Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos
|
|
- Eva Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Detta vårdprogram skall ses som ett tillägg till det ordinarie vårdprogrammet på sektionen som skall gälla alla sektionens patienter. Detta tillägg är därför ej lika utförligt då det t ex gäller olika utredningar och behandlingsmetoder. För mer information hänvisas därför till ordinarie vårdprogram
2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historik och kartläggning 3. Målgrupp 4. Riktlinjer 4:1 Tidig intervention 4:2 Organisation 4:3 Slutenvård 4:4 Samarbete med familj och närstående 4:5 Utredning och diagnostik 4:6 Somatisk vård och utredning 4:7 Läkemedelsbehandling 4:8 Psykosociala insatser 4:9 Rehabilitering 4:10 Dokumentation/Sammanställning 4:11 Överremittering till annan vårdgivare 4:12 Utåtriktad verksamhet 4:13 Uppföljning och kvalitetssäkring
3 1. Inledning Forskning har visat att tidig upptäckt och tidig behandlingsstart för personer med psykossjukdom underlättar en snabb återhämtning. Detta innebär eventuellt även en bättre prognos och bättre social funktion hos den drabbade. Vissa forskningsresultat visar även att ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre behandling behövs. Patienter och anhöriga föredrar en tidig intervention vilket innebär en högre patienttillfredställelse. Erfarenhet har visat att man bör skapa egna strukturer för tidigt omhändertagande då detta ofta kräver andra rutiner och arbetssätt än i arbetet med andra patientgrupper. Då flertalet av de nyinsjuknade är unga krävs också speciell kunskap om livsbetingelser för unga vuxna i Sverige idag. Detta vårdprogram bygger på riktlinjer från TOP-projektet som startades på initiativ av Nationella psykiatrisamordningen Projektets vision, som även delas av oss, är att: Den som insjuknar i psykos skall få vård och stöd där tidig upptäckt, behandling, rehabilitering och uppföljning är av hög kvalitet samt där patienten och närstående är delaktiga. Insatserna skall vara kunskapsbaserade och präglas av humanitet och omtanke. Hänsyn har även tagits till det regionala vårdprogrammet för målgruppen som är under framtagande av en arbetsgrupp som representerar olika yrkesgrupper och olika sjukhusområden inom Västra Götalandsregionen. Målsättningen för denna arbetsgrupp är bland annat att tillförsäkra invånarna i regionen om vård på lika villkor. 2. Historik och Kartläggning Exakt hur många som insjuknar i psykos varje år är svårt att fastställa då tiden mellan första symtomen och tills dess att diagnos ställs ofta är lång. Enligt socialstyrelsens kunskapsöversikt från 2003 insjuknar varje år i en psykossjukdom, en mindre del av dessa får schizofreni. Vanligtvis räknar man med att det i en befolkning på individer insjuknar personer per år med psykotisk sjukdomsbild av dessa får senare en schizofrenidiagnos. Detta innebär att det i Psykiatri Sahlgrenskas upptagningsområde varje år insjuknar ca personer. Vid inventering i Västra Götalandsregionen har framgått att 5 7 procent av patienterna inom den specialiserade psykosvården är under 25 år. Detta innebär för Psykiatri Sahlgrenska ca 40 personer. I det tidigare ungdomsprojektet på sektionen som drevs av PVV (PsykosVård i Väster) tog man under tiden december 2002 till och med november 2006 emot 61 unga vuxna tillhörande målgruppen vilket motsvarar ca 15 patienter/år.
4 3. Målgrupp Personer med nydebuterade - psykotiska symtom - misstänkta psykotiska symtom I resonemanget kring målgruppen har personer med prodromalsymtom diskuterats. Vi är medvetna om att ett framgångsrikt arbete med nyinsjuknade även bör innefatta denna grupp. Detta skulle dock kräva en samverkan med andra aktörer, såsom skola och primärvård samt en bredare marknadsföring av programmet. Vi kan i dagsläget därför inte innefatta denna grupp i andra fall än då de kommer till vår kännedom genom remisser eller genom akutintaget. Uteslutningskriterier - under 16 år omhändertagande av barn- och ungdomspsykiatrin (speciell överenskommelse finns med BUP angående ungdomar år med psykos) - över 70 år omhändertagande av äldrepsykiatrin - personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk vårdas på beroendekliniken. 4. Riktlinjer 4:1 Första kontakten Kontakt med multiprofessionellt team, där specialistläkare ingår, bör realiseras inom 24 timmar när en person insjuknar för första gången och när det finns misstanke om psykos. Vid Psykossektionen Sahlgrenska innebär detta att när akutmottagningen, eller annan, får vetskap om en aktuell patient, meddelas samordnaren på respektive team genast genom telefonsamtal. Om denna person inte är anträffbar meddelas respektive enhetschef. Utsedd PAK/case manager kontaktar därefter patient och anhöriga, om möjligt inom 24 timmar. Om kontakt med patienten initieras på helgdag tas kontakt nästföljande vardag. Patienten, eller den som kontaktar sjukvården, informeras redan vid första telefonsamtalet om när de kan förväntas bli kontaktade. Vid remiss till sektionen från annan tas denna upp omedelbart i remissgruppen och fördelas till teamen enligt samma rutiner som ovan. Då teamet kontaktar patienten erbjuds hembesök inom 3 dagar. Utredningen startar vid första kontakten med patienten och/eller dennes familj. Informera patient och närstående om den fortsatta utredningen och omhändertagandet. Se vidare under avsnittet utåtriktad verksamhet. 4:2 Organisation Psykosvård i Väst (PVV), Psykosteamet Järntorget (PTJ) och Nå Ut teamet har ansvar för behandling av de nyinsjuknade som bor i teamets upptagningsområde.
5 En grupp bestående av representanter från sektionens samtliga enheter och flera olika yrkeskategorier bildar sektionens expertgrupp för tidigt omhändertagande och benämns stopsamordnare. Gruppen är anmälningsenhet på varje team och ansvarar för att arbetet med den nyinsjuknade sker enligt vårdprogrammet. Gruppen träffas regelbundet för handledning och utbildning. Gruppens handledare svarar för kallelse till träffar samt planering och genomförande av dessa. Handledaren är även tillgänglig för handledning i patientärenden när dessa aktualiseras på teamen. Handledaren kan även ansvara för delar av familjearbetet då behov finns. 4:3 Slutenvård Vi strävar efter att etablera ett gott samarbete med kommunen så att en kombination av psykiatrins och kommunens stödinsatser kan erbjudas patienten och dennes familj och därmed i största möjliga mån undvika slutenvård. I de fall dygnet-runt-vård är nödvändigt bör denna i första hand erbjudas i hemlik miljö varför PVV är att föredra. Om patientens tillstånd kräver en mer skyddande miljö erbjuds detta på sektionens slutenvårdsavdelningar enligt den geografiska indelning som gäller övriga patienter. Den nyinsjuknade bör om möjligt erbjudas enkelrum och speciella arrangemang för att främja en tät kontakt med familjen. Under slutenvårdsperioden har avdelningen/enhetens överläkare PAL ansvar men samverkar med öppenvårdsteamets läkare. Öppenvårdens case manager/kontaktman har tät kontakt med patienten även under slutenvårdsperioden. 4:4 Samarbete med familj och närstående Sektionen arbetar utifrån ett familjeperspektiv. När någon drabbas av en psykos drabbas även familjen och andra närstående. De närmaste kan en längre tid försökt klara upp situationen på egen hand och därför vara mycket ansträngda. I andra fall upplever familjen insjuknandet som plötsligt och blir chockade över den drabbades symtom och beteende. I båda fallen bör man betrakta de närstående som personer i kris och ta hänsyn till detta vid information och stöd. Familjen och/eller andra närstående bör kontaktas inom 24 timmar, eller vid helgdagar nästkommande vardag. Om någon anhörig följt den sjuke till sjukhuset/mottagningen bör denna anhöriga kontaktas först. Vid första kontakten med anhöriga bör information om avdelningens/mottagningens rutiner meddelas, helst både skriftligt och muntligt. Kort information om gången då det gäller utredning och behandling bör även ges. Denna information bör utformas på ett sådant sätt så att den även kan ges utan patientens samtycke samt upprepas vid flera tillfällen. Familjen skall erbjudas en kontinuerlig kontakt med namngiven person. I de fall patienten motsätter sig kontakt med anhöriga skall motivationsarbete inledas i syfte att få detta till stånd. Då någon anhörig tycks extra påverkad eller ansträngd av den uppkomna situationen bör detta uppmärksammas och den anhörige skall erbjudas möjlighet till stödsamtal inom teamet, på annan enhet eller hänvisas till anhörigförening eller Upplysningen. I behandlingen skall de anhöriga involveras enligt vårdprogrammet Integrerad psykiatri.
6 Har patienten minderåriga barn skall samverkansavtalet kring barn till psykiskt sjuka föräldrar gälla. Finns minderåriga syskon bör även dessa ges lämplig information. 4:5 Utredning och diagnostik En noggrann utredning är grunden för en god vårdplanering och optimal behandling. Utredningen skall integreras med behandlingen och alltid ske i dialog med patienten och anhöriga. Syftet med utredningen är framförallt att ställa en korrekt diagnos, kartlägga funktionsförmåga och identifiera riskfaktorer såsom missbruk eller våld. Utredningen bör initieras omgående och pågå parallellt med den tidiga behandlingen. En preliminär diagnos bör ställas inom 3 månader. En utredning skall omfatta: (för mer omfattande beskrivning se ordinarie vårdprogram) Anamnes, inkluderande tidig utveckling. Vid tidigare BUPkontakt skall journaler rekvireras, vid behov kan även förlossningsjournaler och övrig dokumentation från barnhälsovården inhämtas. Somatisk/medicinsk utredning med EEG och CT/MR för att utesluta funktionella eller morfologiska avvikelser som exempelvis hjärnskada eller utvecklingsanomali. Den medicinska utredningen skall även omfatta blodprover för endokrina och metabola funktioner, blod/lever- och elektrolytstatus, vikt, längd och EKG. Diagnostik som utgår från DSM-IV (samtliga axlar) eller ICD-10. Psykosocial utredning som förutom aktuell situation vad gäller bostad, familjeförhållanden arbete och intressen bör omfatta tidigare och aktuella psykosociala påfrestningar, till exempel förluster och konfliktsituationer samt eventuella krisreaktioner. Neuropsykologisk utredning bör omfatta allmän intellektuell funktion, exekutiva funktioner, språklig förmåga, uppmärksamhet, perceptuell förmåga, verbalt minne, motorisk snabbhet och social perception. Sjukgymnastisk utredning med BAS-skattning som bland annat kartlägger hur samlad respektive splittrad patienten är i kroppen och vilken insikt/förståelse patienten har. Utredningen kartlägger även patientens friskfaktorer. Arbetsterapeutisk utredning bör innehålla COPM (bedömning av aktuell aktivitetsnivå), AMPS (bedömning individuellt i aktivitet) samt deltagande i gruppverksamhet på AIR vid 3-4 tillfällen Skattningar skall omfatta GAF, RS-S och CAN. Patienten skall tillfrågas om medverkan i Psykosregistret för nyinsjuknade varvid testerna i detta register används. Fortlöpande riskbedömning, om risk föreligger att patienten skadar sig själv eller andra samt riskbedömning för att patienten avbryter behandlingen.
7 Sektionens alla resurser måste användas i arbetet med nyinsjuknade varför yrkeskategorier som ej finns representerade i alla team, bistår övriga enheter med utredning och behandling utifrån sin specialistkompetens. 4:6 Somatisk vård och utredning Psykiatrin har tillsammans med primärvården ansvar för att utreda och behandla patientens kroppsliga hälsa. Har patienten ej kontakt med primärvården skall detta, vid behov, ordnas Utredning om personens alkohol och drogvanor skall göras och individen skall få kunskap, stöd och uppmuntran till en hälsosam livsstil. Även tandhälsan bör i detta sammanhang uppmärksammas. 4:7 Läkemedelsbehandling Behandling med läkemedel syftar till att reducera symtom och lindra ångest, och därmed hjälpa patienten att återfå tillgång till sina resurser och till en bättre verklighetsuppfattning, vilket ofta är en förutsättning för andra behandlingsalternativ. Antipsykosmedicinering är en hörnsten i behandlingen av patienter med psykos. I akutskedet erbjuds bensodiazepiner för att behandla sömnlöshet och ångest. Antipsykosläkemedel ges i lägsta effektiva dos och skall om möjligt undvikas första veckan, för att få en bild av förloppet utan det påverkas av antipsykosmedicinering. Effekten och biverkningar av insatt dos skall bedömas fortlöpande. Monoterapi bör eftersträvas för att undvika interaktioner och tydliggöra det insatta läkemedlets effekt. Information och tydlighet gentemot patienten om effekter och biverkningar utgör en central faktor. 4:8 Psykosociala insatser De psykosociala insatserna syftar till att hjälpa individen återvinna eller förstärka den sociala funktionsförmågan och därmed underlätta återhämtningen. Insatserna kan bestå av såväl individuella insatser som gruppverksamhet. De individuella insatserna kan utgöras av psykoterapi som bör tillhandahållas alla nyinsjuknade. Finns ej psykoterapeuter inom teamen bör andra utbildade psykoterapeuter inom sektionen utnyttjas. Gruppinsatserna kan vara till exempel ESL kurser och andra etablerade pedagogiska insatser för stresshantering, problemlösning eller undervisning om sjukdom och behandling. För att skapa homogena grupper skall teamen samverka så att detta kommer till stånd. Patienten skall informeras om olika stödinsatser som personligt ombud och kamratstöd och vid behov skall hjälp med ansökan ges. Alla behovsinsatser skall utgå från individens egna mål, intressen och önskemål. 4:9 Rehabilitering Rehabilitering syftar till att återanpassa individen i samhället och arbetslivet. Insatserna skall främja individens boende, studier, arbete, sysselsättning och fritid.
8 Rehabiliteringen skall planeras tidigt i behandlingen och samverkan med kommunen skall, vid behov av insatser därifrån,initieras. Då det gäller arbete och studier skall patienten remitteras till AIR för utredning och plan för återgång till arbete eller studier. För vidare information om utredning och rehabiliteringsinsatser se ordinarie vårdprogram. 4:10 Dokumentation/sammanställning Varje yrkeskategori dokumenterar sin utredning under egna sökord i Melior. När alla utredningar är klara samlas berörda utredare för en sammanställning av respektives resultat/bedömning. Sammanställningen skall bestå av en sammanfattning av varje gjord utredning och denna skall dokumenteras under sökord Nybesöksutredning. Nybesöksutredningen kommer då att innehålla en sammanfattning av samtliga utredningar. De fullständiga utredningarna kommer att finnas under varje yrkesgrupps sökord. Vid det samlande mötet kan sekreterare delta och dokumentera sammanställningen. Sammanställningen skall presenteras för patient och närstående och ligga till grund för det fortsatta arbetet med integrerad psykiatri Hur kom man i kontakt med vården Hur lång tid det gått mellan anmälan och första kontakt med teamet. Hur länge patienten haft psykotiska symtom. GAF skattning Nätverkskarta. 4:11 Överremittering till annan vårdgivare Efter tre månader skall beslut fattas om sektionstillhörighet. Om patienten anses tillhöra sektionens målgrupp skall sektions- och teamtillhörighet bestå under två år eller tills patienten anses färdigbehandlad. Om utredning visar att psykossjukdom ej föreligger skall patienten remitteras till annan vårdgivare. För att underlätta denna remittering och för att patienten snarast skall få kontakt med den nya vårdgivaren bör även muntlig kontakt tas med aktuellt team. Om möjligt bör ansvarig Case-manager besöka mottagande team och presentera patienten på teamkonferens. Om det redan tidigt i utredningen framgår att psykossjukdom ej föreligger (t ex om somatisk orsak till symtomen) bör utredningen avbrytas och patienten överföras till rätt vårdgivare för fortsatt utredning. I vår strävan efter att tillgodose patientens behov av rätt vård är det önskvärt att tillsammans med allmänpsykiatriska sektionen utveckla gemensamma rutiner för överremittering.
9 4:12 Utåtriktad verksamhet För att tidig kontakt med psykiatrin skall etableras skall STOP:s folder om tidig psykos distribueras till vårdcentraler, socialkontor och studenthälsovården. Informationen skall också vara tillgänglig på internet. Med dagens begränsade resurser kan ingen uppsökande verksamhet i t ex skolor bedrivas även om detta är önskvärt. I foldern skall förutom kontaktuppgifter finnas information om symtom och varningstecken på psykos samt information om Integrerad Psykiatri och anhörigsamverkan. På varje enhet skall finnas en folder med information om enhetens rutiner och arbetssätt, telefonnummer till kontaktperson och ansvarig läkare, kort information om utredningens innehåll samt möjligheterna till stöd för anhöriga. Denna folder skall ges till alla patienter och närstående som kommer i kontakt med enheten. 4:13 Uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljning och kvalitetssäkring skall göras för att säkerställa en god vårdkvalitet och se hur de egna riktlinjerna påverkar utfallet för patienter och närstående. Uppföljningen bör vara knuten till det kliniska arbetet och ske kontinuerligt genom: Checklista som samlas in av expertgruppens handledare för årlig revision. RS-S remission 8 items, görs återkommande GAF symtom och funktion, görs minst 1 gång/år CAN, görs varje år Patient- och anhörigtillfredsställelse bör skattas årligen Kvalitetsstjärnan, årligen för de patienter som ingår i stjärnans målgrupp Deltagande i det nationella kvalitetsregistret Psykosregistret och därmed kunna jämföra den egna verksamheten med genomsnittet för andra, liknande verksamheter. Behandlingsplaner och plan för personlig utveckling skall upprättas för varje patient Enheterna bör även sträva efter att involvera patienter och närstående i pågående forskningsoch utvecklingsprojekt samt samarbeta med universitet, högskolor och forskningsinstitut för att ytterligare belysa verksamheten.
10 Bilaga I Checklista STOP Enhet/avdelning: Namn: pers.nr: Adress: Tel nr: mobil: E-post adress: Första kontakt med sektionen tid: Enhet: PAK/PAS i slutenvård utsedd: tid: Kontakt patient /anhöriga (ange p resp a) tid: Case manager/pak i öppenvård utsedd Hembesök tid: Första resursgruppmöte: Plan för personlig utveckling: Muntlig/skriftlig information lämnad: (ange p resp a) Utvärdering/uppföljning. Skriv datum och signatur (nej om ej aktuellt, förtydligande på baksida) GAF: CAN: PANSS:
11 RS-S: Kvalitetsregistret: Utredning. Skriv datum och signatur (nej om ej aktuellt, förtydligande på baksida) Anamnes: Somatisk utredning: Psykosocial utredning: Neuropsykologisk utredning: Sjukgymnastisk utredning: Arbetsterapeutisk utredning: Riskbedömning: Diagnos: Patient/anhöriga tagit del av utredningsresultat/diagnos: (ange p resp a) Checklistan skickas när den är ifylld, eller senast 3 mån efter första kontakt till Jeanette Jonsson för uppföljning. Adress: Resursenheten AIR, Kronhusgatan 2F, Göteborg
INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ordlista...2 Bakgrund till TOP-projektet...3 Sammanfattning av riktlinjerna...3 Kunskapsläget...4 Rekommendationer...4 Riktlinjer...5 1. Tidig intervention...5 2. Verksamhet för förstagångsinsjuknade...5
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merVårdprogram. Psykos. Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos. Division psykiatri. Utredning och uppföljande vård av vuxna patienter med psykos
Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos Gäller för: Division psykiatri Godkänd av: divisionschef Utarbetad/reviderad av: Eva Fabricius, sjuksköterska Angelos Gkrozos, psykiater Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merVård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2
Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka
Läs merIntegrerad Psykiatri. Nå Ut teamet
Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merVerktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
Läs merNärståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen
Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska
Läs merVälkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?
Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merInterprofessionell samverkan astma och KOL
Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merKvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU. Zophia Mellgren september 2013
Kvalitetsregister i verksamhetsutveckling - Psykiatri Psykos/SU Zophia Mellgren september 2013 Ett helhetstänk Krav utifrån/uppifrån/inifrån NR bevis vårdprogram teori och praktik Långsiktig plan, där
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merInterprofessionell samverkan astma och kol
Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merLokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse
Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse 2012-09-12 En modell för samverkan kring personer med betydande psykisk funktionsnedsättning/allvarlig
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merHandlingsplan
Handlingsplan 2012-2013 Närvårdsområde: Mark Datum: 2012-11-01 Utgåva nr: 1.3 Äldre multisjuka multisviktande Ökad kunskap om varandras verksamheter Fax-möten Sammankallande rullande Möten med verksamhetschefer
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merKvalitetsstjärnan frågeformulär
Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merFastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin
Riktlinje Process: 3.4 RGK Specialiserad psykiatrisk vård Område: Självmordsproblematik Giltig fr.o.m: 2018-06-19 Faktaägare: Andrea Christoffersson, chefsöverläkare, vuxenpsykiatrin, Region Kronoberg
Läs merEvidens. vård och utbildning
Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens
Läs merBeroendekliniken. i Göteborg
Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken
Läs merNationellt kvalitetsregister för psykosvård
Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merRapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA
2017-08-31 Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA Våren 2017 www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad, Härryda kommun, Mölndal stad, Partille
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merVård- och stödsamordning
17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merABCDE. Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Norrmalms stadsdelsnämnd Östermalms stadsdelsnämnd Norra Stockholms sjukvårdsstyrelse. Förslag till beslut
K ungsholmens stadsdelsförvaltning Norrmalms stadsdelsförvaltning Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (11) 2002-11-07 Dnr 003-587-02(Kungsholmen) Dnr 003-861-02(Norrmalm) Dnr 501-1439-02(Östermalm)
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merNulägesbeskrivning arbetsprocesser socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria Projektledare Ann-Sofi Medin
Nulägesbeskrivning arbetsprocesser socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria 2019-01-30 Projektledare Ann-Sofi Medin Enligt projektplan Mål Uppstart av socialmedicinska mottagningar i Alingsås och Lerum
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs merHUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom
Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se
Läs merVerksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård
Juni 2013 Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård Verksamhetschef Inga Nigam, 018-611 21 84 Bitr verksamhetschef Else-Marie Brunn, 018-611 20 61 Verksamhetsområdets ledningsgrupp finns på
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merTemagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016
Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merSOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?
SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merBakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk
Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merVälkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR
Läs merFAQ Samverkan vid utskrivning
1 FAQ Samverkan vid utskrivning 2017-12-22 Generella frågor Behövs en säker uppkoppling för Skype? Skype for business räknas som säker uppkoppling Gäller tilläggsrutinerna framöver? Tilläggsrutiner som
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merRIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Läs merIFO nätverket 19 maj 2017
IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merSamverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg
Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs mer