Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos"

Transkript

1 Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Detta vårdprogram skall ses som ett tillägg till det ordinarie vårdprogrammet på sektionen som skall gälla alla sektionens patienter. Detta tillägg är därför ej lika utförligt då det t ex gäller olika utredningar och behandlingsmetoder. För mer information hänvisas därför till ordinarie vårdprogram

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historik och kartläggning 3. Målgrupp 4. Riktlinjer 4:1 Tidig intervention 4:2 Organisation 4:3 Slutenvård 4:4 Samarbete med familj och närstående 4:5 Utredning och diagnostik 4:6 Somatisk vård och utredning 4:7 Läkemedelsbehandling 4:8 Psykosociala insatser 4:9 Rehabilitering 4:10 Dokumentation/Sammanställning 4:11 Överremittering till annan vårdgivare 4:12 Utåtriktad verksamhet 4:13 Uppföljning och kvalitetssäkring

3 1. Inledning Forskning har visat att tidig upptäckt och tidig behandlingsstart för personer med psykossjukdom underlättar en snabb återhämtning. Detta innebär eventuellt även en bättre prognos och bättre social funktion hos den drabbade. Vissa forskningsresultat visar även att ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre behandling behövs. Patienter och anhöriga föredrar en tidig intervention vilket innebär en högre patienttillfredställelse. Erfarenhet har visat att man bör skapa egna strukturer för tidigt omhändertagande då detta ofta kräver andra rutiner och arbetssätt än i arbetet med andra patientgrupper. Då flertalet av de nyinsjuknade är unga krävs också speciell kunskap om livsbetingelser för unga vuxna i Sverige idag. Detta vårdprogram bygger på riktlinjer från TOP-projektet som startades på initiativ av Nationella psykiatrisamordningen Projektets vision, som även delas av oss, är att: Den som insjuknar i psykos skall få vård och stöd där tidig upptäckt, behandling, rehabilitering och uppföljning är av hög kvalitet samt där patienten och närstående är delaktiga. Insatserna skall vara kunskapsbaserade och präglas av humanitet och omtanke. Hänsyn har även tagits till det regionala vårdprogrammet för målgruppen som är under framtagande av en arbetsgrupp som representerar olika yrkesgrupper och olika sjukhusområden inom Västra Götalandsregionen. Målsättningen för denna arbetsgrupp är bland annat att tillförsäkra invånarna i regionen om vård på lika villkor. 2. Historik och Kartläggning Exakt hur många som insjuknar i psykos varje år är svårt att fastställa då tiden mellan första symtomen och tills dess att diagnos ställs ofta är lång. Enligt socialstyrelsens kunskapsöversikt från 2003 insjuknar varje år i en psykossjukdom, en mindre del av dessa får schizofreni. Vanligtvis räknar man med att det i en befolkning på individer insjuknar personer per år med psykotisk sjukdomsbild av dessa får senare en schizofrenidiagnos. Detta innebär att det i Psykiatri Sahlgrenskas upptagningsområde varje år insjuknar ca personer. Vid inventering i Västra Götalandsregionen har framgått att 5 7 procent av patienterna inom den specialiserade psykosvården är under 25 år. Detta innebär för Psykiatri Sahlgrenska ca 40 personer. I det tidigare ungdomsprojektet på sektionen som drevs av PVV (PsykosVård i Väster) tog man under tiden december 2002 till och med november 2006 emot 61 unga vuxna tillhörande målgruppen vilket motsvarar ca 15 patienter/år.

