässigt stöd samt kompetensutveckling i problemlösning och krishantering. Utbildningen kan genomföras med enskilda personer, enskilda familjer eller med fler familjer tillsammans i hemmet, i kliniska situationer eller i andra situationer och på andra platser. Gemensam utbildning till patienten och anhöriga där det är möjligt har bedömts vara kostnadseffektivt jämfört med ingen utbildning alls och jämfört med utbildning till enbart patienten. Minderåriga barn till personer med psykossjukdom skall särskilt uppmärksammas och erbjudas kontakt och stöd. Vid behov ska samverkan etableras med socialtjänsten och/eller BUP. Psykosociala insatser för behandling/rehabilitering enligt NR med prioritet (1-5)och rekommendation bör, kan och i undantagsfall implementeras(eg.utmönstras) Insats/åtgärd Prio/rek Ansvar för insatsen Gemensam psykopedagogisk utbildning till personen och anhöriga Psykopedagogisk utbildning enbart anhöriga, i grupp eller familjevis Psykopedagogisk åtgärd om sjukdomshantering och återhämtning enligt Illness Management och Recovery modellen 1/Bör 3/Bör 4/Bör sjukvården sjukvården sjukvården Familjeintervention 1/Bör sjukvården Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 11 av 16
12 8. Samverkan Personer med psykossjukdom har som regel behov av åtgärder från både hälso- och sjukvård och socialtjänsten, något som kräver samverkan mellan dem. Samverkan mellan psykiatrin och kommunen bör alltid komma till stånd för personer med måttliga eller svåra symtom och med funktionsnedsättning. För personer som ofta bryter vårdkontakter och återinsjuknar är kontinuitet och samverkan extra viktigt. I riktlinjerna betonas även vikten av samordnade vård- och stödåtgärder i ett tidigt skede, det vill säga för personer som nyinsjuknat i psykossjukdom. För att samverkan mellan samtliga inblandade aktörer ska fungera krävs organisatoriskt stöd och tydliga överenskomna rutiner för konsultation, remisser, vård- och stödplanering mm. Samarbetet skall alltid utgå från den enskilde patienten och dennes behov. Samverkan gäller såväl inom psykiatrin, mellan myndigheter och med brukar- och närståendeorganisationer När det gäller psykiatrin betonas att öppenvården är basen för psykos-behandling. Vid en inläggning i slutenvård bör omedelbar kontakt med öppenvården tas för ställningstagande till gemensam vårdplanering/ utskrivningsplanering. Behandlare i öppenvård skall alltid aktivt hålla kontakt med patient och personal i slutenvården I samverkan mellan myndigheter är ofta socialpsykiatrin en central samarbetsparter, berörd personal, från boenden, boendestödjare och biståndshandläggare skall vid behov delta i samordnad vårdplanering. Vid patient- och anhörigutbildning bör alltid information om kommunpsykiatrins verksamhet ingå. Vidare betonas i riktlinjerna hur viktig, brukarens och dennes närståendes delaktighet och inflytande i vården är för innehållet i och utveckling av verksamheten. Brukarråd på central och lokal nivå har stor betydelse för att skapa delaktighet och inflytande. Brukar- och närståendeorganisationernas information bör alltid ingå som en självklar del i patient- och anhörigutbildningar. Tandvård Många patienter med schizofreni känner sig tveksamma att söka tandläkare och måste ha ett särskilt stöd för att kunna genomföra denna tandvård. Dessutom har de ofta ett stort objektivt tandvårdsbehov och tar läkemedel som ger muntorrhet. De röker ofta, uteblir ofta från erbjudna tider. Dessutom har många av dem svåra ekonomiska förhållanden som innebär svårigheter att betala. Samverkan måste därför fokuseras kring en uppsökande verksamhet. Vi rekommenderar att denna rätt är inskriven i samverkansavtal mellan psykiatrin, primärvården och tandvården. Bedriva uppsökande verksamhet till alla patienter med psykiskt funktionshinder. Erbjuda kostnadsfri profylax till patienter med psykisk sjukdom. Erbjuda akut och nödvändig tandvård. Vara öppen och fånga upp alla patienter med psykotisk sjukdom som söker tandvården spontant. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 12 av 16
13 9. Uppföljning av behandling Patienten ska ha en fast vårdkontakt. En tydlig och dokumenterad vårdplan ska upprättas med patienten, behandlaren och gärna närstående. Vårdplanen ska revideras vid behov. Utvärdering sker mot vårdplanens mål. Patienten ska ha en aktiv roll i beslut som, som berör den egna hälsan och vård och stödinsatser. Uppföljning av den somatiska hälsan ska göras minst en gång per år. Behandlingen ska utvärderas och följas upp minst en gång per år av fast vårdkontakt tillsammans med patienten. Vid årlig uppföljning används PsykosR och/eller Kvalitetsstjärnan. Remission Sjukdomssymtom vid psykos, speciellt schizofreni, innebär en avsevärd påverkan på funktionsförmågan. Även om förstagångsinsjuknade psykospatienter oftast svarar mycket bra på antipsykosmedicinering på kort sikt är långtidsprognosen ofta otillfredsställande. Flertalet patienter får återfall i sjukdomen vilket kan resultera i mer svårbehandlade symtom och en kvarståendenedsättning av funktionsnivån. Det har därför blivit viktigt att definiera behandlingsutfall på ett sätt som är meningsfullt för såväl patienter och närstående som för behandlare inom psykiatrin genom att skatta kliniskt relevanta symtom. Remission skattas med skattningsskala RSS. Kriterierna i skattningsskalan har utarbetats av en internationellt sammansatt arbetsgrupp och är baserade på följande symtomskattningsskalor: Scale of Assessment of Positive Symptoms (SAPS) och Scale of Assessment of NegativeSymptoms (SANS), PANSS och Brief Psychiatric Rating Scale (BPRS). Kriterierna