Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015

Transkript

1 KALLELSE Landstingsdirektörens stab Jessica Bräck Tfn E-post Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens sammanträde den 6 oktober 2015 Tid: Tisdagen den 6 oktober 2015 kl Plats: Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Dagordning Gruppmöten Föredragning av ärenden Beslutssammanträde Med vänlig hälsning Jessica Bräck Sekreterare Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2

3 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 6 oktober 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: xxx Tid för justering: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 197 Landstingsdirektörens rapport CK Delårsrapport för landstingsstyrelsens övergripande verksamheter 2015 CK Ändring i bolagshandlingar för Transitio AB CK Ändring i bolagshandlingar som berör Gamla Uppsala Buss AB CK Ändring av bolagshandlingar för Inera AB CK Program för uppföljning av privata utförare CK Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset CK Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen budget för gemensamma verksamheter 2016 CK Rutin för ekonomirapportering CK Landstingets i Uppsala län risk och sårbarhetsanalys CK Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen CK Initiering av upphandling av helikopter för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset CK Revidering av Riktlinjer för länshandikapprådets organisation och verksamhet CK Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer CK Ansökan om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård CK

4 212 Bidrag till patienter över 65 år med hemodialys i hemmet CK Regional HTA-verksamhet CK Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar CK Initiering av upphandling avseende kontorsprogramvaror och tillhörande tjänster CK Initiering av upphandling avseende servicelicenser och tillhörande tjänster CK Landstingets förtjänsttecken 2015 CK Översiktsplan Östhammars kommun Remissyttrande till Östhammars kommun 219 Fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala Remissyttrande till Uppsala kommun CK CK En kommunallag för framtiden Remissyttrande till Finansdepartementet CK Granskning av processen för stora investeringar i landstinget Svar till revisionen CK Förbättra förutsättningarna för sjukvårdens utveckling Svar på motion CK Hjälpmedel för självtest Svar på motion CK Sammanträdestider 2016 för landstingsstyrelsen CK Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med september 2015 CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom - KOMPLETTERAS CK

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) 195 Val av justerare Landstingsstyrelsen utser xxx att jämte ordförande Börje Wennberg (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: 196 Fastställelse av föredragningslista Landstingsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Dnr CK Landstingsdirektörens rapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner landstingsdirektörens redovisning av aktuell och pågående verksamhet inom landstinget: Bilaga 197 Ärendet Landstingsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet inom landstinget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen godkänna redovisningen. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2015 Avtal om regional samverkan Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen beslutade den 29 september att anta Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för perioden för egen del, och att rekommendera landstingen att göra detsamma. I samverkansavtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso- och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas effektivt. Det nya avtalet öppnar för fler gemensamma verksamheter och områden för samverkan jämfört med tidigare. Sjukvårdsregionen ska också utreda möjligheten att öka valfriheten, så att patienter ska kunna välja vårdgivare inom den så kallade slutenvården, det vill säga vård av patienter som ligger på sjukhus. Avtalet reglerar även köp av vård vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Fördjupad uppföljning och utvärdering Inom området fördjupad uppföljning planeras för närvarande fyra olika granskningar att genomföras hösten 2015; vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer. Under oktober månad kommer dessutom nästkommande års arbete att planeras utifrån en nyligen framtagen avdelningsgemensam prioriteringsprocess. Metodutveckling sker kontinuerligt samt inom ramen för ett SKL-projekt med syfte att ta fram en nationell modell för fördjupad uppföljning. Samverkan kring lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) har haft en planeringsdag kring ny lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården. Företrädare från kommunernas hälso- och sjukvård och från landstingets öppen- och slutenvård gav föredragningar om vägar framåt tillsammans och hur vi bör förbereda oss. Ansvarigt kansliråd på Socialdepartementet berättade om den aktuella lagstiftningsprocessen. Inom TKL fanns stöd för att även Uppsala län ska följa den nationellt föreslagna 3-dagars regeln men nuvarande överenskommelse behöver ändå ses över. Det uppdraget gavs till processgruppen vårdkedjan. Gruppen fick också i uppdrag att analysera varför antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar i slutenvården varierar mellan kommunerna. Vidare uppdrogs bl.a. den tidigare gruppen för samordnad individuell plan att ta fram förslag på förenklad SIP och E-hälsogruppen tillsammans med patientsäkerhetsgruppen att se över IT-verktyg.

9 2 Anhörigstöd Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor har påbörjat arbetet med att stegvis implementera handlingsplanen och aktivitetsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna. Inbjudan om att delta som pilotverksamhet har gått ut på bredden och ett tiotal avdelningar på Akademiska sjukhuset, Närpsykiatri i Norduppland samt Hälsa och habilitering avser att delta. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår enligt tidplan. Inriktningen för projektet är att se över uppdraget för primärvården, fokus på svårt och/eller kroniskt sjuka, möta den ökande psykiska ohälsan, stimulera förebyggande och tidiga insatser samt jämlik vård över hela länet. Samverkan sker med andra utredningar kring e-hälsa, rehabilitering, utveckling av mobila team, handlingsplan för psykisk ohälsa och närvårdsutvecklingen i länet. Dialog förs med referensgrupper i form av vårdgivarrepresentanter från branschråd primärvård, fackliga representanter från SAMLA, representanter från länshandikapprådet och pensionärsrådet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott är politisk styrgrupp där rapportering sker månadsvis. Delrapport ska lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december och slutrapport feb/mars till vårdsstyrelsen. Folkhälsa en kartläggning I syfte att skapa en bild över hur Landstinget i Uppsala län tillsammans med samarbetspartners arbetar med området folkhälsa har en kartläggning av området genomförts. Kartläggningen visar dels hur arbetet med folkhälsa sker internt inom landstinget och dels vilka delar som Länsstyrelsen i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län ansvarar för. Viss problematik kring samordning och styrning inom området har kunnat lösas under arbetets gång, exempelvis har samordningen på Landstingets ledningskontor tydliggjorts, representationen till Länsstyrelsen samarbetsgrupper förbättrats och det har bildats ett programråd inom hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Uppdraget för programrådet är att samverka med övriga programråd inom landstinget och med övriga landsting i Uppsala-Örebroregionen för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård i hela regionen. Inom vissa områden som har belysts i samband med kartläggningen behövs ett fortsatt arbete. Läkemedelskostnader jan augusti Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till augusti 2015 uppgick till kr. Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 494 mnkr vilket innebär en ökning på 6,2 % jämfört med samma period Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 9,3 %. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,2 %. De preparat som står för de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar såsom Reumatoid artrit samt blodpropp. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 225 mnkr vilket innebär en ökning med 4,8 % jämfört med samma period föregående år. De preparat som står för de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar, lymfom/leukemi samt immunglobuliner. Läkemedel mot hepatit C förskrivs enligt smittskyddslagen och faktureras ledningskontoret till en kostnad av 49 mnkr. Landstingets sidoavtal med berörda företag har hittills gett en återbetalning på 2 mnkr.

10 3 Epidemiövning Med tanke på de händelser som inträffat under senare år med epidemiska utbrott såsom, pandemin 2009, mässlingsutbrottet 2013, ebola 2014 och pulverbrev 2015 planerar smittskyddsenheten tillsammans med beredskapssamordnarna i landstinget att genomföra en epidemiövning. Ett förberedande möte hölls 27/8 med inbjudna deltagare från Länsstyrelsen, Milo Mitt, SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och infektionskliniken. En bred inbjudan till epidemiövningen 19/11 har skickats ut. Den kommer att genomföras som en övning i seminarieform med ca 40 deltagare. Övningen kommer att utgå från några scenarier som innefattar behov av massvaccination, avgränsning och isolering av smittade och i hög utsträckning också innefatta de kommunikationsproblem som kan uppstå vid ett utbrott av smittsamma sjukdomar. Övningen kommer att utgå från gällande epidemiplaner och kommer förhoppningsvis att ligga till grund för en reviderad epidemiberedskapsplan för landstinget. Frisktandvårdskonferens Den september arrangerade Folktandvården en nationell frisktandvårdskonferens i Uppsala. Samtliga landsting/regioner deltog. Föredrag hölls av både egna medarbetare och externa föreläsare. Ett tema gällde hur Folktandvården ska kunna intressera fler äldre och även personer med annan kulturell bakgrund för Frisktandvård. Ett annat tema var aktuell forskning om effekter på tandhälsa och vårdpanorama av frisktandvårdsmodellen, d.v.s. tandvård till fast pris. Utbildning om alkoholpreventivt arbete på vårdcentraler För att stärka primärvårdens personal i det alkoholpreventiva arbetet har Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering under oktober månad arrangerat tre utbildningsdagar kring riskbruk, alkoholproblem och samtalet om alkoholvanor med patienter. Utbildningens syfte är att stödja arbetet med att utveckla ett strukturerat arbetssätt med en lokal rutin för det alkoholpreventiva arbetet på vårdcentralen. Tvärprofessionella team om 3-5 personer från tolv vårdcentraler har genomgått utbildningen som följs upp med ytterligare två halvdagsutbildningar samt besök hos deltagande vårdcentraler inom loppet av ett år. Tolkcentralen värd för nationell konferens Tolkcentralen i Uppsala stod september som arrangör för den nationella konferensen Samordnarkonferens. Under två dagar utbytte närmare 40 stycken samordnare och administratörer, från Umeå i norr till Malmö i söder, erfarenheter med varandra. Konferensen är ett led i att få ett mer homogent arbetssätt i denna komplexa verksamhet. Flytt för Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa kommer att lämna sina respektive lokaler på Samariterhemmet och Grottan i Uppsala sista september. Ny adress från och med 1 oktober är Märstagatan 2. Planen är att ha öppet för akuta besök trots flytt, samt att under 1-2 oktober ha något nerdragen verksamhet. Därefter ska verksamheten vara igång som vanligt.

11 4 Hälsoundersökningar för asylsökande Det stora antalet asylsökande har gjort att Cosmos har fler patienter än tidigare med väsentligen oförändrad personalstyrka. Nu har en mobilisering skett och med stöd från sjuksköterskor, läkare och psykologer från olika delar av landstingets verksamheter likväl som privat kan nu fler tider för hälsoundersökning erbjudas. Hälsoundersökningarna är ett mycket viktigt steg för de asylsökande och innefattar ett systematiskt arbetssätt för att säkra bästa möjliga hälsa för den asylsökande. Analys av återinläggningar i slutenvården Ett projektteam analyserar samtliga återinläggningar i slutenvården från 1 juni och året ut. Detta redovisas till sjukhusklinikerna och till vårdcentralerna. Var och en kan då själva analysera de patienter där de varit involverade i vården. Veckovisa analyser sker nu löpande och ambitionen är att permanenta arbetssättet i och med budgetåret Seminarium med Intermountain Healthcare Under september månad erbjuder Hälsa och habiliteringen flertalet utbildningsaktiviteter och seminarier riktade till primärvård och andra intresserade aktörer. Den 15 september var Intermountain Healthcare på besök för att dela erfarenheter om att leda och styra vård mot ökad kvalitet och därmed lägre kostnader. Här diskuterades ingående modeller för hur kvalitetsutveckling kan byggas in i ordinarie arbete. Vidare presenterades fall och frakturförebyggande arbete inom SÄBO, värdebaserad vård samt ett systematiskt sätt att minska återinläggningar inom slutenvården genom att involvera samtliga landstingsaktörer. Seminariet hade bredd bland besökarna då vi hade med deltagare från Akademiska sjukhuset, primärvården, Lasarettet i Enköping, Landstingets ledningskontor och landstingspolitiker. Akademiska underlättar för patienter att söka specialistvård Den 1 september blev det enklare för patienter att själva söka vård på Akademiska sjukhuset. Då infördes Egen vårdbegäran, en slags egenremiss, som skickas via en nedladdningsbar blankett på webben eller via e-tjänster på 1177 till någon av specialistmottagningarna inom öppenvården. Sjukhuset blir dessutom först i landet med att införa en central enhet som vid behov lotsar patienterna rätt. Akademiska öppnar centrum för patienter med ovanlig blodsjukdom Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset. Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos få rätt diagnos och behandling snabbare. Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om

12 5 året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Uppsala läns landsting 90 % avseende telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 %. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i Uppsala län uppgick till 90 % vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sjukhusen inom landstinget i Uppsala län ligger runt 80 % för nybesök och 84 % för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för perioden januari till juli. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet samtliga månader för perioden januari till juli Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning HR-avdelningen på ledningskontoret har gjort en kartläggning av de vägar som leder till svensk legitimation för läkare och sjuksköterskor utbildade i andra länder. Detta har lett till ställningstaganden om vad landstinget kan göra för att bidra till detta samt att skapa långsiktigt hållbara arbetssätt och strukturer i dessa frågor. Behov för kompletterande utbildning och möjlighet till provtjänstgöring inom olika områden har identifierats. Därefter har två områden prioriterats för fortsatt arbete under hösten. 1. Struktur och program för hur legitimerade läkare med examen från länder inom EU/EES blir anställningsbara för specialisttjänstgöring. Det gäller både de med svenska som modersmål och de som har sitt ursprung i andra EU/EES-länder. Det här är en grupp läkare som med viss komplettering och med klinisk praktik blir anställningsbara. 2. Skapa en struktur för hantering av provtjänstgöring för specialistläkare från länder utanför EU/EES (inför svensk legitimation). Denna grupp läkare har många gånger lång erfarenhet inom sin specialitet, men måste dock genomgå en av Socialstyrelsen anmodad provtjänstgöring för att få sin svenska läkarlegitimation. Därefter blir dessa läkare anställningsbara som legitimerade läkare eller i relevant specialisttjänstgöringsutbildning för att erhålla svensk specialistexamen. Samverkan med andra aktörer Landstinget har inlett arbete i frågorna med Arbetsförmedlingen och just nu deltar landstinget i ett arbete med en ansökan till Europeiska socialfonden. Medel för att arbeta med integrationsfrågor är utlysta. Arbetsförmedlingen planerar bl.a. för start av en särskild SFI-utbildning för Akademiker inom legitimerade vårdyrken och då i samverkan med kommunerna i länet och landstinget.

13 6 Upphandling En upphandling av rekryteringsföretag gällande sjuksköterskor utbildade inom EU/EES pågår. Behov finns att skapa en organisation för de frågorna inom landstinget. Planering pågår. Konkreta insatser under 2015 De landstingsövergripande medel som avsatts för utländsk utbildad personal har använts för följande insatser; 1. Kompletterande språkundervisning i sjukvårdssvenska och samhälls- och författningskunskap har tillhandahållits för ett antal läkare och sjuksköterskor. 2. Två läkare har fått möjlighet till provtjänstgöring inför sin svenska legitimation, båda är specialister inom bristkompetenser. Ytterligare ett par läkare kommer att påbörja sin provtjänstgöring under hösten. 3. Tre spanska grundutbildade sjuksköterskor är anställda vid Akademiska sjukhuset samt en barnmorska från Etiopien har anställts som undersköterska och får utbildning i medicinsk svenska inför sin svenska sjuksköterskelegitimation. Wiks folkhögskola Wiks Folkhögskola arbetar med en genomlysning som förmodligen kommer att utmynna i en intern omorganisation. Tillförordnad rektor John Sjöberg leder på Kulturnämnden/skolans styrelses uppdrag arbetet. Tidigare rektor Lars Gejpel slutade sitt arbete den sista juli. Wiks slott Wiks Slott har äntligen kunnat använda Hotell Anna igen, sedan vattenskadan sedan en månad tillbaka är åtgärdad. Bokningsläget ser trots landstingets svåra ekonomiska situation relativt bra ut. Skördefesten på Wik ägde rum den 20 september Länsbiblioteket Länsbiblioteket jobbar utåtriktat; augusti deltog 13 ungdomar från länet i skrivarlägret Unga skrivare på Wiks folkhögskola augusti deltog 24 barn- och ungdomsbibliotekarier på Mötesplats Läskonster som innehöll föreläsningar, metodutbildning och erfarenhetsutbyte 10 september deltog ca 55 medarbetare från folkbiblioteken i Uppsala län på den första basdagen inom det interregionala projektet Dela Läslust Kulturenheten Kulturnämnden har fastlagt nya riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning, som tydliggör både hur det praktiska arbetet går till med val av konst tillsammans med konstgrupper och hur olika beslutsprocesser ser ut. Arbetet med konstombud på landstingets olika förvaltningar har startat. Konstombuden är Kulturenhetens kontaktpersoner i frågor gällande konst, t ex vid inventeringar.

14 7 Kulturenheten har beviljats 350 tkr av Statens kulturråd för projektet Dans i rörelse. Syftet med projektet är att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt att nå ny publik i hela länet. Projektet med satsningen på professionell dans är en del av arbetet med den regionala kulturplanen. Certifikat förnyat för miljöledningssystem Landstingets certifikat för miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001:2004 är förnyat. I våras genomfördes den första uppföljande revisionen med ett nytt certifieringsföretag med goda resultat. Bland annat nämns i revisionsrapporten att det genomgående finns en hög miljömedvetenhet och kännedom om mål och handlingsplaner bland landstingets medarbetare. I december i år har landstinget haft ett certifierat miljöledningssystem i tio år. Mediebilden av landstinget 1 31 augusti 2015 Större nyheter I augusti inleddes landstingets satsning på kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor. Detta fick positiv uppmärksamhet både lokalt och i riksmedia. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Dirigerar bättre utan upphandling Byggstart för Akademiskas teknikhus Storsatsning på miljövänligare stadsbussar i höst Plats för vårdcentral i Gottsunda centrum Elevprojekt för ungas psykiska hälsa startas av Akademiska Akademiska först med ny antikroppsbehandling UL vill att bilisterna ska prova på lokaltrafiken Säkrare vård med gemensam journal Upplands unga i topp vad gäller tandhälsa Ackis inför egenremiss Ny parkeringsplats för Lasarettet i Enköping Uppsala län har lägst antal självmord i landet Konsten till tröst för patienterna Negativt: För få går på cellprovtagning Familj kritisk efter dödsfall Barnmorska tog knark på jobbet Svar dröjde vid test av cancer Racheal, 26, dog efter förlossning Nekats buss med elrullstol Sjukhusbygget ska utredas Tvingades amputera efter blodförgiftning Resenärer har betalat för mycket Svår vardag utan rehabilitering

15 8 Osäkert i landstinget i höst Neutralt: Läget på akuten har förbättrats Väg till Akademiska stängs av Många krigsskadade har vårdats på Akademiska Mjuka-linjen-hållplats vid Akademiska dras in Uppsalaelever riskerar bli utan skolskjuts skolstarten Nattmänniskor löper högre risk för karies Sjuksköterskebrist i höst Landstingsdirektör saknas fortfarande Nya tider för busstrafiken i länet För få tandvårdsvikarier Stort tryck på vården efter larm om smitta i scoutläger Landstingen saknar kompetens för nyanländas psykiatriska vård Nätjournaler för psykiatrin

16 Landstingsdirektörens ekonomirapport Januari-augusti 2015 (T2)

17 2 (11) Ekonomi Sammanfattning Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Oroväckande är att så många förvaltningar har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 164 miljoner kronor. Landstinget behöver vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,6 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. +56 mnkr -200 mnkr +7 mnkr +8 mnkr 1 Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

18 3 (11) Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-41 mnkr). Total budgetavvikelse -19 mnkr -21 mnkr -21 mnkr +101 mnkr -89 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-augusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under de sista fyra månaderna av året. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och Alf-intäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter

19 4 (11) På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen per augusti för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår det att tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent exklusive jämförelsestörande poster 2. Föregående prognos var nettokostnaden 4,4 procent. Det ökade underskottet på Akademiska sjukhuset med 100 miljoner kronor motsvarar en dryg procent i nettokostnadsökning och motsvarar alltså den totala ökningen av nettokostnadsutvecklingen från 4,4 till 5,4 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Prognos 2015 Föreg. prognos Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Nettokostnadsutveckling 5,4 4,4 3,1 5,5 5,6 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår vid månadsskiftet till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt -2,60 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex 2 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

20 5 (11) på -2,47 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 3,65 procent att jämföra med jämförelseindex på 3,86 procent. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2015 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av J- huset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta 24 miljoner kronor mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping, 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska, 47 miljoner kronor. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepå 37 miljoner kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsätta. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 424 miljoner kronor, vilket alltså är 282 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-176 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-51 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med Årets löneöversyn är avslutad och ny lön samt retroaktiv lön är utbetald för samtliga förbund. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 180 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 133 årsarbetare. Sjukhuset redovisar i sin delårsrapport att av dessa är 54 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Enligt delårsrapporten kan eventuella effektiviseringar inte bekräftas av detta arbete innan analysen och arbetet är genomfört under Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat fysioterapeuter och

21 6 (11) psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av svårt rekryteringsläge. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 55 miljoner kronor till och med augusti. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrd personal vid nästan alla verksamhetsområden, främst sjuksköterskor men även inhyrda läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Primärvården ser i dagsläget inga tecken på att kostnaderna kommer att minska under Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut aug 2015 aug Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter augusti 4,9 procent. Sjukfrånvaron är på samma nivå som för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol var sjukfrånvaron 4,5 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (-29 år, år, 50 år-) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön är sjukfrånvaron i stort oförändrad jämfört med 2014 för både kvinnor och män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. Se vidare sjukhusets delårsrapport. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 46 miljoner kronor efter augusti och det är fem miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent

22 7 (11)

23 8 (11) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

24 9 (11) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad ,15 0,51 48 Svensk aktiemarknad ,03 7,78 19 Utländsk aktiemarknad ,70 5,42 20 Alternativa investeringar ,00 0,25 13 Kassa 0 0 0,00 0,51 0 TOTALT: Likvida medel inkl korta placeringar: Belopp: Räntetilläggskonto Nordea Swedbank TOTALT:

25 10 (11) Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa

26 nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna. 11 (11)

27 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Diana Brisenborn Dnr CK Delårsrapport för landstingsstyrelsens övergripande verksamheter 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna delårsrapporten för landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Ärendet Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar för perioden januari till augusti 2015 ett resultat på minus 1 miljon kronor vilket är 8 miljoner kronor sämre än budget och 12 miljoner sämre än samma period föregående år. Årets resultat förväntas bli minus 36 miljoner kronor. Den enskilt största posten som påverkar resultatet är kostnaderna för smittskyddsläkemedel för behandling av hepatit C, som förväntas uppgå till omkring 90 miljoner kronor i år. Finansförvaltningens prognostiserade årsresultat är 162 miljoner kronor. Om jämförelsestörande poster tas bort så är det prognostiserade resultatet 50 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor bättre än budget. Förbättringen beror framförallt på högre statsbidragsintäkter för läkemedel. Samtidigt är skatteintäkterna och ränteintäkterna lägre än budget. Patientnämndens kansli lämnar en prognos för året som är i enlighet med budget. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Ekonomidirektören Budgetchefen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

28 Delårsrapport augusti 2015 Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingets ledningskontor inkl. förtroendemannaorganisationen, centrala avgifter, regionala medel, Patientnämndens kansli samt Finansförvaltningen

29 Viktiga händelser Nytt utvecklingsår ska ge sjuksköterskor en bättre start Landstinget satsar på ett kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor. Konceptet är framtaget i nära samarbete med erfarna sjuksköterskor och Vårdförbundet. Från och med hösten 2015 kommer nyexaminerade sjuksköterskor som anställs vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa- och habilitering att få delta i ett program som ska ge en bättre övergång från studierna till yrkeslivet. Sjuksköterskorna kommer bland annat att erbjudas föreläsningar och diskussionsseminarier med erfarna sjuksköterskor inom områden som till exempel stresshantering, kommunikation och ledarskap. Sköterskorna får också öva på praktiska moment tillsammans med erfarna instruktörer. Utvecklingsåret är ett komplement till verksamheternas befintliga introduktionsprogram. Studielön specialistsjuksköterska Från och med höstterminen 2015 erbjuder landstinget studielön till sjuksköterskor som vill studera vidare på specialistsjuksköterskeprogrammen. Studielönen omfattar 75 procent av grundlönen under tiden studierna pågår. Erbjudandet gäller sjuksköterskor som studerar vidare inom anestesisjukvård, distriktssköterska, intensivvård, operationssjukvård samt psykiatrisk vård. Beslutet är ett led i landstingets arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare och att säkra kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor. Landstinget centralt satsar 5,5 miljoner kronor på studielön men ytterligare platser kan bli aktuella vid respektive förvaltning. Arbete med att ta fram ett nytt regionavtal Arbete med att ta fram ett nytt samverkansavtal mellan landstingen i sjukvårdsregionen pågår. Avtalet kommer att gälla från 1 januari 2016 och omfatta elektiv och akut sjukvård, såväl öppen som sluten vård inom Akademiska sjukhusets vårdutbud. Landstingen som omfattas av detta avtal är Landstinget i Dalarna, Region Gävleborg, Region Örebro län, Landstinget i Värmland, Landstinget i Sörmland, Landstinget i Västmanland samt Landstinget i Uppsala län. Ambulansdirigering i egen regi I maj tog Landstinget i Uppsala län tillsammans med Landstinget i Västmanland över ambulansdirigeringen i egen regi från SOS Alarm. Larmcentralerna i de båda landstingen kommer att arbeta som en enhet och, vid behov, avlasta varandra. Ambulanssjukvården har blivit allt mer avancerad och vårdkedjan börjar redan vid den första telefonkontakten. Därför är det viktigt att medicinska bedömningar görs av sjuksköterskor och att dirigeringen görs personal med god lokalkännedom. Satsningar på patientsäkerhetsarbetet I april bildades ett patientsäkerhetsteam vid ledningskontoret i syfte att bidra till en samordning och utveckling av det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Teamet består av chefläkare och fyra samordnare för följande områden: patientsäkerhet, MedControl, vävnad och Infektionsverktyget. Under våren har revisionssvar skrivits till landstingets revisorer angående landstingets åtgärder för vårdrelaterade infektioner. Vidare har en utredning av Strama, smittskydd och vårdhygien genomförts.

30 Sammanfattande analys Landstingets övergripande verksamheter redovisar för perioden januari till augusti ett resultat på minus 1 miljon kronor vilket är 8 miljoner kronor sämre än budget och 12 miljoner sämre än samma period föregående år. Årets resultat förväntas bli minus 36 miljoner kronor. Den enskilt största posten som påverkar är kostnaderna för smittskyddsläkemedel för behandling av hepatit C som förväntas uppgå till omkring 90 miljoner kronor i år. Antalet årsarbetare har minskat med 8 årsarbetare jämfört med samma period i fjol vilket motsvarar en minskning med 4 procent. Det är bland annat ST-läkare primärvård som har minskat. Den totala sjukfrånvaron är 2,5 procent efter augusti och ligger högre än helårsutfallet 2014, vilket var 2,0 procent. Finansförvaltningens prognostiserade årsresultat är 162 miljoner kronor. Om jämförelsestörande poster tas bort så är det prognostiserade resultatet 50 miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor bättre än budget. Förbättringen beror framförallt på högre statsbidragsintäkter för läkemedel. Samtidigt är skatteintäkterna och ränteintäkterna lägre än budget. Patientnämndens kansli lämnar en prognos för året som är i enlighet med budget. Ekonomi Jämförelse mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget Landstingets övergripande verksamheter redovisar för perioden januari till augusti ett resultat på minus 1 miljon kronor vilket är 8 miljoner kronor sämre än budget. Intäkterna avviker positivt mot budget med 2 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att verksamheten har fått in intäkter som inte var kända när budgeten beslutades. Intäkterna är kopplade till en motprestation vilka således även påverkar kostnadssidan, det vill säga årets resultat påverkas inte. Vidare har landstingets riktade FoU-medel har betalats ut i början på året, medan budgeten är periodiserad i tolftedelar. Personalkostnaderna understiger budget med cirka 3 miljoner kronor vilket beror på vakanser på flera avdelningar, men till största del inom verksamheten för AT-/ST primärvård. Samtidigt finns det poster som påverkar utfallet i negativ riktning, dessa är en avsättning för skadelivränta och avgångsvederlag landstingsdirektör. Övriga kostnader överstiger budget med 13 miljoner kronor. Den enskilt största posten som påverkar är kostnader för smittskyddsläkemedel för behandling av hepatit C. Kostnaderna uppgår hittills till nästan 57 miljoner kronor vilket ger en negativ avvikelse mot periodens budget på 28 miljoner kronor. Utfallet för perioden förbättras något då det finns kostnader som inte når budgeterade nivåer, bland annat inom ansvaret för personal- och kompetensförsörjning där det finns aktiviteter budgeterade för bland annat kliniskt utvecklingsår och studielön för vidareutbildning av sjuksköterskor. Dessa aktiviteter är påbörjade men genomförs i huvudsak under hösten. Mnkr Utfall ackum. Budget ackum. Föreg. år ackum. Avvik. utfall/budg Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

31 Jämförelse av delårsresultat mellan åren Årets delårsresultat är 12 miljoner kronor sämre än samma period föregående år vilket beror på kostnaderna för läkemedel för hepatit C. Jämfört med föregående år har både intäkterna och kostnaderna för perioden ökat med ungefär 65 miljoner kronor, vilket framförallt beror på att landstingsanslaget har ökat med 54,5 miljoner kronor. I budget 2015 fick förvaltningen ekonomisk förstärkning för bland annat beslutstöd, smittskyddsläkemedel, förtroendemannaorganisationen och introduktion sjuksköterskor. Förvaltningen erhöll även kompensation för att Landstingets resurscentrum från och med 2015 debiterar ut sina kostnader för ekonomi- och personaltjänster. Föregående år hade verksamheten vidare en statsbidragsintäkt för förbättrad patientsäkerhet, detta statsbidrag utgick Om man bortser från anslagsförändringen, tidigare statsbidragsintäkt och kostnaderna för smittskyddsläkemedel så är både intäkterna och kostnaderna i nivå med föregående år. Personalkostnaderna är nästan 10 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. Ökningen kan förklaras av att en avsättning för skadelivränta har skett med 3,5 miljon kronor, ökade kostnader för arvoden förtroendevalda samt avgångsvederlag landstingsdirektör. Lön arbetad tid har minskat då antalet årsarbetare har blivit färre, mer om detta finns att läsa under medarbetaravsnittet. Årsprognos Landstingets övergripande verksamheter förbättrar sin prognos och lämnar en årsprognos på minus 36 miljoner kronor. Förbättringen beror framförallt på att kostnaderna för smittskyddsläkemedel varit lägre än förväntat under sommarmånaderna. Personalkostnaderna förväntas vara i nivå med budget vid årets slut. Den för närvarande positiva avvikelsen förklaras framförallt av vakanta tjänster avseende ST-läkare primärvård. Trots flertal anställningar av nya ST-läkare har kostnaderna inte ökat i förväntad takt. Differensen förklaras av att några redan anställda ST-läkare har sagt upp sig och flyttat till annan del av landet samtidigt som det har tagit längre tid än väntat att få in nya ST-läkare. Ytterligare kostnader som kommer överstiga budgeterade nivåer är höjd premie för patientförsäkring LÖF, beslutstöd och finansiering av Inera. Samtidigt finns det finns andra kostnader som beräknas understiga budgeterade nivåer, så som exempelvis, räntekostnader för reverser LÖF, sjukfrånvaroinsatser, regionala medel, samt kostnader för kliniskt basår och personer med utländsk utbildning. Åtgärder Några åtgärder planeras inte att vidtas i dagsläget. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat

32 Medarbetare Antalet årsarbetare har minskat med 8 årsarbetare jämfört med samma period i fjol och det motsvarar en minskning med 4 procent. Det är bland annat ST-läkare primärvård som har minskat. Genomsnittligt antal årsarbetare är till och med augusti 196. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är lägre efter augusti än efter maj eftersom semestermånaderna med färre antal årsarbetare får en större tyngd. Budget/riktvärdet för antal årsarbetare är 212 vilket är detsamma som årsprognosen. Timlönekostnaden har som riktvärde den procentuella uppräkningen av personalkostnadsbudgeten. Nuvarande vakanser och förändringar i personalstrukturen förklarar att utfallet efter augusti månad är i stort oförändrad jämfört med Årsprognosen för förändringen av timlönekostnaden är reviderad och bedöms till cirka 2 procent. Den totala sjukfrånvaron är 2,5 procent efter augusti och ligger högre än helårsutfallet 2014, vilket var 2,0 procent. Riktvärdet är en sjukfrånvaro som inte överstiger fjolårets utfall. Ack utfall Riktvärde/Mål/ Prognos Nyckeltal medarbetare 2015 Budget Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % -0,3 2,0 2,0 Förändring i antal årsarbetare jmf samma period föreg. år, antal Procentuell förändring, % -8-4,1% 0 0 Total sjukfrånvaro, % Förändring jfr helår 2014, procentenheter 2,5 0,5 2,0 2,0 0 Inhyrd personal, mnkr 0 0 Åtgärder Några åtgärder planeras inte att vidtas i dagsläget. Måluppfyllelse styrkort Landstingets ledningskontor har inget styrkort för förvaltningen varpå ingen rapportering av måluppfyllelse av styrkort lämnas. Måluppfyllelse miljömål Minska antalet inrikes flygresor under 50 mil Antalet inrikes flygresor under 50 mil har minskat, från 50 stycken första halvåret 2014 till 39 stycken första halvåret Prognosen är att målet uppnås. Säkerställa tankning av 100 % etanol i tjänstebilarna Under första halvåret 2015 var andelen etanol som tankades i tjänstebilen 79 procent, vilket innebär att målet inte kommer att uppnås. Första halvåret 2014 var andelen 100 %. Måluppfyllelse av miljömålen redovisas även i bilaga 4.