4 3. Målgrupp Personer med nydebuterade - psykotiska symtom - misstänkta psykotiska symtom I resonemanget kring målgruppen har personer med prodromalsymtom diskuterats. Vi är medvetna om att ett framgångsrikt arbete med nyinsjuknade även bör innefatta denna grupp. Detta skulle dock kräva en samverkan med andra aktörer, såsom skola och primärvård samt en bredare marknadsföring av programmet. Vi kan i dagsläget därför inte innefatta denna grupp i andra fall än då de kommer till vår kännedom genom remisser eller genom akutintaget. Uteslutningskriterier - under 16 år omhändertagande av barn- och ungdomspsykiatrin (speciell överenskommelse finns med BUP angående ungdomar år med psykos) - över 70 år omhändertagande av äldrepsykiatrin - personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk vårdas på beroendekliniken. 4. Riktlinjer 4:1 Första kontakten Kontakt med multiprofessionellt team, där specialistläkare ingår, bör realiseras inom 24 timmar när en person insjuknar för första gången och när det finns misstanke om psykos. Vid Psykossektionen Sahlgrenska innebär detta att när akutmottagningen, eller annan, får vetskap om en aktuell patient, meddelas samordnaren på respektive team genast genom telefonsamtal. Om denna person inte är anträffbar meddelas respektive enhetschef. Utsedd PAK/case manager kontaktar därefter patient och anhöriga, om möjligt inom 24 timmar. Om kontakt med patienten initieras på helgdag tas kontakt nästföljande vardag. Patienten, eller den som kontaktar sjukvården, informeras redan vid första telefonsamtalet om när de kan förväntas bli kontaktade. Vid remiss till sektionen från annan tas denna upp omedelbart i remissgruppen och fördelas till teamen enligt samma rutiner som ovan. Då teamet kontaktar patienten erbjuds hembesök inom 3 dagar. Utredningen startar vid första kontakten med patienten och/eller dennes familj. Informera patient och närstående om den fortsatta utredningen och omhändertagandet. Se vidare under avsnittet utåtriktad verksamhet. 4:2 Organisation Psykosvård i Väst (PVV), Psykosteamet Järntorget (PTJ) och Nå Ut teamet har ansvar för behandling av de nyinsjuknade som bor i teamets upptagningsområde.

5 En grupp bestående av representanter från sektionens samtliga enheter och flera olika yrkeskategorier bildar sektionens expertgrupp för tidigt omhändertagande och benämns stopsamordnare. Gruppen är anmälningsenhet på varje team och ansvarar för att arbetet med den nyinsjuknade sker enligt vårdprogrammet. Gruppen träffas regelbundet för handledning och utbildning. Gruppens handledare svarar för kallelse till träffar samt planering och genomförande av dessa. Handledaren är även tillgänglig för handledning i patientärenden när dessa aktualiseras på teamen. Handledaren kan även ansvara för delar av familjearbetet då behov finns. 4:3 Slutenvård Vi strävar efter att etablera ett gott samarbete med kommunen så att en kombination av psykiatrins och kommunens stödinsatser kan erbjudas patienten och dennes familj och därmed i största möjliga mån undvika slutenvård. I de fall dygnet-runt-vård är nödvändigt bör denna i första hand erbjudas i hemlik miljö varför PVV är att föredra. Om patientens tillstånd kräver en mer skyddande miljö erbjuds detta på sektionens slutenvårdsavdelningar enligt den geografiska indelning som gäller övriga patienter. Den nyinsjuknade bör om möjligt erbjudas enkelrum och speciella arrangemang för att främja en tät kontakt med familjen. Under slutenvårdsperioden har avdelningen/enhetens överläkare PAL ansvar men samverkar med öppenvårdsteamets läkare. Öppenvårdens case manager/kontaktman har tät kontakt med patienten även under slutenvårdsperioden. 4:4 Samarbete med familj och närstående Sektionen arbetar utifrån ett familjeperspektiv. När någon drabbas av en psykos drabbas även familjen och andra närstående. De närmaste kan en längre tid försökt klara upp situationen på egen hand och därför vara mycket ansträngda. I andra fall upplever familjen insjuknandet som plötsligt och blir chockade över den drabbades symtom och beteende. I båda fallen bör man betrakta de närstående som personer i kris och ta hänsyn till detta vid information och stöd. Familjen och/eller andra närstående bör kontaktas inom 24 timmar, eller vid helgdagar nästkommande vardag. Om någon anhörig följt den sjuke till sjukhuset/mottagningen bör denna anhöriga kontaktas först. Vid första kontakten med anhöriga bör information om avdelningens/mottagningens rutiner meddelas, helst både skriftligt och muntligt. Kort information om gången då det gäller utredning och behandling bör även ges. Denna information bör utformas på ett sådant sätt så att den även kan ges utan patientens samtycke samt upprepas vid flera tillfällen. Familjen skall erbjudas en kontinuerlig kontakt med namngiven person. I de fall patienten motsätter sig kontakt med anhöriga skall motivationsarbete inledas i syfte att få detta till stånd. Då någon anhörig tycks extra påverkad eller ansträngd av den uppkomna situationen bör detta uppmärksammas och den anhörige skall erbjudas möjlighet till stödsamtal inom teamet, på annan enhet eller hänvisas till anhörigförening eller Upplysningen. I behandlingen skall de anhöriga involveras enligt vårdprogrammet Integrerad psykiatri.