är utformade så att om ingen av totalt åtta items skattas till mer än 3 i svårighetsgrad (på en skala av 7) under det senaste halvåret har klinisk remission inträtt. Förändringar i remission har visat sig vara associerade med förändringar i behov av stöd, GAF-poäng, tillfredsställelse med vård och livskvalitet. Kriterierna tycks därför vara kliniskt relevanta och kan lämpligen användas i behandlingsutvärdering inom psykiatrin. Somatisk uppföljning Den somatiska hälsan bör följas noga eftersom forskning visat att psykospatienter, speciellt patienter med schizofreni, har avsevärt högre mortalitet, sjuklighet och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och komplikationer orsakade av diabetes än befolkningen i övrigt. PsykosR Psykossjukdomar och framför allt schizofreni orsakar ofta stort lidande för både patienter och närstående. De står för en betydande del av våra sjukvårdskostnader i och med att insjuknandet ofta sker i tidig ålder och många får en kronisk sjukdom. En stor andel av de insjuknade, mer än 50 Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 13 av 16
14 procent, har också en kraftigt nedsatt funktionsförmåga och behöver därför ofta stöd från kommun och hjälp med försörjning. Syftet med det nationella kvalitetsregistret PsykosR är att få ett underlag om omfattning och faktisk sjukdomsbild samt att genom jämförelser av arbetssätt och resultat kunna utvärdera och förbättra vården. Kvalitetsregistrering i PsykosR för uppföljning av viktiga resultat för att få en bättre bild av psykossjukdomar och patienternas behov av behandling och stöd sker en gång per år. Kvalitetsstjärnan Kontinuerlig uppföljning av psykospatienter skall ske genom anslutning och inrapportering till Kvalitetsstjärnan. (Registret har funnits sedan 2000) Kvalitetsstjärnan innehåller sju dimensioner som mäts med enkla mätinstrument. Dimensionerna är: Brukartillfredställelse med vården, upplevd livskvalitet, patientupplevda besvär, närståendes situation, psykosocial funktion, symtom och för psykospatienter läggs en biverkningsskala till. Måttet i varje dimension presenteras i ett stjärndiagram där ju större stjärna innebär bättre kvalitet. Inrapportering till Kvalitetsstjärnan sker en gång per år. Jämförelse för varje patient över år blir därmed möjlig, liksom jämförelse med övrig psykosvård i landet på gruppnivå. Kvalitetsindikatorer för psykossjukdom Följande urval skall ses som exempel på kvalitetsindikatorer för patienter med psykossjukdom. Många av de föreslagna indikatorerna är framtagna för att säkra en god vårdprocess. Strukturindikatorer Finns det tillgång till subspecialiserad enhet eller lokalt program för nyinsjuknade i psykossjukdom? Finns det tillgång till subspecialiserad enhet eller lokalt program för långtidssjuka i psykossjukdom? Har kliniken ett program för stöd till barn och anhöriga? Finns det en skriftlig samverkansöverenskommelse upprättad mellan socialtjänsten och kliniken? Processindikatorer Andel patienter med psykossjukdom som registreras i kvalitetsregistret för psykossjukdom. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 14 av 16
15 Andel nyinsjuknade som genomgått strukturerad diagnostisk bedömning under en 12- månaders period. Andel nyinsjuknade som genomgått strukturerad utredning under en 12-månaders period. Andel patienter som står på antipsykosläkemedel som genomgått metabol undersökning under en 12-månaders period. Andel patienter med psykossjukdom som under en 12-månaders period bedömts avseende biverkningar av läkemedel. Andel patienter med psykossjukdom som under en 12-månaders period bedömts avseende alkoholkonsumtion med hjälp av screeningformulär eller strukturerad intervju. Andel patienter med schizofreni som någon gång deltagit i strukturerad utbildning kring sin psykossjukdom. Resultatindikatorer Andel patienter med schizofreni som under en 12-månaders period vårdats med tvång. Andel patienter med psykosdiagnos för vilka, under den senaste 12-månaders perioden, det gjorts en vårdplan. Andel patienter med psykosdiagnos som under den senaste 12-månaders perioden upprättat en gemensam vårdplan med kommun/ stadsdel. Andel patienter med schizofrenidiagnos som haft kontakt/besök i psykiatrisk öppenvård minst en gång per månad efter utskrivning från heldygnsvård. Andel patienter med schizofrenidiagnos som återintagits i psykiatrisk heldygnsvård inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvård under en 12-månadsperiod. Andel patienter som uppger att de bemötts väl av psykiatrisk vårdpersonal (Patientenkäten). Andel patienter som uppgivit att de har fått information om sjukdomen och behandlingen (Patientenkät). Andel patienter som uppgivit att de varit delaktiga i vårdplaneringen (Patientenkät). Andel patienter med psykosdiagnos som skattar god sjukdomsinsikt enligt IRS. Andel patienter med psykosdiagnos som skattar god behandlarallians enligt TASP. Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 15 av 16
16 10. Referenser eppic.org.au kcp.se/kvalitetsregister/psykosr Vårdriktlinjer Region Halland 2012 Vårdprogram Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdprogram inom vuxenpsykiatrin för patienter med psykos Dalarnas läns landsting 2007 Regionalt vårdprogram Schizofreni och andra psykossjukdomar Stockholms läns landsting 2008 Projektet Bättre psykosvård 2013 Sida 16 av 16
Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merHur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?
Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merTelefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej
Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merSEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid
Läs merArbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR
Läs merEkonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011
Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5
Läs merGapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018
218-1- Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 218 218-1- KPH Gapanalysen Frågor i enkäten: I vilken utsträckning bedömer du att ni når upp till rekommendationen om att erbjuda följande
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merKristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef
Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merEnkätsammanställning projektet Bättre psykosvård
Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Några utdrag ur Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20735/2017-10-34.pdf Jag tycker
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd
Förbundsdirektionen den 22 mars Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd Gap- och Konsekvensanalys för landsting och regioner i de fyra norra länen Västerbottens
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merHur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
03 Hur ligger det till? En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd En sammanställning av enkät 03 från projektet Bättre psykosvård
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merVerktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
Läs merVårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri
Vårdprogram för psykosvården i Psykiatri Skåne, vuxenpsykiatri Revideras senast april 2017 Malin Braun Bodil Gervind Elisabeth Hansson Lena Hedlund Cecilia Håkansson Jannike Lind Sven Scharnell Marie Sjögren
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merNationellt kvalitetsregister för psykosvård
Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merUtveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Komplettering av nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merUppföljning vid psykossjukdom
Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merPsykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR
BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression
Läs merMöta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merVad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:
Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet
Läs merUpplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom
Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ordlista...2 Bakgrund till TOP-projektet...3 Sammanfattning av riktlinjerna...3 Kunskapsläget...4 Rekommendationer...4 Riktlinjer...5 1. Tidig intervention...5 2. Verksamhet för förstagångsinsjuknade...5
Läs merVårdprogram. Psykos. Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos. Division psykiatri. Utredning och uppföljande vård av vuxna patienter med psykos
Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos Gäller för: Division psykiatri Godkänd av: divisionschef Utarbetad/reviderad av: Eva Fabricius, sjuksköterska Angelos Gkrozos, psykiater Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare
Läs merÖverenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Parter Västerbottens läns landsting Kommunerna inom Västerbottens län Giltighet
Läs merVårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos
Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Detta vårdprogram skall ses som ett tillägg till det ordinarie vårdprogrammet på sektionen som skall gälla alla sektionens
Läs merResultat från GAP-analys schizofreni
2019-08-06 Folkhälsa och social utveckling Jonas Ericsson Resultat från GAP-analys schizofreni Enkät (hämtad från Region Skåne) besvarades av samtliga länets kommuner, psykiatrin och primärvården under
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merInspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge
Patient- och Närståenderapporterade mått och Psykos R Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge Patient och närstående-medverkan i
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...
Läs merSteg 1 - Kontaktuppgifter. steg 1 av 8. Kontaktuppgifter. Lägg till ytterligare kontaktperson (frivilligt)
Steg 1 - Kontaktuppgifter inrapporteringsfunktionen på SKL, samt har följt upp den analys av hur väl individernas behov är funktionsnedsättning i enlighet med Socialstyrelsens verktyg och registrerat aggregerade
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merIntegrerad Psykiatri. Nå Ut teamet
Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merIllness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom
Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet
ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merStrategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen
Läs merCase manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt
Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merGranskning av vård och behandling vid schizofreni
Revisionsrapport Granskning av vård och behandling vid schizofreni Region Gävleborg Anders Törnqvist Linnea Grönvold Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte, revisionsfråga
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden
Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merTill Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna
Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Inledning av Schizofreniförbundets elektroniska valstuga 2014. Lite information
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs mer