FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 6 oktober 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde tisdagen den 6 oktober 2015 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: xxx Tid för justering: tisdagen den 13 oktober 2015 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 197 Landstingsdirektörens rapport CK Delårsrapport för landstingsstyrelsens övergripande verksamheter 2015 CK Ändring i bolagshandlingar för Transitio AB CK Ändring i bolagshandlingar som berör Gamla Uppsala Buss AB CK Ändring av bolagshandlingar för Inera AB CK Program för uppföljning av privata utförare CK Patientmatssituationen vid Akademiska sjukhuset CK Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen budget för gemensamma verksamheter 2016 CK Rutin för ekonomirapportering CK Landstingets i Uppsala län risk och sårbarhetsanalys CK Cancerplan för Uppsala-Örebroregionen CK Initiering av upphandling av helikopter för luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset CK Revidering av Riktlinjer för länshandikapprådets organisation och verksamhet CK Regler mot tagande och givande av muta och jäv vid kontakter mellan anställda/förtroendevalda i Landstinget i Uppsala län och företag/entreprenörer CK Ansökan om tillstånd för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård CK

2 212 Bidrag till patienter över 65 år med hemodialys i hemmet CK Regional HTA-verksamhet CK Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar CK Initiering av upphandling avseende kontorsprogramvaror och tillhörande tjänster CK Initiering av upphandling avseende serverlicenser och tillhörande tjänster CK Landstingets förtjänsttecken 2015 CK Översiktsplan Östhammars kommun Remissyttrande till Östhammars kommun 219 Fördjupad översiktsplan för Södra staden i Uppsala Remissyttrande till Uppsala kommun CK CK En kommunallag för framtiden Remissyttrande till Finansdepartementet CK Granskning av processen för stora investeringar i landstinget Svar till revisionen CK Förbättra förutsättningarna för sjukvårdens utveckling Svar på motion CK Hjälpmedel för självtest Svar på motion CK Sammanträdestider 2016 för landstingsstyrelsen CK Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med september 2015 CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom CK Ledamot i styrgruppen för patientmatsutredningen CK CK

3 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport oktober 2015 Avtal om regional samverkan Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen beslutade den 29 september att anta Avtal om samverkan i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för perioden för egen del, och att rekommendera landstingen att göra detsamma. I samverkansavtalet förbinder sig landstingen och regionerna att de ska stärka Uppsala-Örebro sjukvårdsregion som samverkansområde. De ska också verka för en mer jämlik vård inom sjukvårdsregionen och för att hälso- och sjukvårdsresurserna ska utnyttjas effektivt. Det nya avtalet öppnar för fler gemensamma verksamheter och områden för samverkan jämfört med tidigare. Sjukvårdsregionen ska också utreda möjligheten att öka valfriheten, så att patienter ska kunna välja vårdgivare inom den så kallade slutenvården, det vill säga vård av patienter som ligger på sjukhus. Avtalet reglerar även köp av vård vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Fördjupad uppföljning och utvärdering Inom området fördjupad uppföljning planeras för närvarande fyra olika granskningar att genomföras hösten 2015; vårdcentraler, naprapater, kiropraktorer och vaccinatörer. Under oktober månad kommer dessutom nästkommande års arbete att planeras utifrån en nyligen framtagen avdelningsgemensam prioriteringsprocess. Metodutveckling sker kontinuerligt samt inom ramen för ett SKL-projekt med syfte att ta fram en nationell modell för fördjupad uppföljning. Samverkan kring lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) har haft en planeringsdag kring ny lagstiftning om tryggare och effektivare utskrivning från slutenvården. Företrädare från kommunernas hälso- och sjukvård och från landstingets öppen- och slutenvård gav föredragningar om vägar framåt tillsammans och hur vi bör förbereda oss. Ansvarigt kansliråd på Socialdepartementet berättade om den aktuella lagstiftningsprocessen. Inom TKL fanns stöd för att även Uppsala län ska följa den nationellt föreslagna 3-dagars regeln men nuvarande överenskommelse behöver ändå ses över. Det uppdraget gavs till processgruppen vårdkedjan. Gruppen fick också i uppdrag att analysera varför antal utskrivningsklara patienter som ligger kvar i slutenvården varierar mellan kommunerna. Vidare uppdrogs bl.a. den tidigare gruppen för samordnad individuell plan att ta fram förslag på förenklad SIP och E-hälsogruppen tillsammans med patientsäkerhetsgruppen att se över IT-verktyg.