33 Finansförvaltningen Jämförelse av delårsresultat mellan åren Finansförvaltningens resultat är vid delårsbokslutet 103 miljoner kronor. Om jämförelsestörande poster exkluderas är resultatet plus 8 miljoner kronor. Resultatet vid delåret 2014 var miljoner kronor. Då ingick dock jämförelsestörande poster på miljoner kronor, främst till följd av Ulleråkersförsäljningen. Om dessa exkluderas var resultatet 64 miljoner kronor. När jämförelsestörande poster har exkluderats är det en resultatförsämring mellan åren på 56 miljoner kronor. Detta beror främst på att finansieringen av landstingets verksamhet har ökat mer än vad Finansförvaltningens intäkter, i form av skatter och statsbidrag, har ökat. Jämförelse mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget Finansförvaltningens resultat är vid delårsbokslutet 103 miljoner kronor medan den ackumulerade budgeten vid delåret är 17 miljoner kronor. Största anledningarna till den positiva avvikelsen mot budget är två obudgeterade engångsintäkter, återbetalning av AFA försäkring och kostnadsbidrag SPV för pensioner, på totalt 100 miljoner kronor vid delåret. Om engångsintäkterna exkluderas är delårsresultatet 2015 alltså 3 miljoner kronor. Försämringen mot budget beror på flera saker. De större negativa avvikelserna vid delåret är lägre skatteintäkter och lägre ränteintäkter. Detta kompenseras delvis av högre statsbidragsintäkter, huvudsakligen på grund av ökade läkemedelsintäkter för Hepatit C. Jämförelse mellan årsbudget och årsprognos Finansförvaltningens prognostiserade årsresultat är 162 miljoner kronor. Om jämförelsestörande poster, på totalt 112 miljoner kronor på helårsbasis, tas bort så är det prognostiserade resultatet 50 miljoner kronor. Budgeten 2015 är 26 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet är alltså en förbättring med 24 miljoner kronor. Förbättringen beror framförallt på högre statsbidragsintäkter för läkemedel. Samtidigt är skatteintäkterna och ränteintäkterna lägre än budget. Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Resultat Patientnämndens kansli Ekonomiskt utfall och årsprognos Förvaltningens ackumulerade resultat är efter andra tertialet 2,7 miljoner kronor vilket kan jämföras med en periodiserad budget på 2,8 miljoner kronor. Förvaltningen lämnar en prognos för året i enlighet med budget. Måluppfyllelse styrkort Patientnämndens prognostiserade måluppfyllelse av styrkortet redovisas i bilaga 3.

34 Bilagor 1. Årsprognos Landstingets ledningskontor inkl. centrala förtroendemannakostnader, regionala medel, centrala avgifter och Patientnämndens kansli 2. Årsprognos Finansförvaltningen 3. Måluppfyllelse styrkort Patientnämndens kansli 4. Uppföljning av miljömål

35 Bilaga 1 Årsprognos Landstingets ledningskontor inkl. centrala förtroendemannakostnader, regionala medel, centrala avgifter och Patientnämndens kansli Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning HSS Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Not INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning ) Fakturerade intäkter för rabatter Smittskyddsläkemedel, HSS finansiering m.m. 2) Ökade kostnader smittskyddsläkemedel på grund av hepatit C 3) Ökade kostader för höjd premie patientförsäkring LÖF, ökade kostader för beslutstöd och it-kostnader. Sjukfrånvaroinsatser, regionala medel och kliniskt basår samt personer med utländsk bakgrund förväntas understiga budgeterade nivåer 4) Minskade räntekostnader reverser patientförsäkring LÖF 5) Utebliven investering Processbaserat ledningssystem

36 Bilaga 2 Årsprognos Finansförvaltningen 1) Avvikelse mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget beror på återbetalningar av AFA medel på 60 mnkr och ett kostnadsbidrag från SPV för pensioner som belastar delåret med 40 mnkr. Dessa poster var inte budgeterade. Även reavinster från fastighetsförsäljningar har gett ökade intäkter. Prognosavvikelsen är även den kopplad till AFA medel, kostnadsbidraget från SPV (52 mnkr på helår) och reavinster. 2) Försämrad skatteprognos jämfört med budget beror främst på lägre slutavräkning 2015 än i tidigare prognos. 3) Den positiva avvikelsen mellan utfall och budget i delåret beror på högre läkemedelsintäkter kopplade till det avtal som staten och SKL har tecknat. Detta beror främst på Hepatit C som innebär att landstinget får ersättning både för 2014 och 2015 men även en högre nivå överlag. Intäkt för 2014 belastar delåret i sin helhet medan utfall 2015 bokats med en tolftedel per månad. Även i utjämningssystemet får landstinget något mer 2015 jämfört med budget. I helårsprognosen jämfört med helårsbudgeten tillkommer en intäkt för höjda arbetsgivaravgifter ungdomar augusti december. 4) På helårs beräknas det bli en negativ avvikelse på 22 mnkr för semesterlön m.m. Vid avstämning av HRsystemet Primula vid delåret var avvikelsen för semesterlön m.m. 30 mnkr och denna post är uppbokad vid delåret. Posten kommer dock minska vid årets slut och beräknas landa på 22 mnkr på helårsbasis, därav den negativa avvikelsen mellan ackumulerat utfall jämfört med budget. 5) Finansförvaltningens nettokostnad för pensioner beräknas bli 32 mnkr lägre än årsbudget. Anledningen till detta är att den intäkt som Finansförvaltningen får från övriga förvaltningarna beräknas bli högre än budgeterat samtidigt som de externa pensionskostnaderna från KPA är i nivå med budget. 6) Avvikelsen mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget beror på att den motbokning som görs på Finansförvaltningen, för den moms som Folktandvården inte får dra av pga konkurrensskäl, i realiteten bokas på en mängd olika konton medan budgeten är lagd i klump på kontot övriga kostnader. 7) Avvikelse beror främst på lägre ränteintäkter än budgeterat, vilket speglar sig både i årsprognos och ackumulerat utfall.

37 Bilaga 3 Måluppfyllelse Patientnämndens kansli = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE Medborgare och kund Mål prognos Upplevelsen av gott bemötande har ökat samt följsamhet handlingsplan Upplevelsen av gott bemötande har ökat Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämndens kansli har under året genomfört en enkät till patienter eller närstående om bl.a. bemötande. Resultatet är ännu inte sammanställt. Ekonomi Mål prognos Verksamhetens resultat ska vara lika med eller större än noll. Förvaltningen har inte i sitt styrkort för 2015 något mål som direkt kan knytas till ovanstående mål. Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningens ackumulerade resultat är efter augusti månad 2,7 mnkr vilket är i nivå med periodens budget. Förvaltningen lämnar en prognos för året i enlighet med budget. Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Förvaltningen har inte i sitt styrkort för 2015 något mål som direkt kan knytas till ovanstående mål. Kommentar/lägesbeskrivning: Patientnämnden har under första halvåret haft en ökning med 23 procent jämfört med första halvåret 2014 samt 52 % ökning jämfört med Produktion Mål prognos Medarbetare Mål prognos Engagerad Medarbetar Index (EMI) har ökat jämfört med 2014 års mätning. Kommentar/lägesbeskrivning: Ingen mätning har ännu skett under 2015.

38 11 (12) Minst 80 % av antalet nya chefer har deltagit i ett av landstingets chefsutvecklingsprogram Förvaltningen har inte i sitt styrkort för 2015 något mål som direkt kan knytas till ovanstående mål. Kommentar/lägesbeskrivning: Förvaltningens enda chef har redan gått strategisk chefsutbildning under 2014, därför fanns inget behov av att ha ett sådant mål Andel chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent Förvaltningen har inte i sitt styrkort för 2015 något mål som direkt kan knytas till ovanstående mål. Kommentar/lägesbeskrivning: Skriftlig arbetsbeskrivning är under framtagande. Allmän visstidsanställning ska bara finnas i undantagsfall. Förvaltningen har inte i sitt styrkort för 2015 något mål som direkt kan knytas till ovanstående mål.

39 12 (12) Bilaga 4 Uppföljning av miljömål = Prognosen är att målet uppnås 2015 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 = Prognosen är att målet inte uppnås 2015 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Prognos Mål: Minska antalet inrikes flygresor under 50 mil. Antalet inrikes flygresor under 50 mil har minskat, från 50 stycken första halvåret 2014 till 39 stycken första halvåret Säkerställa tankning av 100 % etanol i tjänstebilarna. Under första halvåret 2015 var andelen etanol som tankades i tjänstebilen 79 %. Första halvåret 2014 var andelen 100 %.

40

41 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Jens Larsson Dnr CK Ändring i bolagshandlingar för Transitio AB Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att att att godkänna föreslagna ändringar i aktieägaravtal för AB Transitio, godkänna föreslagna ändringar i bolagsordningen för AB Transitio, godkänna föreslagna ändringar i Instruktion för ägarrådet i AB Transitio, tillfoga föreslagna Instruktioner för valberedning i AB Transitio. Ärendet Landstinget samverkar med andra landsting och regioner genom bolaget AB Transitio. Bolagets syfte är att upphandla och finansiera spårfordon och reservdelar. Då ägarbilden förändrats finns behov av att uppdatera ägardokumenten. Det rör sig främst om justeringar som beror av att huvudmännen bildat region etc. Även formaliseringar kring valberedningen. Ingen justering bedöms påverka Landstinget i Uppsala län i negativ riktning. Landstingsdirektören förslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Jens Larsson Dnr CK Ändring i bolagshandlingar som berör Gamla Uppsala Buss AB Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att tillägg ska ske till Gamla Uppsala Buss AB:s bolagsordning under 11, - Köp av fordon om beloppet överstiger SEK exklusive moms per affärstillfälle., justera 11, - Köp eller försäljning av fast eller lös egendom överstigande ett värde om SEK exklusive moms per affärstillfälle till - Köp eller försäljning av fast eller lös egendom (exklusive fordon) överstigande ett värde om SEK exklusive moms per affärstillfälle. Ärendet Landstinget äger bolaget Gamla Uppsala Buss AB. Bolagets uppdrag är att handa uppgifter som ankommer på landstingskommunen inom kollektivtrafikområdet. Främst att bedriva busstrafik i Uppsala tätort (de gröna bussarna). Fråga har uppstått från bolagets sida om justering kan ske av beloppsgränserna som gäller vid köp av fordon (främst då bussar). Det är vanligt att man överstiger beloppet kr vid avrop av upphandlade fordonsavtal inom budget. I sådana fall måste man enligt nuvarande bolagsordning sammankalla bolagsstämma. Bolagets styrelse föreslår ett nytt takbelopp kr. Någon negativ effekt för landstinget bedöms inte uppstå. Landstingets fullmäktige måste godkänna en ändring i bolagsordningen (bolagsordningen 13). Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

86

87

88

89

90

91 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Jens Larsson Dnr CK Ändring av bolagshandlingar för Inera AB Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna aktieägaravtal för Inera AB. Ärendet Samtliga Sveriges regioner och landsting äger tillsammans bolaget Inera AB. Bolagets syfte är att koordinera och tillhandahålla tjänster inom e-hälsa och e-förvaltning. En del av uppdraget efterträder de uppgifter som tidigare låg i Center för ehälsa i samverkan (CeHis). Bolagsägarna har nu enats om att formalisera ett aktieägaravtal. Dokumentet bedöms inte påverka landstinget i någon riktning, utan formaliserar enbart förhållandet mellan parterna (särskilt efter CeHis avvecklande). Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

92

93

94

95

96

97

98

99 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Nina Anundsson Dnr CK Program för uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta program för uppföljning av privata utförare för perioden enligt bilaga. Bilaga 202 Ärendet Inom landstingskommunala verksamheter har andelen privata utförare ökat under de senaste åren. Liksom för utförare i egen regi har landstinget ett huvudmannaskap för de privata utförarna och en skyldighet att följa upp och ha insyn i de bedrivna verksamheterna. Utredningen Privata utförare - kontroll och insyn (SOU 2013:53) belyste problemet kring uppföljning av privata utförare. Detta resulterade till ändringar i kommunallagens tredje och sjätte kapitel som trädde i kraft den första januari Målet var att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Lagändringarna innebär i korthet att: landsting och kommun har skyldighet att systematiskt och strukturerat följa upp verksamhet som enligt avtals drivs av en privat utförare, landstinget genom avtal möjliggör allmänhetens möjlighet till insyn av verksamheten som bedrivs, landsting och kommun har en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare, fullmäktige, under varje mandatperiod, ska besluta om ett program med generella mål och riktlinjer för uppföljning av privata utförare. Förvaltningarnas arbetsmetoder med avtalsuppföljning varierar beroende på den skiftande karaktären i de upphandlade avtalen och de varierande uppföljningskrav som ställs i dessa. Inom vissa förvaltningar saknas det en formulerad målsättning kring vad uppföljningen ska syfta till. Generellt kan förvaltningarnas återkoppling till nämnder och styrelse kring uppföljningsarbetet struktureras vilket programmet syftar till att förbättra. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

100 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Det bör också finnas en konsekvensanalys genomförd inför att beslut fattas kring att upphandla och konkurrensutsätta nya områden inom landstingskommunal verksamhet där ekonomiska förutsättningar, eventuella konsekvenser för egen regi och samverkanskrav ska beaktas. Lagstiftningen ställer krav på att allmänheten ska kunna jämföra olika utförare när det finns flera leverantörer att välja mellan vilket kommer innebära att landstinget på sin webbplats tydligare ska presentera de uppföljningar som genomförts hos privata utförare. Landstinget ska också fortsätta att medverka till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Ett förslag till program för uppföljning har skickats på internremiss till berörda förvaltningsdirektörer; hälsa och habilitering, landstingsservice och kollektivtrafikförvaltningen. Synpunkterna har beaktats och implementerats i förslag till program för uppföljning av privata utförare. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

101 Dnr CK Hälso- och sjukvårdsavdelningen Nina Anundsson Tfn E-post Landstingsstyrelsen Program för uppföljning av privata utförare Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anta program för uppföljning av privata utförare för perioden enligt bilaga. Ärendet Inom landstingskommunala verksamheter har andelen privata utförare ökat under de senaste åren. Liksom för utförare i egen regi har landstinget ett huvudmannaskap för de privata utförarna och en skyldighet att följa upp och ha insyn i de bedrivna verksamheterna. Utredningen Privata utförare - kontroll och insyn (SOU 2013:53) belyste problemet kring uppföljning av privata utförare. Detta resulterade till ändringar i kommunallagens tredje och sjätte kapitel som trädde i kraft den första januari Målet var att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Lagändringarna innebär i korthet att: landsting och kommun har skyldighet att systematiskt och strukturerat följa upp verksamhet som enligt avtals drivs av en privat utförare, landstinget genom avtal möjliggör allmänhetens möjlighet till insyn av verksamheten som bedrivs, landsting och kommun har en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare, fullmäktige, under varje mandatperiod, ska besluta om ett program med generella mål och riktlinjer för uppföljning av privata utförare. Metod Under 2015 har en arbetsgrupp inom landstingets ledningskontor arbetat fram ett förslag till program utifrån de fastslagna lagändringarna i kommunallagen. Arbetet har drivits i projektform. Under arbetets gång har inventeringsmöten genomförts med berörda förvaltningar för att identifiera vilka landstingskommunala avtal som idag finns med privata utförare, vilka verksamheter som berörs, hur avtalsuppföljningen ser ut idag samt för att fånga upp förvaltningarnas eventuella förslag till förbättringsmöjligheter. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

102 2 (2) Samtliga landsting och kommuner är ålagda att under varje mandatperiod anta ett program för uppföljning av privata utförare i fullmäktige. En förfrågan skickades därför ut till samtliga landsting genom SKL:s nätverk för hälso- och sjukvårdsdirektörer för att identifiera hur övriga landsting arbetat med frågan. Flertalet landsting befinner sig i en arbetsprocess att formulera ett program, för översikt se matris bilaga 1. Arbetsgruppens förslag till program för uppföljning har under sommaren 2015 skickats på internremiss till berörda förvaltningsdirektörer; hälsa och habilitering, landstingsservice och kollektivtrafikförvaltningen. Deras synpunkter har beaktats och implementerats i förslag till program för uppföljning av privata utförare, se bilaga. Sammanfattande analys Förvaltningarnas arbetsmetoder med avtalsuppföljning varierar beroende på den skiftande karaktären i de upphandlade avtalen och de varierande uppföljningskrav som ställs i dessa. Inom vissa förvaltningar saknas det en formulerad målsättning kring vad uppföljningen ska syfta till. Generellt kan förvaltningarnas återkoppling till nämnder och styrelse kring uppföljningsarbetet struktureras vilket programmet syftar till att förbättra. Det bör också finnas en konsekvensanalys genomförd inför att beslut fattas kring att upphandla och konkurrensutsätta nya områden inom landstingskommunal verksamhet där ekonomiska förutsättningar, eventuella konsekvenser för egen regi och samverkanskrav ska beaktas. Lagstiftningen ställer krav på att allmänheten ska kunna jämföra olika utförare när det finns flera leverantörer att välja mellan vilket kommer innebära att landstinget på sin webbplats tydligare ska presentera de uppföljningar som genomförts hos privata utförare. Landstinget ska också fortsätta att medverka till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. Bilagor Matris över landstingens arbete med program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Kopia till: Landstingets förvaltningsdirektörer

103 Program för uppföljning av privata utförare

104 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: DATUM: CK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 LAGRUM 3 3 FULLMÄKTIGES UPPDRAG 3 4 PROGRAMMETS OMFATTNING 3 5 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES MÅL OCH RIKTLINJER FÖR UPPFÖLJNING Generella mål för uppföljningen Generella riktlinjer för uppföljning 4 6 ARBETSMETODER UPPFÖLJNING 4 7 UPPHANDLING 4 8 ALLMÄNHETENS INSYN Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare 5 9 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES UPPDRAG TILL NÄMNDERNA 5 10 ÅTERRAPPORTERING TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 6 Bilaga 1 Matris över nivåindelning, arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget 2 (6)

105 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: DATUM: CK Inledning Landsting är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal överlämnats till en privat utförare. Landstinget är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi i enlighet med kommunallagen 3 kap. 16a 18 b. 2 Lagrum Enligt 3 kap. 16 kommunallagen (1991:900) får ett landsting efter beslut av landstingsfullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b (3 kap. 18 c KL). Privata aktörer blir oftast privata utförare genom avtalstecknande efterföljande offentligt upphandling (LOU, LUF) eller genom införda valfrihetssystem (LOV). När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten (3 kap. 19 KL). Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över (3 kap. 19 a KL). När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig (6 kap 8 a ). 3 Fullmäktiges uppdrag Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b KL). 4 Programmets omfattning Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig och rör invånarna och innefattar både helt upphandlade verksamheter, som länstrafik och medicinsk vård, och verksamheter som delvis är upphandlade, till exempel telefonitjänster inom landstinget och textilförsörjning till länets sjukhus. Uppföljningen kan se olika ut beroende på hur angelägen verksamheten är från allmän synpunkt då kravet på uppföljning och kontroll är högre för verksamheter där invånarna är beroende av verksamheten. 3 (6)

106 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: DATUM: CK Landstingsfullmäktiges mål och riktlinjer för uppföljning 5.1 Generella mål för uppföljningen Målen med landstingets uppföljning och utvärdering är att: säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. 5.2 Generella riktlinjer för uppföljning Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Landstingsstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. 6 Arbetsmetoder uppföljning Inom landstinget finns privata utförare inom en mängd förvaltningar och verksamhetsområden med en variation av tjänsteutbud och arbetssätt vilket medför att nivån på uppföljningen delvis varierar och anpassas efter den upphandlade tjänsten. Gemensamt för förvaltningarna är att uppföljningarna ska bedrivas enligt de nivåer som beskrivs i matris, bilaga 1. 7 Upphandling Alla upphandlingar som genomförs av landstinget ska följa upphandlingspolicyn och riktlinjer för upphandling som fastställts av landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län. Upphandlingspolicyn är ett styrinstrument för hur upphandlingar ska genomföras och kompletterar lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007: 1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och eller genom införda valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Riktlinjer för upphandling syftar till att landstingets upphandlingar ska genomföras samordnat, affärsmässigt och med ett gemensamt förhållningssätt. 4 (6)

107 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: DATUM: CK Innan beslut fattas om att upphandla eller konkurrensutsätta ett nytt område inom landstingskommunal verksamhet ska en konsekvensanalys genomföras. Analysen ska inkludera ekonomiska förutsättningar, eventuella konsekvenser för egen regi inkluderande forskning och utbildning, samverkansbehov och upphandlingens avgränsningar. 8 Allmänhetens insyn Landstinget ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare enligt kommunallagen (1991:900), 3 kap 19a. Utföraren ska kunna lämna skriftlig information när landstinget så begär. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning. Den information som lämnas till landstinget ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 8.1 Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare Landstinget ska på sin webbplats löpande redovisa resultat från egna uppföljningar av privata utförare samt egen regi och informera om uppföljningar som görs på nationell nivå. Medborgarna ska erbjudas möjlighet att jämföra olika vårdgivares utbud och resultat. Detta görs genom att landstinget medverkar till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. 9 Landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnderna Varje nämnd ansvarar enligt 6 kap. 7 KL för uppföljning och kontroll på sitt respektive område. Landstingsfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att med utgångpunkt utifrån landstingsfullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning att: säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av landstingsfullmäktige, styrelse och nämnder arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde utifrån landstingsfullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv 5 (6)

108 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: DATUM: CK säkerställa att upphandlingar som genomförs följer landstingets upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. 10 Återrapportering till landstingsfullmäktige Nämnderna ska årligen i särskild ordning till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året. Denna återrapportering bör innehålla en sammanfattning av nämndens uppföljningsansvar redovisning av genomförda granskningar uppföljningsarbetets resultat registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder redogörelse för planerade uppföljningar 6 (6)

109 Bilaga 1 Matris över landstingens arbete med program för uppföljning av privata utförare Landsting/region Blekinge läns landsting N Dalarnas läns landsting J Program ej färdigställt Region Gotland N Region Gävleborg Region Halland N Svarat J/N* Program för uppföljning, status; Tillvägagångssätt, beredning J Har fastställt rutin och mall enligt ledningssystem Avvaktar svar från SKL gällande etisk plattform innan arbete påbörjas Nej Region Jämtland/Härjedalen J Program ej färdigställt, inget att dela med sig av Nej Region Jönköpings län N Kalmar läns Landsting J Program ej färdigställt Arbetsgrupp inom tjänstemannaorganisationen Nej Region Kronoberg J Program ej färdigställt, inget att dela med sig av Nej Ej tagit enskilt beslut i program, implementering Norrbottens läns landsting J Programmet integreras i befintliga styrdokument i reviderade styrdokument Nej Antaget program Region Skåne J Program ej färdigställt, arbetet påbörjat Arbetsgrupp inom tjänstemannaorganisationen Plan. nov 15 Stockholm läns landsting N Södermanlands läns landsting J Arbete med program påbörjat Olika tillvägagångssätt diskuteras Nej Värmlands läns landsting J Förslag till program bif. landstingets flerårsprogram Arbetsgrupp inom tjänstemannaorganisationen LF juni 2015 Västerbottens läns landsting J Arbete ej påbörjat, planering att anta program 2016 Västernorrlands läns landsting N Västmanlands läns landsting N Förbättrar rutiner kring inköp, avtal och upphandling Västa Götalandsregionen J Arbete påbörjat, preliminärt planerat att anta program hösten 2015 Arbetsgrupp inom tjänstemannaorganisationen Nej Region Örebro Län N Region Östergötland N Nej Planeras 2016 *Status

110 Bilaga 1 Matris över nivåindelning och arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget Nivå 1 Löpande uppföljning Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Förbättring och utveckling av verksamheterna, i andra hand kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten, enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse med mera. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Löpande Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning

111 Nivå 2 Fördjupad uppföljning Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Granskning och kontroll av vårdgivare, i andra hand lärande och utveckling Riktad och systematisk kontroll av vårdgivare som genomförs utöver den löpande uppföljningen för att säkerställa att verksamheter, oavsett driftsform, lever upp till gällande krav i avtal, överenskommelser, lagar och regler. Innefattar såväl kontroll av prestationer som verksamheten ersätts för, som kontroll av kvalitet och patientsäkerhet. Regelbunden och systematisk fördjupad uppföljning inom områdena ekonomi, verksamhet, resultat/produktion, kvalitet samt specifika frågeställningar/behov som en följd av interna eller externa problem/brister. Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Specifika tidsperioder (cirka 3 4 månader) Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning

112 Nivå 3 Utvärdering Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Noggrann efterhandsbedömning av hela eller delar av verksamheter, verksamhetsområden eller organisationer Utredningsarbete med kvantitativ och/eller kvalitativ metodik Ger svar på komplexa eller övergripande frågeställningar på verksamhets eller systemnivå, till exempel vid behov av tematiska bedömningar och utvärderingar Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Specifika tidsperioder (cirka 6 12 månader) Återrapportering till fullmäktige Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning

113 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Ann Hammarstrand Dnr CK Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att sjukhusköket vid Akademiska sjukhuset ska drivas i egen regi med produktions- och leveransmetod enligt 1,2,3 servé för merparten av patientmaten, kompletterat med varmserverad mat för vissa patientkategorier samt till personalrestaurang. ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda den organisatoriska hemvisten för sjukhusköket och möjligheten att använda köket i Psykiatrins hus för produktion av patientmat, samt att göra en utvärdering av tidigare projekterat kök avseende total yta. Resultaten ska återrapporteras till landstingsstyrelsen senast i december Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde , 247, att uppdra till landstingsdirektören att utreda olika tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Den politiska styrgruppen och de två konsulter som engagerats i utredningen har genomfört studiebesök vid fyra olika sjukhus med olika produktions- distributionssätt för att jämföra olika leveranssätt. Länssjukhuset i Kalmar, Centrallasarettet i Växjö, Ullevål universitetssjukhus och Hvidovre Hospital, samtliga drivna i egen regi. Även tidigare utredningar har beaktats. Utredningen har bedömt de olika produktions- och leveransmetoderna utifrån de kriterier som angavs i landstingsstyrelsens beslut , 247. Den samlade bedömningen är att ett system med enportionslösning med kyld mat som värms på vårdavdelningen, enligt 1,2,3 servékonceptet, kompletterat med en lösning som möjliggör variation på maten och specialkost som kan varmserveras, ger den bästa uppfyllelsen av landstingsstyrelsens ställda kriterier. Varmserverad mat ska också serveras i personalrestaurangen. Det bör finnas möjlighet till bageri i egen regi. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

114 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: Produktionsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Administrativa chefen, Akademiska sjukhuset T.f. förvaltningsdirektören, landstingsservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

115 Dnr CK Produktionsavdelningen Ann Hammarstrand Tfn E-post Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset Landstingsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde , 247, att uppdra till landstingsdirektören att utreda olika tillagningsmetoder för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Syftet med utredningen är att säkerställa en god kvalitet och stor flexibilitet för patientmaten vid Akademiska sjukhuset. Såväl höga hygien- som säkerhetskrav ska också gälla och utgångspunkten är att sätta patienten främst och se maten som en väsentlig del av vården. Den nya tillagningen av mat ska innebära att högre miljömål kan uppnås. Utredningen ska vara förbehållslös och grundlig. Fokus ska vara att hitta det produktions- och distributionssätt som skapar bästa möjliga patientnytta. En bra måltidsupplevelse och god nutrition ska särskild uppmärksammas i utredningen. Utredningen ska genomföras med hög kompetens och professionalitet. Kostnadsnivån och ekonomiska konsekvenser för de olika metoderna ska också tydligt belysas. Den politiska styrgruppen och de två konsulterna som engagerats i utredningen, Erna Backlund kostekonom och storkökskonsult med lång erfarenhet från kost- och måltidsfrågor och Lars Lindstaf arkitekt SAR/MSA samt storkökskonsult, Cedervall Arkitekter AB har bland annat ritat köket i nya psykiatrins hus, har genomfört studiebesök för att jämföra olika leveranssätt vid fyra olika sjukhus som har vänt patienternas uppfattning om dålig mat till mycket uppskattad mat. De besökta sjukhusen har olika produktions- och distributionssätt; Länssjukhuset i Kalmar, Centrallasarettet i Växjö, Ullevål universitetssjukhus och Hvidovre Hospital. Även tidigare utredningar har beaktats: produktionsstyrelsen , 81, dnr PS samt produktionsstyrelsen , 48, dnr PS Länssjukhuset i Kalmar (350 portioner, rullande matsedel) har varm mat som levereras till avdelningarna i kantiner. Centrallasarettet i Växjö (300 portioner, rullande matsedel) har brickdukning med varm mat. Ullevål universitetssjukhus (1000 portioner, fast meny plus veckans rätter) har färdiga tallrikar som kylförvaras på avdelningen och värms när Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

116 2 (3) patient vill inta måltiden. Hvidovre Hospital (500 portioner, fast meny) har brickor med varm mat. Akademiska sjukhuset serverade 2014 ca portioner, fördelat på lunch och middag, vilket ger 750 portioner per lunch respektive middag. Av de drygt patienter som var inlagda på sjukhuset 2014 låg drygt 83 % inne kortare tid än en vecka. Utredningen har bedömt olika produktions- och leveransmetoder utifrån de kriterier som angavs i landstingsstyrelsens beslut Den samlade bedömningen är att ett system med enportionslösning med kyld mat som värms på vårdavdelningen ger den bästa uppfyllelsen av landstingsstyrelsens ställda kriterier. Ullevåls universitetssjukhus, som har lösningen kallad 1,2,3 servé, har en fast meny med sex rätter samt fyra stycken veckansrätt. Patienter som är inneliggande en längre tid, t.ex. inom psykiatrin och geriatriken, eller patienter med särskilda behov behöver en större variation på maten eller specialkost, än vad en fast meny kan erbjuda. Det är viktigt att skapa en kompletterande lösning som tillgodoser behovet för dessa patientgrupper. I dessa fall ska det finnas möjlighet till varmserverad mat. Det bör även finnas möjlighet till bageri i egen regi. I olika utredningar, bl.a. Livsmedelsverkets skrift Sjukhusmåltiden en viktig del av vården, har konstaterats att måltidsupplevelsen består av fler delar än maten. Maten sägs stå för 40 % och bemötande och miljö står för 60 % av måltidsupplevelsen. De besökta köken drivs i egen regi av respektive landsting/region. För att nå en bra måltidsupplevelse och god nutrition behövs ett nära samarbete mellan tillagningsköket och avdelningsköken. Personalen i avdelningsköken vid de besökta sjukhusen var knutna till produktionsköket, vilket samtliga ansvariga menade var en förutsättning för att öka måltidsupplevelsen för patienten och samtidigt tillgodose de särskilda behov som vissa patienter har. Samtliga besökta kök, förutom Centrallasarettet i Växjö, hade totala budgetansvaret för måltiden, inklusive personal i avdelningsköken, vilket ansågs vara en framgångsfaktor. Flera av de besökta köken undersökte möjligheten att investera i eget bageri. Den nära kontakten mellan produktionsköket och avdelningsköken ger också möjligheter till specialkost, vilket inbegriper både allergikost och önskekost. När avdelningsköken är knutna till produktionsköket kan höga krav avseende både hygien och säkerhet uppnås genom kontinuerlig vidareutbildning av personalen. Personalen i avdelningsköken har som primär uppgift att hantera patienternas måltider. Vid 1,2,3 servé-metoden värms tallriken när patienten önskar äta och portionsstorleken kan då anpassas för den enskilda patienten. För patienter med malnutrition eller dålig aptit kan portionsstorleken minskas och samtidigt göras mer energität genom att tillsätta extra fett. Denna hantering torde sätta patienten i centrum samtidigt som maten blir en naturlig del av vården. Den föreslagna produktions- och leveransmetoden, 1, 2,3 servé, innebär inte någon ändrad kostnadsnivå i relation till tidigare beräkningar. Under nuvarande utredningen har det framkommit att den tidigare projekterade ytan för produktionsköket bedöms som

117 alltför väl tilltagen varför en utvärdering om ytbehovet bör göras. En mindre yta kan bidra till en lägre investeringskostnad och därmed lägre kostnadsnivå. 3 (3)

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Niklas Rommel Dnr CK Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen Budget för gemensamma verksamheter 2016 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att för sin del godkänna förslag till budget 2016 för de regiongemensamma verksamheterna i enlighet med samverkansnämndens rekommendation, respektive verksamhet finansierar uppräkningen på 2,7 % inom befintlig ram. Ärendet Vid samverkansnämndens möte den 2 3 juni 2015 fattades beslut om att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att budget för de gemensamma verksamheterna ska utgöras av budget 2015 uppräknat med 2,7 %, det vill säga LPIK exklusive läkemedel 2016 som publicerades i april 2015, i enlighet med till samverkansnämnden inkomna förslag. Rekommendation om beslut Redovisades inkomna budgetförslag för 2016 innebärande: Samverkansnämndens verksamhet Regionalt cancercentrum (RCC) Hornhinnebank Regional blodsamverkan Arbets- och miljömedicin Örebro Arbets- och miljömedicin Uppsala Regionala forskningsrådet Totalt tkr (365 tkr/landsting) tkr (befolkningsbaserad fördelning) 753 tkr (+ pris per styck) tkr (enligt avtal) tkr (enligt avtal) Avtalsförhandling pågår tkr (enligt avtal) tkr Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

178 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Samverkansnämnden beslutade dessutom att rekommendera landstingen och regionerna att för Arbets- och miljömedicin Uppsala besluta om budget 2016 när avtalsförhandlingarna slutförts, och att för transfusionsmedicin (blodsamverkan) lyfta in de separata avtalen om ansvarig person/sakkunnig samt givaransvarig i Region Gävleborg. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Samverkansnämnden Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

179

180

181 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Björn Larsson Dnr CK Rutin för ekonomirapportering Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att ekonomirapportering ska göras för juli månad och redovisas för respektive styrelse vid dess sammanträde i slutet av augusti alternativt början av september. Ärendet Alliansen tog vid landstingsstyrelsen , 194, initiativ till ett ärende i gällande ekonomirapportering. I dagsläget görs ingen officiell ekonomirapportering för juli månad. Månadsrapporteringen för juli månad upphörde under föregående mandatperiod till följd av att landstingsstyrelsen inte längre sammanträde i augusti månad. Nu har styrelserna åter sammanträden i slutet av augusti alternativt början av september och då är det även naturligt att månadsrapportering görs per juli månad, för beslut i respektive styrelse/nämnd i månadsskiftet augusti/september. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till Samtliga styrelser/nämnder Samtliga förvaltningschefer Samtliga ekonomichefer Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

182

183

184

185 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Tomas Roland Dnr CK Landstingets i Uppsala län risk och sårbarhetsanalys Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att skicka in bifogad rapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Uppsala län. Bilaga 206 Ärendet Landstinget ska enligt Lag 2006:544, om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, och den korresponderande föreskriften MSBFS 2015:4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings riskoch sårbarhetsanalyser, senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till landstingsfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning: 1. Beskrivning av landstinget och dess ansvarsområde. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom landstingets ansvarsområde. 4. Identifierade kritiska beroenden för landstingets samhällsviktiga verksamhet. 5. Identifierade och analyserade risker för landstingets ansvarsområde. 6. Bedömning av landstingets generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga. 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom landstinget och dess ansvarsområde. 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Bifogad rapport har utarbetats av handläggare på ledningskontorets Säkerhet, katastrof och beredskapsenhet och är landstingets redovisning i enlighet med föreskriften. Av rapportens Kapitel 2 framgår att underlag till rapporten samlats in från ett flertal av landstingets förvaltningar och expertfunktioner. Flera av dessa har också kommenterat den färdiga rapporten. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

186 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till Säkerhetschefen Tomas Roland Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

187 Dnr CK Administrativ avdelningen Tomas Roland Tfn E-post Landstingsstyrelsen Landstingets risk- och sårbarhetsanalys enligt Lag 2006:544 och MSBFS 2015:4 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att skicka in bifogad rapport till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen Uppsala län. Ärendet Landstinget ska enligt Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och den korresponderande föreskriften MSBFS 2015:4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings risk- och sårbarhetsanalyser senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till landstingsfullmäktige, ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys enligt följande uppställning: 1. Beskrivning av landstinget och dess ansvarsområde. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom landstingets ansvarsområde. 4. Identifierade kritiska beroenden för landstingets samhällsviktiga verksamhet. 5. Identifierade och analyserade risker för landstingets ansvarsområde. 6. Bedömning av landstingets generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga. 7. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom landstinget och dess ansvarsområde. 8. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Ärendegång samt beredning/samråd/remittering Bifogad rapport har utarbetats av handläggare på ledningskontorets Säkerhet, katastrof och beredskapsenhet och är landstingets redovisning i enlighet med föreskriften. Av rapportens Kapitel 2 framgår att underlag till rapporten samlats in från ett flertal av landstingets förvaltningar och expertfunktioner. Flera av dessa har också kommenterat den färdiga rapporten. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

188 2 (2) Konsekvenser av beslutet Kapitel 8 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat - är formulerat så att ett beslut om att fastställa rapporten i sin helhet inte innebär att ytterligare åtgärder fastställs. Alla åtgärder i Kapitel 8 är formulerade som möjliga åtgärder. Ett antal åtgärder som nämns i kapitlet är också sådana som redan är beslutade och i vissa fall tidsplanerade eller under genomförande. Kommunikationsplan Analysen kommer att föredras i ett antal forum som arbetar med krishantering och beredskap, bland annat landstingets Regional katastrofkommitté (RKK) och Kommittén för Robusthet och Kontinuitet (KROK), samt landstingets säkerhetssamordnare. Bilaga Risk- och sårbarhetsanalys 2015 enligt Lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och MSBFS 2015:4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om landstings risk- och sårbarhetsanalyser Kopia till: Säkerhetschefen Tomas Roland

189 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Niklas Rommel Dnr CK Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att att anta genomförandeplan för Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen enligt bilaga, aktiviteterna i genomförandeplanen ska finansieras genom erhållna statsbidrag för införande av standardiserade vårdförlopp utifrån överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2015, uppdra till landstingsdirektören att tillsammans med Cancerrådet Uppsala följa det fortsatta arbetet med genomförandeplanen för Cancerplan och genomförandet av handlingsplanen för standardiserade vårdförlopp, samt att avrapportera uppdraget till landstingsstyrelsen i februari Bilaga 207 Ärendet Landstingsstyrelsen beslutade , 252, att för sin del anta Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen , 72, beslutade landstingsstyrelsen att anta handlingsplan för standardiserade vårdförlopp och att uppdra till landstingsdirektören att ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i Cancerplanen ska genomföras i landstinget. Regionalt cancercentrum (RCC) Uppsala Örebro har visionen Regionalt samarbete för att minska insjuknandet i cancer och för en utvecklad cancervård med patienten i fokus. I den antagna Cancerplan har denna vision konkretiserats i fem områden med olika åtgärder för att realisera visionen. Planen fokuserar på följande fem områden: Patientens ställning Vårdens struktur Kompetensförsörjning Forskningssamordning Prevention och tidig diagnostik Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

190 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) I planen redovisas förslag till åtgärder inom de olika fokusområdena. Som exempel föreslås att alla landsting i regionen under 2015 ska ha fattat beslut om och till RCC redovisat en plan för införande av kontaktsjuksköterskor för alla cancerpatienter. I januari 2015 träffades en överenskommelse mellan staten och SKL om kortare väntetider i cancervården. Den innebär bland annat att alla landsting ska besluta om att inrätta standardiserade vårdförlopp och att landstingen tillsammans med RCC ska ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas. En handlingsplan för standardiserade vårdförlopp har tagits fram inom Cancerrådet i Uppsala i samarbete med Landstingets ledningskontor. Planen har översänts till regeringskansliet enligt överenskommen tidtabell. I handlingsplanen framgår hur landstinget genom standardiserade vårdförlopp ska arbeta för att korta väntetider och ledtider både inom de fem pilotområdena (blodcancer, huvud- och halscancer, prostatacancer, matstrupe- och magsäckscancer, samt cancer i urinblåsa och urinvägar) och framtida standardiserade vårdförlopp. Genom att landstinget har beslutat att införa standardiserade vårdförlopp och utarbetat en handlingsplan för genomförandet har landstinget erhållit ett statsbidrag på 7,4 miljoner kronor, som har utbetalas under våren Till de landsting som senast den 1 november 2015 har redovisat hur de genomfört den inlämnade handlingsplanen utbetalas motsvarande statsbidrag i slutet av Regeringen avser dessutom att avsätta motsvarande belopp, 500 miljoner kronor per år, under I bifogad genomförandeplan redovisas hur arbetet med aktiviteterna i den regionala cancerplanen kan genomföras i landstinget. Enligt överenskommelse i sjukvårdsregionen ska dessa handlingsplaner lämnas in till RCC under hösten Av planen framgår också att arbetet med att genomföra handlingsplanen för standardiserade vårdförlopp inte ingår i den nu utarbetade genomförandeplanen utan det kommer att redovisas senare under hösten 2015 i en särskild process. I genomförandeplanen föreslås olika åtgärder som ger behov av resurstillskott, till exempel inrättande av tio tjänster som kontaktsjuksköterska vid Akademiska sjukhuset, som medför en kostnad på cirka fem miljoner kronor per år. De särskilda statsbidrag för standardiserade vårdförlopp som landstinget erhållit och sannolikt kommer att erhålla under de närmaste åren, föreslås finansiera de kostnader som blir en följd av genomförandeplanen. För 2015 beräknas statsbidraget uppgår till cirka 15 miljoner kronor och sannolikt kommer bidraget att vara ungefär lika stort åren Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

191 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Samverkansnämndens kansli Björn Lövgren Ekmehag, Akademiska sjukhuset Gustaf Ullenhag, ordförande Cancerrådet i Uppsala Claes Juhlin, styrgruppen för Regionalt cancercentrum Uppsala Örebro Produktionsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Kommunikationsdirektören Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

192 Björn Ekmehag Genomförandeplan för Cancerplan (Utvecklingsplan för Uppsala Örebro) Bakgrund Cancersjuklighet Antalet individer som insjuknar i en cancersjukdom ökar från år till år, såväl i regionen som i Sverige. Prognoser har hittills pekat på att det år 2030 kommer att vara dubbelt så många som får en cancerdiagnos (incidensen) som år Detta kan till stor del förklaras av befolkningstillväxten och av att vi lever allt längre. Cancer drabbar framför allt äldre individer och ju äldre vi blir desto större är risken att insjukna. Dessutom medför de förbättrade behandlingsmöjligheterna för patienter med spridd cancer att prevalensen kommer att öka ännu mer än incidensen. År 2012 registrerades nya fall av invasiv cancer i Cancerregistret hos individer i Uppsala-Örebroregionen, ungefär lika många män som kvinnor. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Hos kvinnor är bröstcancer den vanligaste cancerformen. De preventiva insatser som görs på samhälls- och individnivå ger inte effekt de närmaste decennierna. Ökad kunskap, bättre behandling och ökade möjligheter att upptäcka cancer i ett tidigt skede gör att allt fler som får en cancerdiagnos överlever. Detta är ytterligare en faktor som måste beaktas när beslut tas kring vårdens organisation och resurssättning. Den primära behandlingen vid många cancerformer är kirurgi, vilken kan kompletteras med t ex strålbehandling och/eller cytostatikabehandling. De senaste åren har många nya läkemedel tillkommit, och många fler är under klinisk prövning. Vissa av läkemedlen har medfört en dramatisk förbättring av prognosen för patienterna. Utvecklingen med nya dyrare, men effektivare, läkemedel kommer troligen att fortsätta. Detta gör att sjukvården löpande behöver göra nya prioriteringar i takt med att läkemedelskostnaderna ökar. Som beskrivits ovan ger förbättrad diagnostik och behandling mycket positiva resultat. Utvecklingen förutsätter också en omställning i vårdens och samhällets möjligheter att stötta i rehabilitering och hantering av en ibland kronisk sjukdomssituation. Bakgrund Beslut och Förutsättningar Landstingsstyrelsen i Uppsala läns landsting beslutade , 252, att för sin del anta Cancerplan I januari 2015 träffades en överenskommelse mellan staten och SKL om kortare väntetider i cancervården. Regeringen har avsatt 2 miljarder under 4 år ( ) för extra satsningar inom cancerområdet. Den innebär bland annat att alla landsting och regioner ska besluta om att inrätta standardiserade vårdförlopp och att landstingen tillsammans med RCC ska ta fram en handlingsplan för hur ett system med standardiserade vårdförlopp ska införas. Regeringens intentioner att ytterligare förbättra cancervården påverkar också arbetet med nivåstrukturering både på nationell och regional nivå. Att korta ledtider och skapa standardiserade arbetssätt för cancervården över hela regionen är ett omfattande arbete som kommer att kräva mycket resurser både av landstingen och från RCC. Det finns höga förväntningar från socialdepartementet på att de avsatta två miljarderna mycket snabbt ska driva på utvecklingen mot en förbättrad och mer standardiserad vård inom cancervården.

193 RCC är samverkansnämndens förlängda arm i frågor som rör cancervårdens utveckling. RCC verkar som en kunskapsorganisation som bland annat initierar, samordnar, finansierar och sköter samverkan kring projekt och arbetsgrupper. Vårdprocessarbetet och arbetet med att initiera nivåstruktureringen drivs av RCC i samarbete med professionen. Arbetet med att förverkliga cancerstrategin ska ske i och styras av de enskilda landstingen. Uppsala läns landsting ingår i Uppsala-Örebro regionen. I denna region samverkar sju landsting/regioner. De lokala cancerråden i varje landsting utgör tillsammans med vårdprocessgrupperna stommen i infrastrukturen. Varje landsting styr och påverkar utvecklingen på hemmaplan genom att cancerrelaterade frågeställningar bereds direkt av cancerrådet eller arbetsgrupper under cancerrådet. För att underlätta och stärka det fortsatta utvecklingsarbetet behöver det lokala cancerrådets koppling till sjukvårdens ordinarie linjestruktur tydliggöras. Akademiska sjukhusets nyligen genomförda omorganisation har bland annat som syfte att underlätta flödesperspektiv på olika vårdprocesser. På samma sätt kommer det nationellt unika samarbete som etablerats med ett samlat verksamhetsområde för hematologi, onkologi och onkologisk endokrinologi i samarbete med övriga engagerade verksamheter utgöra en viktig faktor i det fortsatta arbetet med utveckling av cancervården. Vårdprocessgrupperna är en sedan länge etablerad funktion som är en multiprofessionell grupp med representation från samtliga landsting. De samverkar kring frågor som rör enskilda cancerdiagnoser, tidigare mest genom att producera regionala vårdprogram. Uppsala Örebro sjukvårdsregion har idag 20 vårdprocessgrupper. Cancerstrategin gör att vårdprocessgrupperna står inför ett helt nytt uppdrag eftersom utvecklingen i allt högre grad går mot nationella vårdprogram. RCC Uppsala Örebro har valt att ge ordförande i vårdprocessgruppen rollen som processutvecklare/-ledare för att på så sätt få en hög förankring av frågor som rör vårdprocessarbete, nivåstruktur och patientmedverkan i regionens sju landsting. Det innebär att processledarna, som har 20% av sin arbetstid avsatt för uppdraget, tillsammans med de multiprofessionella vårdprocessgrupperna leder arbetet med att kartlägga och driva regionalt utvecklingsarbete i de diagnosspecifika vårdprocesserna. Regional nivåstrukturering är en naturlig del av det nationella nivåstruktureringsarbete som nu pågår. Frågorna diskuteras och behandlas i ett flertal vårdprofessionella forum. I detta arbete kommer landstingsspecifika avtal att ha betydelse för hur landstingen fortsatt väljer att hantera frågan om i vilken region eller landsting vården ska ges. För en regional nivåstrukturering behövs beslut på politisk nivå och överenskommelser med samverkansavtal mellan regionens landsting/regioner. Landstingsstyrelsen beslutade , 72, att införa standardiserade vårdförlopp i cancervården och att anta den handlingsplan för införande som tagits fram i lokala cancerrådets regi. Vid samma tillfälle uppdrogs till landstingsdirektören att, senast till landstingsstyrelsens sammanträde i september 2015, ta fram en handlingsplan för hur aktiviteterna i Cancerplan ska genomföras. Vid senare kontakter har landstingskontoret, med tanke på sommarperioden, medgett en månads förlängning av handläggningstiden.

194 Av ovanstående framgår att två samverkande och i stor utsträckning överlappande samt ömsesidigt stödjande processer pågår parallellt. Det bör vidare understrykas att process- och kvalitetsarbete bedrivs inom ett flertal cancerdiagnoser såväl i vårdprocessgrupper som i arbetet med standardiserade vårdförlopp och dessutom även i Akademiska sjukhusets arbete med värdebaserad vård. Genomförande Nedanstående handlingsplan utgör i första hand en fördjupning av hur aktiviteterna i Cancerplanen kan genomföras, inom landstinget i Uppsala län. Under hösten kommer även planer för nästa steg i införandet av standardiserade vårdförlopp presenteras, inkluderande såväl de fem första diagnoserna som de kommande standardiserade vårdförlopp som nu tagits fram och är under remissbehandling. Cancerplanen fokuserar i första hand på fem områden: 1. Patienternas ställning. Hur vi gör vi patienterna till medaktörer både vid policybeslut och i sin egen vård 2. Vårdens struktur. Hur sjukvårdsregionens sju landsting skapar en nivåstruktur som utvecklar vården på bästa sätt. Hur vi ska använda våra gemensamma resurser både i ekonomiska frågor och i samarbetet kring medicinteknisk utrustning 3. Kompetensförsörjning. Hur vi rekryterar och behåller de särskilt prioriterade yrkeskategorier som sjukvårdsregionen behöver för att bibehålla en god cancervård 4. Forskningssamordning. Hur RCC och RBC påverkar förutsättningarna för sjukvårdsregionens forskning 5. Prevention och tidig diagnostik. Hur vi minskar insjuknandet i cancer Det bör understrykas att utvecklingen inom dessa områden går snabbt. Handlingsplanen kommer behöva ses över och uppdateras regelbundet. Nedanstående redogörelse beskriver hur verksamheterna inom landstinget i Uppsala län arbetar idag respektive föreslås inrikta kommande arbete, med avsikt att genomföra cancerplanens intentioner inom ovan nämnda fem fokusområden. PATIENTERNAS STÄLLNING Patientmedverkan i den egna vården Patientlagen

195 En ny patientlag infördes 2015 där patienterna ska få information om vård och behandling rörande bl a de metoder som finns tillgängliga, befintliga hjälpmedel, förväntade tidpunkter för vård och dess förlopp, väsentliga risker för komplikationer och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Dessutom föreligger möjlighet att få en ny medicinsk bedömning och fast vårdkontakt Landstinget är numera ledande i införandet av 1177 /Mina vårdkontakter där patienten bland annat själv kan läsa sin journal och se resultaten av undersökningar och behandlingar. Värdebaserad vård En central del av Värdebaserad vård är att tillvarata patientens upplevelse av värden i form av utfall, kvalitet, effektivitet och bemötande. Inom allt fler cancerdiagnoser arbetar Akademiska sjukhuset med Värdebaserad vård. Processkartläggning och framtagande av de mätetal som senare ska registreras bygger på att skapa ett värde för patienten vad beträffar resultat och upplevelse. Patientrepresentanter medverkar i detta arbete. Standardiserade vårdförlopp På samma sätt som värdebaserad vård, har arbetet med standardiserade vårdförlopp innefattat patientmedverkan vid dess utveckling. Införande av standardiserade vårdförlopp medför möjligheter för effektiviseringar för såväl patient som vårdgivare. En viktig komponent i arbetet är stärkt koordinering av vården. Planering av införandet av koordinatorer har startats. Dessa personer kan ibland utgöras av kontaktsjuksköterskor, men för större patientgrupper som ingår i standardiserade vårdförlopp måste vi införa särskilda koordinatorer för att boka tider för undersökningar och ge patienterna information om detta. Det lokala cancerrådet har vid olika tillfällen under senaste året haft deltagande av representanter för patientföreningar för att informera om de standardiserade vårdförloppen. Införande av kontaktsjuksköterskor Nätverket för kontaktsjuksköterskor som finns sedan HT 2014 ska utvecklas genom rekrytering och utbildning av nya kontaktsjuksköterskor. Sjuksköterskan har ansvar för att en individuell skriftlig vårdplan Min Vårdplan, inkluderande individuellt anpassade cancerrehabiliterande åtgärder, upprättas och delges patienten. Kontaktsjuksköterskan ansvarar också för att alla patienter och närstående ska informeras om rätten till förnyad bedömning. Som framgår av nedanstående redogörelse har dessbättre en del cancerpatienter vid Akademiska sjukhuset en kontaktsjuksköterska redan idag. Vidare utför sjuksköterskor som inte är kontaktsjuksköterskor, på onkologkliniken och på andra enheter som ansvarar för cancerpatienter, flera av kontaktsjuksköterskans uppgifter. En del viktiga uppgifter utförs dock inte idag, såsom tillhandahållande av en skriftlig behandlingsplan. Vår bedömning har varit att sjukhuset behöver ett resurstillskott på motsvarande 10 heltidssjuksköterskor för att alla cancerpatienter ska få tillgång till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterska inom VO Kirurgi

196 Behovet av allmänsjuksköterskor är fortsatt stort vid kirurgen. Detta kan påverka tidsramen för när det är möjligt att rekrytera kontaktsjuksköterskor. Målet är att under hösten 2015 har Esofagus/Ventrikel-sektionen 40% kontakt ssk Lever/Galla/Pankreas- sektionen inkl. Endokrin 40% kontaktsjuksköterska Kolorektal- sektionen 40% kontaktsjuksköterska (exkl. UCAN ssk). När vi skolat in ny personal och fått den vanliga mottagningsverksamheten att fungera kan en utökning av arbetstiden för kontaktsjuksköterskorna bli aktuell. Två bröstsjuksköterskor fungerar sedan en längre tid som kontaktsjuksköterskor och två sjuksköterskor som ansvarar för den öppna bröstmottagningen har redan arbetsuppgifter och ansvar liknande kontaktsjuksköterskornas. Kontaktsjuksköterska för patienter med lungcancer För att koordinera patienternas vård, skapa den kvalitet som patienterna förtjänar och möjliggöra de synergistiska vinster för vården en optimerad vårdprocess skapar behövs ett tillskott av motsvarande en 100 % tjänst som kontaktsjuksköterska. Det fanns 2014 två kontaktsjuksköterskor anställda vid lungkliniken på 50 % var vilket inte motsvarar det behov som finns. De anställdes inte som kontaktsjuksköterskor från början men har haft den funktionen i flera år och idag har de den arbetsbeskrivningen. Kontaktsjuksköterska för patienter med urologisk cancer Urologen har under året anställt 2 kontaktsjuksköterskor på 50 %, dvs totalt en heltidstjänst, vilket i nuläget bedöms motsvara behovet. De har arbetsbeskrivning och går/ska gå utbildningar. Kontaktsjuksköterska för patienter med gynekologisk cancer Det fanns 2014 en kontaktsjuksköterska anställd på 50 %. Verksamheten är väl fungerande men det täcker inte det behov som finns hos patientgruppen eller för att utveckla verksamheten vidare. Kvinnokliniken önskar anställa ytterligare en kontaktsjuksköterska på 100 %. Kontaktsjuksköterska på onkologimottagningen För att möta behovet i de olika patientgrupperna behövs det tillsättas tre heltidstjänster. Tillsättning av de tre tjänsterna pågår. Kontaktsjuksköterska på barnonkologen Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. För att täcka behovet som finns hos patientgruppen behöver kliniken anställa en kontaktsjuksköterska på heltid. Kontaktsjuksköterska för patienter med hjärntumörer

197 Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Kliniken önskar anställa en kontaktsjuksköterska på minst 50 % för att förbättra kontinuitet och omhändertagande av patienter med hjärntumörer. Kontaktsjuksköterska inom onkologisk endokrinologi Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd. Kliniken har önskemål att anställa en kontaktsjuksköterska på 50 % som ska arbeta på mottagningen. Kontaktsjuksköterska inom hematologi Det fanns 2014 ingen kontaktsjuksköterska anställd på hematologen. Det finns ett klart behov att inrätta en kontaktskötersketjänst, knuten till den hematologiska öppenvården, vid hematologisektionen. Kontaktsjuksköterskeutbildning Det är mycket angeläget att de sjuksköterskor som kommer att anställas har en lämplig specialist utbildning. Kursen som genomförs på halvfart och omfattar 7,5 högskolepoäng kommer att gå i Uppsala för första gången med start i vecka 40. Undervisningsformer är nätbaserade föreläsningar, grupparbeten och seminarier. Studierna bedrivs enskilt och i grupp och omfattar fyra dagar på campus samt studiedagar med grupparbeten via nätet. Cancerrådet kommer att stödja att utbildning framledes ges till alla kontaktsjuksköterskor/blivande kontaktsjuksköterskor Sammanfattningsvis har alltfler cancerpatienter på Akademiska sjukhuset fått tillgång till en kontaktsjuksköterska det senaste året och vi räknar med att nå målet att alla cancerpatienter på ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska under senare delen av 2015 och därefter. För att målet ska kunna nås behövs ett resurstillskott på motsvarande 10 heltidssjuksköterskor vilket det är beslutat om. Cancerrehabilitering och palliativ vård På sjukhusdirektörens uppdrag drivs sedan några månader ett projekt på Akademiska som ska ge en samlad bild av cancerrehabiliteringen och en sjukhusövergripande idé och plan för olika utvecklingsbehov som identifieras. Vision & Syfte Visionen är att cancerrehabiliteringen inom landstinget i Uppsala län ska kännetecknas av att; Patienter och anhöriga sätter stort värde på verksamheten och vittnar om hur denna på avgörande punkter förbättrar livskvaliteten för dem Andra vårdgivare i Skandinavien uppfattar verksamheten som bland de ledande i termer av behandlingsresultat, kvalitet och patientsäkerhet

198 Forskare och andra kvalificerade bedömare anser att delar av cancerrehabilitering är ledande vad gäller utvecklingen av behandlings- och omsorgsmetoder men även i termer av arbetsmetoder, organisering och ledarskap En utåtriktad verksamhet för cancerprevention ska ha etableras vilken av andra anses progressiv och ledande. Arbetet är evidensbaserat och ska tas fram tillsammans med forskare inom bland annat Socialmedicin och Folkhälsovetenskap. Utgångspunkter Projektet drivs baserat på fyra utgångspunkter: Cancerrehabilitering måste rikta sig till både patienter och deras anhöriga, och detta med ett perspektiv som tar hänsyn till och beaktar hela livssituationen Vägledande för rehabiliteringen är den livskvalitet som arbetet kan bidra till och att detta får prägla både bedömningar och kanske särskilt vid avvägningar när insatserna bestäms och sätts samman till en bra och individanpassad helhet Det krävs många olika kompetenser och specialistinsatser varför projektet bedrivs med ett nätverksperspektiv i åtanke. Detta kan också uttryckas som att samverkan uppfattas som helt avgörande för god rehabilitering och inte bara då inom sjukhuset utan också samverkan med aktörer utanför sjukhuset Av särskild betydelse, just för att många kan vara inblandade, är att tillgodose olika behov av kontinuitet, exempelvis i samband med kontakter, information och liknande De områden projektet ska genomlysas är; Patienterna och anhöriga vilka är berörda och av vad, samt i vilken omfattning? Verksamheter, resurser och resursutnyttjande vad görs och hur möter det behoven? Arbetsmiljön och rehabiliteringsarbetet hur ser arbetsmiljöfrågorna ut? Finns en lämplig miljö med avlastning, handledning etc? Intern och extern samverkan vilka hinder finns för gränsöverskridande relationer? Hur väl fungerar flöden och var finns förbättringspotential? Kunskap, evidensbasering och inspiration vad vet man om cancerrehabilitering och hur tillämpas detta? Vad nytt finns att tillföra? Ramverk för vidareutveckling av rehabverksamheterna hur ser en modell, eller ett ramverk, ut som visar på utvecklingsbehoven vad gäller cancerrehabilitering internt och externt. Utvecklingsaktiviteter även under projektets inledande fas Projektets första fas är kartläggande och genomlysande. Detta betyder inte att aktiviteter som redan, eller under projektets gång, bedöms som angelägna att arbeta med omedelbart kommer att skjutas upp till det första större rapporteringtillfället i december I projektet kommer också följande aktiviteter att bedrivas:

199 Workshopar, föreläsningar och utbildningar Vårdpersonal uppmärksammas på nya/olika rehabiliteringsmöjligheter Förändringar med begränsade investeringar föreslås och sätts igång Genomgång av den strukturerade bedömningen av rehabiliteringsbehov Insatser för att stärka/utveckla vårdteamens förmåga att samverka. Förbättring av rehabiliteringsprofessionernas integrering i cancervårdens kärnflöden Palliativt råd finns etablerat i landstinget Uppsala län. Stöd till närstående Patientnämnderna har en oerhört viktig roll i stödjandet av patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Dessa synpunkter utgör också en viktig möjlighet i sjukvårdens kvalitets- och verksamhetsutveckling. Hittills har patientnämndernas rapportering till sjukvården huvudsakligen följt den traditionella linjestrukturen. I positiv dialog med patientnämnden har vi nu också tagit upp möjligheten av kompletterande rapportering utifrån cancerprocessernas hela flöden. VÅRDENS STRUKTUR Plan för arbetet med nivåstruktur i Uppsala-Örebroregionen Arbetet med nivåstrukturering sker på olika plan, lokalt, regionalt och nationellt. Regional nivåstrukturering: Nuvarande läge Vårdprocessgruppen för kolorektal cancer har tagit fram ett förslag för regional nivåstrukturering, vilket innebär att kliniker/sjukhus som inte utför rektalkirurgi inte heller ska operera koloncancer. Förslaget har inneburit en kommande centralisering av kirurgin till färre platser inom vissa landsting. Vårdprocessgruppen för njurcancer, vårdprocessgruppen för blåscancer och vårdprocessgruppen för gynekologisk cancer har inte kunnat utveckla ett gemensamt förslag om regional nivåstrukturering, trots flera möten. RCCs styrgrupp har därför överlämnat en remiss/förslag till Samverkansnämnden om nivåstrukturering för behandling av avancerad njurcancer, prostatacancer, operation med cystektomi för blåscancer samt behandling av gynekologisk cancer. Samverkansnämnden har i sin tur godkänt remissen för behandling. En regional arbetsgrupp har fått i uppdrag att arbeta med remissen till början av hösten 2015 och lägger fram ett förslag till inriktningsbeslut. Nationell nivåstrukturering: Nuvarande läge Nationellt finns nu ett förslag ute på remiss att kurativt syftande radiokemoterapi för analcancer enbart ska ske på 4 enheter i Sverige, Matstrups- och övre magmunscancer ska opereras på 4 enheter i Sverige, Vulvacancer

200 ska behandlas på 3-4 enheter i Sverige, Hyperterm intraperitoneal kemoterapi (HIPEC) ska utföras på 4 enheter i Sverige, Buk- och muskuloskeletala sarkom ska utföras på de 5 befintliga centra som finns idag och Isolerad hyperterm perfusion vid melanom och sarkom ska utföras vid 1 enhet. Flera diagnoser/behandlingar kommer senare under hösten 2015 att komma ut på remiss för nationell nivåstrukturering, exempelvis cystektomi vid blåscancer, pankreascancer och vissa levertumörer. Utöver den nationella nivåstruktureringen som pågår finns även en nationell utredning om högspecialiserad vård vars förslag läggs fram i november. Problem Det har uppenbarligen varit svårt att ena sig för de vårdprocessgrupper som fått i uppgift att se över en regional nivåstruktur. Flera faktorer medverkar till detta, exempelvis vilka kriterier som ska uppfyllas för att en enhet ska bedriva viss verksamhet, rörande minimiantalet av behandlingar, vilka kvalitetsparametrar som ska användas och hur forskning inom det aktuella området ska värderas. Det saknas konsensus inom flera av dessa områden, både regionalt och nationellt. Utöver detta - vilka följder får avsaknad av en behandling på det aktuella sjukhuset för annan närstående verksamhet. Blir ett sjukhus av med ex viss kirurgi finns risk att flera läkare försvinner och bakjourskompetensen inte kan behållas. Det kan å ena sidan tyckas vara optimalt med en regional nivåstrukturering och därefter en nationell. Nu pågår emellertid parallella processer både regionalt och nationellt. Om den regionala processen nu tex. beslutar om att alla cystektomier ska utföras vid 2 sjukhus i regionen och den nationella beslutar om 4 sjukhus i Sverige är risken stor för att det regionala beslutet rivs upp. Ytterligare komplicerande faktorer är vår egen region, med 7 landsting och två universitetssjukhus samt att flera sjukhus inom regionen väljer att remittera patienter utanför vår region samtidigt som man deltar i en regional fördelningsprocess. Plan Arbetet fortsätter med RCCs arbetsgrupp för remissbehandling av nivåstrukturering för urologisk och gynekologisk cancer. Förslag till inriktningsbeslut har tagits fram till för att föreläggas beredningsgrupp och LD möte samt Samverkansnämndens arbetsutskott Remisser för de inkomna grupperna för nationell nivåstrukturering kommer att besvaras under HT I denna process finns också möjlighet att söka uppdragen. Gemensamma satsningar på tung medicinsk utrustning Akademiska sjukhuset har för Specialitetsrådet i Onkologis räkning rapporterat till RCC och Samverkansnämnden vilken kapacitet på kort och lång sikt som behövs i regionen vad gäller strålbehandlingsapparatur och kompetensförsörjning. KOMPETENSFÖRSÖRJNING

201 Regionala utbildnings- och kompetensförsörjningsrådets (RUR) syfte är att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen, att genom samagerande mellan regionens landsting förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/dimensionering och innehåll samt att i nära samspel med utbildningssamordnare utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen så att utbildningarna motsvarar de krav hälso- och sjukvården har i framtiden. I rådets verksamhetsplan beskrivs de aktiviteter som initierats för att stödja cancerplanens beslutade åtgärder. Angående utbildning av kontaktsköterskor har Regionens lärosäten haft möte angående utbildningen och en gemensam kursplan är framtagen. Underlaget till kursplanen kommer från RCC. Kursen ges på halvfart 7,5 hp, distanskurs med filmade föreläsningar. Karlstad, Uppsala, Örebro och Falun är lärosäten som kan genomföra utbildningen. Respektive lärosäte ger sin egen kurs som uppdragsutbildning. Finansieringen ( kr) fås från RCC Uppsala-Örebro. Se även underrubriken Kontaktsjuksköterskeutbildning ovan. Övriga utbildningar (forskningssjuksköterskor, BMA och cytodiagnostiker samt onkologisjuksköterskor) ska kartläggas i relation till behovet. I frågan om hur RUR i samverkan med HR-funktioner i respektive landsting ska föreslå hur avtal mellan landstingen kan se ut avseende att dela särskilda bristfunktioner finns behov av bättre underlag i dialog med RCC Uppsala-Örebro. Ytterligare underlag behövs likaså i frågan om hur RUR kan bidra till att via lärosäten skapa forskningsanknuten ST. I Cancerplanen beskrivs en ny och gemensam modell för kompetensförsörjning. Modellen består av fem moduler, med patologi som pilotområde där åtgärderna senare kommer att generaliseras till andra specialitetsområden med koppling till cancervården. Vidare understryks också vikten av kunskapsöverföring mellan olika yrkeskategorier. Kompetensutveckling inom alla berörda yrkeskategorier är givetvis en nyckelfaktor och en förutsättning för den utveckling av cancervården som eftersträvas. Nedanstående redovisas hur arbetet med kompetensförsörjning bedrivs inom patologin i Uppsala. Därefter ges en redogörelse för motsvarande arbete inom Bild- och funktionsmedicin. Bild- och funktionsmedicin har en central roll i cancerprocesserna och utgör liksom patologi inte sällan en flaskhals i utredningsgången. Vidare utgör beskrivningen ett exempel på generalisering av kompetensförsörjningsmodellen. Patologi Modul 1 Kompetensutveckling specialistläkargruppen (patologi) Vid Klinisk Patologi (KP) i Uppsala tillämpas linjestruktur, vilket innebär att varje specialistläkare arbetar inom några få områden. Varje område, linje, ska bemannas med minst 2, helst 3, specialister i patologi. I dag handläggs en del linjer redan av 3 specialister (hud-, neuro-, gastroenteropatologi) eller 2 specialister (Öron-näsahals-, lung-, uro-, gyn-, bröstpatologi och cytologi). Att det finns mints två patologer är i enlighet med

202 ackrediteringskraven för den diagnostiska verksamheten. Med 2 till 3 specialister som är kunniga inom ett område försäkras tillfredsställande flöde, liksom kvalitet, via interna kontroller. För närvarande är Klinisk patologi, trots gedigna försök, underbemannat, med endast en patolog inom några specialiteter (hematologi-, endokrin-, perinatal-, barn- och transplantationspatologi). En del områden är saknar fast bemanning (amyloid diagnostik och mjukdelstumörer). För att klara av verksamheten utnyttjas hjälp av externa, ofta pensionerade, patologer. För att upprätthålla kompetensen medverkar patologer som är verksamma inom ett visst område vid minst 2 utbildningstillfällen årligen. Det finns få relevanta utbildningar nationellt, men ett gott urval finns internationellt. Vid klinisk patologi finns 4 doktorander, 7 disputerade, 4 docenter (av vilka 3 kliniska lektorer) samt 2 professorer. Forskningstid finns via Universitet (2 professorer), via centrala ALF, kliniska lektorat samt via lokala ALF-medel. Forskningstid tas ut när det kliniska arbetet tillåter. KPs akademiska produktivitet har varit god i relation till den tid som är tillgänglig. Modul 2 Rekrytering av ST-läkare till region För närvarande har KP 10 ST-läkare under utbildning. Dessa ST-läkare undervisas av 33 specialister, vilket, efter att man har räknat av administrativa arbetsuppgifter samt forskningstid, innebär tid för diagnostik motsvarande 18,32 personer. Detta är i princip i linje med förslaget om 1 ST per 2 specialister. Utöver dessa ST-läkare utbildar KP en rättsmedicinsk patolog och en ST-läkare från Gävle. Avdelningen kontaktas regelbundet av nyutexaminerade läkare som är intresserade av att bli patologer. Då KP har fullt vad gäller antal ST (max 10 personer) hänvisas de sökande till andra patologavdelningar i regionen. Modul 3 Utbildning av och kompetensöverföring till andra yrkeskategorier BMA vid KP har fått möjligheten att utbilda sig inom vissa delar av patologins arbetsfält. Hit hör utskärning av vissa preparat. Under didaktisk handledning undervisas den BMA som har visat intresse för handläggning av makroskopiska preparat. Efter en utbildning mottar en BMA ett delegat, Centuri-dokument, med specificerade arbetsuppgifter. I dag finns delegat som berör utskärning av hud-, prostata-, cervix-, lymfkörtel-, appendix-, gallblåse-, koloncancer samt hjärntumör. Dessa delegat avlastar patologer tidsmässigt motsvarande en heltids patologtjänst. Modul 4 Utlandsrekrytering (patologi) Flera av patologens verksamma specialister är grundutbildade i utlandet (7 av 33) och en del av dessa är utbildade utanför EU (3 av 7). Tre av dessa sju rekryterades under Två av dessa som kom från ett EU- land har efter vår bedömning visat sig vara i behov av en längre inlärning lokalt, deras initiala kompetens motsvarade en äldre ST-läkares. Ytterligare en av de rekryterade är mer än väl meriterad, men hennes anställningssituation är osäker då hon har ursprung utanför EU. De nya kraven för en specialist utöver språk och kunskap i svenska författningar inkluderar en viss tids arbete inom allmänmedicin (3-4 månader). Detta är mycket svårt att genomföra i praktiken. En patolog med upp till 15 år erfarenhet inom patologi kan inte förväntas kunna utföra arbetsuppgifterna som allmänläkare. Det är önskvärt att Socialstyrelsen ser över nuvarande regler för examination med målet att säkra

203 kompetens för specialistutbildade läkare inom respektive specialitet. Examinationsförfarandet och dess nytta har utretts i detalj i USA där man har implementerat förfarandet i flera år och därmed försäkrat sig om att kompetensen hos läkarkåren, som kommer från utlandet, motsvarar den förväntade i landet där personen skall vara yrkesverksam. Modul 5 Nya arbetssätt och digital patologi Digital patologi är en utveckling av analog patologi. Analog patologi innebär helt enkelt att man i mikroskop ser på en bild och den digitala betyder att man tittar på samma bild men i en dataskärm. Det första steget i digitaliseringen är att lösa problem med skanning av glas samt arkivering av skannade bilder. Detta område handläggs regionalt samt nationellt. Kostnaderna för arkivering av skannade bilder och frågor som berör arkiveringstider utreds inom regionen samt via flera nationella Vinova-projekt. Patologens förmåga att korrekt bedöma en skannad bild är av central betydelse. Klinisk patologi har initierat en pilotstudie med Umeå där skannade snitt inom fältet neuropatologi bedöms i Uppsala. De första försöken har redan belyst att kvaliteten av snitt och skanningssättet (20x eller 40x förstoring) är av stor betydelse. Bild- och funktionsmedicin Struktur Vid Bild- och Funktionsmedicinskt Centrum (BFC) utförs avbildning med traditionella anatomiska-morfologiska metoder: konventionell röntgen, skiktmetoder såsom datortomografi (DT), ultraljud (UL) och Magnet Resonans (MR) och funktionella eller molekylära avbildningsmetoder: Positron Emissions Tomografi (PET) och scintigrafi inklusive skiktavbildning (SPECT) med vilka vi framställer bilder på olika aspekter av biologisk funktion. BFC är organiserat i huvudsak efter anatomiska områden, organinriktad med fyra sektioner: Muskuloskeletal- och barnsektionen, buksektionen, neurosektionen och thorax- och molekylärsektionen. Respektive sektion ansvarar för att utföra tillhörande akuta och elektiva undersökningar. Vid BFC finns radiologer och nuklearmedicinare verksamma, motsvarande 50 heltider. Ca 20 ST-läkare är för närvarande under utbildning. Kompetensutveckling I sjukhusets olika hittills startade standardiserade vårdförloppen (SVF-grupper) ingår radiologer/nuklearmedicinare som ansvarar för den radiologiska/nuklearmedicinska kompetensen inom respektive tumörområde. För att upprätthålla och utveckla medarbetarnas kompetens har BFC i samband med varje tisdagslunch schemalagd utbildning för framför allt läkare. Utbildningen bedrivs huvudsakligen i form av föreläsningar och fallpresentationer samt rapporter av senaste rön från kongresser-kurser. Internutbildning sker också genom en löpande MR-kurs för all personal, som hålls 6-8 eftermiddagar per termin, två ggr/år. Under HT 2015 startar en

204 PET/CT-kurs för all personal, med samma schemastruktur och tänkt att hållas årligen. Varje läkare har möjlighet att bevista en kongress-kurs per år. Vid speciella satsningar väljs personal ut för att genomgå anpassade kurser. För vetenskaplig utvecklingen anordnas fredagslunchseminarier vid vilka doktoranderna presenterar sin forskning. Deltagare vid internationella vetenskapliga möten rapporterar från dessa. Kompetensöverföring från läkare till andra personalkategorier som ett sätt att fördela arbete till bästa effektiva omhändertagandenivå har ännu inte formellt tillämpats vid BFC, i huvudsak beroende på att det förutom läkarbrist också råder brist på röntgen-ssk. Däremot har flera röntgen-ssk mycket hög kompetens och arbetar följaktligen självständigt med stort ansvar, vilket också avlastar BFCs läkare. En mycket välfungerande form av kompetensöverföring finns i egenskap av en sonograf, d.v.s. en vidareutbildad röntgen-ssk som utför ultraljudsundersökningar och avlastar ultraljuds-läkarna. Vid enheten för Radiologi, Inst. För Kirurgiska vetenskaper finns 6 professorer, 13 docenter och 27 doktorander. Forskningsproduktionen och tilldelningen av ALF-anslag är följaktligen god, men de kliniska produktionskraven gör att det är en utmaning att utnyttja ALF-anslagen och bereda tid för forskning. Resursanalys och åtgärdsplan Införandet av SVF innebär ökade anspråk på BFCs resurser i och med att sekventiella utredningsgångar till stor del kommer att överges, således att resultatet av en undersökning inte hinner inväntas innan kompletterande undersökningar beställs. För vinnande av tid i SVF behöver i stället i högre utsträckning undersökningar utföras parallellt, vilket i slutänden leder till att vissa undersökningar kommer visa sig ha varit onödiga d.v.s. att inte alla beställda undersökningar hade behövt utföras för att besvara frågeställningarna. Att, återigen för vinnande av tid, bereda plats för undersökningar inom några få dagar för patienterna i SVF innebär, åtminstone initialt, en risk för mindre effektivt utnyttjande av tillgängliga bokningsbara tider i programmet och torde även detta ställa ökade krav på BFCs resurser. De ökade kraven måste mötas med åtgärder som innebär 1) utnyttjande av befintliga resurser men 2) nya resurser behöver dessutom, enligt ovan, tillföras. För att implementera SVF har en grupp bildats vid BFC för att anpassa datorsystemen för SVF. I det radiologiska informationssystemet (RIS) har Cancervårdförlopp implementerats. Det dröjer emellertid till hösten 2015 innan valet Cancervårdförlopp också implementeras för röntgenremisserna i Cosmic. Tills dess krävs att remitterande i röntgenremissens informationsfält anger: 1) Datum för när den Välgrundade misstanken väcktes, 2) Vilket SVF det rör sig om 3) Datum för kommande MDK (om möjligt). Inrättande av fasta bokningsbara undersökningstider, öppna för koordinatorsjuksköterskan, har bedömts vara för komplext och med risk för att personlig kontakt mellan beställare och BFC ändå måste ske, för att bl.a. utreda olika praktiska detaljer. Därför har en koordinatorfunktion inrättats vid BFC (tel öppet vardagar ) dit sjukhusets lokala koordinatorsköterskor vänder sig direkt. Denna BFC-koordinator har mandat att boka

205 undersökningstider och återkoppla direkt samt reda ut ovan nämnda praktiska detaljer. Undersökningar kommer att kunna bokas av BFC-koordinatorn direkt utan föregående läkarprioritering av SVF-remisser. En funktion för remitterande enheter att följa remissens status finns redan i Cosmic. I augusti 2015 tillkommer också en funktion med vilken remitterande enheter kan se när undersökningen är bokad. Det måste också vara möjligt att beställarna av undersökningar ska kunna se om och när undersökning utförts, även om undersökningssvar ännu inte föreligger. Befintlig kvalitetssamordnare vid BFC kommer dagligen att följa ledtider för SVF-remisser och rapportera eventuella avvikelser. Enligt ovan saknas för närvarande läkare (och sjuksköterskor) vid BFC samtidigt som antalet undersökningar som utförs vid BFC under en lång följd av år ökat stadigt, fr.a. avseende skiktmetoderna. Dessutom har den tekniska utvecklingen resulterat i att antalet bilder vid varje undersökning ständigt ökar i och med tunnare skikttjocklekar vid DT och MR, nya signalsekvenser vid MR och tillkomsten av hybridmetoder där PET och SPECT inte utförs ensamt utan numera i kombination med diagnostisk DT (PET/DT, SPECT/DT). Det har varit svårt att via annonsering rekrytera nya medarbetare fr.a. läkare. Utlandsrekrytering har till del varit framgångsrik men har vilat på personliga kontakter och har inte kunnat sättas i system. Det enda framgångsrika sättet att försörja avdelningen med läkarspecialister är att rekrytera och utbilda ST-läkare, varför antalet ST-läkartjänster vid BFC har utökats de senaste 2 åren. Införandet av SVF kommer, enligt ovan, att ställa än mer krav på bemanning varför intagningen av ST-läkare behöver öka ytterligare. Vi har ST-plan på att anställa 4 ST-läkare/år närmaste åren för att kompensera pensionsavgång mm. Kompetensöverföring mellan yrkesgrupper är ett framtida utvecklingsområde. Digitala bildsystem och bilddiagnostiska arbetssätt Bildupptagning, bildframställning, granskning och lagring sker vid BFC sedan många år digitalt. Nya arbetssätt framtvingas emellertid i och med det ökande antalet bilder som ska granskas och bedömas i arbetsstationer (PACS) och i andra för vissa funktioner specialanpassade datorsystem. Datorsystemen utvecklas till att innehålla allt mer avancerade funktioner för att underlätta bildgranskningen av det ökade antalet bilder men samtidigt ökar granskningstiden, speciellt i de fall där specialfunktioner som inte inkluderas i PACS kräver att granskning sker i andra typer av utrustningar, placerade geografisk i andra lokaler på BFC. Utveckling av hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ställer högre logistiska krav genom att undersökningarna kräver samgranskning av nuklearmedicinsk och radiologisk kompetens men resulterar å andra sidan i mer uttömmande utlåtanden. I likhet därmed ställer onkologisk diagnostik krav också på samgranskning av DT och MR, undersökningstekniker som tillför olika typer av bildinformation. För att optimera den onkologiska diagnostiken, vilken nu kommer än mer i fokus med införandet av SVF, behövs en organisatorisk struktur centrerad på området onkologi och inte som nu på de olika modaliteterna (PET, SPECT, MR, DT).

206 Den nu införda samgranskningen av PET/DT är det första steget för att optimera bedömningen och åstadkomma mer uttömmande utlåtanden och utgör också ett viktigt moment för kompetensöverföring mellan radiologer och nuklearmedicinare. I och med att de molekylära hybridteknikerna PET/DT och SPECT/DT ökar i betydelse inom den onkologiska diagnostiken behövs också i ST-läkarutbildningen ett ökat fokus inom detta område och här pågår planering för att därigenom åstadkomma en utvidgad och bättre ST-läkarutbildning. BFC har sedan länge en specialinrättad läkartjänst för att assistera och delta i utvecklingen och implementeringen av de diagnostiska datorsystemen och att hålla användarutbildningar. Denna IT-funktion är nödvändig samtidigt som den innebär dränering av en klinisk läkarkraft. Övrigt När arbetet inom de fem modulerna genomförts och prövats kommer resultaten kunna tjäna som underlag för regionala överenskommelser. Arbetet med att övergripande analysera kompetensläget, för en säkrad kompetensförsörjning, planeras igångsättas under hösten. FORSKNINGSSAMORDNING Cancerplanen beskriver en utökad roll för RCC liksom för RBC, inom området studieservice. RBC har tagit fram en modell för studieservice och arbetar för spridning av denna i regionen. I övrigt befinner sig arbetet i en uppstartsfas. KFUE (Kliniska forsknings- och utvecklingsenheten, sektionen för onkologi, Verksamhetsområde Blod- och tumörsjukdomar) Inom den onkologiska verksamheten vid Akademiska finns sedan många år en välfungerande klinisk forskningsenhet (KFUE), vilken planerar och genomför klinisk forskning. Här finns en gedigen erfarenhet av att administrera och genomföra kliniska prövningar på ett kvalitetssäkert sätt enligt de lagar, regelverk och riktlinjer som styr området. Inom verksamheten finns ett forskningsråd, vilket innebär att det sker en prioritering inom de föreslagna studierna, såväl akademiska som läkemedelsstudier, dels ur ett patient- och vetenskapligt värde, dels gällande resursbehov samt ekonomisk prioritering. KFUE är självfinansierat, vilket inkluderar 16 heltidsanställda; forskningssjuksköterskor, studiekoordinatorer, en administratör, en koordinator och en medicinskt ansvarig överläkare. För närvarande pågår inom KFUE ca 100 studier i olika faser. Utmaningen för enheten är att antalet studier överstiger befintliga resurser och att antalet förfrågningar att starta nya studier ökar, varför rekrytering av forskningssköterskor pågår. Inom en snar framtid planerar vi att samtliga forskningsenheter (även hematologi och

207 onkologisk endokrinologi) inom verksamhetsområdet Blod- och tumörsjukdomar ska slås samman till en stor enhet, vilken beräknas inkludera ca 20 forskningssjuksköterskor och ca 150 studier i olika faser. Registrering i kvalitetsregister (INCA) Ett viktigt område inom onkologisk uppföljning av vård och forskning är registrering av de olika cancersjukdomarna i Socialstyrelsens cancerregister samt i nationella kvalitetsregister (INCA). Dessa kvalitetsregister har som målsättning att följa upp och utveckla vården genom att samla in data kopplat till vårdprogram och kvalitetsindikatorer, dessutom är registrering av cancersjukdomar reglerat juridiskt. Olika registerdata kan ligga till grund för t ex öppna jämförelser, varför det är viktigt att dessa data finns tillgängliga inom Uppsala Örebroområdet. Utmaningarna idag är att få dessa data i realtid för att lättare kunna styra och planera vård och behandlingar och för Akademiska sjukhusets del saknas resurser i form av registeransvariga koordinatorer/sköterskor. I dagsläget kan vi inte uppfylla de krav som finns angående målsättningar för registrering. Insamling/biobankning av blod och vävnadsmaterial Insamling av prov för biobankning behövs främst för sjukvårdens utredningar och behandling av patienter, men har även ett stort värde för forskning och utbildning. Vid Uppsala universitet finns en unik enhet, U-CAN, vilka samlar in och strukturerar data, biomolekyler, tumör och blodprover från cancerpatienter. Information samlas in före, under och efter behandling. Dessa data och prover finns tillgängliga för forskare, kliniker och företag som vill utveckla diagnos och behandling av tumörsjukdomar. Världsunikt är att vi kan koppla registerdata (INCA) med data från blod och vävnadsprover från U-CAN. Utmaningarna är resursåtgång och koordinering av insamlandet av material ute på klinikerna. Detta tillsammans med resurser för registrering i kvalitetsregister är högprioriterade områden. Forskningsaktivitet Uppsalaområdet är unikt när det gäller cancerforskning, förutom ovan nämnda kvalitetsregister, biobanksdata, pågående läkemedelsprövningar, akademiska studier, finns även ett utvecklat och gott samarbete mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet samt Science for Life laboratory och läkemedelsindustrin/bioteknikbolag inom regionen, Utmaningarna är den minskade forskningsaktiviteten framförallt i gruppen yngre läkare. Då vi har unika möjligheter till forskning i världsklass är även detta ett högprioriterat område. PREVENTION OCH TIDIG DIAGNOSTIK Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

208 De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kom De innehåller rekommendationer om metoder för att stödja patienter att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att förebygga delvis levnadsvanerelaterade sjukdomar så som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa. De levnadsvanor som riktlinjerna omfattar är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det är dessa levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag. Landstinget har ett gemensamt kunskapsunderlag för levnadsvanor i Kvalitetshandboken. Kunskapsunderlaget utgår helt från de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och ger ett konkret stöd för hur vården ska arbeta och utgör därmed även en bas för implementeringen av de nationella riktlinjerna. Innehållet beskriver bakgrund, screeningfrågor, åtgärder och dokumentation. För att ytterligare underlätta arbetet har sjukhuset även tagit fram korta utbildningar i pingpong som ger konkret stöd. Dokumentationen av screeningfrågorna ligger i journaltabell, vilket underlättar att snabbt få en överblick. I Vårdöverenskommelser med Landstinget tydliggörs förvaltningarnas uppdrag och i det finns även en del med målrelaterade aktiviteter/uppdrag och där ingår hälsoinriktad hälso- och sjukvård med mål exempelvis för tobak och riskbruk av alkohol med formuleringar kopplade till de nationella riktlinjerna. Tobak ingår i riktlinjerna och därmed finns en struktur i kunskapsunderlaget. I RCC:s nationella handlingsplan för ett rökfritt Sverige ingår att det ska finnas en struktur för dokumentation/journalföring, vilket också finns genom kunskapsunderlaget. I handlingsplanen ingår att skapa rökfria miljöer. På sjukhuset och landstinget som helhet gäller rökfri arbetstid samt att rökning endast är tillåten utomhus på särskilt markerade platser. Det finns ingen försäljning av tobaksvaror i sjukhusets cafeterior. På sjukhuset finns en enhet för tobaksavvänjning till vilken patienter kan remitteras eller själva söka. För att underlätta för patienterna att få stöd med att sluta med tobak har det kontinuerligt utbildats diplomerade tobaksavvänjare. Det finns även en viss samverkan med primärvården i att patienter som ska opereras rekommenderas att göra ett rökstopp och att primärvården fortsatt stöder de patienter som inlett ett rökstopp att förbli rökfria. För personalen finns möjlighet att få tobaksavvänjning på Friskhuset. För patienter som är i cancerbehandling och är rökare är det viktigt att få rökslutarstöd. Idag finns inga diplomerade tobaksavvänjare specifikt för denna patientgrupp, vilket skulle öka möjligheterna att ge patienterna ett aktivt stöd, men ett utbildningsstöd ges i riktlinjearbetet och där ingår tobak. Riskbruk av alkohol ingår i riktlinjerna. Sjukhuset har en sen länge inarbetad screening av riskbruk som gjort att det finns, jämfört med andra sjukhus, struktur och rutin för att ställa frågor om riskbruk av alkohol. Otillräcklig fysisk aktivitet, ingår i riktlinjerna och därmed i kunskapsunderlaget. Det finns en rutin i Cosmic för att skriva FaR (Fysisk aktivitet på Recept) och det finns möjlighet att skicka ett uppdrag till specifik Friskvårdslots som landstinget upphandlat utanför sjukvården. Friskvårdslotsen kontaktar patienten efter det att ett FaR skickats från vården (legitimerad personal) på den träning som patienten ordinerats och ger individuellt stöd att hitta specifik träning, exempelvis bassängträning i grupp. På samma sätt som FASS finns tillgänglig för att ordinera läkemedel finns FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling). Sammanfattningsvis så finns det vissa enheter som har ett aktivt arbete kring otillräcklig fysisk aktivitet. Utifrån att det är ett område där

209 forskning visar på betydelsen av fysisk aktivitet både i prevention och behandling är det av vikt att arbetet stärks ytterligare. Ohälsosamma matvanor ingår även riktlinjerna och därmed finns en struktur för arbetet i kvalitetshandboken. För att optimera strukturen och därmed stödet till patienterna har arbetet med malnutrition och ohälsosamma matvanor en tät koppling. Tidig upptäckt Nuvarande läge Begreppet välgrundad misstanke har införts i och med att arbetet med de standardiserade vårdförloppen (SVF) har påbörjats. Primärvården (PV) har informerats via deras kanaler och via Cancerrådet. Välgrundad misstanke har införts för remisser till patologin och BFC, för de 5 diagnoser som nu initialt ingår i SVF. Problem Spridning av information inom den privata primärvården är en utmaning och arbete med detta pågår. Hälsa och habilitering har det övergripande ansvaret för att information sprids inom såväl offentlig som privat primärvård. Hälsa och habilitering är representerat i lokala cancerrådet. Plan Chefsläkaren inom Hälsa och habilitering deltar i Cancerrådet och fortsätter arbetet med att skapa effektiva kanaler till PV. Maligna melanom Nuvarande läge I Cancerplanen finns direktiv om att alla de 7 landstingen ska införa bildöverföring till dermatolog för tidig upptäckt av malignt melanom. Denna verksamhet har inte påbörjats i vårt landsting. Problem Det finns behov av ökad satsning på system för fotodokumentation kopplat till journalsystemet. Plan Planering för införande har påbörjats av plastikkirurger, hudläkare och PV-läkare. Fr.o.m. hösten 2015 kommer PV:s läkare erbjudas möjligheten att ta upp fall med MM-frågeställning på den MDK-rond som redan idag bedömer foton tagna i PV. Screening av cervixcancer, koloncancer och lungcancer Nuvarande läge Vi medverkar i det nationella registret för cervixcancerprevention medan det nationella registret för mammografiscreening fortfarande är i uppstartsfas. Koloncancerscreening med koloskopi i den nationella sk SCREESCO-studiens regi har påbörjats. Planer finns på att påbörja lungcancerscreening.

210 Gustav Ullenhag Ordförande Lokala cancerrådet Björn Ekmehag Biträdande sjukhusdirektör/samordnare Akademiska sjukhuset

211

212

213

214

215

216

217 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Mats Holmberg Dnr CK Initiering av upphandling av helikopter för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att uppdra till landstingsdirektören att initiera upphandling av en ambulanshelikopter. Ärendet Nuvarande avtal för drift av ambulanshelikopter vid Akademiska sjukhuset upphör att gälla Upphandling av en ny ambulanshelikopter planeras att inledas under hösten innevarande år. Upphandlingen planeras att genomföras tillsammans med Västra Götalands regionen. Konceptet med luftburen intensivvård innebär att Akademiska sjukhuset kan erbjuda en transportlösning med samma kompetens under hela transporten som man har på en intensivvårdsavdelning. Akademiska sjukhuset är det enda sjukhuset i Sverige som har den här typen av koncept på sin luftburna enhet. Personalen på enheten består av 12 specialistläkare och 12 specialistsjuksköterskor. Dessa bemannar ett flygplan och en helikopter 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Flygplanet är stationerat på Arlanda och helikoptern är stationerad på Ärna i Uppsala. Enheten utför cirka 900 uppdrag per år. Helikoptern som används idag har begränsad räckvidd och transportbehovet ökar. Det finns ett framtida behov av att kunna transportera flera patienter samtidigt, till exempel både modern och barnet vid neonataltransporterna, samt att man med en större helikopter med längre räckvidd kan planera transporterna på ett mer effektivt sätt där man inte behöver mellanlanda lika ofta. En ny fullt utrustad ambulanshelikopter av den typ som planeras innebär en kostnad på ca 100 miljoner kronor. Upphandling av en ambulanshelikopter är inte upptagen i nuvarande investeringsdatabas för Akademiska sjukhuset. Nettokostnaden, vilken i dagsläget är svår att uppskatta beroende på det nya konceptet med kommunalförbund, belastar budgeten för Akademiska sjukhuset. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

218 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Upphandlingschefen Göran Angergård Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

219 Dnr CK Administrativa avdelningen Mats Holmberg E-post Tfn Landstingsstyrelsen Initiering av upphandling av helikopter för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att uppdra till landstingsdirektören att initiera upphandling av en ambulanshelikopter. Ärendet Nuvarande avtal för drift av ambulanshelikopter vid Akademiska sjukhuset upphör att gälla Upphandling av en ny ambulanshelikopter planeras att inledas under hösten innevarande år. Upphandlingen planeras att genomföras tillsammans med Västra Götalands regionen. Konceptet med Luftburen Intensivvård innebär att Akademiska sjukhuset kan erbjuda en transportlösning med samma kompetens under hela transporten som man har på en intensivvårdsavdelning. Akademiska sjukhuset är det enda sjukhuset i Sverige som har den här typen av koncept på sin luftburna enhet. Personalen på enheten består av 12 specialistläkare och 12 specialistsjuksköterskor och dessa bemannar ett flygplan och en helikopter 24 timmar om dygnet 365 dagar om året. Flygplanet är stationerat på Arlanda och helikoptern är stationerad på Ärna här i Uppsala. Enheten utför cirka 900 uppdrag per år och uppdragen som enheten utför består av tre typer: Prio 1 uppdrag där enheten rycker ut till en olycksplats eller en person som blivit sjuk i hemmet. Enheten för då med sig kompetens i form av specialistläkare och specialistsjuksköterska tillsammans med utrustning som inte finns i ambulanserna. Till exempel respirator och avancerad övervakningsutrustning. Ungefär 300 av uppdragen är av den här typen. Sekundärtransporter där enheten transporterar svårt sjuka patienter mellan olika vårdinrättningar i Norden. Ungefär 400 av uppdragen är av den här typen och ungefär 300 av uppdragen utförs med utomläns patienter som transporteras till Akademiska sjukhuset eller andra universitetssjukhus för att få specialistsjukvård. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

220 2 (3) Transporter av för tidigt födda barn, neonatalvårdstransporter är den sista transporttypen som enheten utför. Vid den här typen av transporter används ett team bestående av sjuksköterska och läkare från Akademiska sjukhusets neonatalvårdsavdelning och man använder en specialbyggd transportkuvös för att kunna transportera barnen. Den här typen av uppdrag ökar mest i förhållande till de andra uppdragen och enheten utför ungefär 250 uppdrag per år. Då Akademiska sjukhuset är mycket framstående när det gäller neonatalvård innebär det att ungefär 85 % av den här typen av uppdrag utförs med utomlänspatienter. Helikoptern som används idag har begränsad räckvidd och transportbehovet ökar, vi ser ett framtida behov där man kan transportera flera patienter samtidigt, till exempel både modern och barnet vid neonataltransporterna samt att man med en större helikopter med längre räckvidd kan planera transporterna på ett mer effektivt sätt där man inte behöver mellanlanda lika ofta. Ekonomi En ny fullt utrustad ambulanshelikopter av den typ som planeras, innebär en kostnad på ca 100 miljoner kronor. Upphandling av en ambulanshelikopter är inte upptagen i nuvarande investeringsdatabas för Akademiska sjukhuset. Nettokostnaden, vilken i dagsläget är svår att uppskatta beroende på det nya konceptet med kommunalförbund, belastar budgeten för Akademiska sjukhuset. Under 2014 hade luftburen intensivvård intäkter från utomlänspatienter som uppgick till kr. Merparten av dessa utomlänspatienter flyttades till Akademiska sjukhuset för att få specialistsjukvård av sjukhusets olika specialistvårdsenheter, till exempel Brännskadecentrum, Neurokirurgen eller Neonatologiavdelningen. Vårdtiderna från dessa patienter genererade då ytterligare inkomster till Akademiska sjukhuset. Helikoptern är en vital del av Akademiska sjukhusets verksamhet för att erbjuda en säker och snabb transport av patienter med behov av specialistsjukvård. Ytterligare inkomster genererades från enhetens flygplansverksamhet där man transporterat utomlänspatienter till en inkomst som uppgick till kr. Totalt inbringade enheten kr till Akademiska sjukhuset. Enheten transporterade också C-läns patienter från utomlänssjukhus där man då tack vare enhetens höga kompetensnivå kan transportera patienten tidigt i vårdskedet och därmed minskat kostnaderna för vård av C-läns patienten på utomlänssjukhuset. Inkomsten till enheten för transporter av C-läns patienter uppgick under 2014 till kr. Detta betyder att enhetens totala inkomst från transporter av IVA-patienter både med flyg och helikopter under 2014 uppgick till kr. Sammanfattningsvis kan man säga att helikopterverksamheten bidrar positivt till Akademiska sjukhusets budget genom att: Generera inkomster från transporter av utomlänspatienter. Merparten av dessa patienter vårdas på sjukhuset och inbringar då inkomst från vårdtiden.

221 3 (3) Minska vårdtiden för C-läns patienter på utomlänssjukhus genom att tidigt transportera hem dessa patienter till Akademiska sjukhuset även om de är intensivvårdskrävande under transporten. Akademiska sjukhusets helikopterverksamhet bidrar också positivt på ett nationellt samhällsekonomiskt plan genom att: Korta ner vårdtider för patienter där tiden till behandling är avgörande, till exempel för patienter med hjärtstopp eller patienter som kräver neuroradiologisk intervention, genom att snabbt kunna transportera dem till vårdinrättningen som motsvarar patientens behov. Helikopterverksamheten är ibland direkt livräddande, till exempel vid drunkningsolyckor eller hjärtstopp då det är viktigt att snabbt få rätt kompetens till olycksplatsen. Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Upphandlingschefen Göran Angergård Registrator, Akademiska sjukhuset

222

223

224

225 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Jessica Bräck Dnr CK Revidering av Riktlinjer för länshandikapprådets organisation och verksamhet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att ändra namn på Länshandikapprådet till Rådet för delaktighet, godkänna nya riktlinjer för Rådet för delaktighets verksamhet enligt bilaga. Bilaga 209 Ärendet I det reglemente som landstingsfullmäktige antog , 119, ges landstingsstyrelsen ansvaret att utse ledamöter till Länshandikapprådet. De organisatoriska förändringarna innebär att vissa justeringar behöver göras i riktlinjerna för Länshandikapprådets verksamhet och organisation. I övrigt är dock sakinnehållet huvudsakligen detsamma som i de riktlinjer som antogs inför år Vidare har Länshandikapprådet inkommit med önskemål om att byta namn till Rådet för delaktighet. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Rådet för delaktighet Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

226 Regler för Rådet för delaktighet - Landstinget i Uppsala län Rådet är ett samrådsorgan för överläggningar och ömsesidig information mellan företrädare för HSO (Handikappföreningarnas Samarbets Organ) i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län. Fastställda av landstingsstyrelsen 2015-XX-XX.

227 Rådet för delaktighet Rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för HSO i Uppsala län och Landstinget i Uppsala län. Rådet för delaktighet följer i sitt arbete FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen och protokollet trädde i kraft den 3 maj 2008 och för Sverige trädde de i kraft den 14 januari Förenta Nationernas standardregler erkänner att funktionsnedsättning och funktionshinder är begrepp under utveckling och att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön, vilka motverkar deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Konventions syfte är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. 1 Syfte Rådet för delaktighet är upprättat för att rådet ska vara ett samarbetsorgan mellan Landstinget i Uppsala län och HSO i Uppsala län, organiserat under landstingsstyrelsen. 2 Arbetsuppgifter Rådet ska till landstingsstyrelsen redovisa verksamhetsplan. Rådet kan vara ett referensorgan för Landstinget i Uppsala län. 3 Rådets sammansättning Rådet för delaktighet är organiserat under landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen utser fem politiska ledamöter, inklusive ordförande. Minst en av de fem politiska ledamöterna ska vara ledamot i landstingsstyrelsen. Utsedd tjänsteman från landstingets ledningskontor ska delta på rådet för delaktighets sammanträden Till sekreterare för rådet för delaktighet förordnas en tjänsteman. HSO i Uppsala län utser på årsmöte de fem ordinarie ledamöter som ska representera HSO i Uppsala län i rådet för delaktighet. Organisationstillhörighet anges inte, då dessa personer representerar (hela) HSO i Uppsala län.

228 Landstingsstyrelsen utser rådet för delaktighets representanter, efter nominering från HSO i Uppsala län. Landstingsstyrelsen utser en av HSO i Uppsala läns fem ordinarie ledamöter till vice ordförande. Till rådet för delaktighet adjungeras HSO i Uppsala läns ombudsman. 4 Organisation och arbetsformer Rådet för delaktighet ska sammanträda minst fem gånger per år. Inför varje sammanträde ska samråd ske i form av ett presidium bestående av ordförande, vice ordförande, HSOs ombudsman samt av ledningskontoret utsedd sekreterare. Skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsänds till rådets ledamöter senast 14 dagar före rådets sammanträden. Vid rådets sammanträden förs protokoll, vilka justeras av ordföranden och av en ledamot för HSO i Uppsala län. Fullständiga protokoll ska delges ledamöter i rådet. 5 Ekonomi Till rådet för delaktighets ledamöter utgår arvode, traktamente och reseersättning enligt av landstingsfullmäktige fastställda regler för förtroendevalda. Motsvarande utgår också vid presidiemöten. 6 Ändring av regler Ändring av dessa regler kan aktualiseras av rådet för delaktighet eller landstingsstyrelsen. 8 Fastställande Regler för rådet för delaktighet ska fastställas av landstingsstyrelsen.

229

230 Riktlinjer för Länshandikapprådets organisation och verksamhet fr om 2003 Inför år 2000 antogs nya riktlinjer för Länshandikapprådets verksamhet. Organisatoriska förändringar gör dock att det finns anledning att göra vissa justeringar i riktlinjerna. Sakinnehållet är dock huvudsakligen detsamma. Definitioner Begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal olika funktionshinder i olika befolkningsgrupper. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syn- eller hörselskador/sjukdomar, medicinska tillstånd eller psykiska sjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Begreppet handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet så samma sätt som andra. Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionshinder och omgivningen. Syfte för länshandikapprådet/lhr LHR ska vara ett samarbetsorgan mellan Landstinget i Uppsala län och brukarorganisationerna, direkt under hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Länshandikapprådet ska dock även hantera strategiska ägarfrågor, vilket innebär att rådet även bör ha ett samarbete med landstingsstyrelsen. LHR ska arbeta med övergripande teman och kommer att utgöra ett beredningsorgan för temamöten. Ett speciellt viktigt område är arbetet med FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. LHR vänder sig brett ut i samhället. LHR ska arbeta med kompetensutveckling/kompetenshöjning inom områden kring funktionshinder, så att väl underbyggda beslut kan fattas på olika nivåer. LHR ska till hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisa årlig verksamhetsplan samt årlig verksamhetsberättelse. Till länshandikapprådets tematräffar och sammanträden kan adjungeras berörda parter/organisationer. Adjungerade till LHR kan vara: Länsstyrelsen Länets kommuner Specialpedagogiska institutet Försäkringskassan Länsarbetsnämnden Berörda verksamhetsansvariga

231 Länshandikapprådets verksamhet ska kännetecknas av: ett nätverksinriktat arbetssätt visioner framförhållning - de tema som kommer upp ska ligga rätt i tiden flexibilitet hög kompetens gemensamt ansvar brukarrepresentanter-landstingets representanter tydlig roll för LHR och handikappkonsulent Mål Det långsiktiga målet är att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra. De diskussioner som förs i LHR ska ge effekter inom andra verksamheter. Ett gemensamt ansvar för brukarrepresentanter och landstingets representanter ska finnas för att utveckla LHR:s innehåll och arbetsformer. Organisation I LHR ingår: 5 politiker inkl ordf - utses av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 5 brukarrepresentanter handläggare från handikapprörelsen handikappkonsulent tjänsteman från hälso- och sjukvårdsdirektörens kansli För politiker och brukarrepresentanter kan även ersättare utses. Definitioner Att vara adjungerad innebär i detta sammanhang att man kallas till samtliga tematräffar. Man kommer även att ingå i arbetsgrupper när tematräffar planeras som berör det egna verksamhetsområdet. Nätverksinriktat arbetssätt innebär ur ett organisationsperspektiv ett icke hierarkiskt arbetssätt där olika parter i nätverket utifrån sin speciella kompetens samverkar och tar ett gemensamt ansvar för ett optimalt resultat. Ett nätverk är dynamiskt och förändras beroende på arbetets innehåll.

232

233 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Mats Holmberg Dnr CK Christina Södergren 210 Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att anta Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer enligt bilaga. Bilaga 210 Ärendet De tidigare reglerna om mutbrott och bestickning upphörde att gälla från och med den 1 juli 2012, då den nya mutlagstiftningen trädde i kraft. Den nya lagen bygger på utredningen SOU 2010:38. Flera förändringar har genomförts. Bland annat kommer de nya reglerna att återfinnas i 10 kap BRB. Nya brottsrubriceringar införs som Tagande av muta respektive Givande av muta, Handel med inflytande och Vårdslös finansiering av mutbrott. Fler personer omfattas också av de nya reglerna samt att åtalsreglerna ändras. Vidare har en ny överenskommelse träffats mellan SKL och läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin gällande deltagande i en utbildning eller sammankomst som numera helt ska finansieras av arbetsgivaren. Överenskommelsen gäller fr.o.m Nu gällande regler antogs 2006 av landstingsstyrelsen och behov har, bl.a. på grund av den nya lagstiftningen, förelegat en översyn av reglerna. Förutom av en anpassning till den nya mutlagstiftningen och överenskommelsen har, ett helt nytt stycke avseende jäv lagts till. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

234 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: Chefsjuristen Landstingsjuristen Samtliga förvaltningar Upphandlingschefen Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

235 Dnr CK2015-XXXX Administrativa avdelningen UPPHANDLINGSENHETEN JURIDISKA ENHETEN Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer ANTAGNA AV LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-XX-XX XX. ATT GÄLLA FR O M 2015-XX-XX Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla En väl fungerande samverkan mellan landstinget och dess leverantörer av varor/tjänster är en grundläggande förutsättning för landstingets verksamhet. De kontakter som tas, oberoende av vem som tar initiativet, får inte påverka landstingets beslut i ett ärende. En otillbörlig förmån får inte tas emot. Dock finns det behov av kontakter med leverantörer för inhämtande av kunskap om vad marknaden har att erbjuda. Gränsen mellan en otillbörlig och en tillbörlig förmån är ibland svår att dra. I kommuner, landsting och regioner arbetar vi på medborgarnas uppdrag. Vi som är verksamma här har ett särskilt ansvar mot medborgarna att bekämpa mutor och andra former av korruption samt att i övrigt upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet. På så sätt rubbas inte medborgarnas förtroende och rättssamhället försvaras och stärks. Detta lägger ett stort ansvar på var och en av oss. Inom det offentliga handlägger vi ärenden och sköter andra uppgifter som ofta har stor betydelse för enskilda människor eller företag. En grundförutsättning är att vi aldrig agerar på ett sådant sätt att förtroendet för myndigheters, styrelsers, nämnders eller förvaltningars saklighet eller opartiskhet kan rubbas. En anställd eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete. Ett syfte med denna vägledning är att visa på riskerna med att över huvud taget ta emot gåvor och förmåner från personer eller företag som man har att göra med i tjänsten. Ett annat syfte är att visa hur du kan resonera och agera när du stöter på frågor om mutor eller jäv. Muta och bestickning Vad säger lagen? Sedan 1 juli 2012 finns lagreglerna om tagande och givande av muta i 10 kap. brottsbalken (BrB). De omfattar alla arbetstagare och uppdragstagare, oavsett om de är anställda i offentlig eller privat tjänst och oberoende av befattning eller anställningsform. Reglerna omfattar även förtroendevalda. Landstingets ledningskontor Administrativa avdelningen Box Uppsala tfn vx fax org nr

236 2 (6) Mutbrott begås när en arbetstagare eller uppdragstagare för sin egen eller för någon annans räkning tar emot en muta eller annan otillbörlig förmån för sin tjänsteutövning. Att begära en muta eller att låta sig bli utlovad en muta är också ett brott. Något orsakssammanhang behöver inte finnas mellan förmånen och det sätt på vilket arbetstagaren utför sitt arbete (10 kap. 5 a BrB). Givande av muta (bestickning) är att lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till arbets- eller uppdragstagare. Att acceptera en begäran från en tjänsteman eller förtroendevald om att få en otillbörlig förmån är också givande av muta (10 kap. 5 b BrB). Tillbörligt och otillbörligt Gränsen mellan en tillbörlig och en otillbörlig förmån är flytande och kan växla från tid till annan liksom mellan olika verksamhetsområden. Man kan konstatera att domstolarna ställer särskilt höga krav på anställda i den offentliga sektorn. Synnerligt strängt ser man på integritetskänsliga situationer såsom myndighetsutövning och offentlig upphandling. En förmån kan vara otillbörlig även om den inte ges för att mottagaren ska handla på ett visst sätt. Den som är offentliganställd bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka tjänsteutövningen. Vid domstolsprövning görs alltid en samlad bedömning av alla omständigheter som har betydelse i det enskilda fallet. Det hjälper inte att som mottagare kunna visa att man inte låtit sig påverkas av förmånen. Tid och krets Även en förmån som tas emot efter det att den anställde lämnat sin anställning kan vara straffbar. Det bör vidare framhållas att även en anhörig eller arbetskamrat till mottagaren kan straffas om hon/han utnyttjar förmånen, t ex medföljer på en resa som bekostas av en anbudsgivare/leverantör. Begär inte Att begära, uttryckligen eller underförstått, en förmån från en leverantör, så kallat förmånskrav, är inte tillåtet. Detta gäller oavsett om den begärda förmånen är tillåten eller inte. Utredning om brott Om grund finns för misstanke om mutbrott gör landstinget en polisanmälan. I avvaktan på utredning kan den anställde avstängas från tjänstgöring. Givaren kan dömas för bestickning och mottagaren kan dömas för mutbrott till böter eller fängelse. Att fundera över Frågor som du bör ställa dig om du erbjuds något av en utomstående part är: Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation med den som erbjuder förmånen?

237 3 (6) Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor, konferenser, fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även mer dolda förmåner som exempelvis inköp till självkostnadspris. Ett bra sätt att undvika svåra gränsdragningsproblem är naturligtvis att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Ibland kan en givare komma att uppfatta det som oartigt av mottagaren att avböja en gåva eller belöning. Om värdet är mycket lågt kan det vara tillåtet att ta emot den. Men om den över huvud taget ska kunna tas emot måste det vara helt klart att den inte kan uppfattas som muta. Ibland kan även en gåva eller belöning utan ekonomiskt värde framstå som så attraktiv för mottagaren att den kan tänkas påverka dennes tjänsteutövning. Rena penninggåvor kan aldrig tas emot även om det skulle röra sig om små belopp. Om du är osäker på hur ett erbjudande om en gåva eller förmån ska hanteras bör du ta upp frågan med din chef för bedömning. En otillbörlig gåva kan dock naturligtvis inte bli tillbörlig genom att en chef godkänner den. Vid utlandsresor är det en bra utgångspunkt för det egna uppträdandet att de lagar, policies och etiska regler som gäller på hemmaplan även ska följas utomlands. Om den lokala lagstiftningen är strängare gäller naturligtvis den. Det kan någon gång hända att du erbjuds en gåva som egentligen är för dyrbar att acceptera men där sedvanligt umgänge förutsätter att den tas emot. Du bör då snarast lämna gåvan till behörig chef för beslut om hur myndigheten ska ta hand om den. Om du i ditt arbete blir utsatt för försök till påverkan som känns otillbörliga bör du genast meddela det till din chef eller annan lämplig överordnad. Vi förväntas som offentligt anställda leva upp till högt ställda krav på saklighet och opartiskhet i vårt arbete. Vi har anledning att förvänta oss att även andra på vår arbetsplats lever upp till samma höga krav. Lojaliteten mot uppdraget och mot uppdragsgivaren ytterst medborgarna innebär att vi inte heller stillatigande ska acceptera tecken på oegentligheter i vår närhet. Därför bör du agera om du skulle få reda på att någon eller några av dina kollegor låter sig påverkas på ett otillbörligt sätt eller tar otillbörliga hänsyn i sin tjänsteutövning. Du kan exempelvis informera lämplig överordnad. Vidare finns alltid möjligheten att vända sig till myndighetens ledning, internrevisionen eller till polis och åklagare. Exempel på tillåtna och otillåtna förmåner För anställda som har kontakter med leverantörer eller blivande leverantörer är det särskilt viktigt att iaktta öppenhet och måttfullhet. Som huvudprincip svarar landstinget för samtliga kostnader när anställd gör studiebesök, går på mässor, genomgår fortbildning och liknande. Se även gällande Resepolicy.

238 4 (6) För hälso- och sjukvårdens kontakter med läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin gäller from att deltagande i en utbildning eller sammankomst numera helt ska finansieras av arbetsgivaren. Tillbörliga förmåner - Följande regler gäller vid alla former av samverkan: Grundregel Måltid Studiebesök Mässor PR- och andra informationsarrangemang Varuprov Uppvaktning Gåvor Industrin får inte erbjuda och medarbetare inom hälso- och sjukvården får inte begära eller motta förmåner eller annan ersättning, eller kräva åtgärder som strider mot dessa regler eller dess intentioner. Enstaka inbjudningar av enklare slag. Måltider ska i övrigt präglas av stor måttfullhet. Alkoholhaltiga drycker i form av vin och öl endast i begränsad omfattning /alltså inte sprit/. Studiebesök hos anbudsgivare/ leverantör och därvid deltagande i eventuell varu- eller tjänsteprovning. Besök i publik mässa under förutsättning att utbildnings-/informationsmomentet dominerar. Se ovan. Mindre varuprov överlämnat i samband med företagsbesök eller jämförligt arrangemang. Uppvaktning av ringa värde vid bemärkelsedag och liknande Övriga gåvor t ex julgåva och liknande till arbetsplatsen och av ringa värde. Så även reklam- eller presentartikel med ett ringa värde. Otillbörliga förmåner Studieresa Sociala aktiviteter Nöjesresa Studieresa betald av annan är landstinget. Om studieresan behövs för kunskapsinhämtande ska landstinget stå för kostnaderna av bland annat resor, hotell och kost. Varken i samband med möten eller umgänge i övrigt får sociala aktiviteter, såsom teater och konsert, eller fritidsaktiviteter, såsom golfspel, mottas. I fall du vill delta, hör efter med arbetsgivaren och landstinget ska betala. Helt eller delvis betalda nöjesresor

239 5 (6) Arvode Ersättningar Sidoleverans Gåvor Uppvaktning Nära anhörig Deltagare i sammankomster får inte arvoderas av företaget/entreprenören och liknande för sitt deltagande. Se även landstingets Regler om bisyssla. Pengar i form av kontanter, check, presentkort eller bankinsättning, lotter, tävlingspriser, rabatter, penninglån, borgensåtaganden, sidoleverans av varor, resor, evenemang (till exempel sportaktiviteter och konserter) eller förfogande över fordon eller bostad. Sidoleverans av vara/tjänst från landstingets leverantör av t ex byggmaterial eller transport- och hantverkstjänster Gåvor i övrigt av mer än ringa värde. Uppvaktning av mer än ringa värde vid bemärkelsedag och liknande Medinbjudan till familjemedlem eller motsvarande Jäv Vad säger lagen? Lagreglerna om jäv för anställda och förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner finns i 6 kap kommunallagen. Reglerna talar om när en anställd eller förtroendevald ska anses ha ett sådant intresse i ett ärende att hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas. Jävsreglerna gäller vid all ärendehantering och riktar sig till den som på något sätt kan påverka dess utgång. Reglerna gäller inte bara den som beslutar i ett ärende, utan gäller även den som bereder ett ärende. När är man jävig? Klara fall av jäv är om du eller någon närstående är sökande i ärendet eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för dig eller en närstående. Du kan också vara jävig om det finns någon annan särskild omständighet som skulle kunna rubba förtroendet för din opartiskhet, till exempel om du är vän eller ovän med någon som är part eller intressent i ärendet, ekonomiskt beroende av en part eller intressent, engagerad i saken på ett sådant sätt att misstanke lätt kan uppkomma att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. I myndigheters verksamhet förekommer ibland situationer som inte är entydiga eller enkla att bedöma ur jävssynpunkt. Det kan finnas omständigheter som helt enkelt inte känns bra och som därför kan ifrågasättas. I denna gråzon av olika förhållanden, bindningar eller intressekonflikter mellan dig som tjänsteman eller förtroendevald och någon part i ärendet kan omständigheterna vara av den

240 6 (6) karaktären att myndighetens trovärdighet skulle kunna skadas även om det inte är fråga om jäv i lagens mening. I alla sådana fall kan en försiktighetsprincip tillämpas som innebär att det kan vara bäst att avstå från att delta i hanteringen av ärendet för säkerhets skull. Verkan av jäv Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Den som är jävig får inte heller närvaravid det nämndsammanträde när ärendet behandlas och/eller beslutas. Om du känner till någon omständighet som kan antas utgöra jäv mot dig ska du självmant meddela detta, normalt till din chef. Är du tveksam om jäv föreligger bör du ta upp frågan till diskussion. Om du skulle delta i ett ärendes handläggning fast du är jävig kan du orsaka försening av det eftersom ett beslut i ärendet kan överklagas på grund av jävet. Yttrandefrihet, meddelarfrihet och anmälningsskyldighet Arbetstagare inom det offentliga kan utnyttja den grundlagsfästa yttrandefriheten och delta i den offentliga debatten. Till yttrandefriheten är knuten meddelarfriheten som främst innebär att offentligt anställda kan lämna uppgifter till massmedia utan risk för repressalier.

241 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (33) Dnr CK Etiska regler vid kontakter mellan anställda i landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer Beslut Landstingsstyrelsen antar föreliggande Etiska regler vid kontakter mellan anställda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenör. Reglerna gäller från den 1 juni Landstingsstyrelsens beslut 19 december 2005, 217 upphävs i de delar som rör beslutsnivåer. Bilaga 92 Ärendet Landstingsstyrelsen har tidigare antagit etiska regler för landstingets samröre med företag/entreprenörer inom två branscher. Det rör landstingets samverkan med läkemedelsföretag, (landstingsstyrelsen ), och med medicintekniska företag, (landstingsstyrelsen ). Båda dessa har sin grund i överenskommelser som tecknats mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och respektive bransch. Landstingsövergripande etiska regler i övrigt saknas. Landstingsstyrelsen har vid sammanträde i december 2005 uppdragit till landstingsdirektören att ta fram landstingsövergripande regler samt att ensa branschöverenskommelsens regler med den rättspraxis som finns inom rättsområdet muta/bestickning. Landstingsdirektörens stab har lagt fram förslag till Etiska regler vid kontakter mellan anställda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenör Landstingets sakkunniga inom området har deltagit i arbetet. Förslaget har varit föremål för remisshantering inom landstinget. Under överläggningen enas landstingsstyrelsen om en ändring i förslaget. Delges: Landstingsdirektören, chefsjuristen, samtliga förvaltningar Exp Sign Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

242 Dnr CK Administrativa avdelningen UPPHANDLINGSENHETEN JURIDISKA ENHETEN Etiska regler vid kontakter mellan anställda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer ANTAGNA AV LANDSTINGSSTYRELSEN ATT GÄLLA FR O M En väl fungerande samverkan mellan landstinget och dess leverantörer av varor / tjänster är en grundläggande förutsättning för landstingets verksamhet. Men de kontakter som tas, oberoende av vem som tar initiativet, får inte påverka landstingets beslut i ett ärende. En otillbörlig förmån får inte mottas. Å andra sidan finns det former för kontakter som måste ske för ett gott samverkansklimat och för inhämtande av kunskap om varan/tjänsten. Gränsen mellan en otillbörlig och en tillbörlig förmån är ibland svår att dra. Dessa etiska regler har till syfte att utgöra en hjälp i den frågeställningen. Riktlinjerna avser sålunda kontakter mellan landstingets anställda och presumtiva anbudsgivare respektive leverantörer; före, under och efter en upphandling. För två branscher har landstingsstyrelsen tidigare antagit etiska regler. Det rör landstingets samverkan med läkemedelsföretag, LS , och med medicintekniska företag, LS Båda dessa har sin grund i överenskommelser som tecknats mellan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och respektive bransch. Nedan angivna etiska regler rör all annan kontakt/ samverkan med företag/entreprenör. Skillnaderna mellan de olika etiska reglerna poängteras särskilt. Landstingsdirektörens stab Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax pg bg org nr Akademiska sjukhuset Primärvården Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och Hjälpmedel Landstingsservice Kultur i länet Varuförsörjningen Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsstaben

243 2 (6) Muta och bestickning En otillbörlig förmån utgör i lagens mening mut- respektive bestickningsbrott. Reglerna härför återfinns i Brottsbalken. Vad är en muta? En förmån till en anställd är straffbar, om den kan bedömas som otillbörlig. En gåva/förmån utgör en otillbörlig förmån om den medför eller är avsedd att medföra en besluts- eller beteendepåverkan. Enbart risken för påverkan är tillräcklig. Vad är oacceptabelt? Som utgångspunkt, för en bedömning av om brott föreligger eller inte, kan anges att det avgörande inte är förmånens art eller beskaffenhet utan i vilken situation den förekommer samt vilken risk för otillbörlig påverkan den kan medföra. Av rättspraxis framgår att det inte heller ställs krav på att förmånen verkligen har påverkat mottagarens tjänsteutövning för att muta/bestickning ska anses ha förekommit. För att brott ska föreligga krävs sålunda inte att någon förmån har överlämnats eller mottagits, utan det räcker att en förmån utlovats och att löftet har accepterats. Det är heller inte alltid själva värdet av förmånen som är avgörande. Omfattningen/frekvensen kan dock vara av vikt. Avsikten behöver inte vara att påverka. Bedömningskriterier Följande bedömningskriterier kan utgöra en utgångspunkt: - Krav på öppenhet - Krav på måttfullhet - Förmånens värde - Vem förmånen är riktad till - Yttre omständigheter i övrigt Tid och krets Även en förmån som tas emot efter det att den anställde lämnat sin anställning kan vara straffbar. Det bör vidare framhållas att även en anhörig eller arbetskamrat till mottagaren kan straffas om hon/han utnyttjar förmånen, t ex medföljer på en resa som bekostas av en anbudsgivare/leverantör. Begär inte Att begära, uttryckligen eller underförstått, en förmån från en leverantör, så kallat förmånskrav, är inte tillåtet. Detta gäller oavsett om den begärda förmånen är tillåten eller inte. Utredning om brott Om grund finns för misstanke om mutbrott gör landstinget en polisanmälan. I avvaktan på utredning kan den anställde avstängas från tjänstgöring. Givaren kan dömas för bestickning och mottagaren kan dömas för mutbrott till böter eller fängelse.

244 3 (6) Jäv Jävsregler som rör upphandlingsförhållandet finns införda i förvaltningslagen. Stadgandena om jäv tillämpas vid handläggning av ärenden och omfattar varje form av deltagande i ett ärende. En jävig kan sålunda inte fatta beslut, delta i handläggningen i ett ärende, utreda, bereda eller föredra ett ärende. Den som är jävig ska självmant anmäla jäv. Samma person kan inte delta i utformningen av ett förfrågningsunderlag/kravspecifikation och sedan lämna ett anbud. Förvaltningslagens jävsregler omfattar sakägar-, intresse- och släktskapsjäv, ställföreträdarjäv, tvåinstansjäv, ombuds- och biträdesjäv samt delikatessjäv. Lagen om offentlig upphandling LOU gäller för all upphandling. Lagen föreskriver att upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare och anbud ska behandlas utan ovidkommande hänsyn. Möte med entreprenör Om sammankomst äger rum vid tiden då en offentlig upphandling förebereds eller genomförs av vara/tjänst som erbjuds av de företag som arrangerar eller medverkar i mötet, ska landstinget svara för samtliga kostnader för anställda som är inbegripna i upphandlingsprocessen. Med sådana avses, förutom den som upphandlar, de som i egenskap av sakkunniga eller liknande tar befattning med framtagandet av förfrågningsunderlag, kravspecifikation eller på annat sätt är delaktiga i upphandlingen av varan/tjänsten. Upphandlingspolicy Se i övrigt Upphandlingspolicy för Landstinget i Uppsala län antagen av landstingsfullmäktige och Upphandling: Organisation och ansvar antagen av landstingsdirektören år Texterna finns tillgängliga på Navet under Styrande dokument. Mandat Landstinget beslutar alltid om vilka medarbetare som ska delta i samverkan/ sammankomster oberoende av till vem inbjudan ställts. Beslut om deltagande i kurs, konferens och liknande fattas i enlighet med antagna delegationsordningar/instruktioner. Märk särskilt att landstinget har ansvar för anställdas fortbildning och ska i samråd med den anställde komma överens om vilken kompetensutveckling som behövs för fullgörande av dennes arbetsuppgifter och utveckling i arbetet.

245 4 (6) Exempel på tillåtna och otillåtna förmåner För anställda som har kontakter med leverantörer eller blivande leverantörer är det särskilt viktigt att iaktta öppenhet och måttfullhet. Som huvudprincip svarar landstinget för samtliga kostnader när anställd gör studiebesök, går på mässor, genomgår fortbildning och liknande. Se även gällande Resepolicy. För hälso- och sjukvårdens kontakter med läkemedelsindustrin och medicintekniska företag gäller att deltagande i en utbildning och vetenskaplig sammankomst numera inte kan vara en helt fri nyttighet. Tillbörliga förmåner Måltid Studiebesök Mässor PR- och andra informationsarrangemang Varuprov Uppvaktning Gåvor Enstaka inbjudningar av enklare slag. Måltider ska i övrigt präglas av stor måttfullhet. Alkoholaktiga drycker i form av vin och öl endast i begränsad omfattning /alltså inte sprit/. Se nedan avs läkemedels- och medicintekniska företag Studiebesök hos anbudsgivare/ leverantör och därvid deltagande i eventuell varu- eller tjänsteprovning. Se nedan avs läkemedels- och medicintekniska företag Besök i publik mässa under förutsättning att utbildnings-/informationsmomentet dominerar. Se ovan. Mindre varuprov överlämnat i samband med företagsbesök eller jämförligt arrangemang. Uppvaktning av ringa värde vid bemärkelsedag och liknande Se nedan avs läkemedels- och medicintekniska företag Övriga gåvor t ex julgåva och liknande till arbetsplatsen och av ringa värde. Så även reklam- eller presentartikel med ett ringa värde. Otillbörliga förmåner Studieresa Studieresa betald av annan är landstinget. Om studieresan behövs för kunskapsinhämtande ska landstinget stå för kostnaderna av bland annat resor, hotell och kost. Se nedan avs läkemedels- och medicintekniska företag

246 5 (6) Sociala aktiviteter Nöjesresa Varken i samband med möten eller umgänge i övrigt får sociala aktiviteter, såsom teater och konsert, eller fritidsaktiviteter, såsom golfspel, mottas. I fall du vill delta, låt landstinget betala. Helt eller delvist betalda nöjesresor Arvode Deltagare i sammankomster får inte arvoderas av företaget/entreprenören och liknande för sitt deltagande. Se även landstingets Regler om bisyssla. Ersättningar Sidoleverans Alkohol Gåvor Uppvaktning Nära anhörig Pengar i form av kontanter, check, presentkort eller bankinsättning, lotter, tävlingspriser, rabatter, penninglån, borgensåtaganden, sidoleverans av varor, resor, evenemang (till exempel sportaktiviteter och konserter) eller förfogande över fordon eller bostad. Sidoleverans av vara/tjänst från landstingets leverantör av t ex byggmaterial eller transport- och hantverkstjänster Starksprit och annan alkohol av högre värde varken i samband med kontakt med leverantör eller som gåva Gåvor i övrigt av mer än ringa värde. Så även testamentariska gåvor. Uppvaktning av mer än ringa värde vid bemärkelsedag och liknande Se nedan avs läkemedels- och medicintekniska företag Medinbjudan till familjemedlem eller motsvarande Hanteringsordning Förmåner som är otillbörliga får inte accepteras varken av anställda med leverantörskontakter eller övriga anställda. Som anställd i landstinget ska du vid varje tillfälle som innebär erbjudande av gåva eller motsvarande, inbjudan till lunch, kurser mm, noga överväga om du ska ta emot erbjudandet. Är du tveksam, ska du kontakta närmaste chef. Skicka tillbaka otillbörliga gåvor/varor till avsändaren. Förvaltningschef ansvarar för att riktlinjerna följs upp.

247 6 (6) Särskilda regler för kontakt med läkemedels- resp medicintekniska företag De överenskommelser som landstinget antagit är följande: * Överenskommelse tecknad mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen: Överenskommelse om samverkansformer mellan läkemedelsföretag och anställda i den offentliga hälso- och sjukvården * Överenskommelse tecknad mellan SKL och Sjukvårdens Leverantörförening och Svensk Instrument & Diagnostika förening: Överenskommelser för samverkansformer mellan medicintekniska företag och anställda i den offentliga hälso- och sjukvården Ingen fri nyttighet För kontakter som rör läkemedelsindustrin och medicintekniska företag gäller att deltagande i en utbildning och vetenskaplig sammankomst inte kan vara en helt fri nyttighet för hälso- och sjukvården. Huvudregel Huvudregeln är att landstinget svarar för de kostnader som uppkommer i samband med anställds fortbildning. Företag/entreprenör kan dock i viss mån bekosta sammanträdeslokal, föredragshållare, studiematerial och liknande som är nödvändigt för sammankomstens genomförande. Dock Företag kan delvis bekosta resor, kost och logi samt konferensavgift för deltagare i sammankomst. Förutsättningen för detta är att såväl mötet som resor, kost och logi präglas av måttfullhet och kan granskas öppet. Landstinget ska alltid svara för skälig andel av ovan angivna kostnader. Dock gäller, enligt överenskommelserna, att företag aldrig kan svara för en större del av kostnaden än hela konferensavgiften samt 50 % av kostnaden för resa, kost och logi. Se i övrigt själva överenskommelserna och Läkemedelsenhetens sammanställning över samverkan med läkemedelsindustrin. De finns tillgängliga på Navet under Styrande dokument. Fördjupad läsning Läs även Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksamhet framtagen av Institutet Mot Mutor, IMM. Sammanställningen återfinns på IMMs hemsida,

248

249 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Gunilla Nygård Dnr CK Ansökan om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att för Landstinget i Uppsala län inge ansökan till Socialstyrelsen om ett förnyat tillstånd att under perioden bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård, uppdra till landstingsstyrelsens arbetsutskott att godkänna eventuell komplettering/justering av ansökan. Ärendet Socialstyrelsen har utlyst en ny ansökningsperiod för tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård fr.o.m Landstinget i Uppsala län gavs rätten att bedriva rikssjukvård avseende verksamheten viss kraniofacial kirurgi fr.o.m Akademiska sjukhuset har sedan dess bedrivit rubricerad rikssjukvård och uppdraget är nu utlyst för en ny tillståndsperiod med början Ansökan ska vara Socialstyrelsen tillhanda och i ansökan ska styrelsebeslut biläggas att Landstinget i Uppsala län avser att ansöka om ett förnyat uppdrag. Beslut om tillstånd planeras i Rikssjukvårdsnämnden i maj Förvaltningens övervägande Som ett av Sveriges ledande universitetssjukhus ser Akademiska sjukhuset det som viktigt att fortsatt kunna bedriva våra två rikssjukvårduppdrag. Plastikkirurgin ansvarar primärt för båda, vilka inbegriper behandlingar av svåra brännskador samt viss kraniofacial kirurgi. Båda uppdragen har tilldelats Landstinget i Uppsala län/akademiska sjukhuset i stark konkurrens med andra ledande landsting/regioner i landet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

250 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Konsekvenser att bedöma Behandling av viss kraniofacial kirurgi innebär att Landstinget i Uppsala län i samarbete med Västra Götalandsregionen tillhandahåller vården för dessa patienter nationellt. På Kraniofacialt centrum vid Akademiska sjukhuset har verksamheten successivt byggts upp och antalet patienter har vuxit med nära 100 % sedan Antalet remisser har ökat med 35 % från 2012 till I dag står Landstinget i Uppsala län för % av verksamheten på nationell nivå och strävar efter att komma upp i en patientvolym som motsvarar minst landets halva behov. Viss kraniofacial kirurgi är en multiprofessionell verksamhet som innefattar flera av sjukhusets verksamhetsområden vars kompetenser är kritiska. Under den nuvarande tillståndsperioden har synergier med andra delar av sjukhusets högspecialiserade vård lett till en högkvalitativ vård med mycket få komplikationer och inga reoperationer. I första hand berörs plastikkirurgi och käkkirurgi, som har huvudansvaret, neurokirurgi, anestesi- och intensivvård samt vårdavdelning på barn. Även öron-, näs- och halssjukdomar, ögon, genetik och psykologi bidrar med sin specialistkompetens. Uppdragets möjligheter: Rikssjukvårdsuppdraget förutsätter god forskning för att utveckla vården inom verksamheten viss kraniofacial kirurgi, vilket också understödjer forskningssamarbetet med Uppsala universitet och externa centra. Kraniofacialt centrum, som en av två enheter i Sverige, utgör en viktig enhet för utbildning inom viss kraniofacial kirurgi, vilket främjar samarbete inom/utanför sjukhuset och utgör möjlighet till nyrekrytering. Övrig högspecialiserad vård från regionen främjas indirekt efter god kraniofacial kirurgi, genom ett etablerat kontaktnät inom plastikkirurgin. Sedan starten av rikssjukvårdsuppdraget har Kraniofacialt centrum arbetat processorienterat över verksamhetsgränser och har nyligen tagit steget vidare mot att fullt ut arbeta enligt modellen för Värdebaserad vård. Uppdragets utmaningar: Rikssjukvårdsuppdraget ägs av Landstinget i Uppsala län och ställer särskilt höga krav på kvalitet och långsiktig stabilitet. Svårigheter att rekrytera nyckelkompetenser som plastikkirurger och intensivister med barnkompetens. Sårbarhet till följd av stark specialisering på liten personalstyrka. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

251 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: FoU-direktören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Bitr. sjukhusdirektör Göran Angergård, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

252 Dnr /2015 1(4) Avdelningen för kunskapsstyrning Enheten för högspecialiserad vård Till Samtliga landsting Välkommen att ansöka om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård för tillståndsperiod två; 1 januari 2017 t.o.m. 31 december 2021 Till dig som ska fylla i ansökningshandlingarna: Håll svaren så kortfattade och områdesspecifika som möjligt, informationen ska gälla den verksamhet som koordinerar utförandet av behandlingen och som i handlingarna benämns enhet. Skriv svaren i den svarsruta som följer efter varje fråga. Bilagor som inte efterfrågas inkluderas enbart i tillståndsutredningen om relevansen bedöms som mycket hög. Observera att ansökningshandlingar som skickas in till Socialstyrelsen blir allmän handling. Frågor besvaras av Catarina Jansson, tel , catarina.jansson@socialstyrelsen.se Tidsplan Aktivitet När Ansökningshandlingar ska ha inkommit till Socialstyrelsen 2 november 2015 Tillståndsutredning november 2015 maj 2016 Informationsärende Rikssjukvårdsnämnden 9 mars 2016 Beslutsärende Rikssjukvårdsnämnden 18 maj 2016 Tillståndsperiodens start 1 januari 2017 Tillståndsperiodens slut 31 december 2021 Till ansökan ska bifogas protokollsutdrag från landstings- eller regionstyrelsens alternativt landstings- eller regionfullmäktiges möte när ansökan beslutades. Inskickad ansökan är allmän handling. Skicka in ansökan på följande tre sätt: I pappersform till Socialstyrelsen, Stockholm Lagrad elektroniskt på USB-minne till Socialstyrelsen, Stockholm Som e-post till adressen: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

253 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 2(4) Socialstyrelsens bedömning av tillståndsansökan Socialstyrelsen granskar inkomna ansökningshandlingar för att säkerställa att nödvändiga krav på innehåll och kvalitet är uppfyllda. Rekommendationen till Rikssjukvårdsnämnden om i vilken omfattning de sökande landstingen enligt Socialstyrelsens bedömning uppfyller ställda krav på innehåll och vårdkvalitet för att beviljas tillstånd att bedriva och utveckla aktuell vård som rikssjukvård görs genom en sammanvägd bedömning baserad på följande områden: 1. Struktur resurser, forskning och organisatoriska förutsättningar 2. Process resursutnyttjande, samverkan och strategiskt arbetssätt 3. Erfarenhet, resultat och utveckling redovisning och reflektion över kliniska resultat, forskning och utveckling 4. Allmänna krav belyser fem dimensioner av kvalitet i vården Sammanställning och bedömning av de sökande landstingens förutsättningar att bedriva verksamheten som rikssjukvård görs i tillståndsutredningen. Mer om viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 24 september 2008 att definiera viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Efter påföljande tillståndsutredning beslutade Rikssjukvårdsnämnden den 15 juni 2011 att bevilja Landstinget i Uppsala län genom Akademiska sjukhuset samt Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård under perioden 1 januari december Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård omfattar diagnosområdet kraniofaciala missbildningar som delas upp i kraniosynostoser, kraniofaciala missbildningssyndrom och övriga (kongenitala skalldeformiteter/defekter och hypertelorism) i kombination med specifika åtgärder. Vårdvolym avseende viss kraniofacial kirurgi Antalet operationer enligt definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård har huvudsakligen varit oförändrat de senaste fem åren. Majoriteten av diagnoserna är kraniosynostoser och ca 100 operationer per år utförs i Sverige enligt definitionen för tillståndsperiod ett. Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård Efter av Socialstyrelsen genomförd definitionsöversyn fattade Rikssjukvårdsnämnden den 10 juni 2015 beslut om definition för tillståndsperiod två: Dolikocefali (Q67.2), Plagiocefali (Q67.3) och Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30)

254 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 3(4) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00) Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärden Annan operation på kranium eller dura (AAK99) Kraniofacial dysostos (Q75.1) och Medfödda missbildningssyndrom som främst påverkar ansiktets utseende (Q87.0) i kombination med åtgärderna Kranioplastik (AAK00) Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20) Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30) Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett (DLD10) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Segmentosteotomi på underkäke (EDC05) Sagittal ramusosteotomi på underkäke (EDC10) Vertikal ramusosteotomi på underkäke (EDC15) Le Fort I-osteotomi (EEC05) Le Fort II-osteotomi(EEC10) Le Fort III-osteotomi (EEC15) Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00) Annan operation på kranium eller dura (AAK99) Andra specificerade medfödda deformiteter av skalle, ansikte och käke (Q67.4) i kombination med åtgärden Kranioplastik (AAK00) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Hypertelorism (Q75.2) i kombination med åtgärden Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Rekonstruktion av näsan (DLD30) Nytillkomna och evidensbaserade specialiståtgärder som avser diagnostik och behandling av de i definitionen ingående patienterna ska anmälas till Socialstyrelsen. Därefter görs en omprövning av definitionen med möjlighet till revidering efter beslut i Rikssjukvårdsnämnden. Övriga förutsättningar Ett tillstånd att bedriva rikssjukvård är förenat med villkor. Vissa allmänna villkor är ofta desamma för rikssjukvårdstillstånd. Ett sådant är obligatorisk årlig uppföljning av kvalitets- och resultatindikatorer. Under tillståndsutredningen identifieras ytterligare områden som kan bli föremål för särskilda villkor för den aktuella rikssjukvården. Om uppföljning eller utvärdering ger anledning, alternativt som ett led i utvecklingen av verksamheten, kan villkoren ändras under tillståndsperioden. Det kan t.ex. röra vilka indikatorer som ska användas.

255 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2015 4(4) Mer information Rapporten Definitionsöversyn av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård planeras publiceras i början av juli 2015 på följande länk:

256

257 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Lars Palm Dnr CK Bidrag till patienter över 65 år med hemodialys i hemmet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att de patienter över 65 år, folkbokförda i Uppsala län, som inte har rätt till handikappersättning för hemhemodialys enligt lagen om handikappersättning och vårdbidrag för merkostnad vid hemodialys i hemmet, ersätts av landstinget enligt följande två alternativ från och med den 1 januari 2016: 1. Ersättning utgår med kr per månad, där personlig merkostnad inte finns för avfall/sopor och vatten. 2. Ersättning utgår med kr per månad, där personlig merkostnad finns för vatten och avfall/sopor. Ärendet Enligt lagen om handikappersättning och vårdbidrag kan den som är sjuk eller funktionshindrad under vissa förutsättningar få handikappersättning från och med juli månad det år de fyller 19 år. Funktionshindret måste dock ha uppstått innan personen fyller 65 år och att stödbehovet har en varaktighet av minst ett år. Dessa personer har även rätt till ersättning efter fyllda 65 år. Handikappersättningen är 36, 53 eller 69 procent av basbeloppet beroende av hur stort stödbehovet/merkostnaderna är. Personer som påbörjar sin dialys efter fyllda 65 år har inte möjlighet att få denna statliga ersättning. Det finns också en liten grupp som har full handikappersättning för annat handikapp och som påbörjar dialys efter 65 år, de får heller ingen extra ersättning för hemdialys. Något centralt arbete för att förändra dessa regler pågår inte enligt kontakter med Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Hemodialys i hemmet innebär att kroppen renas direkt via blodet med hjälp av ett dialysfilter i en dialysmaskin/konstgjord njure installerad i hemmet. Patienten har vanligen 3-6 behandlingar per vecka i hemmet och längre behandlingstid kan ge bättre resultat. Antalet och längd av behandling kan patienten själv delvis styra. Dialysmaskinen ökar bl.a. vatten-och elförbrukningen i hemmet. Motsvarande behandlingar vid sjukhus är normalt 3 gånger/vecka, 4-6 timmar/gång. Kostnaden för landstinget per behandling vid dialys i hemmet är knappt 20 procent (ca kr) i jämförelse med behandling vid sjukhus (ca kr) och därtill kommer kostnader för sjukresa Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

258 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) per behandling vid sjukhus, i genomsnitt ca kr per behandling. Beräknad kostnad per år totalt för fem patienter är kr. En bostadsanpassning genom kommunen krävs i patientens hem, till exempel koppling av el och vatten till dialysapparat och våtsäkrad plats för denna. Behovet av dialysbehandlingar ökar totalt inom landstinget och ökningen av dialysplatser beräknas ske främst i hemdialys, om patienterna kan motiveras till detta. En fördel är att patienten själv kan bestämma antal och längd av dialysbehandling. En del patienter kan klara sig själva med anhörighjälp, medan andra får assistans av undersköterska från kommunen. Patienten ges möjlighet att hålla telefonkontakt med vården vid behov. Inom landstinget finns idag totalt fem patienter i hemhemodialys över 65 år, varav två patienter saknar handikappersättning. Tre ytterligare patienter över 65 år är i träning som kommer att starta upp under året. Tre till fem nya patienter över 65 år beräknas sedan tillkomma årligen. Merkostnaderna vid hemodialys i hemmet består bland annat av elförbrukning, telefon, vattenförbrukning, ökad avfallshantering, tvättkostnader, bostadsutrymme samt i vissa fall avgift för hemtjänst. Merkostnaden för patienten med hemhemodialys beräknas vara ca kr per år. Det ligger i både vårdens och den enskilde patientens intresse att fler erbjuds hemdialys. Därför föreslås att landstinget ger bidrag till berörda patienter som inte kan erhålla handikappersättning för hemdialys. Förslaget kan bli en merkostnad för landstinget med upp till kr per patient och år. Samtidigt kan det ge en besparing för landstinget med mellan kr per patient och år, om patienter kan motiveras att börja med hemodialys i hemmet. Dialysen i hemmet ger också en bättre livskvalitet för de patienter som har möjlighet till denna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen behandlade ärendet , 127. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingsfullmäktige Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

259

260

261

262

263 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Niklas Rommel Dnr CK Regional HTA-verksamhet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att för sin del anta förslaget att inrätta en regional HTA-verksamhet i Uppsala-Örebroregionen med föreslagen budget för 2016, föreslå hälso- och sjukvårdsstyrelsen att kostnaden för HTA-verksamhet på 120 tkr finansieras inom dess befintliga ram. Ärendet Vid samverkansnämndens möte den 3-4 juni 2015 fattades beslut om att inrätta en regional HTA (Health Technology Assessment)-verksamhet i Uppsala-Örebroregionen från den 1 januari 2016 och att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att för sin del anta förslaget med föreslagen budget för Systematiska litteraturgenomgångar och samanställningar av aktuellt kunskapsläge när det gäller specificerade frågeställningar (HTA-genomgångar) har fått en allt viktigare roll inom hälso- och sjukvården. Sedan slutet av 1990-talet finns en enhet för HTA-genomgångar i region Örebro, som benämns CAMTÖ. Under senare år har behovet av att inrätta liknande funktioner i andra landsting blivit allt större och därför föreslås nu att CAMTÖs ansvarsområde utökas till hela sjukvårdsregionen. Enheten få då i uppdrag att i samarbete med medarbetare i andra landsting och regioner inom Uppsala-Örebroregionen genomföra HTA-genomgångar. Då befintligt kunskapsunderlag saknas eller bedöms otillräckligt kan enheten initiera aktiviteter för att skapa nytt kunskapsunderlag. Initialt föreslås övriga landsting i sjukvårdsregionen finansiera det utökade ansvaret för CAMTÖ med sammanlagt 600 tkr per år, fördelat efter befolkningsmängd. För Landstinget i Uppsala län innebär det cirka 120 tkr. Dessutom förutsätts en medarbetare per landsting få avsätta arbetstid för att delta i HTA-rådet och genomföra HTA-genomgångar. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

264 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektören Chefen för Enheten för kunskapsstöd Samverkansnämndens kansli Region Örebro län Hälso- och sjukvårdsdirektören Produktionsdirektören Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

265

266

267 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Niklas Rommel Dnr CK Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att för sin del anta förslaget att inrätta ett Regionalt centrum för sällsynta diagnoser i Uppsala- Örebroregionen med föreslagen budget för 2016, kostnaden för Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar på 325 tkr finansieras av Akademiska sjukhuset genom budgettillskott. Ärendet Vid samverkansnämndens möte den 3-4 juni 2015 fattades beslut om att inrätta ett Regionalt centrum för sällsynta diagnoser i Uppsala-Örebroregionen, som innebär att skapa en gemensam administrativ enhet för verksamheterna inom sällsynta diagnoser som för närvarande finns vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro, samt att rekommendera sjukvårdsregionens landsting och regioner att för sin del anta förslaget med föreslagen budget för Socialstyrelsen har tidigare föreslagit att regionala kunskapscentra för sällsynta diagnoser ska inrättas i varje sjukvårdsregion. De regionala centra ska vara en viktig kontaktyta för såväl profession och myndigheter som för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående. Sådan centra har nu inrättats i alla sjukvårdsregioner utom i Uppsala-Örebroregionen och i Norrlandsregionen. Det finns också en nationell funktion för sällsynta diagnoser, vid Ågrenska stiftelsen i Göteborg. Sällsynta diagnoser definieras som diagnoser som finns hos högst 100 personer per en miljon invånare och som leder till omfattande funktionsnedsättning. Personer med dessa diagnoser behöver ofta behandling och vård av många specialister och insatser från flera olika myndigheter. Detta kräver samordnade insatser och en helhetssyn i frågor om medicinsk behandling och övriga samhälleliga insatser. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

268 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Det föreslagna centrumet i Uppsala-Örebroregionen innebär att verksamheterna inom sällsynta diagnoser vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro samordnas via en gemensam administrativ enhet. En kanslifunktion med samordnare, administratör och läkare inrättas till en årlig kostnad på tkr, som fördelas på alla landsting och regioner inom sjukvårdsregionen utifrån antal invånare. Det innebär en kostnad 2016 på cirka 325 tkr för Landstinget i Uppsala län. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Samverkansnämndens kansli Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Administrativa chefen, Akademiska sjukhuset Registrator, Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

269 1 (2) Upprättare Björn Ragnarsson Datum Regionalt centrum för sällsynta diagnoser Bakgrund Personer med sällsynta diagnoser har som grupp stora svårigheter med att finna och få rätt vård och ta sig fram i samhället. Många har komplexa behov, som ofta är kroniska och ibland livshotande, och möts av okunskap hos flertalet samhällsaktörer. Sällsynta diagnoser definieras enligt Socialstyrelsen som diagnoser som finns hos högst 100 personer/1 miljon invånare och som leder till omfattande funktionsnedsättning. På Socialstyrelsens hemsida finns 300 sällsynta diagnoser beskrivna och på Orphanet (en referensportal för information om sällsynta diagnoser) är 6700 diagnoser listade varav 2800 har beskrivningar. Sällsynta diagnoser utgörs ofta av en kombination av flera olika symptom. En sällsynt sjukdom är ofta genetiskt betingad som antingen kan vara medfödd eller utvecklad senare i livet. Det leder till att dessa personer ofta har mångfacetterade behov, som också kan förändras med åren. Personerna behöver ofta behandling och vård av många olika specialister och insatser från flera olika myndigheter. Detta kräver samordnade insatser och en helhetssyn i frågor om medicinsk behandling och övriga samhälleliga insatser. Eftersom kunskap om sällsynta sjukdomar generellt är låg, såväl inom sjukvården som inom samhället i övrigt, brister ofta en sådan samordning och helhetssyn, vilket medför svårigheter för dessa personer. Situationen skiljer sig mellan olika patientgrupper med sällsynta sjukdomar. För vissa grupper finns en väl fungerande organisation i form av team eller medicinska centrum, medan situationen är en helt annan för andra patientgrupper. Denna typ av organisation finns oftast vid universitetssjukhusen, vilket leder till skillnader för patienterna var i landet de får vård. Avsaknad av gemensamma vårdprogram försvårar en adekvat och likvärdig behandling. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag inrättat Nationella Funktionen sällsynta Diagnoser, NFSD (Ågrenska stiftelsen i Göteborg) Uppdraget för den nationella funktionen är: Personer med sällsyntsjukdom ska ha tillgång till vård och omsorg av hög kvalitet Personer med en sällsynt sjukdom skall bemötas utifrån den unika situation som sjukdomen medför Vården, omsorgen och andra insatser ska samordnas utifrån individens behov Personer med en sällsynt sjukdom ska ha en upprättad individuell vård- och omsorgsplan Socialstyrelsen har föreslagit inrättande av regionala kunskapscentra för sällsynta diagnoser i varje sjukvårdsregion. Sådana har inrättats i Stockholm-Gotland, Sydöstra, Södra och VGregionerna, dock ännu ej i Uppsala-Örebro och Norrlandsregionerna. De regionala centra ska vara kontaktyta för såväl profession och myndigheter som för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående.

270 2 (2) Upprättare Björn Ragnarsson Datum Förslag Förslag föreligger att inrätta ett Regionalt centrum för sällsynta diagnoser i Uppsala- Örebroregionen, vilket innebär bildandet av en gemensam administrativ enhet för verksamheterna inom sällsynta diagnoser som förnärvarande finns vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro. Uppdraget för Regionalt Centrum för Sällsynta Diagnoser är att: Vara en ingång till vården för patienter och anhöriga och som gör det lättare att hitta rätt för vårdgivare och andra samhällsaktörer som t ex försäkringskassan, socialtjänsten och skolan. Samla expertkunskap och samverka med befintliga expertteam och stöda de som är under uppbyggnad. Utveckla forskning och kompetens samt bidra med ett helhetsperspektiv till patientens fördel. Fungera som ett samlande nav för sällsynta sjukdomars vårdverksamheter och för närståendes behov av information. Ge råd och stöd som till exempel ta fram vårdprogram till såväl hälso- och sjukvården och omsorgen som andra relevanta samhällsinstanser. Ingå i nätverk med kompetens- och erfarenhetsutbyte såväl nationella som internationellt. Medverka i utbildningsinsatser och samverka med brukarorganisationer. Budgetförslag för Centrum för Sällsynta diagnoser (CSD) Uppsala- Örebroregionen (2016) Budget fördelas på sjukvårdsregionens landsting och regioner utifrån antalet invånare den 31 december 2015 Personalkostnader (kanslifunktionen) Samordnare (50% Örebro, 50% Uppsala) 100 % 600 Tkr Administratör (förlagd till Uppsala) 25 % 90 Tkr Läkare * 70 % 890 Tkr Övriga kostnader Resor (styr-/planeringsfunktioner) Utbildningar (föreläsare inkl resor, fika mm) Föräldradagar (kostn Ågrenska, måltider mm) (Ågrenska tar 12 Tkr/tillfälle + resa + uppehälle för 2 pers) Lokaler (vid aktiviteter) Övrigt (datorer, tel, hemsida, markn.föring mm) 40 Tkr 70 Tkr 50 Tkr 60 Tkr 60 Tkr Totalt 1860 Tkr *Örebro: totalt 20% läkare fördelat på 10% barn, 10% vuxen Uppsala: totalt 50% läkare fördelat på 30% centrumledare (klinisk genetiker), 10% vuxen, 10% barn

271

272

273 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Annette Högström Dnr CK Initiering av upphandling avseende kontorsprogramvaror och tillhörande tjänster Förslag till beslut Landstingsstyrelsen uppdrar till landstingsdirektören att initiera en upphandling av kontorsprogramvaror och därtill hörande tjänster för Landstinget i Uppsala län. Ärendet Befintligt Microsoft EAS-avtal för licenser omfattande klientoperativ, kontorsprogramvaror och tjänster för samarbete och samverkan löper ut varför en upphandling behöver genomföras. Avtalet kommer att omfatta bland annat licenser för klientoperativ (Windows), produkter ingående i Office-paketet, tjänster för e-post samt tjänster för samverkan och samarbete. Arbetet med upphandlingen genomförs av it-direktören i samråd med Upphandlingsenheten och Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI). Avtalstiden är 2 år med möjlighet upp till månaders förlängning. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: It-direktören Upphandlingschefen MSI Exp Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

274

275 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Johan Lindqvist Dnr CK Initiering av upphandling avseende servicelicenser och tillhörande tjänster Förslag till beslut Landstingsstyrelsen uppdrar till landstingsdirektören att initiera en upphandling avseende förnyelse av underhåll samt nya licenser för Microsoft SQL-server och Windows server för Landstinget i Uppsala län. Ärendet Befintligt Microsoft EAP- och ECIavtal för licenser omfattande SQL-server, Windows server och utvecklingsverktyg löper ut respektive varför en upphandling bör genomföras snarast. Arbetet med upphandlingen genomförs av Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it (MSI) i samråd med Upphandlingsenheten. Avtalstiden är 3 år. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: It-direktören Upphandlingschefen MSI Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

276

277 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Jessica Bräck Dnr CK Landstingets förtjänsttecken 2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att tilldela landstingets förtjänsttecken Bilaga 217 Ärendet Landstingets förvaltningar har lämnat förslag till innehavare av landstingets förtjänsttecken Dessa utdelas till anställda som tjänstgjort i landstinget under 25 år, och till förtroendevalda efter 15 års uppdrag som ledamot i landstingsfullmäktige eller ordförande/viceordförande i styrelse eller nämnd. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Landstingets förvaltningschefer Administrativa chefen, Akademiska sjukhuset VD Gamla Uppsala Buss AB HR-direktören Registrator Akademiska sjukhuset Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

278

279 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Cecilia Forslund Dnr CK Översiktsplan Östhammars kommun Remissyttrande till Östhammars kommun Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat remissyttrande till Östhammars kommun. Bilaga 218 Ärendet Landstinget har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på översiktsplan 2015 för Östhammars kommun. Översiktsplan 2015 ska utgå från en långsiktigt hållbar utveckling genom att utnyttja läget mellan Stockholm-Mälardalen och Gävle, vidareutveckla tätorternas profiler och en balanserad flerkärnighet, ta tillvara på kustens attraktivitet, utveckla landsbygd och skärgård med kommunikationer som tydligare kopplar till en serviceort. Landstinget anser att kommunen i förslaget till översiktsplan väljer att arbeta mot en framtidsbild med en fysisk struktur som är alltför transportgenererande och som cementerar det bilberoende som idag är ett faktum. I förhållande till en hållbar utveckling måste tillgänglighet i större utsträckning kunna uppnås utan att generera ett ökat transportbehov. Inte heller kollektivtrafiken kan på ett hållbart sätt möta de resbehov som uppstår i en alltför splittrad och spridd befolkningsstruktur. Till yttrandet har kollektivtrafiknämnden, , och Ambulanssjukvården inkommit med synpunkter. Länk till samrådshandlingar; ett-forslag-att-tycka-till-om/ Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

280 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till Östhammars kommun Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

281 FÖRSLAG Dnr CK Samhälle och trafik Cecilia Forslund Tfn E-post Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående Översiktsplan 2015 för Östhammars kommun, samrådshandling Sammanfattande överväganden Det är viktigt att fortsätta arbetet med hållbara resmöjligheter som kan stötta vardagslivet för kommuninvånarna i den fysiska struktur som idag är en verklighet. Landstinget anser att kommunen skissar upp goda idéer för detta. Särskilt utvecklingen av bytespunkter/noder där resenärer enkelt och säkert kan byta mellan olika färdmedel ser landstinget som en viktig och prioriterad fråga att arbeta vidare med tillsammans med kommunen. Bebyggelseutvecklingen Förslaget till översiktsplan beskriver en utvecklingsstrategi där kommunen betraktas som en stad och orterna som stadsdelar. Genom att profilera och utveckla orterna utifrån sina respektive kompletterande förutsättningar ska kommunen som helhet få en tillräcklig kommersiell och offentlig service som nås med goda kommunikationer. Strukturen är svår att försörja med kollektivtrafik, gång och cykel eftersom det sprider ut resbehoven och skapar långa avstånd till målpunkterna. Ett attraktivt kollektivtrafikutbud bygger på att kunna utnyttja stordriftsfördelar som uppstår när människor reser tillsammans ju fler desto bättre. Ett ökat nyttjande av gång och cykel bygger i första hand på närhet, ju närmare till målpunkten, desto fler har möjlighet att gå eller cykla. Sammanfattningsvis kommer strukturen med fem kompletterande tätorter fortsatt göra det svårt för människor att välja bort bilen. Angående landsbygdsutvecklingen beskrivs behovet av tätare noder som kan stärka underlaget för kollektivtrafik, vilket är en god utgångspunkt. Landstinget önskar dock att det tydliggöras att utvecklingen i första hand bör styras till befintliga noder/lägen med kollektivtrafik, istället för att öppna upp för alltför många tillkommande sådana. Landstinget föreslår också att avsnittet om bebyggelseutveckling som en riktlinje tar upp det som beskrivs i text i avsnittet om trafik och kommunikationer att när ett nytt bostadsområde eller en ny arbetsplats ska byggas ska möjligheterna till kollektivtrafikanslutning med gång- och cykelvägar, pendlarparkering med mera, utredas. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

282 2 (3) Landstinget delar översiktsplanens skrivningar om att oskyddade trafikanter behöver separerade gång- och cykelstråk inom tätorterna. Landstinget önskar lyfta fram skyddet för skolbarn som väntar på skolskjutsar längs landsvägarna och ser gärna att aktiviteter för denna grupp finns beskriven i planen. Trafik och kommunikationer Noder och resecentrum Landstinget ställer sig positiv till att utveckla de resnoder där olika trafiklösningar kopplas samman. Det bidrar till att samla ett resandeunderlag som krävs för att kunna upprätthålla en för resenären attraktiv kollektivtrafik, samtidigt som det skapar fler hållbara resmöjligheter för kommuninvånarna. Det delade ansvaret för hållplatser och den anslutande infrastrukturen kräver gemensamma insatser från Landstinget, kommunen och Trafikverket. Angående de reservat för resecentrum som pekas ut i serviceorterna noterar landstinget att reservatet i Österbybruk inte sammanfaller med dagens läge. Det finns idag inga önskemål från landstinget om att flytta ortens centrala hållplats. I Gimo förs, i den pågående åtgärdsvalsstudien för väg 288 Gimo- Börstil, diskussioner om ett nytt läge för busstationen längs med väg 288. Landstinget önskar att planen istället reserverar mark i enlighet med detta, för att i framtiden kunna undvika den förlängda restid som det idag innebär att avvika från vägen. I Öregrund finns ett läge vid färjan utmärkt, ett befogat alternativ i orten som idag saknar en tydlig central hållplats. Dock behöver framkomligheten för bussar till färjeläget säkerställas under hela året för att hållplatsen ska kunna fungera som resecentrum. För Alunda och Östhammar sammanfaller de reserverade lägena med dagens lägen. Anropsstyrd trafik Landstinget ser utvecklingen av anropsstyrd trafik i glest befolkade områden som ett prioriterat område. Det finns behov av en fortsatt dialog med samtliga kommuner om förutsättningarna och möjliga alternativ för hur en sådan trafik kan utformas så att det också skapar mervärde för resenärerna. Hargshamnsbanan I det aktuella tidsperspektivet, år 2025, saknas med stor sannolikhet ett resandeunderlag som skulle kunna motivera persontågstrafik på Hargshamnsbanan. Landstinget ser det som en utveckling som kan vara intressant att undersöka på längre sikt. Busstrafik på väg 273 En möjlig utveckling av vägstandarden och busstrafiken längs väg 273 från Alunda mot Arlanda och Stockholm nämns i framtidsbilden. Landstinget ser att det i aktuellt tidsperspektiv är förbindelsen med byte till tåg i Uppsala som är prioriterad att utveckla. Denna förbindelse skulle antagligen också tids- och utbudsmässigt fortsatt vara mest fördelaktig för resenärerna, även vid en uppgradering av vägstandarden.

283 3 (3) Kollektivtrafik på väg 76 Framtidsbilden nämner också en utveckling av kollektivtrafiken längs väg 76 och Forsmarks bruk som en utvecklad bytespunkt för kollektivtrafik. Det finns idag inga ställningstaganden från landstinget för en sådan utveckling och förutsättningarna behöver utredas vidare. Målkonflikt i tätorterna Framtidsbilden tar upp tillgången till sammanhängande, säkra och bilfria trafiklösningar inom tätorterna samtidigt som översiktsplanens del 2 Utvecklingsnoder tar upp att bilnäten i tätorterna bör utformas så gent som möjligt. I detta ligger en målkonflikt som landstinget anser att kommunen behöver adressera, eftersom de hållbara trafikslagens konkurrenskraft påverkas negativt i ett vägnät som är alltför tillgängligt för bilen. Övriga synpunkter Landstinget önskar att kommunen hänvisar till målen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet när det gäller kollektivtrafiken och inte bara till det mål som den regionala utvecklingsstrategin tar upp angående kollektivtrafik. I texten nämns att väg 288, 76 och 292 tas upp i den regionala utvecklingsstrategins målbild som viktiga regionala stråk för kollektivtrafiken. Det stämmer inte, benämningen på dessa stråk är i den regionala utvecklingsstrategin är regionala stråk. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar ut väg 288 ut som det prioriterade kollektivtrafikstråket i kommunen. Namnet Upplands lokaltrafik utgick i samband med att landstinget tog över ansvaret för länets kollektivtrafik 2012 och bör ersättas med UL. Generellt är landstinget positiv till skrivningarna om trafiksäkerhetshöjande åtgärder. I översiktsplanen nämns t.ex. att hastighetsgränser i tätorterna behöver ses över. För utryckningsverksamhet önskar landstinget belysa behovet av att snabbt och säkert kunna ta sig ut i bostadsområden via större matarvägar/trafikleder. Dessa matarvägar/trafikleder behöver i möjligaste vara fria från farthinder och andra begränsande inslag då de ökar våra utryckningstider. Vi ser inga problem med att man förser mindre gator med reducerad hastighet. Vidare önskar vi påtala att skolor, dagis etc. i möjligaste mån inte skall etableras i närheten av matarvägar/trafikleder utan vid mindre trafikerade gator. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör

284 Länk till samrådshandlingar; planering/oversiktsplan ett-forslag-att-tycka-till-om/

285

286

287

288

289

290

291 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Lena Hübsch Dnr CK Fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala Remissyttrande till Uppsala kommun Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna bifogat remissyttrande till Uppsala kommun. Bilaga 219 Ärendet Landstinget har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala. Kommunen presenterar tre olika utbyggnadsscenarion för utbyggnaden av Södra staden, där de väljer i planförslaget att presentera scenario 3. Utvecklingsscenario 3 innebär nya bostäder, invånare och arbetsplatser. Landstinget anser att det är viktigt att fokusera på strategiska val för att generera en hållbar stadsutveckling, där transportsystemet är en av nyckelfaktorerna. Det behöver satsas på ett effektivt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem för att klara av utvecklingsscenariot och befolkningsökningen i Södra staden. För att generera hållbart resande och kapacitetsstark kollektivtrafik anser landstinget att det är stråket som förbinder Södra staden med resecentrum och city som är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av Södra staden. Landstinget anser att planförslaget bör fokusera mer på denna koppling, där det största vardagliga resandet finns idag. Till yttrandet har kollektivtrafiknämnden, , inkommit med synpunkter. Länk till samrådshandlingar; Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

292 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: Uppsala kommun Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

293 FÖRSLAG Dnr CK Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn E-post Landstingsstyrelsen Remissyttrande angående Fördjupad översiktsplan för Södra staden Sammanfattande överväganden Landstinget anser att det är viktigt att fokusera på strategiska val för att generera en hållbar stadsutveckling, där transportsystemet är en av nyckelfaktorerna. Det behöver satsas på ett effektivt och kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem för att klara av utvecklingsscenariot och befolkningsökningen i Södra staden. För att generera hållbart resande och kapacitetsstark kollektivtrafik anser landstinget att det är stråket som förbinder Södra staden med resecentrum och city som är en grundläggande förutsättning för utvecklingen av Södra staden. Landstinget anser att planförslaget bör fokusera mer på denna koppling, där det största vardagliga resandet finns idag. Systemvalsstudie för Uppsala stad Inom ramen för samarbetsforumet Framkollus (Framtidens kollektivtrafik i Uppsala stad) mellan Uppsala kommun och Kollektivtrafikförvaltningen UL genomförs en systemvalsstudie. Inom den ska ett val göras kring vilken typ av kapacitetsstark kollektivtrafik som ska finnas i Uppsala stad i framtiden. Studien har tidshorisont De två systemen som undersöks är spårväg och BRT (bus rapid transit). Ett förslag till sträckning finns utpekat i systemvalsstudien och är det som ska undersökas inom studien. Sträckningen passerar målpunkter som Gränby centrum, Vaksala torg, resecentrum, Svandammen, Akademiska sjukhuset, Ångström, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Gottsunda centrum. Förväntningarna och målet med den kapacitetsstarka kollektivtrafiken är att förbättra kopplingar från olika delar av staden och målpunkter till resecentrum och city, dit det största vardagliga resandet sker idag. Linjesträckningar för kollektivtrafik genom Södra staden Med förslaget till linjesträckning som utgångspunkt kommer en slutgiltig sträckning att fastläggas i systemvalsstudien. I planförslaget anser landstinget att det bör förtydligas hur de olika områdena i Södra staden ska sammanfogas till en integrerad stadsdel. Mellan Ulleråker och Ultunaområdet är sträckningen i planförslaget utritad väster om SLU:s campusområde och SVA:s område. Den exakta sträckningen kommer att fastställas inom systemvalsstudien, men landstinget förordar en sträckning längre österut, genom SLU:s campusområde och SVA:s område för att inte missa denna viktiga målpunkt. Det är en av de större arbetsplatserna i Uppsala stad. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn vx fax org nr

294 2 (2) Landstinget anser därför att delen mellan Ulleråker och Ultuna bör ritas ut som alternativa sträckningar för att låta systemvalsstudien utreda den bäst lämpade sträckningen. Stationsläge i Bergsbrunna Det uttrycks i planförslaget att ett nytt stationsläge i Bergsbrunna är en grundläggande förutsättning för Södra staden. Landstinget anser att ett nytt stationsläge i Bergsbrunna är en framtida utvecklingsfråga som inte är kopplat till Södra staden på ett självklart sätt. De investeringsbehov som finns och som även ger störst nytta för en utveckling av Södra staden är att stärka de befintliga kopplingarna in till resecentrum och city, vilket ligger inom Framkollus pågående uppdrag. De kollektivtrafiklösningar som kommer att föreslås inom systemvalsstudien är av stor vikt för persontransportsystemet mellan city och Södra staden. Landstinget anser därmed att det är här fokus måste läggas för att generera ett hållbart resande i, till och från Södra staden. Det kommer att ske stora investeringar i det stråk som systemvalsstudien kommer att peka ut. Landstinget anser därmed att det är dit resandet ska koncentreras, snarare än att hamna i en fullt utbyggd kapacitetsstark kollektivtrafik som inte nyttjas till dess potential. Då är riskerna att resandet inte blir hållbart varken ur miljömässiga eller ekonomiska aspekter. Landstinget ser positivt på en utbyggnad med ett nytt stationsläge i Bergsbrunna för viss tågtrafik, men vill vara tydliga med att det finns många förutsättningar som måste beaktas. En grundläggande förutsättning för att det ska vara möjligt med ett nytt stationsläge är att spårkapaciteten på Ostkustbanan ökas. Med dagens kapacitet är det inte möjligt att bygga ett nytt stationsläge på sträckan. En annan grundläggande förutsättning är att det finns en förbindelse över Fyrisån mellan Södra staden och Bergsbrunna. Förutom de tekniska förutsättningarna anser landstinget att det är av största vikt att området kring Bergsbrunna utvecklas med både bostäder och verksamheter så att ett befolkningsunderlag finns för att motivera ett nytt stationsläge. Med tanke på att det finns en mängd förutsättningar som måste till anser landstinget att det är riskabelt av kommunen att framföra att Södra stadens utveckling är beroende av ett nytt stationsläge i Bergsbrunna. Planförslagets samspel med relevanta mål, planer och program Den sträckning som utreds i systemvalsstudien täcks även till vissa delar upp av projektet om ett förbättrat linjenät i Uppsala stad som också ligger inom Framkollus, vilket bör framgå i planförslaget. Landstinget saknar beskrivning av hur kommunen i den fysiska planeringen anser sig ta hänsyn till och samordna planen med relevanta, nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, se Plan- och bygglagen 3 kap 5 4 p. Med detta syftar landstinget främst på det Regionala trafikförsörjningsprogrammet och de regionala målen. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör

295 Länk till samrådshandlingar; dialoger/tyck-till-om-fordjupadoversiktsplanfor-sodra-staden/

296

297

298

299

300

301

302

303 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Mats Holmberg Dnr CK En kommunallag för framtiden Remissyttrande till Finansdepartementet Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att lämna yttrande till Finansdepartementet enligt bilaga. Bilaga 220 Ärendet Landstinget i Uppsala län har beretts tillfälle att yttra sig över förslag till en ny kommunallag, SOU 2015:24. Nu gällande kommunallag, KL, har sedan den trädde i kraft 1992, ändrats ett 50-tal gånger. Urbanisering, IT-utvecklingen, globalisering och EU-medlemskapet är externa faktorer som allt mer påverkat den kommunala verksamheten. Det har därför bedömts finnas ett stort behov att göra en total genomlysning av KL och anpassa denna till de nya förhållandena. Utredningen föreslår ett antal förändringar i nu gällande KL. De viktigaste anges nedan: Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation genom en stärkt ställning för styrelsen. En försöksverksamhet med majoritetsstyre bör införas. Den egna verksamheten ska följas upp på samma sätt som gäller för den privat drivna. De anställda synliggörs genom att styrelsen ska utser direktören och dennes uppgifter ska fastställas i en instruktion. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas. En KL i bättre samklang med EU-rätten. Laglighetsprövning, utvidgning av medlemskapet i en kommun eller landsting. Verkställighet och rättelse av kommunala beslut. En webbaserad anslagstavla. En förbättrad kommunal revision. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

304 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Kopia till: Finansdepartementet Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

305 FÖRSLAG Dnr CK Administrativa avdelningen Mats Holmberg Tfn , E-post Finansdepartementet Yttrande över SOU 2015:24 En kommunallag för framtiden Landstinget i Uppsala län avger följande yttrande över rubricerad utredning. Utredningen redovisar att det sedan nuvarande kommunallag trädde i kraft 1992, har den ändrats ett 50- tal gånger. Urbanisering, it-utvecklingen, globalisering och EUmedlemskapet är externa faktorer som allt mer påverkat den kommunala verksamheten. Landstinget ser mycket positivt på att man nu tagit ett helhetsgrepp på hela kommunallagen och dess innehåll mot bakgrund av de stora förändringar som skett i omvärlden sedan Utredning har också genomfört ett gediget arbete och lyft fram frågor som behöver regleras eller förtydligas. I utredningen lyfts vissa centrala frågor fram som har identifierats som särskilt betydelsefulla när man formar en ny kommunallag. Landstinget har detta remissvar valt att utgå från uppdelning av frågorna som utredningen redovisat i sammanfattningen. Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Under detta avsnitt lyfter utredningen fram den särställning som styrelsen redan idag har genom att den förutsätts ha en ledande och samordnande roll, inte minst i beredningsprocessen gällande budgeten. Styrelsen har också en uppsiktsplikt över övriga styrelser och nämnder. Uppsiktsplikten är dock begränsad på så sätt att styrelsen bara har befogenhet att till nämnderna lämna råd, anvisningar och förslag till åtgärder. Om det är nödvändigt kan styrelsen vända sig till fullmäktige som i sin egenskap av högsta beslutande kan ingripa. Landstinget är positivt till utredningens förslag att stärka styrelsens ställning genom att fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Utredningen föreslår att det införs en rätt att delegera ärenden till presidiet i nämnder och anför att det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av en sådan delegation Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

306 2 (5) Landstinget har svårt att se vilken typ av beslut det skulle kunna vara fråga om och ser också att problem skulle kunna uppstå i förhållandet till inrättade arbetsutskott och delegation av beslut till dessa. För brådskande ärenden finns redan KL 6 kap 36 att tillgå, dvs. att nämnd via delegation får uppdra åt ordförande eller annan ledamot att fatta beslut på nämndens vägnar i ärenden som brådskar. Försöksverksamhet med majoritetsstyre Syftet att genom majoritetsstyre skapa en mer aktiv roll för fullmäktige som beslutande organ och politisk arena för debatt är lovvärt. Det finns dock enligt landstinget uppenbara risker med ett system för majoritetsstyre på det lokala planet. Enligt landstinget är oppositionens bristande insyn i styrelsearbetet, som blir konsekvensen av majoritetsstyre, den största nackdelen. Det kan bli svårt för oppositionen att bedriva en aktiv oppositionspolitik när man inte har tillgång till nödvändig information om ärenden som behandlas i styrelserna. Att det bedrivs en aktiv oppositionspolitik är en viktig del i en levande demokrati och till gagn för allmänhetens intresse för och delaktighet i politiska frågor. Rekrytering av nya förtroendevalda i partierna tror landstinget inte befrämjas av ett majoritetsstyre. Risken att vara utestängd från styrelser och nämnder under en hel mandatperiod och därmed möjligheten att där påverka de politiska frågorna kan te sig föga lockande för någon som vill ge sig in i politiken. Arbetet i styrelser och nämnder kan också ses som en skola för nya politiker där kunskap om hur en kommun eller landsting styrs erhålles och en ökad kunskap ges om vilka frågor som är aktuella. Denna kunskap är viktig i båda de roller som en förtroendevald kan sägas ha, dvs. dels beslutsfattande dels företrädare för väljarna. Sammantaget menar landstinget att de uppenbara risker som finns med ett majoritetsstyre på det lokala planet inte uppvägs av de eventuella fördelar ett sådant system kan ge. Landstinget avstyrker utrednings förslag i denna del. Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Landstinget har i princip inget att invända mot att fullmäktige för varje mandatperiod fattar beslut om uppföljning av den egna verksamheten på likartat sätt som ska göras för den verksamhet som bedrivs av privata utförare. I den föreslagna paragrafen, se 5 kap 2, görs den begränsningen att fullmäktiges beslut endast ska omfatta verksamhet som får utföras av privata utförare enligt 10 kap 1. Därmed torde avses verksamhet som inte innefattar myndighetsutövning. För hälso- och sjukvårdens del omfattas därmed den övervägande delen av all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I utredningen används under punkten 6.5 s. 221, uttrycket verksamhet som skulle kunna lämnas över till privata utförare men i den föreslagna paragrafen används får utföras av privata utförare. I utredningen betonas att uppföljningen av den egna verksamheten och verksamhet som bedriva av privata utförare bör vara konkurrensneutral.

307 3 (5) Inom exempelvis ett landsting med ett universitetssjukhus bedrivs såväl avancerad högspecialiserad vård som primärvård. Det är således en mycket mångfacetterad verksamhet som bedrivs och landstinget ser här stora svårigheter att fatta beslut om styrning och uppföljning av verksamheten, som är konkurrensneutral mot de privata utförarna, utan att göra avgränsningar över vad som ska omfattas av fullmäktiges beslut. Landstinget menar att en tydligare avgränsning behövs över vad fullmäktige ska fatta beslut om. De anställda Landstinget tillstyrker utredningens förslag att styrelsen utser direktör och att styrelsen i en instruktion fastställer direktörens uppgifter. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag Landstinget tillstyrker utredningen förslag att styrelseledamöter i kommunala aktiebolag ska kunna utse utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas. En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten Den genomgång som utredningen gjort av den påverkan EU-rätten har på den kommunala verksamheten ser landstinget som mycket värdefull och då särskilt genomgången av den inte helt enkla materian avseende EU:s stadsstödsregler. De paragrafer som föreslås införas i kommunallagen dvs. ett förtydligande om tjänster av allmänt intresse och ett målsättningsstadgande att hänsyn ska tas till konkurrensneutraliteten tillstyrks av landstinget. Laglighetsprövning I nuvarande kommunallag regleras att varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av ett beslut prövat. Vilka som ska räknas som medlemmar regleras KL 1 kap 4. Kopplingen mellan medlemskap och talerätt har, som utredningen uttrycker det, där medlemskapet grundas på folkbokföring och skattskyldighet historiskt och principiellt en djup förankring i själva kommunbegreppet. Den som inte tillhör den kommunala gemenskapen har inte någon rätt att begära en rättslig prövning. Laglighetsprövningen har ansetts som en länk i upprätthållandet av den kommunala demokratin och självstyrelsen. Utredningen föreslår nu en utvidgning av vilka som ska anses vara medlemmar och därmed också få talerätt. Kretsen som kan överklaga kommer att vidgas och det finns en uppenbar risk att många särintressen får denna möjlighet genom den utvidgning som föreslås. Förutom att förslaget bryter mot den nu gällande grundprincipen om vilka som är medlemmar ser landstinget tolkningsproblem bl.a. gällande vad som avses att en juridisk person bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en kommun eller landsting. Gällande ideella förening sägs att en sådan kan vara medlem om föreningens styrelse har säte i kommunen eller landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där. Framförallt det sista ledet bedriver verksamhet där ser landstinget som mycket svårtolkat.

308 4 (5) Landstinget ser ingen anledning till att förändra de nu gällande reglerna om medlemskap av avstyrker utredningens förslag. Landstinget avstyrker förslaget att göra beslut som rör balanskravet och resultatutjämningsreserver möjliga att överklaga genom laglighetsprövning. Kommunallagens undantag på denna punkt har funnits sedan år 2004 och motiverades av att beslut av detta slag inte lämpar sig för domstolsprövning eftersom de är djupt politiska till sin karaktär. Ett argument för förslaget i betänkandet är att enhetlighet i systemet har ett värde i sig vilket framstår som närmast provocerande. Vi vill understryka att finanspolitiken utgör själva kärnan i den folkvalda församlingens uppdrag och att denna typ av frågor inte lämpar sig för domstolsprövning. Att skapa en ordning där en domstol ska överpröva lämpligheten av de folkvaldas samlade beslut beträffande balanskravet framstår inte bara som en omöjlig uppgiftför domstolen utan också djupt olämplig från kommunaldemokratisk utgångspunkt. En domstol kan inte ha samma kännedom om verksamheten och bär inte heller det politiska ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna. Vi vill också särskilt peka på att prövningen i laglighetsprövningsmål regelmässigt tar så lång tid att utfallet i ett avgörande kommer att vara överspelat av tidsmässiga skäl när dom väl faller. Att utredningen just i detta sammanhang lyfter fram att det trots allt finns ett utrymme att verkställa överklagade beslut är bestickande. Enligt landstingets mening utgör förslaget ett oproportionerligt och oacceptabelt ingrepp i det kommunala självstyret. Det är inte bara domstolar utan också de folkvalda församlingarna som bär rättssäkerhetsintresset i förhållande till medborgarna. Verkställighet och rättelse av kommunala beslut Ett kommunalt beslut är i princip verkställbart så snart protokollet över beslutet har justerats. Den inskränkning mot denna regel som finns i kommunallagen säger att omedelbar verkställighet, dvs. innan beslutet vunnit laga kraft, inte får verkställas om särskilda skäl talar emot det. En individuell prövning ska göras i varje enskilt fall. Om det finns en uppenbar risk att ett överklagande kan komma att innebära att beslutet upphävs bör omedelbar verkställighet inte ske. I vissa fall har ett beslut som verkställts omedelbart och sedan vid en överprövning upphävts visat sig av såväl praktisk som juridiska orsaker omöjliga att rätta i efterhand. Utredningen föreslår en skärpning i lagen som innebär att om ett beslut inte kan rättas ska det vara ett skäl för att beslutet inte ska får verkställas förrän det fått laga kraft. Landstinget tillstyrker förslaget inte minst av rättssäkerhetsskäl då ett beslut som inte kan rättas i efterhand om det upphävs, gör att prövningen i domstol blir rent illusorisk och riskerar att urholka förtroendet hos medlemmarna för rättsprocessen.

309 5 (5) En webbaserad kommunal anslagstavla Landstinget tillstyrker utredningens förslag att den fysiska anslagstavlan ersätts med en webbaserad anslagstavla. En förbättrad kommunal revision Landstingsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag avseende den kommunala revisionen, dock med följande invändning. Utredningen föreslår att de sakkunnigas roll ska stärkas på så sätt att dessa alltid ska beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionsberättelse. Landstinget ser detta förslag som ett i grunden kommunaldemokratiskt problem att man i lagen ger en viss grupp av tjänstemän en rätt att yttra sig i ett ärende som behandlas av fullmäktige. I nuvarande kommunallag 5 kap 21 regleras att fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter ska ha rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. Rätten att delta i överläggningarna ska regleras i arbetsordningen, se 5 kap. 64 punkt 6, men det finns också en möjlighet för fullmäktige att besluta i enskilda fall. Landstinget ser inget behov av de föreslagna regleringen eftersom fullmäktige redan med nuvarande regler har möjlighet att ge sakkunniga rätt att yttra sig Landstinget avstyrker förslaget. Övriga lagförslag Landstinget tillstyrker övriga lagförslag För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör

310

311

312

313

314

315

316

317

318

319

320 En kommunallag för framtiden Del A Slutbetänkande av Utredningen om en kommunallag för framtiden Stockholm 2015 SOU 2015:24

321 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss. Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet. Omslag: Martin Nordström. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm ISBN ISSN X

322 Till statsrådet Ardalan Shekarabi Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 att uppdra åt en särskild utredare att föreslå en modernisering av kommunallagen (1991:900). Departementsrådet Johan Höök utsågs samma dag som särskild utredare. Den 7 december 2012 förordnades som experter i utredningen ämnesrådet Anna Barklund, Utbildningsdepartementet, avdelningsjuristen Ingrid Brännare, Statens skolinspektion, departementsrådet Klara Cederlund, Finansdepartementet, enhetschefen Peter Delden, Konkurrensverket, kammarrättsrådet Eva Edwardsson, Kammarrätten i Stockholm, departementssekreteraren Johan Fallenius, Miljödepartementet, verksjuristen Georg Lagerberg, Socialstyrelsen, förbundsjuristen Helena Linde, Sveriges Kommuner och Landsting, projektledaren Anna Lindström, Sveriges Kommuner och Landsting, professorn Olle Lundin, Uppsala universitet, ämnesrådet Kent Löfgren, Socialdepartementet, kanslirådet Eva Melander, Finansdepartementet, ämnessakkunnige Roger Molin, Socialdepartementet, professorn Stig Montin, Göteborgs universitet, regiondirektören Barbro Naroskyin, Östergötlands läns landsting, rättssakkunnige Mats Rundström, Socialdepartementet, departementssekreteraren Stefan Sagebro, Näringsdepartementet, kommundirektören Anna Sandborgh, Karlstads kommun, departementssekreteraren Sara Sandelius, Socialdepartementet och rättssakkunnige Carl Wetter, Justitiedepartementet. Den 22 april 2013 förordnades rättssakkunnige Håkan Eriksson att vara expert i utredningen från och med den 23 april Den 25 juni 2013 entledigades ämnesrådet Anna Barklund, ämnessakkunnige Roger Molin, rättssakkunnige Mats Rundström, departementssekreteraren Sara Sandelius, avdelningsjuristen Ingrid Brännare och verksjuristen Georg Lagerberg från sina uppdrag som experter från och med den 1 juli Samma dag förordnades f.d. kammarrättslagmannen Christer Sjödin och kansli-

323 rådet Johanna Möllerberg Nordfors, Socialdepartementet, som experter. Den 2 december 2013 förordnades kanslirådet Björn Räftegård, Justitiedepartementet, och ämnesrådet K A Stefan Svensson, Socialdepartementet, som experter. Den 3 mars 2014 entledigades departementssekreteraren Johan Fallenius från sitt uppdrag som expert i utredningen. Samma dag förordnades departementssekreteraren Johan Karlander som expert. Den 26 augusti 2014 förordnades departementssekreteraren Mårten Hyltner, Näringsdepartementet, som expert i utredningen under Stefan Sagebros föräldraledighet från och med den 18 september 2014 och tills vidare, dock längst till och med den 28 februari Departementssekreteraren Niklas Ridoff, Finansdepartementet, förordnades som expert i utredningen från och med den 11 november 2014 i stället för Johan Karlander. Som ledamöter i en till utredningen knuten parlamentarisk referensgrupp förordnades den 7 december 2012 Carina Adolfsson Elgestam, Socialdemokraterna, Jörgen Hellman, Socialdemokraterna, Lena Micko, Socialdemokraterna, Mats Einarsson, Vänsterpartiet, Thoralf Alfsson, Sverigedemokraterna, Joakim Larsson, Miljöpartiet de gröna, Eva Nypelius, Centerpartiet, Anders Sellström, Kristdemokraterna, Ewa Thalén Finné, Moderata Samlingspartiet, Gustav Nilsson, Moderata Samlingspartiet, och Pernilla Wikström Pehrson, Folkpartiet Liberalerna. Den 3 mars 2014 entledigades Eva Nypelius från hennes uppdrag och samma dag förordnades Peter Helander, Centerpartiet, som ledamot. Thoralf Alfsson entledigades från hans uppdrag den 12 maj 2014 och samma dag förordnades Jonas Åkerlund, Sverigedemokraterna, som ledamot. Utredningen har också haft en referensgrupp för organisationer och näringsliv knuten till sig. Som huvudsekreterare i utredningen anställdes från och med den 16 november 2012 jur. kand. Susanne Ritseson. Kammarrättsassessorn Annika Rudestad anställdes från och med den 15 oktober 2012 som sekreterare i utredningen. Från den 5 december 2012 till den 31 december 2013 har utredaren vid Statskontoret Jonas Widell deltagit i utredningens arbete som stabsbiträde. Vidare anställdes rättssakkunnige Mats Rundström som sekreterare från och med den 1 augusti Slutligen anställdes jur. stud. Linnéa Wisell från den 20 oktober till den 30 november 2014 som biträdande utredningssekreterare.

324 Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag för framtiden. Den 28 juni 2013 överlämnade utredningen sitt delbetänkande Privata utförare kontroll och insyn, SOU 2013:53. Utredningen får härmed överlämna slutbetänkandet, En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24. Stockholm i mars 2015 Johan Höök /Susanne Ritseson Annika Rudestad Mats Rundström

325

326 Innehåll Förkortningar Sammanfattning Författningsförslag Förslag till kommunallag (2017:000) Förslag till lag (2017:000) om försöksverksamhet med majoritetsstyre Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808) Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804) Förslag till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter Förslag till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

327 Innehåll SOU 2015: Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Förslag till lag om ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion Förslag till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer Förslag till förordning om ändring i förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) Utredningens uppdrag och arbete Direktiven Utgångspunkter och begränsning av uppdraget Utredningsarbetet Andra pågående utredningar Del I Från sockenstyre till EU kommunallagens roll 3 Kommuner och landsting i en förändrad värld Bakgrunden till nuvarande kommunallag Kommunallagens struktur Partiella reformer Omvärldsförändringar Nordisk utblick Danmark

328 SOU 2015:24 Innehåll Finland Norge Utgångspunkter för en ny kommunallag Kommunernas och landstingens olika roller Vilka roller och värden behöver regleras i kommunallagen? Roller och värden behöver hanteras tydligare i lagen Del II En tydligare och bättre reglering av den kommunala organisationen 5 Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Utredningens utvärdering av den fria nämndorganisationen Utredningens tilläggsuppdrag Regler om de kommunala organen och deras uppgifter Grundläggande regler i regeringsformen Vilka är de kommunala organen? Fullmäktiges uppgifter Delegering av beslutanderätt Nämndernas uppgifter Styrelsens särskilda uppgifter En betydande frihet att själv bestämma sin organisation men vissa begränsningar finns Underställd nämnd Utredningens enkät Bättre förutsättningar att styra kommunal verksamhet Styrelsen får en stärkt ställning i förhållande till de övriga nämnderna Bestämmelserna om underställd nämnd utmönstras

329 Innehåll SOU 2015: Tydligare rättsliga förutsättningar för en beställar utförarorganisation Klargöra att en beställar utförarorganisation är möjlig Verksamhet utan anslag i budgeten Fördelning av ansvar Överenskommelser mellan nämnder Försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting Utredningens uppdrag Val till styrelsen sker proportionellt Tidigare diskussion om majoritetsstyre Undersökningar om majoritetsstyre Det finns ett behov av försöksverksamhet En försöksverksamhet ska genomföras under en mandatperiod Oppositionens arbetsförutsättningar Styrning och uppföljning av verksamhet som bedrivs i egen regi Uppföljning och kontroll av privata utförare Utredningens tilläggsuppdrag Regler om styrning och kontroll av den egna verksamheten Hur styrs och kontrolleras den egna verksamheten? Den egna verksamheten och de privata utförarna bör behandlas likvärdigt Programmet ska även omfatta styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Förtroendevalda och anställda i kommuner och landsting Förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter Återkallande av förtroendeuppdrag

330 SOU 2015:24 Innehåll Kommunalråd och landstingsråd Borgarråd i Stockholm Fullmäktigeordförande Fullmäktigeberedning Nämndordförande Nämndutskott Nämndberedning Regleringen av de anställda i kommunallagen Valbarhetshinder för anställda Personalföreträdares närvarorätt Gemensamma bestämmelser för förtroendevalda och anställda Jävsregler Delegering av beslutanderätt Delegering, ren verkställighet eller faktiskt handlande? Restriktiv tolkning av ren verkställighet i praxis JO-uttalanden om delegering Regleringen av anställdas roll i speciallagstiftningen Socialtjänstlagstiftningen Hälso- och sjukvårdslagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen Miljö- och livsmedelslagstiftningen Räddningstjänstlagstiftningen Skollagstiftningen Lagstiftningen om överförmyndare Utkrävande av ansvar Politiskt ansvar Revisionsansvar Juridiskt ansvar Kommundirektören och landstingsdirektören Kommundirektörsföreningens checklista Instruktioner för direktörer och chefer Rapporten Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän Den stora omsättningen av kommundirektörer

331 Innehåll SOU 2015: Ansvarsfördelningen i aktiebolag och staten Aktiebolag Statsförvaltningen Förtroendevalda och anställda i en ny kommunallag Utredningens uppdrag Utmaningar för förtroendevalda och anställda Förvaltningspolitiska värden påverkar regleringen av förtroendevalda och anställda Rollfördelningen mellan de förtroendevalda och de anställda bör synliggöras Direktörens roll och uppgifter Reglering av ordförandens roll i styrelsen? De anställdas beslutsfattande Allt för mycket betraktas som ren verkställighet De anställda bör inte ha en i kommunallagen fastslagen beslutanderätt Anmälningsskyldigheten till nämnderna Ett alternativ till att reglera de anställdas beslutanderätt i kommunallagen? Ingen absolut anmälningsskyldighet för delegationsbeslut Ingen absolut anmälningsskyldighet för beslut som fattats med stöd av vidaredelegation Andra frågor om delegering Förvaltningscheferna och vidaredelegation Delegering till nämndernas presidier Delegering till annan än anställd? Krav på saklighet och opartiskhet Ingen utökad rätt för anställda att få en avvikande mening antecknad Ett särskilt kapitel om anställda

332 SOU 2015:24 Innehåll 9 Breddad rekrytering till kommunala bolagsstyrelser Utredningens uppdrag Mycket verksamhet bedrivs i aktiebolag Regleringen av de kommunala bolagen Styrelsens ansvar i ett aktiebolag Svensk kod för bolagsstyrning Regeringens ägarpolicy SKL:s principer för bolagsstyrning Hälften av alla kommuner och landsting har en övergripande ägarpolicy Hur utses styrelseledamöter i praktiken? Behov av annan kompetens Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag ska kunna utses på icke-partipolitisk grund Del III EU och den kommunala nivån 10 EU:s allmänna påverkan på kommuner och landsting EU:s påverkan är omfattande Rollen som arbetsgivare Rollen som upphandlare Rollen som myndighetsutövare Tillsyn Tjänstedirektivet Rollen som samhällsbyggare Exploateringsavtal Avfallshantering Strukturfonder och program Kommunallagen och samhällsbyggarrollen

333 Innehåll SOU 2015: Ansvaret för välfärdstjänster Hälso- och sjukvård ehälsa Socialtjänst EU påverkar alla kommunala områden Påverkan från EU:s konkurrensrätt Sammanfattande introduktion EU:s konkurrenslagstiftning Allmänt om regleringen Företag och ekonomisk verksamhet Icke-ekonomisk verksamhet Statsstöd EUF-fördragets bestämmelser Kommissionens roll och förordningar som tillåter stöd Olagligt statsstöd Tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI Utredningens uppdrag EU-rättslig reglering Begreppen tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse Sociala tjänster av allmänt intresse Tjänster som kan vara av allmänt ekonomiskt intresse SGEI i Sverige SGEI inom EU-rätten SGEI och statsstöd Kommissionens paket för SGEI Kommissionens beslutspraxis SGEI i andra länder Den senaste utvecklingen av SGEI och statsstöd Utrymmet för kommunsektorn att ge statsstöd till allmännyttig verksamhet

334 SOU 2015:24 Innehåll SGEI är ekonomiska tjänster av allmänt intresse Hur förhåller sig EU-rättens regler om statsstöd och SGEI till tjänster med allmänintresse i kommunsektorn? Vilket kommunalrättsligt utrymme finns att ge stöd? När aktualiseras det i statsstödssammanhang att bedöma om kommunala tjänster är SGEI? Vem bör nationellt bedöma om en tjänst är en SGEI? Kommuner och landsting kan tillämpa reglerna om SGEI Krav på registrering, rapportering, tillsyn och särredovisning Påverkan från EU:s upphandlingsregler Upphandlingsreglernas påverkan på organisationsfriheten SGEI i förhållande till upphandling Utrymmet att utnyttja organisationsfriheten får avvägas genom upphandlingslagstiftningen En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten Kommunallagen behöver närma sig EU-rätten Befogenheter på näringslivsområdet Ett förtydligande om tjänster av allmänt intresse Hänsyn ska tas till konkurrensneutralitet Nationell vägledningsfunktion för stödgivning Del IV Kontroll och revision av kommunal verksamhet 14 Laglighetsprövning Utredningens uppdrag

335 Innehåll SOU 2015: Historisk tillbakablick Laglighetsprövning eller förvaltningsrättsligt överklagande? Talerätt Överklagbara beslut Förfarandet vid överklagande Prövningsgrunderna Budgetbeslut som kan bli föremål endast för en begränsad laglighetsprövning Beslut att underbalansera budgeten Ianspråktagande av resultatutjämningsreserver Beslut om reglering av ett negativt balanskravsresultat Tidigare reformförslag Statistik om laglighetsprövningsmål Regler om laglighetsprövning ska finnas kvar Utvidgning av medlemskap och talerätt vid laglighetsprövning Utredningens uppdrag Vem som är medlem har förändrats under åren Kopplingen medlemskap och talerätt Talerätt för berörd enskild som inte är medlem? Fler juridiska personer bör vara medlemmar Medlemskap för juridiska personer som bedriver näringsverksamhet Medlemskap för vissa ideella föreningar Medlemskap för vissa unionsmedborgare Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras Följder av ett utvidgat medlemskap Vilka beslut ska kunna överklagas? Utredningens uppdrag

336 SOU 2015:24 Innehåll Alla kommunala beslut ska kunna överklagas Bibehållet undantag för beslut av rent förberedande och rent verkställande art Begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut tas bort Tydligare prövningsgrunder Utredningens uppdrag Prövningsgrunderna ska förtydligas Handläggningen i domstol Verkställighet och rättelse av beslut Utredningens uppdrag Bakgrunden till reformbehovet Statskontorets rapport Beslut får verkställas direkt Verkställighet av kommunala beslut Rättelse av kommunala beslut Sanktioner mot utebliven rättelse Tidigare reformförslag Beslut som inte kan rättas bör inte verkställas före laga kraft Reglerna om verkställighet ska skärpas En webbaserad kommunal anslagstavla Utredningens uppdrag Reglerna för kommunala anslagstavlor Regler av betydelse för tillkännagivanden på internet Offentlighets- och sekretesslagen Personuppgiftsregleringen Övrig lagstiftning Hur långt har medlemmarna till anslagstavlorna?

337 Innehåll SOU 2015: It-användningen i Sverige Kommunala beslut på internet De kommunala anslagstavlorna ska finnas på internet Tidigare remissbehandling Den fysiska anslagstavlan bör ersättas med en webbaserad Anslagstavlans innehåll Innehållet på anslagstavlan ska tillkännages på internet Annat som ska tillkännages på den webbaserade anslagstavlan Annat som får finnas på anslagstavlan Anslagstavlans utformning En utökad serviceskyldighet Angränsande lagändringar Ledamöterna ska kallas till sammanträde Inget krav på kungörelse i ortstidning Bevis om anslagsdag ska inte längre regleras Tillkännagivande av budgetsammanträde i kommunalförbund Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras Plan- och bygglagen ska ändras Behov av ytterligare följdändringar Ansvar, säkerhet och genomförande Ansvar och säkerhet Praktiska frågor

338 SOU 2015:24 Innehåll 17 En förbättrad kommunal revision Den kommunala revisionens uppgift Förändringar i regelverket sedan Propositionen En stärkt kommunal revision Propositionen Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting Propositionen Oberoendet i den kommunala revisionen Förändringar med anledning av andra utredningar Sammanfattande slutsats Utredningens uppdrag Kommunal revision i jämförelse med andra former av revision Kommunala revisorers granskning Revision i privaträttslig form Revision i staten Konstitutionsutskottets granskning Likheter och skillnader Revisorernas granskningsuppdrag och resurser Stärkt oberoende i revisionen Förtroendevalda ska fortsatt ansvara för revisionen De sakkunnigas roll ska stärkas Ordförande i revisionen ska utses från minoriteten Revisorer ska inte kunna utses till ledamöter i fullmäktige Uttalande om ansvarsfrihet Revisorerna bör fortsätta att uttala sig om ansvarsfrihet Processen i fullmäktige Övriga frågor

339 Innehåll SOU 2015:24 Del V Lagteknisk översyn 18 Lagteknisk översyn Nuvarande struktur En ny kommunallag med tydligare och modernare struktur En enhetlig struktur i varje kapitel Vissa mindre ändringsförslag Rätt att behålla uppdrag trots flytt Förtroendeuppdragens upphörande Minimiantal för ersättare i styrelsen Andra än förtroendevalda ska få väljas till en nämndberedning Kommunalförbundens förbundsordningar Bättre insyn i årsredovisningen och i budgetförslaget Minskad särreglering i kommunallagen Nuvarande bestämmelser om borgarråd Tillsättning av kommunalråd, landstingsråd och borgarråd utan förtroendeuppdrag Vissa borgarrådsbestämmelser ska finnas kvar Antalet fullmäktigeledamöter i Stockholms kommun Särregleringen för Stockholms läns landsting slopas Ska regleringen om partssammansatta organ finnas kvar? Terminologin i lagen Den kommunala kompetensen Olika personkretsar i lagen Begreppet föreskrift Övriga terminologiska frågor

340 SOU 2015:24 Innehåll 18.8 Närmare om de olika kapitlena kap. Grunderna för den kommunala verksamheten kap. Kommunala angelägenheter kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer kap. Förtroendevalda kap. Fullmäktige kap. Styrelsen och övriga nämnder kap. Anställda kap. Medborgarna kap. Kommunal samverkan kap. Överlämnande av kommunala angelägenheter kap. Ekonomisk förvaltning kap. Revision kap. Laglighetsprövning Följdändringar i andra författningar Del VI Övrigt 19 Konsekvenser av förslagen Kraven på konsekvensanalysen Övergripande konsekvenser av en ny kommunallag Organisation och styrning Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Försöksverksamhet med majoritetsstyre Programmet för styrning och uppföljning av kommunal verksamhet Förtroendevalda och anställda Direktörens uppgifter Anmälan och delegering Breddad rekrytering till bolagsstyrelser EU-frågorna

341 Innehåll SOU 2015: EU-rättsliga kopplingar i en ny kommunallag Vägledningsfunktionen Laglighetsprövning Den utvidgade talerätten Slopandet av begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut Information om hur man överklagar kommunala beslut Omfattningen av kostnadsökningarna Verkställighet av kommunala beslut Kommunala anslagstavlan Anslagstavla på webbplatsen Utökad serviceskyldighet Slopade kungörelser i ortstidning Övriga angränsande lagändringar Revisionen De lagtekniska förslagen Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Förslag till kommunallag Förslag till lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre Förslag till övriga lagändringar Författningskommentarer Förslaget till kommunallag (2017:000) Förslaget till lagen (2017:000) om försöksverksamhet med majoritetsstyre Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

342 SOU 2015:24 Innehåll 21.5 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken (1998:808) Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Förslaget till lag om ändring i livsmedelslagen (2006:804) Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter Förslaget till lag om ändring i fjärrvärmelagen (2008:263) Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion Förslaget till lag om ändring i lagen (2014:799) om sprängämnesprekursorer Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617) Särskilt yttrande Litteratur- och källförteckning

343 Innehåll SOU 2015:24 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012: Bilaga 2 Kommittédirektiv 2013: Bilaga 3 En studie om delegationsordningar Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Organisation och styrning på den lokala samhällsnivån en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser Jämförelsetabell mellan kommunallagen (1991:900) och förslaget till kommunallag Jämförelsetabell mellan förslaget till kommunallag och kommunallagen (1991:900)

344 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) BNP BrB EU EUF-fördraget FB Bruttonationalprodukten Brottsbalken Europeiska unionen Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Föräldrabalken FL Förvaltningslagen (1986:223) FPL HFD HSL HVB JO Förvaltningsprocesslagen (1971:291) Högsta förvaltningsdomstolen Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Hem för vård eller boende Riksdagens ombudsmän (Justitieombudsmannen) KL Kommunallagen (1991:900) LOA Lagen (1994:260) om offentlig anställning LOU LOV LPT Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling Lagen (2008:962) om valfrihetssystem Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 25

345 Förkortningar SOU 2015:24 LRV LSS LVM LVU OSL Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk tvångsvård Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PBL Plan- och bygglagen (2010:900) PuL Personuppgiftslagen (1998:204) RF Regeringsformen RO Riksdagsordningen (2014:801) RÅ SCB SFS Regeringsrättens årsbok Statistiska centralbyrån Svensk författningssamling SGEI Ekonomiska tjänster av allmänt intresse (tjänster av allmänt ekonomiskt intresse) SKL Sveriges Kommuner och Landsting SKYREV Sveriges kommunala yrkesrevisorer SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SOU Statens offentliga utredningar TF Tryckfrihetsförordningen Vd Verkställande direktör 26

346 Sammanfattning Den kommunala verksamheten har förändrats Sedan den nuvarande kommunallagen trädde i kraft 1992 har samhället genomgått stora förändringar. Urbaniseringen har fortsatt liksom it-utvecklingen. Globaliseringen och EU-medlemskapet påverkar allt mer den kommunala verksamheten. Utvecklingen mot ett allt mer fragmenterat partisystem har fortgått. Allt fler kommuner och landsting styrs av stora koalitioner eller har ett oklart parlamentariskt läge. Omvärldsförändringar och ideologiska ställningstaganden har motiverat kommuner och landsting att i allt större utsträckning reformera sina organisationer. Reformarbetet har inneburit att måloch resultatstyrning tillämpas i allt större utsträckning, som ett alternativ till den traditionella detaljstyrningen av den kommunala verksamheten. Beställar- och utförarorganisation var under en period intressant. Målstyrningen har även gett upphov till en mer aktiv uppföljning av kommunal verksamhet. Allt mer verksamhet sköts av privata utförare. Den kommunala organisationen kräver i större utsträckning anställda med olika former av specialistkompetens. Kommuner och landsting har flera olika roller. De är ansvariga för centrala välfärdstjänster, myndighetsutövare, samhällsbyggare, arbetsgivare, upphandlare och demokratiska arenor för olika former av beslutsfattande. Kommunallagen ska bidra till att dessa olika roller kan hanteras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Det kan konstateras att nuvarande lag reglerar mycket om rollen som demokratisk arena medan frågor om rättssäkerhet och arbetsgivarrollen är mera sparsamt reglerade. Ska kommuner och landsting fungera som attraktiva arbetsgivare, attrahera alla de olika professioner som behövs för en kommunal verksamhet och garantera en rättssäker hantering av ärenden behöver lagen stärkas i dessa avseenden. 27

347 Sammanfattning SOU 2015:24 Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation Styrelsen har en särställning bland nämnderna genom att den förutsätts ha en ledande och samordnande roll. Detta kommer till uttryck genom styrelsens särskilda uppgifter i beredningsprocessen, inte minst när det gäller budgetbehandlingen. Styrelsen kan dock inte tvinga någon annan nämnd att vidta en viss åtgärd. Utredningen har gjort en enkät som visar att en stor grupp av ordförandena i kommun- och landstingstyrelserna efterfrågar mer rättsliga befogenheter till styrelsen. Utredningen föreslår därför att fullmäktige ska få rätt att föreskriva att styrelsen ska få fatta beslut rörande andra nämnders verksamhet. Det är fullmäktige som bestämmer om, och i så fall, på vilka områden det ska få ske. Styrelsen ska dock inte kunna ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda. En rätt att delegera ärenden även till presidiet i nämnder ska också införas eftersom det i många fall kan finnas ett praktiskt behov av sådan delegation. Utredningen föreslår också ändringar i kommunallagen för att klargöra att det är möjligt att använda en beställar utförarorganisation. Försöksverksamhet med majoritetsstyre Utredningen har efter enkäten kunnat konstatera att en betydande minoritet av ordförandena i kommun- respektive landstingsstyrelserna efterfrågat en möjlighet att pröva ett system med majoritetsstyre. Utredningen föreslår mot denna bakgrund en lag som ska möjliggöra en försöksverksamhet med majoritetsstyre under mandatperioden Fullmäktiges beslut om en försöksverksamhet ska fattas av en kvalificerad majoritet senast den 31 december Om systemet införs ska fullmäktige i ett särskilt reglemente ange hur oppositionen ska ges insyn i styrelsens arbete och administrativt stöd i övrigt. 28

348 SOU 2015:24 Sammanfattning Styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi Efter förslag i utredningens delbetänkande har en skyldighet för fullmäktige införts i kommunallagen att anta ett särskilt program med mål och riktlinjer för verksamhet som bedrivs av privata utförare. Programmet ska även ange hur uppföljning ska ske. Fullmäktige ska varje mandatperiod anta ett sådant program. Enligt utredningen finns skäl att låta programmet omfatta även verksamhet som bedrivs i egen regi. Om uppföljning av privata utförare exempelvis sker med besök med en viss frekvens bör övervägas om samma modell ska tillämpas för verksamhet i egen regi. Utredningen föreslår därför att programmet även ska omfatta egenregiverksamhet. Det är dock endast sådan verksamhet som skulle kunna överlåtas till privata utförare som omfattas av programmet. Exempelvis ska tillsyn och myndighetsutövning som måste utföras i egen regi inte omfattas av programmet. De anställda De anställda är en central del av den kommunala verksamheten. I kommunallagen finns endast en mycket begränsad reglering av de anställda. Ur ett medborgarperspektiv är det en brist att lagen inte tydligare reglerar hur den kommunala organisationen faktiskt fungerar. I kommunallagen bör de anställda därför synliggöras. Utredningen föreslår därför att det i kommunallagen ska anges att det är styrelsen som utser direktören i kommunen eller landstinget. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs. Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen samt direktörens övriga uppgifter. Vilka frågor som direktören ska ansvara för kan variera mellan kommuner och landsting. Detta är något som får avgöras lokalt. 29

349 Sammanfattning SOU 2015:24 Utredningen har övervägt att ge de anställda en i kommunallagen fastslagen beslutanderätt, men bedömt att nackdelarna med en sådan reglering överväger fördelarna. Reglerna om delegation av beslutanderätt till den anställde bör dock förenklas genom att det inte ska vara ett ovillkorligt krav att alla beslut som fattats på delegation anmäls till nämnden. Beslut som inte behöver anmälas ska, om de kan överklagas genom laglighetsprövning, dokumenteras i särskilda protokoll som tillkännages på den kommunala anslagstavlan. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag Styrelsen i ett kommunalt aktiebolag består ofta av ledamöter från de politiska partierna. Det är möjligt att utse även ledamöter utan partipolitisk bakgrund men med exempelvis särskild branschkunskap. Ett stort antal kommuner och landsting har i dag ledamöter i sina bolagsstyrelser utan partipolitisk bakgrund. En förutsättning för att så ska vara möjligt är dock ett mycket brett partipolitiskt stöd i fullmäktige. Om en begränsad minoritet kräver det måste valet ske proportionellt. Utredningen anser att det finns ett värde i att, särskilt i aktiebolag som bedriver verksamhet affärsmässigt, lättare kunna utse ledamöter med annan än partipolitisk bakgrund. Utredningen föreslår därför att fullmäktige kan besluta att utseendet av en minoritet av styrelseledamöterna i kommunala aktiebolag ska kunna utses utan att lagen om proportionellt valsätt ska tillämpas. Om fullmäktige väljer att använda sig av möjligheten ska riktlinjer antas där fullmäktige klargör vilken kompetens och erfarenhet ledamöter i sådana styrelser ska ha. En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten EU-rätten påverkar den kommunala verksamheten på ett stort antal områden. I exempelvis rollen som myndighetsutövare ska kommuner och landsting tillämpa olika former av EU-rättsliga regler. Den påverkar främst andra lagar än kommunallagen. EU:s konkurrens- och statsstödsregler kan dock påverka den kommunala kompetensen och möjligheten att organisera sin verksamhet. 30

350 SOU 2015:24 Sammanfattning Organisationsfriheten påverkas främst av upphandlingsreglerna. De har setts över i särskild ordning och berörs därför inte närmare av utredningen. Vad gäller den kommunala kompetensen har utredningen analyserat statsstödreglernas påverkan i allmänhet och reglerna om s.k. tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI, i synnerhet. Utredningen kan konstatera att statsstödsreglerna både inskränker den kommunala kompetensen men också ger större möjligheter att lämna stöd än kommunallagen. Statsstödsreglernas betydelse bör därför markeras tydligare i kommunallagen. Många av de tjänster som kommuner och landsting utför kan vara SGEI-tjänster enligt EU-rätten. Enligt utredningens bedömning förfogar kommuner och landsting över de verktyg och kan vidta de åtgärder som behövs för att utnyttja reglerna om SGEI. Enligt utredningen bör det ändå tas in en reglering om detta i kommunallagen, dels av pedagogiska skäl, dels för att tydliggöra att kommuner och landsting har denna befogenhet. I förhållande till EU markeras också kommunernas och landstingens betydelse för välfärdssektorn. I ett europeiskt perspektiv avviker Sverige nämligen från den vanligtvis rådande ordningen att det huvudsakligen är staten som har ansvar för välfärden. Ett utpekande i lagstiftning är ett förtydligande av kommunernas och landstingens roll för tillhandahållande av framför allt välfärdstjänster på det sätt som avses i artikel 36 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan). Utredningen anser att den kommande upphandlingsmyndigheten ska ges i uppdrag att bistå med vägledning om SGEI-regelverket och statsstödsreglerna i övrigt. För att förebygga konflikter mellan kommuner och landsting och det privata näringslivet föreslår utredningen att det i kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kommuner och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt. Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning. Laglighetsprövning Kommunala besluts laglighet, men inte lämplighet, kan överklagas av alla kommun- och landstingsmedlemmar till domstol. Enligt utredningens mening är ordningen för laglighetsprövning i princip tillfredsställande. Nuvarande system där endast juridiska personer som 31

351 Sammanfattning SOU 2015:24 äger fastigheter ges klagorätt innebär dock att flera juridiska personer som kan sägas ingå i den kommunala gemenskapen inte har talerätt. Utredningen anser därför att kretsen medlemmar bör vidgas till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller landstinget. Vidare bör ideella föreningar som har sitt säte eller bedriver verksamhet i kommunen och landstinget ges talerätt. Utredningen föreslår också att budgetbeslut som endast kan bli föremål för en begränsad laglighetsprövning, t.ex. beslut att åberopa synnerliga skäl för att inte balansera budgeten eller för att inte reglera ett negativt balanskravsresultat, ska kunna prövas fullt ut. Verkställighet och rättelse av kommunala beslut Ett kommunalt beslut som kan överklagas genom laglighetsprövning får verkställas innan det har fått laga kraft, även om det har överklagats. En individuell prövning ska dock göras och verkställighet får inte ske om särskilda skäl talar emot det. I ett fåtal, men principiellt viktiga fall, har beslut verkställts på ett sätt som gjort det omöjligt att rätta dem. Det har bl.a. handlat om avknoppningar av kommunal verksamhet till underpris. För att förhindra detta anser utredningen att reglerna om verkställighet av beslut i kommunallagen ska skärpas. Att ett beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det fått laga kraft. En webbaserad kommunal anslagstavla Kommuner och landsting är skyldiga att på en fysisk anslagstavla bl.a. kungöra tid och plats för fullmäktiges sammanträden och tillkännage att protokoll över beslut har justerats. Eftersom alla kommuner och landsting använder sina webbplatser för att kommunicera med medborgarna bör denna ersättas med en anslagstavla på varje kommuns, landstings och kommunalförbunds webbplats. Dessa webbaserade anslagstavlor ska och får ge ytterligare information än vad som ges på de fysiska anslagstavlorna. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska vara skyldiga att även på annat sätt göra innehållet på anslagstavlorna tillgängligt för dem som exempelvis inte har tillgång till internet. 32

352 SOU 2015:24 Sammanfattning En förbättrad kommunal revision Systemet med att de förtroendevalda revisorerna har ansvar för både effektivitets- och redovisningsrevision ska behållas. Deras oberoende och professionalitet bör stärkas ytterligare inom ramen för nuvarande ordning. I detta syfte föreslås att ordföranden för revisionen, om sådan utses, ska väljas från den politiska minoriteten. Förslaget till revisionens budget ska vidare upprättas av fullmäktiges presidium. De sakkunniga ska ges rätt att yttra sig när fullmäktige behandlar revisionens budget. I övrigt föreslås vissa tekniska förändringar av systemet i syfte att underlätta revisionsprocessen. Lagteknisk översyn Utredningen har gjort en lagteknisk översyn av lagen och föreslår en helt ny omarbetad lag. Syftet med översynen har varit att utifrån ett medborgarperspektiv utforma en tydlig och språkligt moderniserad lagstiftning. Lagen har fått en ny struktur och ytterligare tre kapitel. Särskilda kapitel föreslås för de anställda, medborgarna, kommunal samverkan och överlämnande av kommunala angelägenheter. Särregleringarna för Stockholms läns landsting och Stockholms kommun har i stor utsträckning mönstrats ut. Konsekvenser av förslagen Utredningen har försökt att utarbeta en lag för att stärka såväl effektivitet som rättssäkerhet i den kommunala verksamheten. Centralt har bl.a. varit att tydliggöra regelverket om ledning och styrning genom bestämmelser om grundläggande uppgifter och en instruktion för direktören. Ett särskilt kapitel om de anställda skapar ökad tydlighet om de anställda i kommunallagen. Genom att på detta sätt öka transparensen kan förslagen bidra till en professionell förvaltning och motverka risken för korruption. Utredningen föreslår ett särskilt kapitel om medborgarna och att kretsen som kan överklaga kommunala beslut ska vidgas. På detta sätt stärks rättssäkerheten och kommuners och landstings roll som demokratiska arenor. 33

353 Sammanfattning SOU 2015:24 En tydlig EU- och it-anpassning är vidare förslag som syftar till att anpassa lagen till ett modernt samhälle. Utredningen har vissa förslag t.ex. slopade krav på annonsering i ortstidning, som kan bidra till minskade kostnader för kommuner och landsting, dessutom gör utredningen bedömningen att flera förslag också kan tänkas bidra till en mer effektiv verksamhet. Ikraftträdande Den nya kommunallagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari

354

355 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Handläggare: Björn Larsson Dnr CK Granskning av processen för stora investeringar i landstinget Svar till revisionen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att att lämna svar till landstingets revisorer enligt bilaga, uppdra till landstingsdirektören att säkerställa att riskanalyser ingår i förstudier och beslutsunderlag tillsammans med nyttokostnadskalkyler, samt att handboken för projektledning överensstämmer med den av landstingsfullmäktige beslutade investeringsprocessen. Ärendet Landstingets revisorer har genom EY AB granskat landstingets process för stora investeringar. Syftet med granskningen var att bedöma om det vid landstinget finns en ändamålsenlig långsiktig process för stora investeringar som säkerställer att landstinget kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov. Landstingsstyrelsen beslutade , 145, att lämna svar till revisorerna. Landstingets revisorer har dock bedömt att svaret inte är helt tillfredsställande har därför återvisat ärendet. Utifrån granskningen av processen för stora investeringar vid landstinget så har landstingets revisorer sammanfattat ett antal rekommendationer till landstingsstyrelsen. Rekommendationerna som revisorerna har sammanfattat är: Att definiera ett investeringsutrymme inom ramen för god ekonomisk hushållning Att landstingsplan och budget kompletteras med en långsiktig investeringsplan på 5-10 år med driftskostnadskonsekvenser Att riskanalyser ska ingå i förstudier och beslutsunderlag tillsammans med nyttokostnadskalkyler Att säkerställa att handboken för projektledning överensstämmer med den av fullmäktige beslutade investeringsprocessen Att landstinget bör utarbeta tydliga dokumenterade bedömningsgrunder för prioritering av investeringar i allmänhet och i synnerhet för investeringsrådet Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

356 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (53) Att landstinget bör utveckla tydliga tillämpningsanvisningar till investeringsprocessen och överväga möjligheten att införa ett it-stöd Att hela investeringsprocessen dokumenteras Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen besluta enligt ovanstående förslag. Kopia till: Revisionschefen T.f. förvaltningsdirektören, landstingsservice Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

357 FÖRSLAG Dnr CK Ekonomiavdelningen Björn Larsson Tfn E-post Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av process för stora investeringar i landstinget Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Investeringsutrymme inom ramen för god ekonomisk hushållning Det är viktigt att poängtera att detta ställningstagande idag görs i landstingsplan och budget. Dock går det inte att utläsa tydligt i dokumentet idag. Från 2017 kommer detta att förtydligas i landstingsplanen. Fokus kommer att vara på finansiering av investeringar samt finansiering av tillkommande driftskostnader. Långsiktig investeringsplan i landstingsplan och budget Från och med 2016 är investeringsplanen i landstingsplan och budget femårig. I dagsläget har inget ställningstagande gjorts att förlänga detta ytterligare. Riskanalyser, nyttokostnadskalkyler och handboken för projektledning Landstingsservice får i uppdrag av landstingsstyrelsen att säkerställa att riskanalyser ingår i förstudier och beslutsunderlag tillsammans med nyttokostnadskalkyler samt att handboken för projektledning överensstämmer med den av fullmäktige beslutade investeringsprocessen Dokumenterade bedömningsgrunder för prioritering En översyn angående prioriteringsgrunder kommer att utföras. Tillämpningsanvisningar för investeringsprocessen och införande av it-stöd Det finns en lathund framtagen för investeringsprocessen. Det pågår för närvarande en utredning kring ett eventuellt nytt budgetverktyg och i denna utreds även behovet av ett investeringsverktyg. Dokumentation av investeringsprocessen Dokumentationen av investeringsprocessen finns i det beslut som fullmäktige har tagit angående investeringsprocessen. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

358 2 (2) För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordföranden Kerstin Westholm T.f. landstingsdirektör

359

360

361

362 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget i Uppsala län Granskning av landstingets process för stora investeringar Gunnar Uhlin

363 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning, metod och utgångspunkter för bedömning Revisionskriterier Investeringar - Organisation och ansvar Politiskt ansvar Tjänstemannaorganisationen Investeringar - Styrning Finansiella mål Finansiering av investeringarnas driftkostnadskostnadskonsekvenser Delegation Investeringsverksamheten Beskrivning av processen Inledning Beslutsprocessen vid byggnadsinvesteringar Investeringsprocessen vid fastighets- och utrustningsinvesteringar i Landstinget i Uppsala län Handbok för projektledning inom LSU Planer för investeringar i fastigheter Inledning Fastighetsutvecklingsplaner Landstinget i Uppsala län Strategisk plan Investeringsplan och budget Driftkostnadskonsekvenser av investeringsverksamheten Granskade projekt Utgångspunkt Akutmottagning, Lasarettet i Enköping Stadsbussdepå i Uppsala Ingång 85 B Psykiatrins hus Bedömning Svar på revisionsfrågorna