6 Har patienten minderåriga barn skall samverkansavtalet kring barn till psykiskt sjuka föräldrar gälla. Finns minderåriga syskon bör även dessa ges lämplig information. 4:5 Utredning och diagnostik En noggrann utredning är grunden för en god vårdplanering och optimal behandling. Utredningen skall integreras med behandlingen och alltid ske i dialog med patienten och anhöriga. Syftet med utredningen är framförallt att ställa en korrekt diagnos, kartlägga funktionsförmåga och identifiera riskfaktorer såsom missbruk eller våld. Utredningen bör initieras omgående och pågå parallellt med den tidiga behandlingen. En preliminär diagnos bör ställas inom 3 månader. En utredning skall omfatta: (för mer omfattande beskrivning se ordinarie vårdprogram) Anamnes, inkluderande tidig utveckling. Vid tidigare BUPkontakt skall journaler rekvireras, vid behov kan även förlossningsjournaler och övrig dokumentation från barnhälsovården inhämtas. Somatisk/medicinsk utredning med EEG och CT/MR för att utesluta funktionella eller morfologiska avvikelser som exempelvis hjärnskada eller utvecklingsanomali. Den medicinska utredningen skall även omfatta blodprover för endokrina och metabola funktioner, blod/lever- och elektrolytstatus, vikt, längd och EKG. Diagnostik som utgår från DSM-IV (samtliga axlar) eller ICD-10. Psykosocial utredning som förutom aktuell situation vad gäller bostad, familjeförhållanden arbete och intressen bör omfatta tidigare och aktuella psykosociala påfrestningar, till exempel förluster och konfliktsituationer samt eventuella krisreaktioner. Neuropsykologisk utredning bör omfatta allmän intellektuell funktion, exekutiva funktioner, språklig förmåga, uppmärksamhet, perceptuell förmåga, verbalt minne, motorisk snabbhet och social perception. Sjukgymnastisk utredning med BAS-skattning som bland annat kartlägger hur samlad respektive splittrad patienten är i kroppen och vilken insikt/förståelse patienten har. Utredningen kartlägger även patientens friskfaktorer. Arbetsterapeutisk utredning bör innehålla COPM (bedömning av aktuell aktivitetsnivå), AMPS (bedömning individuellt i aktivitet) samt deltagande i gruppverksamhet på AIR vid 3-4 tillfällen Skattningar skall omfatta GAF, RS-S och CAN. Patienten skall tillfrågas om medverkan i Psykosregistret för nyinsjuknade varvid testerna i detta register används. Fortlöpande riskbedömning, om risk föreligger att patienten skadar sig själv eller andra samt riskbedömning för att patienten avbryter behandlingen.

7 Sektionens alla resurser måste användas i arbetet med nyinsjuknade varför yrkeskategorier som ej finns representerade i alla team, bistår övriga enheter med utredning och behandling utifrån sin specialistkompetens. 4:6 Somatisk vård och utredning Psykiatrin har tillsammans med primärvården ansvar för att utreda och behandla patientens kroppsliga hälsa. Har patienten ej kontakt med primärvården skall detta, vid behov, ordnas Utredning om personens alkohol och drogvanor skall göras och individen skall få kunskap, stöd och uppmuntran till en hälsosam livsstil. Även tandhälsan bör i detta sammanhang uppmärksammas. 4:7 Läkemedelsbehandling Behandling med läkemedel syftar till att reducera symtom och lindra ångest, och därmed hjälpa patienten att återfå tillgång till sina resurser och till en bättre verklighetsuppfattning, vilket ofta är en förutsättning för andra behandlingsalternativ. Antipsykosmedicinering är en hörnsten i behandlingen av patienter med psykos. I akutskedet erbjuds bensodiazepiner för att behandla sömnlöshet och ångest. Antipsykosläkemedel ges i lägsta effektiva dos och skall om möjligt undvikas första veckan, för att få en bild av förloppet utan det påverkas av antipsykosmedicinering. Effekten och biverkningar av insatt dos skall bedömas fortlöpande. Monoterapi bör eftersträvas för att undvika interaktioner och tydliggöra det insatta läkemedlets effekt. Information och tydlighet gentemot patienten om effekter och biverkningar utgör en central faktor. 4:8 Psykosociala insatser De psykosociala insatserna syftar till att hjälpa individen återvinna eller förstärka den sociala funktionsförmågan och därmed underlätta återhämtningen. Insatserna kan bestå av såväl individuella insatser som gruppverksamhet. De individuella insatserna kan utgöras av psykoterapi som bör tillhandahållas alla nyinsjuknade. Finns ej psykoterapeuter inom teamen bör andra utbildade psykoterapeuter inom sektionen utnyttjas. Gruppinsatserna kan vara till exempel ESL kurser och andra etablerade pedagogiska insatser för stresshantering, problemlösning eller undervisning om sjukdom och behandling. För att skapa homogena grupper skall teamen samverka så att detta kommer till stånd. Patienten skall informeras om olika stödinsatser som personligt ombud och kamratstöd och vid behov skall hjälp med ansökan ges. Alla behovsinsatser skall utgå från individens egna mål, intressen och önskemål. 4:9 Rehabilitering Rehabilitering syftar till att återanpassa individen i samhället och arbetslivet. Insatserna skall främja individens boende, studier, arbete, sysselsättning och fritid.

8 Rehabiliteringen skall planeras tidigt i behandlingen och samverkan med kommunen skall, vid behov av insatser därifrån,initieras. Då det gäller arbete och studier skall patienten remitteras till AIR för utredning och plan för återgång till arbete eller studier. För vidare information om utredning och rehabiliteringsinsatser se ordinarie vårdprogram. 4:10 Dokumentation/sammanställning Varje yrkeskategori dokumenterar sin utredning under egna sökord i Melior. När alla utredningar är klara samlas berörda utredare för en sammanställning av respektives resultat/bedömning. Sammanställningen skall bestå av en sammanfattning av varje gjord utredning och denna skall dokumenteras under sökord Nybesöksutredning. Nybesöksutredningen kommer då att innehålla en sammanfattning av samtliga utredningar. De fullständiga utredningarna kommer att finnas under varje yrkesgrupps sökord. Vid det samlande mötet kan sekreterare delta och dokumentera sammanställningen. Sammanställningen skall presenteras för patient och närstående och ligga till grund för det fortsatta arbetet med integrerad psykiatri Hur kom man i kontakt med vården Hur lång tid det gått mellan anmälan och första kontakt med teamet. Hur länge patienten haft psykotiska symtom. GAF skattning Nätverkskarta. 4:11 Överremittering till annan vårdgivare Efter tre månader skall beslut fattas om sektionstillhörighet. Om patienten anses tillhöra sektionens målgrupp skall sektions- och teamtillhörighet bestå under två år eller tills patienten anses färdigbehandlad. Om utredning visar att psykossjukdom ej föreligger skall patienten remitteras till annan vårdgivare. För att underlätta denna remittering och för att patienten snarast skall få kontakt med den nya vårdgivaren bör även muntlig kontakt tas med aktuellt team. Om möjligt bör ansvarig Case-manager besöka mottagande team och presentera patienten på teamkonferens. Om det redan tidigt i utredningen framgår att psykossjukdom ej föreligger (t ex om somatisk orsak till symtomen) bör utredningen avbrytas och patienten överföras till rätt vårdgivare för fortsatt utredning. I vår strävan efter att tillgodose patientens behov av rätt vård är det önskvärt att tillsammans med allmänpsykiatriska sektionen utveckla gemensamma rutiner för överremittering.

9 4:12 Utåtriktad verksamhet För att tidig kontakt med psykiatrin skall etableras skall STOP:s folder om tidig psykos distribueras till vårdcentraler, socialkontor och studenthälsovården. Informationen skall också vara tillgänglig på internet. Med dagens begränsade resurser kan ingen uppsökande verksamhet i t ex skolor bedrivas även om detta är önskvärt. I foldern skall förutom kontaktuppgifter finnas information om symtom och varningstecken på psykos samt information om Integrerad Psykiatri och anhörigsamverkan. På varje enhet skall finnas en folder med information om enhetens rutiner och arbetssätt, telefonnummer till kontaktperson och ansvarig läkare, kort information om utredningens innehåll samt möjligheterna till stöd för anhöriga. Denna folder skall ges till alla patienter och närstående som kommer i kontakt med enheten. 4:13 Uppföljning och kvalitetssäkring Uppföljning och kvalitetssäkring skall göras för att säkerställa en god vårdkvalitet och se hur de egna riktlinjerna påverkar utfallet för patienter och närstående. Uppföljningen bör vara knuten till det kliniska arbetet och ske kontinuerligt genom: Checklista som samlas in av expertgruppens handledare för årlig revision. RS-S remission 8 items, görs återkommande GAF symtom och funktion, görs minst 1 gång/år CAN, görs varje år Patient- och anhörigtillfredsställelse bör skattas årligen Kvalitetsstjärnan, årligen för de patienter som ingår i stjärnans målgrupp Deltagande i det nationella kvalitetsregistret Psykosregistret och därmed kunna jämföra den egna verksamheten med genomsnittet för andra, liknande verksamheter. Behandlingsplaner och plan för personlig utveckling skall upprättas för varje patient Enheterna bör även sträva efter att involvera patienter och närstående i pågående forskningsoch utvecklingsprojekt samt samarbeta med universitet, högskolor och forskningsinstitut för att ytterligare belysa verksamheten.

10 Bilaga I Checklista STOP Enhet/avdelning: Namn: pers.nr: Adress: Tel nr: mobil: E-post adress: Första kontakt med sektionen tid: Enhet: PAK/PAS i slutenvård utsedd: tid: Kontakt patient /anhöriga (ange p resp a) tid: Case manager/pak i öppenvård utsedd Hembesök tid: Första resursgruppmöte: Plan för personlig utveckling: Muntlig/skriftlig information lämnad: (ange p resp a) Utvärdering/uppföljning. Skriv datum och signatur (nej om ej aktuellt, förtydligande på baksida) GAF: CAN: PANSS:

11 RS-S: Kvalitetsregistret: Utredning. Skriv datum och signatur (nej om ej aktuellt, förtydligande på baksida) Anamnes: Somatisk utredning: Psykosocial utredning: Neuropsykologisk utredning: Sjukgymnastisk utredning: Arbetsterapeutisk utredning: Riskbedömning: Diagnos: Patient/anhöriga tagit del av utredningsresultat/diagnos: (ange p resp a) Checklistan skickas när den är ifylld, eller senast 3 mån efter första kontakt till Jeanette Jonsson för uppföljning. Adress: Resursenheten AIR, Kronhusgatan 2F, Göteborg

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ordlista...2 Bakgrund till TOP-projektet...3 Sammanfattning av riktlinjerna...3 Kunskapsläget...4 Rekommendationer...4 Riktlinjer...5 1. Tidig intervention...5 2. Verksamhet för förstagångsinsjuknade...5

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013

Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013 Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Projektet Bättre psykosvård 2013 Innehåll 1. Inledning... 3 Mål... 3 2. Psykos, schizofreni... 4 3. Risktillstånd för psykos... 5 Psykiatrin

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Minnesanteckningar Genomförandegrupp Kvalitetsstjärnan 31/1 03, Göteborg, Lillhagsparken

Minnesanteckningar Genomförandegrupp Kvalitetsstjärnan 31/1 03, Göteborg, Lillhagsparken 1(5) Minnesanteckningar Genomförandegrupp Kvalitetsstjärnan 31/1 03, Göteborg, Lillhagsparken 1. Lägesrapport Psykiatri Östra Kvalitetsstjärnan har tidigare använts i en mindre omfattning inom psykossektionen.

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer