Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos"

Transkript

1 Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Detta vårdprogram skall ses som ett tillägg till det ordinarie vårdprogrammet på sektionen som skall gälla alla sektionens patienter. Detta tillägg är därför ej lika utförligt då det t ex gäller olika utredningar och behandlingsmetoder. För mer information hänvisas därför till ordinarie vårdprogram

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historik och kartläggning 3. Målgrupp 4. Riktlinjer 4:1 Tidig intervention 4:2 Organisation 4:3 Slutenvård 4:4 Samarbete med familj och närstående 4:5 Utredning och diagnostik 4:6 Somatisk vård och utredning 4:7 Läkemedelsbehandling 4:8 Psykosociala insatser 4:9 Rehabilitering 4:10 Dokumentation/Sammanställning 4:11 Överremittering till annan vårdgivare 4:12 Utåtriktad verksamhet 4:13 Uppföljning och kvalitetssäkring

3 1. Inledning Forskning har visat att tidig upptäckt och tidig behandlingsstart för personer med psykossjukdom underlättar en snabb återhämtning. Detta innebär eventuellt även en bättre prognos och bättre social funktion hos den drabbade. Vissa forskningsresultat visar även att ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre behandling behövs. Patienter och anhöriga föredrar en tidig intervention vilket innebär en högre patienttillfredställelse. Erfarenhet har visat att man bör skapa egna strukturer för tidigt omhändertagande då detta ofta kräver andra rutiner och arbetssätt än i arbetet med andra patientgrupper. Då flertalet av de nyinsjuknade är unga krävs också speciell kunskap om livsbetingelser för unga vuxna i Sverige idag. Detta vårdprogram bygger på riktlinjer från TOP-projektet som startades på initiativ av Nationella psykiatrisamordningen Projektets vision, som även delas av oss, är att: Den som insjuknar i psykos skall få vård och stöd där tidig upptäckt, behandling, rehabilitering och uppföljning är av hög kvalitet samt där patienten och närstående är delaktiga. Insatserna skall vara kunskapsbaserade och präglas av humanitet och omtanke. Hänsyn har även tagits till det regionala vårdprogrammet för målgruppen som är under framtagande av en arbetsgrupp som representerar olika yrkesgrupper och olika sjukhusområden inom Västra Götalandsregionen. Målsättningen för denna arbetsgrupp är bland annat att tillförsäkra invånarna i regionen om vård på lika villkor. 2. Historik och Kartläggning Exakt hur många som insjuknar i psykos varje år är svårt att fastställa då tiden mellan första symtomen och tills dess att diagnos ställs ofta är lång. Enligt socialstyrelsens kunskapsöversikt från 2003 insjuknar varje år i en psykossjukdom, en mindre del av dessa får schizofreni. Vanligtvis räknar man med att det i en befolkning på individer insjuknar personer per år med psykotisk sjukdomsbild av dessa får senare en schizofrenidiagnos. Detta innebär att det i Psykiatri Sahlgrenskas upptagningsområde varje år insjuknar ca personer. Vid inventering i Västra Götalandsregionen har framgått att 5 7 procent av patienterna inom den specialiserade psykosvården är under 25 år. Detta innebär för Psykiatri Sahlgrenska ca 40 personer. I det tidigare ungdomsprojektet på sektionen som drevs av PVV (PsykosVård i Väster) tog man under tiden december 2002 till och med november 2006 emot 61 unga vuxna tillhörande målgruppen vilket motsvarar ca 15 patienter/år.