4 Bilaga Anhörigstöd Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor har påbörjat arbetet med att stegvis implementera handlingsplanen och aktivitetsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna. Inbjudan om att delta som pilotverksamhet har gått ut på bredden och ett tiotal avdelningar på Akademiska sjukhuset, Närpsykiatri i Norduppland samt Hälsa och habilitering avser att delta. Översyn primärvårdens uppdrag och ersättningssystem Projektet pågår enligt tidplan. Inriktningen för projektet är att se över uppdraget för primärvården, fokus på svårt och/eller kroniskt sjuka, möta den ökande psykiska ohälsan, stimulera förebyggande och tidiga insatser samt jämlik vård över hela länet. Samverkan sker med andra utredningar kring e-hälsa, rehabilitering, utveckling av mobila team, handlingsplan för psykisk ohälsa och närvårdsutvecklingen i länet. Dialog förs med referensgrupper i form av vårdgivarrepresentanter från branschråd primärvård, fackliga representanter från SAMLA, representanter från länshandikapprådet och pensionärsrådet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott är politisk styrgrupp där rapportering sker månadsvis. Delrapport ska lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i december och slutrapport feb/mars till vårdsstyrelsen. Folkhälsa en kartläggning I syfte att skapa en bild över hur Landstinget i Uppsala län tillsammans med samarbetspartners arbetar med området folkhälsa har en kartläggning av området genomförts. Kartläggningen visar dels hur arbetet med folkhälsa sker internt inom landstinget och dels vilka delar som Länsstyrelsen i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län ansvarar för. Viss problematik kring samordning och styrning inom området har kunnat lösas under arbetets gång, exempelvis har samordningen på Landstingets ledningskontor tydliggjorts, representationen till Länsstyrelsen samarbetsgrupper förbättrats och det har bildats ett programråd inom hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Uppdraget för programrådet är att samverka med övriga programråd inom landstinget och med övriga landsting i Uppsala-Örebroregionen för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård i hela regionen. Inom vissa områden som har belysts i samband med kartläggningen behövs ett fortsatt arbete. Läkemedelskostnader jan augusti Landstingets kostnader för läkemedel för perioden januari till augusti 2015 uppgick till kr. Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick till 494 mnkr vilket innebär en ökning på 6,2 % jämfört med samma period Akademiska sjukhuset ökade sina kostnader med 9,3 %. Vårdcentralerna ökade sina kostnader med 1,2 %. De preparat som står för de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar såsom Reumatoid artrit samt blodpropp. Kostnaderna för slutenvårdsläkemedel uppgick till 225 mnkr vilket innebär en ökning med 4,8 % jämfört med samma period föregående år. De preparat som står för de största kostnadsökningarna är läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar, lymfom/leukemi samt immunglobuliner. Läkemedel mot hepatit C förskrivs enligt smittskyddslagen och faktureras ledningskontoret till en kostnad av 49 mnkr. Landstingets sidoavtal med berörda företag har hittills gett en återbetalning på 2 mnkr.

5 Bilaga Epidemiövning Med tanke på de händelser som inträffat under senare år med epidemiska utbrott såsom, pandemin 2009, mässlingsutbrottet 2013, ebola 2014 och pulverbrev 2015 planerar smittskyddsenheten tillsammans med beredskapssamordnarna i landstinget att genomföra en epidemiövning. Ett förberedande möte hölls 27/8 med inbjudna deltagare från Länsstyrelsen, Milo Mitt, SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) och infektionskliniken. En bred inbjudan till epidemiövningen 19/11 har skickats ut. Den kommer att genomföras som en övning i seminarieform med ca 40 deltagare. Övningen kommer att utgå från några scenarier som innefattar behov av massvaccination, avgränsning och isolering av smittade och i hög utsträckning också innefatta de kommunikationsproblem som kan uppstå vid ett utbrott av smittsamma sjukdomar. Övningen kommer att utgå från gällande epidemiplaner och kommer förhoppningsvis att ligga till grund för en reviderad epidemiberedskapsplan för landstinget. Frisktandvårdskonferens Den september arrangerade Folktandvården en nationell frisktandvårdskonferens i Uppsala. Samtliga landsting/regioner deltog. Föredrag hölls av både egna medarbetare och externa föreläsare. Ett tema gällde hur Folktandvården ska kunna intressera fler äldre och även personer med annan kulturell bakgrund för Frisktandvård. Ett annat tema var aktuell forskning om effekter på tandhälsa och vårdpanorama av frisktandvårdsmodellen, d.v.s. tandvård till fast pris. Utbildning om alkoholpreventivt arbete på vårdcentraler För att stärka primärvårdens personal i det alkoholpreventiva arbetet har Folkhälsoenheten vid Hälsa och habilitering under oktober månad arrangerat tre utbildningsdagar kring riskbruk, alkoholproblem och samtalet om alkoholvanor med patienter. Utbildningens syfte är att stödja arbetet med att utveckla ett strukturerat arbetssätt med en lokal rutin för det alkoholpreventiva arbetet på vårdcentralen. Tvärprofessionella team om 3-5 personer från tolv vårdcentraler har genomgått utbildningen som följs upp med ytterligare två halvdagsutbildningar samt besök hos deltagande vårdcentraler inom loppet av ett år. Tolkcentralen värd för nationell konferens Tolkcentralen i Uppsala stod september som arrangör för den nationella konferensen Samordnarkonferens. Under två dagar utbytte närmare 40 stycken samordnare och administratörer, från Umeå i norr till Malmö i söder, erfarenheter med varandra. Konferensen är ett led i att få ett mer homogent arbetssätt i denna komplexa verksamhet. Flytt för Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa Cosmos och Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa kommer att lämna sina respektive lokaler på Samariterhemmet och Grottan i Uppsala sista september. Ny adress från och med 1 oktober är Märstagatan 2. Planen är att ha öppet för akuta besök trots flytt, samt att under 1-2 oktober ha något nerdragen verksamhet. Därefter ska verksamheten vara igång som vanligt.

6 Bilaga Hälsoundersökningar för asylsökande Det stora antalet asylsökande har gjort att Cosmos har fler patienter än tidigare med väsentligen oförändrad personalstyrka. Nu har en mobilisering skett och med stöd från sjuksköterskor, läkare och psykologer från olika delar av landstingets verksamheter likväl som privat kan nu fler tider för hälsoundersökning erbjudas. Hälsoundersökningarna är ett mycket viktigt steg för de asylsökande och innefattar ett systematiskt arbetssätt för att säkra bästa möjliga hälsa för den asylsökande. Analys av återinläggningar i slutenvården Ett projektteam analyserar samtliga återinläggningar i slutenvården från 1 juni och året ut. Detta redovisas till sjukhusklinikerna och till vårdcentralerna. Var och en kan då själva analysera de patienter där de varit involverade i vården. Veckovisa analyser sker nu löpande och ambitionen är att permanenta arbetssättet i och med budgetåret Seminarium med Intermountain Healthcare Under september månad erbjuder Hälsa och habiliteringen flertalet utbildningsaktiviteter och seminarier riktade till primärvård och andra intresserade aktörer. Den 15 september var Intermountain Healthcare på besök för att dela erfarenheter om att leda och styra vård mot ökad kvalitet och därmed lägre kostnader. Här diskuterades ingående modeller för hur kvalitetsutveckling kan byggas in i ordinarie arbete. Vidare presenterades fall och frakturförebyggande arbete inom SÄBO, värdebaserad vård samt ett systematiskt sätt att minska återinläggningar inom slutenvården genom att involvera samtliga landstingsaktörer. Seminariet hade bredd bland besökarna då vi hade med deltagare från Akademiska sjukhuset, primärvården, Lasarettet i Enköping, Landstingets ledningskontor och landstingspolitiker. Akademiska underlättar för patienter att söka specialistvård Den 1 september blev det enklare för patienter att själva söka vård på Akademiska sjukhuset. Då infördes Egen vårdbegäran, en slags egenremiss, som skickas via en nedladdningsbar blankett på webben eller via e-tjänster på 1177 till någon av specialistmottagningarna inom öppenvården. Sjukhuset blir dessutom först i landet med att införa en central enhet som vid behov lotsar patienterna rätt. Akademiska öppnar centrum för patienter med ovanlig blodsjukdom Ett nytt centrum för blodsjukdomen mastocytos har bildats på Akademiska sjukhuset. Genom att samla kompetens inom ett så kallat center of excellence ska patienter med misstänkt eller konstaterad mastocytos få rätt diagnos och behandling snabbare. Mastocytos är en svårdiagnostiserad sjukdom som kan ge mycket varierande och svårtolkade symtom. Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården innebär att alla skall komma i kontakt med vårdgivare samma dag som vården kontaktas och erbjudas tid för ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Således redovisas primärvårdens tillgänglighet i form av telefontillgänglighet samma dag och tillgänglighet till läkarbesök bokad tid inom sju dagar. Nationellt genomförs mätningar två gånger om

7 Bilaga året, en i oktober och en i mars. Landstinget i Uppsala län rapporterar emellertid siffror varje månad för samtliga vårdcentraler som använder det gemensamma elektroniska patientjournal systemet i länet. I de nationella mätningarna som genomfördes i mars 2015 uppnådde Uppsala läns landsting 90 % avseende telefontillgänglighet vilket kan jämföras med rikssnittet som var 87 %. Tillgängligheten till läkarbesök i Landstinget i Uppsala län uppgick till 90 % vilket var lika med rikssnittet i 2015 års vårmätning. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att tid till ett nybesök ska ges inom 90 dagar efter remiss skickats och tid för operation/behandling ska ges inom 90 dagar efter beslut om behandling. Sjukhusen inom landstinget i Uppsala län ligger runt 80 % för nybesök och 84 % för operation/behandling när siffror för detta redovisas månadsvis för perioden januari till juli. När det gäller vårdgarantin för operation/behandling ligger Uppsala över rikssnittet samtliga månader för perioden januari till juli Läkare och sjuksköterskor med utländsk utbildning HR-avdelningen på ledningskontoret har gjort en kartläggning av de vägar som leder till svensk legitimation för läkare och sjuksköterskor utbildade i andra länder. Detta har lett till ställningstaganden om vad landstinget kan göra för att bidra till detta samt att skapa långsiktigt hållbara arbetssätt och strukturer i dessa frågor. Behov för kompletterande utbildning och möjlighet till provtjänstgöring inom olika områden har identifierats. Därefter har två områden prioriterats för fortsatt arbete under hösten. 1. Struktur och program för hur legitimerade läkare med examen från länder inom EU/EES blir anställningsbara för specialisttjänstgöring. Det gäller både de med svenska som modersmål och de som har sitt ursprung i andra EU/EES-länder. Det här är en grupp läkare som med viss komplettering och med klinisk praktik blir anställningsbara. 2. Skapa en struktur för hantering av provtjänstgöring för specialistläkare från länder utanför EU/EES (inför svensk legitimation). Denna grupp läkare har många gånger lång erfarenhet inom sin specialitet, men måste dock genomgå en av Socialstyrelsen anmodad provtjänstgöring för att få sin svenska läkarlegitimation. Därefter blir dessa läkare anställningsbara som legitimerade läkare eller i relevant specialisttjänstgöringsutbildning för att erhålla svensk specialistexamen. Samverkan med andra aktörer Landstinget har inlett arbete i frågorna med Arbetsförmedlingen och just nu deltar landstinget i ett arbete med en ansökan till Europeiska socialfonden. Medel för att arbeta med integrationsfrågor är utlysta. Arbetsförmedlingen planerar bl.a. för start av en särskild SFI-utbildning för Akademiker inom legitimerade vårdyrken och då i samverkan med kommunerna i länet och landstinget.

8 Bilaga Upphandling En upphandling av rekryteringsföretag gällande sjuksköterskor utbildade inom EU/EES pågår. Behov finns att skapa en organisation för de frågorna inom landstinget. Planering pågår. Konkreta insatser under 2015 De landstingsövergripande medel som avsatts för utländsk utbildad personal har använts för följande insatser; 1. Kompletterande språkundervisning i sjukvårdssvenska och samhälls- och författningskunskap har tillhandahållits för ett antal läkare och sjuksköterskor. 2. Två läkare har fått möjlighet till provtjänstgöring inför sin svenska legitimation, båda är specialister inom bristkompetenser. Ytterligare ett par läkare kommer att påbörja sin provtjänstgöring under hösten. 3. Tre spanska grundutbildade sjuksköterskor är anställda vid Akademiska sjukhuset samt en barnmorska från Etiopien har anställts som undersköterska och får utbildning i medicinsk svenska inför sin svenska sjuksköterskelegitimation. Wiks folkhögskola Wiks Folkhögskola arbetar med en genomlysning som förmodligen kommer att utmynna i en intern omorganisation. Tillförordnad rektor John Sjöberg leder på Kulturnämnden/skolans styrelses uppdrag arbetet. Tidigare rektor Lars Gejpel slutade sitt arbete den sista juli. Wiks slott Wiks Slott har äntligen kunnat använda Hotell Anna igen, sedan vattenskadan sedan en månad tillbaka är åtgärdad. Bokningsläget ser trots landstingets svåra ekonomiska situation relativt bra ut. Skördefesten på Wik ägde rum den 20 september Länsbiblioteket Länsbiblioteket jobbar utåtriktat; augusti deltog 13 ungdomar från länet i skrivarlägret Unga skrivare på Wiks folkhögskola augusti deltog 24 barn- och ungdomsbibliotekarier på Mötesplats Läskonster som innehöll föreläsningar, metodutbildning och erfarenhetsutbyte 10 september deltog ca 55 medarbetare från folkbiblioteken i Uppsala län på den första basdagen inom det interregionala projektet Dela Läslust Kulturenheten Kulturnämnden har fastlagt nya riktlinjer för arbetet med konstnärlig gestaltning, som tydliggör både hur det praktiska arbetet går till med val av konst tillsammans med konstgrupper och hur olika beslutsprocesser ser ut. Arbetet med konstombud på landstingets olika förvaltningar har startat. Konstombuden är Kulturenhetens kontaktpersoner i frågor gällande konst, t ex vid inventeringar.

9 Bilaga Kulturenheten har beviljats 350 tkr av Statens kulturråd för projektet Dans i rörelse. Syftet med projektet är att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt att nå ny publik i hela länet. Projektet med satsningen på professionell dans är en del av arbetet med den regionala kulturplanen. Certifikat förnyat för miljöledningssystem Landstingets certifikat för miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001:2004 är förnyat. I våras genomfördes den första uppföljande revisionen med ett nytt certifieringsföretag med goda resultat. Bland annat nämns i revisionsrapporten att det genomgående finns en hög miljömedvetenhet och kännedom om mål och handlingsplaner bland landstingets medarbetare. I december i år har landstinget haft ett certifierat miljöledningssystem i tio år. Mediebilden av landstinget 1 31 augusti 2015 Större nyheter I augusti inleddes landstingets satsning på kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor. Detta fick positiv uppmärksamhet både lokalt och i riksmedia. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Dirigerar bättre utan upphandling Byggstart för Akademiskas teknikhus Storsatsning på miljövänligare stadsbussar i höst Plats för vårdcentral i Gottsunda centrum Elevprojekt för ungas psykiska hälsa startas av Akademiska Akademiska först med ny antikroppsbehandling UL vill att bilisterna ska prova på lokaltrafiken Säkrare vård med gemensam journal Upplands unga i topp vad gäller tandhälsa Ackis inför egenremiss Ny parkeringsplats för Lasarettet i Enköping Uppsala län har lägst antal självmord i landet Konsten till tröst för patienterna Negativt: För få går på cellprovtagning Familj kritisk efter dödsfall Barnmorska tog knark på jobbet Svar dröjde vid test av cancer Racheal, 26, dog efter förlossning Nekats buss med elrullstol Sjukhusbygget ska utredas Tvingades amputera efter blodförgiftning Resenärer har betalat för mycket Svår vardag utan rehabilitering

10 Bilaga Osäkert i landstinget i höst Neutralt: Läget på akuten har förbättrats Väg till Akademiska stängs av Många krigsskadade har vårdats på Akademiska Mjuka-linjen-hållplats vid Akademiska dras in Uppsalaelever riskerar bli utan skolskjuts skolstarten Nattmänniskor löper högre risk för karies Sjuksköterskebrist i höst Landstingsdirektör saknas fortfarande Nya tider för busstrafiken i länet För få tandvårdsvikarier Stort tryck på vården efter larm om smitta i scoutläger Landstingen saknar kompetens för nyanländas psykiatriska vård Nätjournaler för psykiatrin

11 Bilaga 197 Landstingsdirektörens ekonomirapport Januari-augusti 2015 (T2)

12 Ekonomi Sammanfattning Bilaga (11) Landstingets årsprognos är minus 52 miljoner kronor, vilket är 89 miljoner kronor sämre än budget och en försämring jämfört med föregående prognos med 67 miljoner kronor. Försämringen mot föregående prognos beror främst på att Akademiska sjukhuset försämrar sin prognos med 100 miljoner kronor. Sjukhusets prognos är nu minus 200 miljoner kronor. Även Landstingsservice, Landstingets resurscentrum och Kollektivtrafikförvaltningen försämrar sina prognoser. Samtidigt förbättrar hälso- och sjukvårdsstyrelsen, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering, Kultur i länet och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter sina prognoser. Oroväckande är att så många förvaltningar har en ekonomisk obalans. Dessutom hade landstingets prognostiserade resultat varit ännu sämre om det inte vore för två engångsintäkter på totalt 112 miljoner kronor 1. Utan dessa engångsintäkter hade landstingets resultat varit minus 164 miljoner kronor. Landstinget behöver vidta strukturella åtgärder för att få en hållbar ekonomi över tid. Den enskilt största kostnadsposten för landstinget är lönekostnader. Lönekostnaderna prognostiseras öka med 5,6 procent mellan åren. Detta är till stor del kopplat till en ökning av antal årsarbetare inom landstinget. Samtidigt ökar inte produktionen i motsvarande takt, vilket i längden inte är en hållbar utveckling. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 4 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är i nivå budget. Tabell 1: Årsprognos 2015 Mnkr Prognos 2015 Budget 2015 Bokslut 2014 Avvik. budg/prog Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Årets resultat Balanskravsjusteringar Årets resultat enligt balanskrav Orsaker till avvikelse årsbudget-årsprognos Den negativa avvikelsen mot årsbudgeten förklaras nedan: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens positiva prognos beror på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader och återbetalning av målrelaterad ersättning. Akademiska sjukhusets negativa prognos är främst en följd av lägre riks- och regionintäkter. En stor bidragande orsak är även en hög personalkostnadsutveckling mellan åren. Lasarettet i Enköping lämnar efter augusti en positiv årsprognos. En förutsättning för den positiva prognosen är att lasarettet tillskjuts finansiering motsvarande 11,2 miljoner kronor för samarbete med Akademiska sjukhuset Hälsa och habiliterings arbete med att minska ökningstakten för hjälpmedelskostnader har fått genomslag. Detta i kombination med svårigheter att rekrytera personal inom vissa yrkesgrupper, och medföljande vakanser, utgör en stor del av orsaken till förvaltningens positiva årsprognos. +56 mnkr -200 mnkr +7 mnkr +8 mnkr 1 Återbetalning för AFA-medel, på 60 miljoner kronor och ett kostnadsbidrag från SPV på 52 miljoner kronor.

13 Bilaga (11) Landstingsservice underskott beror på att förvaltningen inte ersätts för de vårdnära servicetjänster som man utför åt förvaltningarna. Landstingsservice hade i sin budget räknat med en intäkt för detta. Landstingets resurscentrums negativa prognos beror främst på underskott för sjukresor men även ökade kostnader för smittspårning och obduktioner samt vårdkostnader för tillståndslösa. De största orsakerna till Kollektivtrafikförvaltningens befarade underskott är lägre biljettintäkter och lägre intäkter för skolkort. För Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (inkl. finansverksamhet) finns både positiva och negativa avvikelser. Den främsta positiva avvikelsen beror på ökat läkemedelsstatsbidrag (+99 mnkr). Anledningen till detta är att regeringen och SKL nu har slutit ett avtal för 2015 för läkemedelsbidraget. Avtalet innebär högre intäkter för läkemedel inom förmånen men främst beror det på att landstingen får ersättning för Hepatit-C läkemedel både för 2014 och Andra positiva poster är återbetalning av AFA-pengar (+60 mnkr), kostnadsbidrag från SPV (+52 mnkr), lägre pensionskostnader (+10 mnkr) samt att kömiljarden erhålls (+35 mnkr). De största negativa posterna är lägre skatteintäkter (-60 mnkr), lägre ränteintäkter på placeringar (-33 mnkr) och ökade kostnader för Hepatit-C läkemedel (-41 mnkr). Total budgetavvikelse -19 mnkr -21 mnkr -21 mnkr +101 mnkr -89 mnkr Ackumulerat utfall Landstingets resultat för perioden januari-augusti är 130 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 168 miljoner kronor. I utfallet ingår engångsintäkter på 100 miljoner kronor (AFA, SPV). Att resultatet är relativt bra i delåret kontra den årsprognos som gäller för landstinget beror på en förskjutning av ett flertal kostnadsposter. Dessa kommer falla ut under de sista fyra månaderna av året. Om man bortser från de engångsintäkter som landstinget erhållit så är det på intäktssidan främst riks- och regionintäkter, skatter och Alf-intäkter som avviker negativt mot budget. Vid en analys av riks- och regionintäkterna utifrån ett rullande-12 månaders diagram (innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas) så visas tydligt att utfallet konsekvent har legat under budget. Av detta kan utläsas att Akademiska sjukhuset har en för positiv syn på intäktsstorleken i sin budget. Vid de sista mätpunkterna ser vi att glappet mellan utfall och budget blir större, vilket speglas i sjukhusets årsprognos. Diagram 1: Rullande 12 riks- och regionintäkter

14 Bilaga (11) På intäktssidan finns även en stor positiv avvikelse för statsbidrag. Detta beror på att landstinget får mer intäkter för läkemedelsförmånen främst beroende på en ökad finansiering för Hepatit-C läkemedel. På kostnadssidan är det ett flertal negativa avvikelser. Avvikelsen per augusti för lönekostnaderna beror på högre kostnader för övertid, jour och beredskap respektive semesterlön. Avvikelsen för medicinskt material är kopplad till ett högre utfall än budgeterat på Akademiska sjukhuset. Det är främst kostnader för medicinskt material, implantat och laboratoriematerial som ökar. Om en analys görs i ett rullande 12-månaders diagram för medicinskt material så framgår det att tydligt att det konsekvent finns en negativ avvikelse mellan utfall och budget. Det är viktigt att sjukhuset fortsättningsvis budgeterar realistiska nivåer för medicinskt material. Diagram 2: Rullande 12 kostnader för medicinskt material Kostnadsökningen för lokal- och fastighetskostnader jämfört med budget hänförs huvudsakligen till ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten, ökad kostnad för extern inhyrning och ökade kostnader för inköpta servicetjänster. Nettokostnadsutveckling i landstinget Prognosen för nettokostnadsutvecklingen 2015 är 5,4 procent exklusive jämförelsestörande poster 2. Föregående prognos var nettokostnaden 4,4 procent. Det ökade underskottet på Akademiska sjukhuset med 100 miljoner kronor motsvarar en dryg procent i nettokostnadsökning och motsvarar alltså den totala ökningen av nettokostnadsutvecklingen från 4,4 till 5,4 procent. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen är 3,1 procent. Tabell 2: Nettokostnadsutveckling Procent Prognos 2015 Föreg. prognos Budget 2015 Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 Nettokostnadsutveckling 5,4 4,4 3,1 5,5 5,6 3,2 *Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen baseras på budgeterad nettokostnad i LPB jämfört med nettokostnaden i bokslutet 2014 (justerat för jämförelsestörande poster). Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår vid månadsskiftet till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt -2,60 procent under månaden att jämföra med jämförelseindex 2 Återbetalning AFA 60 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr.

15 Bilaga (11) på -2,47 procent. Hittills i år har pensionsplaceringarna avkastat i snitt 3,65 procent att jämföra med jämförelseindex på 3,86 procent. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2015 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 706 miljoner kronor är immateriella och materiella investeringar. Fastighetsinvesteringar Prognosen för fastighetsinvesteringarna är miljoner kronor. Avvikelsen på 166 miljoner kronor beror främst på förskjutningar i tid av projekt i genomförandefas, nybyggnation av J- huset/ingång 100 och Rudbeck 4. Ett antal pågående investeringar som är i genomförandefasen beräknas bli dyrare än budgeterat. A1:an beräknas kosta 24 miljoner kronor mer (dyrare och mer omfattande än budgeterat). Ett antal projekt beräknas bli dyrare jämfört med budget på grund av förskjutningar i tid exempelvis Rudbeck R3, 68 miljoner kronor, Akuten i Enköping, 8 miljoner kronor och övriga investeringar inom Framtidens Akademiska, 47 miljoner kronor. Stora avvikelser finns också för planerade investeringar exempelvis Stadsbussdepå 37 miljoner kronor under budget, nytt produktionskök 39 miljoner kronor under budget och där ett politiskt beslut angående produktionsmetod inväntas innan projektet kan fortsätta. Immateriella och materiella investeringar Prognosen för immateriella och materiella investeringar är 424 miljoner kronor, vilket alltså är 282 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror lägre investeringsprognoser från Akademiska sjukhuset (-176 miljoner kronor), Kollektivtrafikförvaltningen (-50 miljoner kronor) och landstingsstyrelsens övergripande verksamheter (-51 miljoner kronor). För sjukhuset beror den lägre nivån främst på att investeringar inte hinner genomföras i den takt som var tänkt. Kollektivtrafikförvaltningen prioriterar inte ett flertal investeringar under 2015, därav avvikelsen. I investeringsbudgeten för de landstingsövergripande verksamheterna fanns budget för ledningssystem med. Då inriktningen för ledningssystem har ändrats sedan budgeten togs så innebär det därför en avvikelse. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,6 procent jämfört med Årets löneöversyn är avslutad och ny lön samt retroaktiv lön är utbetald för samtliga förbund. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 180 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med drygt 2 procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna undersköterskor, handläggare, specialistutbildade sjuksköterskor, ledning och specialistläkare. Sett till förvaltningarna har Akademiska sjukhuset ökat antalet årsarbetare med i genomsnitt 133 årsarbetare. Sjukhuset redovisar i sin delårsrapport att av dessa är 54 årsarbetare en effekt av beslutad verksamhetsutveckling under året. Ett flertal åtgärder inom ramen för kompetensförsörjning pågår inom Akademiska sjukhuset samt bland annat ett arbete att knyta ihop budgetarbetet och uppföljningssystem med produktionsplanering, bemanning och arbetstidsmodeller. Enligt delårsrapporten kan eventuella effektiviseringar inte bekräftas av detta arbete innan analysen och arbetet är genomfört under Hälsa och Habilitering har ökat antalet årsarbetare med anledning av den närvårdsavdelning som förvaltningen öppnade i Uppsala i augusti Förvaltningens uppdrag att vara stöd till den samlade primärvården och uppbyggnad av centrumbildningar bidrar också till en ökning av antalet årsarbetare. Primärvården har ökat antalet årsarbetare, bland annat fysioterapeuter och

16 Bilaga (11) psykologer, för att bättre tillgodose krav på ökad tillgänglighet via telefon och mottagningsverksamhet. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat på grund av svårt rekryteringsläge. Diagram 3: Utvecklingen av årsarbetare, månadsvis utveckling, LUL Kostnaderna för inhyrd personal är 55 miljoner kronor till och med augusti. Årsbudgeten är 35 miljoner kronor. År 2014 var kostnaderna 84 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Akademiska sjukhuset har haft behov av inhyrd personal vid nästan alla verksamhetsområden, främst sjuksköterskor men även inhyrda läkare och medicinska sekreterare. Primärvården har brist på anställda distriktsläkare vilket har lett till ett fortsatt stort beroende av inhyrda läkare. Primärvården ser i dagsläget inga tecken på att kostnaderna kommer att minska under Vid Lasarettet i Enköping kvarstår behovet av inhyrd personal på grund av svårigheten att rekrytera specialistläkare, specialistsjuksköterskor och sjuksköterskor. Hälsa och habilitering har behov av inhyrd personal både gällande läkare och sjuksköterskor. Tabell 3: Inhyrd personal, miljoner kronor Konto Ack utfall Ack utfall Årsbudget Bokslut aug 2015 aug Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Summa Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter augusti 4,9 procent. Sjukfrånvaron är på samma nivå som för helåret 2014 och för motsvarande tidpunkt i fjol var sjukfrånvaron 4,5 procent. Den totala sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper (-29 år, år, 50 år-) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sett till kön är sjukfrånvaron i stort oförändrad jämfört med 2014 för både kvinnor och män. Akademiska sjukhuset har gjort en fördjupad analys av sjukfrånvaron vid sjukhuset och åtgärder är planerade. Se vidare sjukhusets delårsrapport. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 46 miljoner kronor efter augusti och det är fem miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på cirka 13 procent. Diagram 4: Total sjukfrånvaro i procent

17 Bilaga (11)

18 Bilaga (11) Bilagor Årsprognos Årsprognos tkr Utfall Utfall Budget Bokslut 2014 Årsbudget 2015 Årsprog 2015 Budgetavvikelse årsprog Not Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning

19 Bilaga (11) Likviditet Pensionsplaceringar Anskaffningsvärde Marknadsvärde AVK sen mån (%) AVK hittills i år (%) Vikt % Svensk räntemarknad ,15 0,51 48 Svensk aktiemarknad ,03 7,78 19 Utländsk aktiemarknad ,70 5,42 20 Alternativa investeringar ,00 0,25 13 Kassa 0 0 0,00 0,51 0 TOTALT: Likvida medel inkl korta placeringar: Belopp: Räntetilläggskonto Nordea Swedbank TOTALT:

20 Analys av utvalda intäkts- och kostnadsslag Diagrammen nedan har gjorts i rullande-12 månaders perioder. Detta innebär att det vid varje mättillfälle är ett helt års utfall/budget som visas. Diagrammen visar utvecklingen i pengar, i faktiska priser för både utfall och budget och hur dessa förhåller sig till varandra. Diagram 5: Rullande 12 lönekostnader inkl. inhyrd personal Bilaga (11) Som visas i diagrammet ovan har det funnits en obalans mellan utfall och budget för lönekostnaderna. En trend är dock att obalansen minskar. En trolig orsak till att budget nu närmar sig utfallet är att budgetarbetet varit mer synkroniserat. Diagram 6: Rullande 12 läkemedelskostnader Budget har huvudsakligen legat under utfallet. Akademiska sjukhuset är den förvaltning som har en negativ avvikelse mot budget. Anledningen till detta är att sjukhuset historiskt fått finansiering för uppräkning och demografi men detta räcker inte för att finansiera de ökade läkemedelskostnaderna. Detta är sannolikt kopplat till att universitetssjukhus är tidiga med att införa

21 Bilaga (11) nya läkemedel som därmed kostar mer. Från 2015 har dock Akademiska fått en ökad kompensation för läkemedelskostnaderna.

22 Bilaga 202 Program för uppföljning av privata utförare

23 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: Bilaga 202 DATUM: CK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 2 LAGRUM 3 3 FULLMÄKTIGES UPPDRAG 3 4 PROGRAMMETS OMFATTNING 3 5 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES MÅL OCH RIKTLINJER FÖR UPPFÖLJNING Generella mål för uppföljningen Generella riktlinjer för uppföljning 4 6 ARBETSMETODER UPPFÖLJNING 4 7 UPPHANDLING 4 8 ALLMÄNHETENS INSYN Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare 5 9 LANDSTINGSFULLMÄKTIGES UPPDRAG TILL NÄMNDERNA 5 10 ÅTERRAPPORTERING TILL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 6 Bilaga 1 Matris över nivåindelning, arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget 2 (6)

24 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: Bilaga 202 DATUM: CK Inledning Landsting är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal överlämnats till en privat utförare. Landstinget är därmed skyldig att följa upp och kontrollera inte enbart egna verksamheter utan även verksamheter som bedrivs i privat regi i enlighet med kommunallagen 3 kap. 16a 18 b. 2 Lagrum Enligt 3 kap. 16 kommunallagen (1991:900) får ett landsting efter beslut av landstingsfullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ. Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om vården av en kommunal angelägenhet enligt 16. Med en privat utförare avses inte ett hel- eller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 18 b (3 kap. 18 c KL). Privata aktörer blir oftast privata utförare genom avtalstecknande efterföljande offentligt upphandling (LOU, LUF) eller genom införda valfrihetssystem (LOV). När vården av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten (3 kap. 19 KL). Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare ska kommunen respektive landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över (3 kap. 19 a KL). När enskilda kan välja mellan olika utförare av nämndens tjänster ska nämnden lämna information om samtliga utförare om inte annat är särskilt föreskrivet. Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar och lättillgänglig (6 kap 8 a ). 3 Fullmäktiges uppdrag Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. I programmet ska det också anges hur fullmäktiges mål och riktlinjer samt övriga föreskrifter på området ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses (3 kap. 19 b KL). 4 Programmets omfattning Programmet omfattar verksamheter som tydligt riktar sig och rör invånarna och innefattar både helt upphandlade verksamheter, som länstrafik och medicinsk vård, och verksamheter som delvis är upphandlade, till exempel telefonisttjänster inom landstinget och textilförsörjning till länets sjukhus. Uppföljningen kan se olika ut beroende på verksamhetens innehåll då kravet på uppföljning och kontroll är högre för verksamheter där invånarna är beroende av verksamheten. 3 (6)

25 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: Bilaga 202 DATUM: CK Landstingsfullmäktiges mål och riktlinjer för uppföljning 5.1 Generella mål för uppföljningen Målen med landstingets uppföljning och utvärdering är att: säkerställa att kraven i avtalen är uppfyllda och att minimera och förebygga brister hos utförarna, till exempel bristande kvalitet och ekonomiska oegentligheter utveckla och förbättra den verksamhet som bedrivs hos utförarna genom att resultaten av uppföljningarna läggs till grund för det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet utveckla och förbättra styrningen, till exempel genom att ändra avtalsskrivningar och förbättra informationen och den löpande dialogen med utförarna. 5.2 Generella riktlinjer för uppföljning Ansvaret för uppföljning ska organiseras så att de krav som finns på oberoende granskning och kompetens hos granskaren säkerställs. Landstingsstyrelsen ska säkerställa att det finns tillräckliga resurser för uppföljningsarbetet. Kontroll och uppföljningsarbete av verksamhet som drivs i egen regi ska utformas på liknande sätt som för privata utförare gällande den egen regi som verkar inom samma regelverk som och konkurrerar med privata utförare. Inom programmets omfattning gäller detta verksamhet inom LOV, lagen om valfrihetssystem. 6 Arbetsmetoder uppföljning Inom landstinget finns privata utförare inom en mängd förvaltningar och verksamhetsområden med en variation av tjänsteutbud och arbetssätt vilket medför att nivån på uppföljningen delvis varierar och anpassas efter den upphandlade tjänsten. Gemensamt för förvaltningarna är att uppföljningarna ska bedrivas enligt de nivåer som beskrivs i matris, bilaga 1. 7 Upphandling Alla upphandlingar som genomförs av landstinget ska följa upphandlingspolicyn och riktlinjer för upphandling som fastställts av landstingsstyrelsen i Landstinget i Uppsala län. Upphandlingspolicyn är ett styrinstrument för hur upphandlingar ska genomföras och kompletterar lagen (2007: 1091) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2007: 1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF) och eller genom införda valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Riktlinjer för upphandling syftar till att 4 (6)

26 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: Bilaga 202 DATUM: CK landstingets upphandlingar ska genomföras samordnat, affärsmässigt och med ett gemensamt förhållningssätt. Innan beslut fattas om att upphandla eller konkurrensutsätta ett nytt område inom landstingskommunal verksamhet ska en konsekvensanalys genomföras. Analysen ska inkludera ekonomiska förutsättningar, eventuella konsekvenser för egen regi inkluderande forskning och utbildning, samverkansbehov och upphandlingens avgränsningar. 8 Allmänhetens insyn Landstinget ska i avtal med privata utförare tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare enligt kommunallagen (1991:900), 3 kap 19a. Utföraren ska kunna lämna skriftlig information när landstinget så begär. Informationen ska göra det möjligt för allmänheten att få insyn i hur uppdraget utförs. Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete eller inte strider mot lag eller annan författning. Den information som lämnas till landstinget ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. 8.1 Allmänhetens möjligheter att jämföra vårdgivare Landstinget ska på sin webbplats löpande redovisa resultat från egna uppföljningar av privata utförare samt egen regi och informera om uppföljningar som görs på nationell nivå. Medborgarna ska erbjudas möjlighet att jämföra olika vårdgivares utbud och resultat. Detta görs genom att landstinget medverkar till utvecklingen av nationella jämförelsetjänster inom ramen för 1177 Vårdguiden. 9 Landstingsfullmäktiges uppdrag till nämnderna Varje nämnd ansvarar enligt 6 kap. 7 KL för uppföljning och kontroll på sitt respektive område. Landstingsfullmäktige uppdrar åt varje nämnd att med utgångpunkt utifrån landstingsfullmäktiges riktlinjer och generella mål för uppföljning att: säkerställa att privata utförare samt utförare i egen regi under samma regelverk inom nämndens ansvarsområde, agerar utifrån gällande lagar, förordningar och föreskrifter säkerställa att utförare följer mål och riktlinjer beslutade av landstingsfullmäktige, styrelse och nämnder arbeta fram mätbara tydliga mål för sitt uppföljningsarbete arbeta fram och anta en plan inkluderande riktlinjer för hur uppföljningen ska prioriteras och genomföras varje år inom respektive nämnds ansvarsområde uti- 5 (6)

27 TITEL: Program för uppföljning av privata utförare FÖRFATTARE Nina Anundsson DNR: Bilaga 202 DATUM: CK från landstingsfullmäktiges program, planen ska klargöra hur nämndens mål ska uppnås utifrån struktur och processperspektiv säkerställa att upphandlingar som genomförs följer landstingets upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling. 10 Återrapportering till landstingsfullmäktige Nämnderna ska årligen i särskild ordning till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige återrapportera hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året. Denna återrapportering bör innehålla en sammanfattning av nämndens uppföljningsansvar redovisning av genomförda granskningar uppföljningsarbetets resultat registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder redogörelse för planerade uppföljningar 6 (6)

28 Bilaga 202 Bilaga 1 Matris över nivåindelning och arbetsmetoder för uppföljning inom landstinget Nivå 1 Löpande uppföljning Huvudsyfte: Huvudsaklig arbetsform: Huvudsakligt innehåll: Huvudansvarig: Förbättring och utveckling av verksamheterna, i andra hand kontroll/uppföljning av avtal och regler Dialog och gemensam problemlösning i form av regelbundna avstämningsmöten/samrådsträffar, branschråd, uppföljningsmöten, enkäter, bedömning och analys av årsredovisning/verksamhetsberättelse med mera. Regelbunden och systematisk basuppföljning av produktion och utbetald ersättning Respektive nämnd/styrelse Tidsaspekt: Löpande Återrapportering till fullmäktige: Årligen Typ av återrapportering: I särskild ordning