4 3. Målgrupp Personer med nydebuterade - psykotiska symtom - misstänkta psykotiska symtom I resonemanget kring målgruppen har personer med prodromalsymtom diskuterats. Vi är medvetna om att ett framgångsrikt arbete med nyinsjuknade även bör innefatta denna grupp. Detta skulle dock kräva en samverkan med andra aktörer, såsom skola och primärvård samt en bredare marknadsföring av programmet. Vi kan i dagsläget därför inte innefatta denna grupp i andra fall än då de kommer till vår kännedom genom remisser eller genom akutintaget. Uteslutningskriterier - under 16 år omhändertagande av barn- och ungdomspsykiatrin (speciell överenskommelse finns med BUP angående ungdomar år med psykos) - över 70 år omhändertagande av äldrepsykiatrin - personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk vårdas på beroendekliniken. 4. Riktlinjer 4:1 Första kontakten Kontakt med multiprofessionellt team, där specialistläkare ingår, bör realiseras inom 24 timmar när en person insjuknar för första gången och när det finns misstanke om psykos. Vid Psykossektionen Sahlgrenska innebär detta att när akutmottagningen, eller annan, får vetskap om en aktuell patient, meddelas samordnaren på respektive team genast genom telefonsamtal. Om denna person inte är anträffbar meddelas respektive enhetschef. Utsedd PAK/case manager kontaktar därefter patient och anhöriga, om möjligt inom 24 timmar. Om kontakt med patienten initieras på helgdag tas kontakt nästföljande vardag. Patienten, eller den som kontaktar sjukvården, informeras redan vid första telefonsamtalet om när de kan förväntas bli kontaktade. Vid remiss till sektionen från annan tas denna upp omedelbart i remissgruppen och fördelas till teamen enligt samma rutiner som ovan. Då teamet kontaktar patienten erbjuds hembesök inom 3 dagar. Utredningen startar vid första kontakten med patienten och/eller dennes familj. Informera patient och närstående om den fortsatta utredningen och omhändertagandet. Se vidare under avsnittet utåtriktad verksamhet. 4:2 Organisation Psykosvård i Väst (PVV), Psykosteamet Järntorget (PTJ) och Nå Ut teamet har ansvar för behandling av de nyinsjuknade som bor i teamets upptagningsområde.

5 En grupp bestående av representanter från sektionens samtliga enheter och flera olika yrkeskategorier bildar sektionens expertgrupp för tidigt omhändertagande och benämns stopsamordnare. Gruppen är anmälningsenhet på varje team och ansvarar för att arbetet med den nyinsjuknade sker enligt vårdprogrammet. Gruppen träffas regelbundet för handledning och utbildning. Gruppens handledare svarar för kallelse till träffar samt planering och genomförande av dessa. Handledaren är även tillgänglig för handledning i patientärenden när dessa aktualiseras på teamen. Handledaren kan även ansvara för delar av familjearbetet då behov finns. 4:3 Slutenvård Vi strävar efter att etablera ett gott samarbete med kommunen så att en kombination av psykiatrins och kommunens stödinsatser kan erbjudas patienten och dennes familj och därmed i största möjliga mån undvika slutenvård. I de fall dygnet-runt-vård är nödvändigt bör denna i första hand erbjudas i hemlik miljö varför PVV är att föredra. Om patientens tillstånd kräver en mer skyddande miljö erbjuds detta på sektionens slutenvårdsavdelningar enligt den geografiska indelning som gäller övriga patienter. Den nyinsjuknade bör om möjligt erbjudas enkelrum och speciella arrangemang för att främja en tät kontakt med familjen. Under slutenvårdsperioden har avdelningen/enhetens överläkare PAL ansvar men samverkar med öppenvårdsteamets läkare. Öppenvårdens case manager/kontaktman har tät kontakt med patienten även under slutenvårdsperioden. 4:4 Samarbete med familj och närstående Sektionen arbetar utifrån ett familjeperspektiv. När någon drabbas av en psykos drabbas även familjen och andra närstående. De närmaste kan en längre tid försökt klara upp situationen på egen hand och därför vara mycket ansträngda. I andra fall upplever familjen insjuknandet som plötsligt och blir chockade över den drabbades symtom och beteende. I båda fallen bör man betrakta de närstående som personer i kris och ta hänsyn till detta vid information och stöd. Familjen och/eller andra närstående bör kontaktas inom 24 timmar, eller vid helgdagar nästkommande vardag. Om någon anhörig följt den sjuke till sjukhuset/mottagningen bör denna anhöriga kontaktas först. Vid första kontakten med anhöriga bör information om avdelningens/mottagningens rutiner meddelas, helst både skriftligt och muntligt. Kort information om gången då det gäller utredning och behandling bör även ges. Denna information bör utformas på ett sådant sätt så att den även kan ges utan patientens samtycke samt upprepas vid flera tillfällen. Familjen skall erbjudas en kontinuerlig kontakt med namngiven person. I de fall patienten motsätter sig kontakt med anhöriga skall motivationsarbete inledas i syfte att få detta till stånd. Då någon anhörig tycks extra påverkad eller ansträngd av den uppkomna situationen bör detta uppmärksammas och den anhörige skall erbjudas möjlighet till stödsamtal inom teamet, på annan enhet eller hänvisas till anhörigförening eller Upplysningen. I behandlingen skall de anhöriga involveras enligt vårdprogrammet Integrerad psykiatri.

6 Har patienten minderåriga barn skall samverkansavtalet kring barn till psykiskt sjuka föräldrar gälla. Finns minderåriga syskon bör även dessa ges lämplig information. 4:5 Utredning och diagnostik En noggrann utredning är grunden för en god vårdplanering och optimal behandling. Utredningen skall integreras med behandlingen och alltid ske i dialog med patienten och anhöriga. Syftet med utredningen är framförallt att ställa en korrekt diagnos, kartlägga funktionsförmåga och identifiera riskfaktorer såsom missbruk eller våld. Utredningen bör initieras omgående och pågå parallellt med den tidiga behandlingen. En preliminär diagnos bör ställas inom 3 månader. En utredning skall omfatta: (för mer omfattande beskrivning se ordinarie vårdprogram) Anamnes, inkluderande tidig utveckling. Vid tidigare BUPkontakt skall journaler rekvireras, vid behov kan även förlossningsjournaler och övrig dokumentation från barnhälsovården inhämtas. Somatisk/medicinsk utredning med EEG och CT/MR för att utesluta funktionella eller morfologiska avvikelser som exempelvis hjärnskada eller utvecklingsanomali. Den medicinska utredningen skall även omfatta blodprover för endokrina och metabola funktioner, blod/lever- och elektrolytstatus, vikt, längd och EKG. Diagnostik som utgår från DSM-IV (samtliga axlar) eller ICD-10. Psykosocial utredning som förutom aktuell situation vad gäller bostad, familjeförhållanden arbete och intressen bör omfatta tidigare och aktuella psykosociala påfrestningar, till exempel förluster och konfliktsituationer samt eventuella krisreaktioner. Neuropsykologisk utredning bör omfatta allmän intellektuell funktion, exekutiva funktioner, språklig förmåga, uppmärksamhet, perceptuell förmåga, verbalt minne, motorisk snabbhet och social perception. Sjukgymnastisk utredning med BAS-skattning som bland annat kartlägger hur samlad respektive splittrad patienten är i kroppen och vilken insikt/förståelse patienten har. Utredningen kartlägger även patientens friskfaktorer. Arbetsterapeutisk utredning bör innehålla COPM (bedömning av aktuell aktivitetsnivå), AMPS (bedömning individuellt i aktivitet) samt deltagande i gruppverksamhet på AIR vid 3-4 tillfällen Skattningar skall omfatta GAF, RS-S och CAN. Patienten skall tillfrågas om medverkan i Psykosregistret för nyinsjuknade varvid testerna i detta register används. Fortlöpande riskbedömning, om risk föreligger att patienten skadar sig själv eller andra samt riskbedömning för att patienten avbryter behandlingen.

7 Sektionens alla resurser måste användas i arbetet med nyinsjuknade varför yrkeskategorier som ej finns representerade i alla team, bistår övriga enheter med utredning och behandling utifrån sin specialistkompetens. 4:6 Somatisk vård och utredning Psykiatrin har tillsammans med primärvården ansvar för att utreda och behandla patientens kroppsliga hälsa. Har patienten ej kontakt med primärvården skall detta, vid behov, ordnas Utredning om personens alkohol och drogvanor skall göras och individen skall få kunskap, stöd och uppmuntran till en hälsosam livsstil. Även tandhälsan bör i detta sammanhang uppmärksammas. 4:7 Läkemedelsbehandling Behandling med läkemedel syftar till att reducera symtom och lindra ångest, och därmed hjälpa patienten att återfå tillgång till sina resurser och till en bättre verklighetsuppfattning, vilket ofta är en förutsättning för andra behandlingsalternativ. Antipsykosmedicinering är en hörnsten i behandlingen av patienter med psykos. I akutskedet erbjuds bensodiazepiner för att behandla sömnlöshet och ångest. Antipsykosläkemedel ges i lägsta effektiva dos och skall om möjligt undvikas första veckan, för att få en bild av förloppet utan det påverkas av antipsykosmedicinering. Effekten och biverkningar av insatt dos skall bedömas fortlöpande. Monoterapi bör eftersträvas för att undvika interaktioner och tydliggöra det insatta läkemedlets effekt. Information och tydlighet gentemot patienten om effekter och biverkningar utgör en central faktor. 4:8 Psykosociala insatser De psykosociala insatserna syftar till att hjälpa individen återvinna eller förstärka den sociala funktionsförmågan och därmed underlätta återhämtningen. Insatserna kan bestå av såväl individuella insatser som gruppverksamhet. De individuella insatserna kan utgöras av psykoterapi som bör tillhandahållas alla nyinsjuknade. Finns ej psykoterapeuter inom teamen bör andra utbildade psykoterapeuter inom sektionen utnyttjas. Gruppinsatserna kan vara till exempel ESL kurser och andra etablerade pedagogiska insatser för stresshantering, problemlösning eller undervisning om sjukdom och behandling. För att skapa homogena grupper skall teamen samverka så att detta kommer till stånd. Patienten skall informeras om olika stödinsatser som personligt ombud och kamratstöd och vid behov skall hjälp med ansökan ges. Alla behovsinsatser skall utgå från individens egna mål, intressen och önskemål. 4:9 Rehabilitering Rehabilitering syftar till att återanpassa individen i samhället och arbetslivet. Insatserna skall främja individens boende, studier, arbete, sysselsättning och fritid.

8 Rehabiliteringen skall planeras tidigt i behandlingen och samverkan med kommunen skall, vid behov av insatser därifrån,initieras. Då det gäller arbete och studier skall patienten remitteras till AIR för utredning och plan för återgång till arbete eller studier. För vidare information om utredning och rehabiliteringsinsatser se ordinarie vårdprogram. 4:10 Dokumentation/sammanställning Varje yrkeskategori dokumenterar sin utredning under egna sökord i Melior. När alla utredningar är klara samlas berörda utredare för en sammanställning av respektives resultat/bedömning. Sammanställningen skall bestå av en sammanfattning av varje gjord utredning och denna skall dokumenteras under sökord Nybesöksutredning. Nybesöksutredningen kommer då att innehålla en sammanfattning av samtliga utredningar. De fullständiga utredningarna kommer att finnas under varje yrkesgrupps sökord. Vid det samlande mötet kan sekreterare delta och dokumentera sammanställningen. Sammanställningen skall presenteras för patient och närstående och ligga till grund för det fortsatta arbetet med integrerad psykiatri Hur kom man i kontakt med vården Hur lång tid det gått mellan anmälan och första kontakt med teamet. Hur länge patienten haft psykotiska symtom. GAF skattning Nätverkskarta. 4:11 Överremittering till annan vårdgivare Efter tre månader skall beslut fattas om sektionstillhörighet. Om patienten anses tillhöra sektionens målgrupp skall sektions- och teamtillhörighet bestå under två år eller tills patienten anses färdigbehandlad. Om utredning visar att psykossjukdom ej föreligger skall patienten remitteras till annan vårdgivare. För att underlätta denna remittering och för att patienten snarast skall få kontakt med den nya vårdgivaren bör även muntlig kontakt tas med aktuellt team. Om möjligt bör ansvarig Case-manager besöka mottagande team och presentera patienten på teamkonferens. Om det redan tidigt i utredningen framgår att psykossjukdom ej föreligger (t ex om somatisk orsak till symtomen) bör utredningen avbrytas och patienten överföras till rätt vårdgivare för fortsatt utredning. I vår strävan efter att tillgodose patientens behov av rätt vård är det önskvärt att tillsammans med allmänpsykiatriska sektionen utveckla gemensamma rutiner för överremittering.

9 4:12 Utåtriktad verksamhet För att tidig kontakt med psykiatrin skall etableras skall STOP:s folder om tidig psykos distribueras till vårdcentraler, socialkontor och studenthälsovården. Informationen skall också vara tillgänglig på internet. Med dagens begränsade resurser kan ingen uppsökande verksamhet i t ex skolor bedrivas även om detta är önskvärt. I foldern skall förutom kontaktuppgifter finnas information om symtom och varningstecken på psykos samt information om Integrerad Psykiatri och anhörigsamverkan. På varje enhet skall finnas en folder med information om enhetens rutiner och arbetssätt, telefonnummer till kontaktperson och ansvarig läkare, kort information om utredningens innehåll samt möjligheterna till stöd för anhöriga. Denna folder skall ges till alla patienter och närstående som kommer i kontakt med enheten. 4:13 Uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljning och kvalitetssäkring skall göras för att säkerställa en god vårdkvalitet och se hur de egna riktlinjerna påverkar utfallet för patienter och närstående. Uppföljningen bör vara knuten till det kliniska arbetet och ske kontinuerligt genom: Checklista som samlas in av expertgruppens handledare för årlig revision. RS-S remission 8 items, görs återkommande GAF symtom och funktion, görs minst 1 gång/år CAN, görs varje år Patient- och anhörigtillfredsställelse bör skattas årligen Kvalitetsstjärnan, årligen för de patienter som ingår i stjärnans målgrupp Deltagande i det nationella kvalitetsregistret Psykosregistret och därmed kunna jämföra den egna verksamheten med genomsnittet för andra, liknande verksamheter. Behandlingsplaner och plan för personlig utveckling skall upprättas för varje patient Enheterna bör även sträva efter att involvera patienter och närstående i pågående forskningsoch utvecklingsprojekt samt samarbeta med universitet, högskolor och forskningsinstitut för att ytterligare belysa verksamheten.

10 Bilaga I Checklista STOP Enhet/avdelning: Namn: pers.nr: Adress: Tel nr: mobil: E-post adress: Första kontakt med sektionen tid: Enhet: PAK/PAS i slutenvård utsedd: tid: Kontakt patient /anhöriga (ange p resp a) tid: Case manager/pak i öppenvård utsedd Hembesök tid: Första resursgruppmöte: Plan för personlig utveckling: Muntlig/skriftlig information lämnad: (ange p resp a) Utvärdering/uppföljning. Skriv datum och signatur (nej om ej aktuellt, förtydligande på baksida) GAF: CAN: PANSS:

11 RS-S: Kvalitetsregistret: Utredning. Skriv datum och signatur (nej om ej aktuellt, förtydligande på baksida) Anamnes: Somatisk utredning: Psykosocial utredning: Neuropsykologisk utredning: Sjukgymnastisk utredning: Arbetsterapeutisk utredning: Riskbedömning: Diagnos: Patient/anhöriga tagit del av utredningsresultat/diagnos: (ange p resp a) Checklistan skickas när den är ifylld, eller senast 3 mån efter första kontakt till Jeanette Jonsson för uppföljning. Adress: Resursenheten AIR, Kronhusgatan 2F, Göteborg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ordlista...2 Bakgrund till TOP-projektet...3 Sammanfattning av riktlinjerna...3 Kunskapsläget...4 Rekommendationer...4 Riktlinjer...5 1. Tidig intervention...5 2. Verksamhet för förstagångsinsjuknade...5

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vårdprogram. Psykos. Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos. Division psykiatri. Utredning och uppföljande vård av vuxna patienter med psykos

Vårdprogram. Psykos. Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos. Division psykiatri. Utredning och uppföljande vård av vuxna patienter med psykos Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos Gäller för: Division psykiatri Godkänd av: divisionschef Utarbetad/reviderad av: Eva Fabricius, sjuksköterska Angelos Gkrozos, psykiater Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013

Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013 Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård

Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård Juni 2013 Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård Verksamhetschef Inga Nigam, 018-611 21 84 Bitr verksamhetschef Else-Marie Brunn, 018-611 20 61 Verksamhetsområdets ledningsgrupp finns på

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register

Läs mer

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut

ABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Vårdval i Östergötland

Vårdval i Östergötland Vårdval i Östergötland Blankett för auktorisationsansökan för öppen specialiserad vuxenpsykiatri Leverantörsuppgifter Komplett företagsnamn: Adress: Postnummer: Postadress: Org.nummer: Firmatecknare: Bankgironummer:

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder från Barn- och ungdomshabiliteringen till primärvård och specialiserad sjukvård för vuxna inom Riktlinjer för utförare av hälso- och

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Individuell plan För

Individuell plan För Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun Jenny Sjöberg Inger Brandell Oktober 2014 2014-10-28 1 (11) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer