Regionala bilder med digitala verktyg

Transkript

1 Regionala bilder med digitala verktyg

2 REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG FÖRORD Ett pilotprojekt - Ett äventyr. Man börjar en resa och vet inte riktigt var man kommer att hamna eller var resan slutar. Men så är väl pilotprojektets idé. Att våga prova och undersöka. Endast så hittar man nytt. Ibland använder man gamla saker men på ett nytt sätt. Vår resa är inte slut. Den har bara börjat. Vi har hittat nya arbetssätt och metoder för att ta fram regionala planeringsunderlag regionala bilder. Det vill vi gärna fortsätta att arbeta med tillsammans - länsstyrelser, kommuner och regioner. I den här rapporten vill vi visa ett antal exempel på regionala bilder som intressanta planeringsunderlag som har tagits fram med digital teknik. Kunskap inom olika sakområden och fysisk planering har förenats med kunskap om digital teknik. Bilden som kommunikation lyfter på ett tydligt sätt fram och belyser regionala strukturer och samband. Det ger regionala överblickar för omvärldsanalys och speglar aktuella planeringsfrågor. Detta blir viktiga underlag för en strategisk översiktsplanering men även för att belysa nationella statliga intressen och som stöd för regionens utvecklingsplanering. Ett särskilt tack till våra GIS-piloter som lotsat oss genom den digitala världen och som med tålamod sammanställt de för länen gemensamma bilderna. Vi som på länsstyrelserna har beställt denna spännande resa och rest tillsammans är Lars Hederström, Mario Jonjic och Gunnel Henriksson på Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kristina Stark, Yvonne Egnér, Tomas Vestman och Carina Burelius på Länsstyrelsen i Blekinge län samt Elin Sander och Susanne Appelqvist på Länsstyrelsen i Gotland. Med oss på resan har vi särskilt haft medarbetare från Karlshamns, Gotlands och Växjö kommuner samt från Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge. Även medarbetare på Boverket har deltagit. Vi tackar också medarbetare inom de olika myndigheter och organisationer som bidragit med sakkunskap och sitt engagemang. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING.sid. 3 BAKGRUND..sid. 5 Pilotprojekt Regionala bilder Deltagare Syftet med projektet Länsstyrelsens uppgift att tillhandahålla planeringsunderlag MOTIV..sid. 7 Översiktsplanens strategiska roll stärks Behovet av regionala bilder GIS som verktyg för analyser Tvärsektoriellt tänkande Bilden enkel och tydlig som kommunikation Utmaningar inom projektet BESKRIVNING AV PROJEKTET..sid. 10 Samarbete och dialog PLANERINGSUNDERLAG OCH ARBETE MED GIS-DATA sid. 11 Vad är planeringsunderlag Erfarenheter av GIS-data och arbete med GIS DEN REGIONALA BILDEN...sid. 14 Samverkan Bilden ett mervärde Behov och önskemål Lista med förslag till och exempel på regionala bilder En utmaning att belysa sociala värden och dimensioner Problem vid framtagande av regionala bilder SAMLADE REGIONALA PLANERINGSUNDERLAG sid. 18 En samlad databas för regional data Länsstyrelsens samordningsroll Framtida användning och fortsatt arbete Se statistik på ett nytt sätt med programvaran explorer statistics PRESENTATION AV EXEMPEL PÅ REGIONALA BILDER..sid. 20 BILAGOR sid. 31 2

4 SAMMANFATTNING Behovet av regionala bilder I den nya plan- och bygglagen (PBL) som träder i kraft den 2 maj 2011 stärks översiktsplanens strategiska roll. Där anges att det av översiktsplanen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsen har att tillhandahålla planeringsunderlag till den kommunala översiktsplaneringen och även att i en sammanfattande redogörelse redovisa sin uppfattning i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens ställningstagande till översiktsplanens aktualitet. En förändring i PBL, som träder i kraft 2 maj 2011, innebär att Länsstyrelsen ska göra en återkommande redogörelse varje mandatperiod för samtliga kommuner i länet. Behovet av att belysa regionala förhållanden är stort. Det framförs såväl av kommuner, regionförbund och länsstyrelser. Det behövs underlag som visar på olika tillstånd i länen och som synliggör viktiga strukturer och samband. Det kan vara underlag som stöd för en positiv regional utveckling eller som visar på utvecklingstrender. Regionala överblickar bidrar till ett underlag för omvärldsanalys. Planeringsunderlag som är gemensamma för såväl kommun, region och länsstyrelsen ger förutsättningar att gemensamt analysera och diskutera utvecklingen i länet. Det möjliggör även en bättre samverkan mellan den fysiska översiktliga planeringen, nationella mål och intressen samt den regionala utvecklingsplaneringen. Regionala överblickar och sammanställningar underlättar den aktualitetsredogörelse som länsstyrelsen ska lämna till kommunerna. Den regionala bilden Det är den funktionella regionen och den aktuella frågeställningen som avgör vad som definierar regionen i den framtagna regionala bilden. Arbetar man exempelvis med vattenfrågor är det avrinningsområden som är viktiga och inte de administrativa gränserna. Pendling och arbetsmarknad har andra kopplingar utanför länsgränser. Olika län och regioner har även olika förutsättningar och struktur vilket även gör en del planeringsfrågor mer viktiga än andra. Det finns ett behov och önskemål av att i regionala bilder belysa t.ex. demografiska förhållanden, arbetsmarknad, pendling, kommunikationer och kollektivtrafik. Planeringsunderlag som berör aktuella planeringsfrågor, gränsöverskridande och mellankommunala frågor samt underlag som även belyser alla dimensionerna i hållbar utveckling är också viktiga. Sociala värden och perspektiv är ofta svåra att illustrera och behöver utvecklas. I rapporten belyses några exempel. 3

5 Digitala verktyg Digitala verktyg som GIS (geografiskt informationssystem) med lägesbunden data ger möjlighet att skapa tydliga och enkla regionala bilder. Med GIS -tekniken kan data och företeelser kombineras och det går dessutom att göra analyser vilket ger ett mervärde. Även omfattande statistisk data kan omformas till bilder så att tillstånd och utveckling i länen kan belysas. För att underlätta användandet av tekniken krävs att man inom myndigheter, kommun m. fl. arbetar vidare med att göra data tillgänglig, se över ansvar och kvalitetsfrågor, hur data organiseras och struktureras samt se hur data kan utbytas. Det regionala samarbetet Inte bara i storstadsregioner utan även i små län och regioner finns behovet av regionala överblickar. I de små regionerna är ett samarbete mellan kommun, länsstyrelse och regionförbund ofta nödvändigt. Att utnyttja varandras kunskap, kompetens och data är även viktigt mot bakgrund av knappa ekonomiska och personella resurser. Dialogen kring vilka regionala bilder och planeringsunderlag som behövs och kan tas fram måste fortsätta att utvecklas och föras kontinuerligt. Tematiska seminarier kan underlätta att belysa frågeställningar och behovet av planeringsunderlag. Framtagandet av de regionala bilderna som planeringsunderlag bygger på ett samarbete. Inom Länsstyrelsen finns mycket planeringsunderlag och kompetens bl.a. om natur- och kulturmiljöer samt miljöskydd. Regionerna arbetar med den regionala utvecklingsplaneringen och länstransportplaneringen och har en kompetens inom dessa områden tillsammans med bl.a. näringslivs-, turism och kulturfrågor. Kommunen kan genom egen data och den fysiska översiktsplanen bidra med underlag till regionala sammanställningar. Dialog och samarbete med dem som står för sakkunskap inom olika områden är också viktig för att ta fram bra underlag och göra underlagen mer anpassade till fysisk planering. Samlade regionala planeringsunderlag En samlad regional databas för regionala bilder bör finnas tillgänglig via webben och vara gemensam för region, länsstyrelse och kommun. Olika planeringsunderlag kan knytas och länkas hit. I rapporten redovisas ett antal exempel på regionala bilder. Dessa visar på bredden av olika teman som kan belysas genom regionala bilder. Här illustreras bl.a. viktiga kommunikationsstråk, pendling, kollektivtrafik, barnperspektiv, underlag för landsbygdsutveckling i strandnära läge och turismutveckling, uppföljning av bebyggelseutveckling inom riksintresseområden, etablering och planering av vindkraft, vattenresursplanering, klimatanpassning och översvämningsrisker, samt behov av havsplanering. De regionala bilderna finns tillgängliga på Länsstyrelsens hemsida och via digitala länkar i rapporten. Till bilderna finns en sammanfattande text på webben och en mer utförlig i rapporten som bl.a. beskriver syftet med bilden, vad man vill visa, data som används och hur bilden kan utvecklas. 4

6 BAKGRUND Pilotprojekt Regionala bilder Den här rapporten är framtagen som en del i ett pilotprojekt Kontinuerlig översiktsplanering aktualitetsredogörelse med regionala bilder. Projektet har kort benämnts Regionala bilder. Projektet är ett av åtta pilotprojekt som pågått under 2010, med stöd från Boverket. Syftet med pilotprojekten är att utveckla arbetssätt och metoder inom ramen för kompetenssatsning inom plan- och bygglagen (PBL). Deltagare Det här pilotprojektet har genomförts i samarbete mellan länsstyrelserna i Kronobergs län (projektansvarig), Blekinge län och Gotlands län. Det är framförallt länsstyrelsernas planavdelningar tillsammans med GIS-kunniga som genomfört framtagandet av exemplen till de regionala bilderna. Olika sakområden inom länsstyrelsen har på olika sätt kontaktats eller aktivt bidragit med sakkunskaper. Till projekt har knutits en kommun i varje län - Karlshamn, Gotland och Växjö samt regionerna Regionförbundet södra Småland och Region Blekinge vilka bidragit med synpunkter, deltagit och medverkat vid gemensamma seminarier. Även länens övriga kommuner har bidragit till projektet i samband med deltagande vid seminarier, gemensamma träffar, samtal och besök. Boverkets kontaktpersoner har även följt projektet. Syftet med projektet Syftet med projektet kan kort sammanfattas och beskrivas enligt följande. Projektet syftar till att ta fram planeringsunderlag i form av Regionala bilder till kommunernas översiktliga planering och Regionens utvecklingsplanering (RUP). Konkreta digitala bilder framtagna med bl.a. GIS-teknik som ska bidra till att visa regionala samband, ge regionala överblickar och visa på tillstånd i länen. Förutom att t.ex. belysa demografiska förhållanden, viktiga kommunikationsstråk, pendling och arbetsmarknad vill vi även fånga upp aktuella planeringsfrågor såsom vindkraft, landsbygdsutveckling i strandnära lägen och vattenfrågor. Sådana planeringsunderlag kan sedan bidra till att väcka intresse för en rullande översiktsplanering. Syftet är att skapa en metod som ger en heltäckande bild av länens planeringsförutsättningar. Utöver beskrivning av statliga och nationella intressen läggs fokus på planeringsunderlag för regional utveckling, omvärldsanalys och med särskilt beaktande av gränsöverskridande företeelser. Syftet är även att få en bättre samverkan mellan den översiktliga planeringen i kommunen, nationella och statliga intressen som länsstyrelsen ansvarar för på regional nivå och planeringen i regionen (regional utvecklingsplanering och länstransportplanering, utveckling av kollektivtrafik etc.). Det är viktigt att hitta ett sätt att få gemensamma underlag som en gemensam plattform för kommun, länsstyrelse och region för att kunna diskutera utvecklingen. Avsikten är även att försöka få med alla dimensioner i hållbar utveckling - ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Un- 5

7 derlagen ska med kombinationer av data ge möjlighet för analyser. Det är även angeläget att försöka arbeta över kommun- och länsgränser. Länsstyrelsens viktiga uppgift; att tillhandahålla planeringsunderlag Av lagstiftningen framgår Länsstyrelsens viktiga uppdrag att bidra med planeringsunderlag till den kommunala översiktsplaneringen. Länsstyrelsen har även en viktig roll som rådgivare och att vara ett stöd för kommunerna för att underlätta planeringen. Kommunfullmäktige ska enligt 4 kap 14 Plan- och bygglagen (PBL), minst en gång under mandatperioden ta ställning till översiktsplanens aktualitet (från 2 maj 2011 i 3 kap. 28 PBL). Före ett beslut ska Länsstyrelsen i en sammanfattande redogörelse redovisa sin uppfattning i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur dessa intressen enligt Länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen. Länsstyrelsen har att tillhandahålla planeringsunderlag avseende riksintressen enligt miljöbalkens 3 och 4 kap (SFS1998:896, Förordning om hushållning med mark och vattenområden m.m.). Länsstyrelsen skall även, enligt 4 kap 5 PBL, tillhandahålla underlag inför kommunens bedömningar ifråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap PBL som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområde. Enligt 6 kap. 20 MB ska länsstyrelsen också ställa samman utredningar, program och annat planeringsunderlag som har betydelse för hushållningen med mark och vatten i länet och som finns hos statliga myndigheter. 6

8 Kommande förändringar i PBL, som träder i kraft 2 maj 2011, innebär att Länsstyrelsen ska göra en återkommande redogörelse varje mandatperiod för samtliga kommuner i länet. Länsstyrelserna har i samband med framtagande av planeringsunderlag och aktualitetsredogörelser konstaterat brister i underlagen och att det saknas en struktur för hur materialet redovisas för att ge en gemensam bild av planeringsförutsättningarna i länen. MOTIV Översiktsplanens strategiska roll stärks Inför arbetet med en ny plan- och bygglag angavs i regeringens proposition 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag, att det finns ett behov att vitalisera översiktsplaneprocessen och att stärka översiktsplanen genom att göra den mer strategisk. I den nya PBL anges att översiktsplanens strategiska funktion stärks genom att det av planen ska framgå hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för hållbar utveckling inom kommunen (3 kap 5 PBL). Strategiska översiktsplaner kräver strategiska planeringsunderlag. De frågor som vi ställt oss under projekttiden är bl.a.: Vilka planeringsfrågor är viktiga? Vilka planeringsunderlag behövs? Hur gör man intressanta kombinationer? Vilka planeringsdata finns att tillgå? Vilka regionala bilder är möjliga att ta fram? Hur kan länsstyrelsen tillhandahålla planeringsunderlag? Hur kan länsstyrelser, kommuner och regioner samverka i arbetet med planeringsunderlag? Behovet av regionala bilder Behovet av att belysa regionala förhållanden är stort. Det framförs såväl av kommuner, regioner och länsstyrelser. Det behövs underlag som visar på olika tillstånd i hela länet och som synliggör viktiga strukturer och samband. Det kan vara underlag som stöd för en positiv regional utveckling eller som visar på utvecklingstrender. Regionala sammanställningar bidrar till ett underlag för omvärldsanalys. Planeringsunderlag som är gemensamma för såväl kommun, region och länsstyrelsen ger förutsättningar för att gemensamt analysera och diskutera utvecklingen i länet. Länsstyrelsen och regionen har här gemensamt en viktig roll att ta fram regionala planeringsunderlag. Lagändringar i 3 kap PBL enligt ovan understryker behovet av samverkan. I kommunernas översiktsplaner redovisas ofta kartmässigt endast förhållanden inom den egna kommunen. Kommunerna beskriver svårigheten att själva gör regionala 7

9 analyser och sammanställningar. Man har t.ex. inte tillgång till och kan inte bekosta bakgrundskartor och data för hela länet. Länsstyrelsen får ofta kunskap om kommunernas förhållanden genom den dialog som sker i samband med att en ny översiktsplan tas fram och vilket sammantaget ger Länsstyrelsen en regional överblick över planeringssituationen. Den regionala bilden som behöver tas fram är beroende av vilken frågeställning som behandlas. Det är den funktionella regionen och den aktuella frågeställningen som avgör vad som definierar region i den framtagna regionala bilden. Arbetar man exempelvis med vattenfrågor är det avrinningsområden som är viktiga och inte de administrativa gränserna. Pendling och arbetsmarknad har andra kopplingar utanför länsgränser. GIS som verktyg för analyser Digitala verktyg som geografiska informationssystem (GIS) ger möjlighet att ta fram och illustrera olika förhållanden med kartbilder utifrån lägesbunden data. Ofta arbetar man med planeringsunderlag som bara behandlar ett sakområde eller intresse. Det är ju även så som länsstyrelserna lämnar ut sina planeringsunderlag dvs. för ett sektorintresse i taget via en gemensam portal för planeringsdata. GIS ger möjlighet att kombinera olika data. Det kan användas för att belysa var olika intressen samverkar men även synliggöra var konflikter mellan intressen finns. Det kan därmed ge underlag för var beslut om åtgärder eller avvägningar och politiska ställningstagande behöver göras. Fortsatta planeringsinsatser kan erfordras där konflikter mellan intressen finns. GIS ger möjlighet till analyser och det går att använda för att belysa täthet, avstånd och tidsaspekter. I våra exempel på regionala bilder har bl.a. befolkningstäthet varit ett viktigt underlag. Avståndsanalyser har använts t.ex. för att belysa tillgång till service och kollektivtrafik. I projektet har vi utnyttja GIS-verktyget framförallt för att kombinera data för analyser. Detta ger ett mervärde till de regionala bilderna. Tvärsektoriellt tänkande Det tvärsektoriella tänkande är viktigt. I projektet har vi försökt att få med de olika dimensionerna inom hållbar utveckling såväl ekologiska, kulturella, sociala som ekonomiska aspekter. Den stora svårigheten har varit att belysa de sociala och ekonomiska aspekterna på ett bra sätt och att hitta rätt kriterier att lyfta fram. I framtagandet av de regionala bilderna har vi kombinerat olika sakområden. Dialogen med de om står för sakkunskapen inom området har varit viktig för att göra sakområdets underlag mer användbart för en planeringssituation. Bilden - enkel och tydlig som kommunikation Bilden som kommunikation är stark. Genom tydliga och enkla kartbilder kan samband och företeelser på ett bra sätt lyftas fram och synliggöras. Det som ofta kräver 8

10 långa textavsnitt att beskriva kan bli tydligt i en bild. Man bör dock vara medveten om att en kortare text behövs till bilderna som en förklaring till vad man vill visa och vilken data som använts. Frågeställningen avgör vilka data som sätts samman. Bilden är lätt att ta till sig t.ex. för politiker och allmänhet. Samtidigt är det viktigt att tänka igenom vad man vill visa och kunna analysera i temabilden samt vilka datakombinationer som är relevanta för frågeställningen. Utmaningar inom projektet Det som har varit särskilt intressant och utmanande inom projektet har varit att arbeta över gränser såväl mellan kommuner som län och regioner. Det gäller både att konkret utbyta data och göra gemensamma regionala bilder men även dialogen kring vilka och hur de regionala bilderna ska tas fram. Projektet förenar kunskap om vilka planeringsunderlag som behövs i kombination med teknikkunskapen. Vi har även provat ett nytt digitalt verktyg explorer statistics i regional skala. 9

11 BESKRIVNING AV PROJEKTET Samarbete och dialog Projektet har bestått av olika steg eller delar. I ett första skede skaffades en översiktlig bild av vilka underlag och data som finns dels på länsstyrelse men även inom kommuner och i regioner samt hur dessa används. Det har även varit viktigt att skapa kontaktnät mellan personer, organisationer och myndigheter. Det har undersökts om det saknas underlag och om man kan komplettera eller utbyta data för att uppnå projektets syfte att ge en tydlig bild av länets planeringsförutsättningar. Även en dialog och diskussion har påbörjats med kommuner och region kring vilka planeringsunderlag som behövs och vilka regionala bilder som är möjliga att ta fram. Länsstyrelserna har påbörjat det konkreta arbetet med att ta fram exempel på Regionala bilder. Framtagna exempel redovisas i slutet av rapporten. Vi vill gärna betona att redovisade exempel är framtagna inom projektet som en del i metodstudien. Dessa ska visa på en bredd av olika teman som kan belysas genom regionala bilder. Vi vill visa på GIS-teknikens förutsättningar och möjligheter men även en del svårigheter och problem med att ta fram regionala bilder. Det gör att vi inte kunnat färdigställa eller kvalitetssäkra alla delar av de regionala bilderna under projekttiden. Fyra seminarier har ordnats under projekttiden. Till seminarierna har samtliga kommuner och regioner varit inbjudna. Det första seminariet har behandlat planeringsunderlag och GIS-data med fokus på de planeringsunderlag som Länsstyrelsen 10

12 och myndigheter tillhandahåller. Två av seminarierna har behandlat tematiska frågeställningar t.ex. kustplanering, strandnära byggande och landsbygdsutveckling. De tematiska seminarierna har varit en bra ingång för att diskutera vilka planeringsunderlag som behövs till den kommunala översiktliga planeringen just för den aktuella frågeställningen. Vid ett slutseminarium har framtagna exemplen på regionala bilder visats och diskuterats. Varje län har genomfört egna aktiviteter tillsammans med kommuner, regionförbund och andra regionala organ samt inom länsstyrelsen. PLANERINGSUNDERLAG OCH ARBETE MED GIS-DATA Vad är planeringsunderlag Man kan inledningsvis reflektera över vad som kan betecknas som planeringsunderlag. Det finns många olika underlag både till innehåll och till form. Det finns t.ex. faktaunderlag som oftast behandlar ett sektorsintresse och kan var en inventering eller kartläggning av en speciell företeelse. Kunskapsunderlag är ofta mer bearbetade och värderade underlag ex Länsstyrelsernas kulturmiljö- och naturvårdsprogram med tillhörande texter med beskrivning av värden och vad som kan hota dessa. Planeringsunderlag kan vara sådana underlag som behandlar och samordnar frågor som är av vikt för att kunna ta ställning till mark- och vattenanvändningen rörande ett visst intresse eller flera olika intressen. Ett exempel är planeringsunderlag för vindkraft som kan ta upp frågor såsom vindförhållanden, tillgång till infrastruktur som vägar och kraftledningar, bevarandeintressen m.m. som stöd för kommunernas planering Det är viktigt att fundera över syftet med planeringsunderlaget. Vilka frågor vill man att det ska belysa? Översiktsplanen är kommunens instrument för att ange den politiska viljeinriktningen för kommunens strategiska utveckling och dess användning av mark och vattenresurser. Avsikten med de regionala planeringsunderlagen är att dessa ska kunna vara ett underlag för beslut i dessa frågor. De kan t.ex. visa på regionala tillstånd, trender mm. De statliga verken redovisar sina intressen sektorsvis t.ex. som nationella värden eller riksintressen. Det är i översiktsplanen som avvägningen mellan olika intressen sker liksom dialogen mellan stat och kommun. Tanken med de regionala planeringsunderlagen som tagits fram i det här pilotprojektet är att det ska finnas ett syfte med varför man tar fram de olika regionala bilderna. Kombinationen av olika dataunderlag och olika sektorsintressen ger bilderna ett mervärde. Det visar även på viktiga strukturer och samband som t.ex. transportstråk och bebyggelse. De belyser hur olika företeelser samverkar eller medför konflikter och synliggör var fördjupad planering eller politiska ställningstaganden är viktiga. 11

13 Gränsdragningen mellan planering och planeringsunderlag är inte alltid så tydlig. Att ta fram planeringsunderlag kan också vara ett sätt att påverka. Vår avsikt med de regionala bilderna är dock inte att ersätta den lokala och regionala planeringen i kommun och regionförbund utan att underlätta den. Syftet är även att underlagen ska kunna användas för egna och fortsatta analyser inom kommun och regionen. Erfarenheter av GIS-data och arbete med GIS Länsstyrelsen En översiktlig genomgång har gjorts på länsstyrelserna internt av vilka faktaunderlag som finns och vad som är tillgängligt. Samtal har förts med olika sakområden. Det kan konstateras att Länsstyrelsen har mycket underlag som berör bevarandeintressen inom natur- kultur och miljöområdet. Det är även inom dessa områden som man arbetar mest med GIS-verktyg. Vissa länsstyrelser har även statistisk data som kan formas till GIS-bilder bl.a. befolkning, pendling mm. Några slutsatser: Det finns ett stort behov av att se över hur data struktureras och sparas Det behöver finnas en bra överblick (registrering) över vilken data som finns Det är viktigt att se över ansvarsfrågor, tillgänglighet och kvalitetssäkring. Metadata och attribut behöver kompletteras Fler underlag skulle kunna göras tillgängliga Underlag som är av intresse för många finns ofta endast hos en handläggare Handläggare har uppmärksammat att underlag används i olika sammanhang som de från början inte var ämnade till. Redan vid beställningen av ett underlag bör man fundera över hur det fortsatt ska kunna användas och göras tillgängligt. Ansvarsfrågan är ofta oklar. Vem har ansvar för kunskapsunderlag och dess innehåll samt ser till att de uppdateras. En GIS-samordnare på varje län är viktig för att organisera, kvalitetssäkra och stödja myndighetens regionala GIS-hantering Kommunerna Dialog har även förts med kommunerna. På de återkommande kommunträffarna med länsstyrelsen har frågeställningar inom pilotprojektet tagits upp. Besök har även gjorts på några kommuner för att mer konkret se vilken planeringsdata som finns inom kommunen och hur länsstyrelsedata används, samt vad som önskas i övrigt. Några slutsatser: Användningen av GIS är ojämn mellan kommuner och inom respektive kommun. Kunskap om nyttan av GIS behöver spridas. Användarvänliga verktyg behövs. Det finns stort behov av regionala överblickar och sammanställningar, även för kommunal planering t.ex. översiktsplan. Man ser inte över kommun och länsgräns. Regionala överblickar är länsstyrelsens och regionens uppgift. Nya PBL understryker på behovet av sådana underlag. Dessa är svåra för kommunen att ta fram. Data saknas och kostar. 12

14 Det kan konstateras att det sällan sker en dialog med kommunernas om vilka planeringsunderlag som behövs till den kommunala planeringen och vad län/ region kan bidra med. Former för detta behöver utvecklas. Utbyte av data mellan kommun och län behöver utvecklas. Även kommunal data behövs för att kunna göra regionala sammanställningar. Kommunen har stort behov av att få tillgång till data från ett ställe. I dag måste data till den fysiska planeringen hämtas från flera ställen. Geodataportalen kommer att bli en ingång kanske i första hand för nationell data. Rutiner saknas för kontinuerligt utbyte av planeringsdata. Regionförbundet och regionala organ En viktig del i projektet har varit att försöka få till planeringsunderlag i form av Regionala bilder som är gemensamma för såväl län, kommuner som regionförbund. Kontakterna, i första hand mellan länsstyrelsen och regionens tjänstemän har utvecklats och ett konkret arbete med att ta fram gemensamma planeringsunderlag har påbörjats. I Kronobergs län är underlag till länstransportplanering och kollektivtrafikplanering sådana exempel. Det kan konstateras att regionerna, när man ser vad man kan göra, har stort intresse av regionala bilder och GIS-tekniken. I de mindre regionerna har man dock ännu inte kommit igång med att använda teknik i någon större omfattning utan Länsstyrelsen har fått ta fram de regionala bilderna inom ramen för projektet, dock med hjälp av data från bl.a. regionen.. Regionen har däremot framför allt tillgång till statistisk data. Projektet har inneburit att gemensamt inköp och utbyte av regionfakta, statistik och bakgrundsdata har diskuterats och till viss del genomförts eller kommer att genomföras. I samband med framtagandet av Regionalt utvecklingsprogram(rup) i regionen har det uppmärksammats att det arbetats fram ett värdefullt bakgrundsmaterial som bygger på statistisk data som skulle kunna göras lättläst och intressant om det presenterades i form av digitala bilder. Länsstyrelsen i Kronobergs län har även deltagit i den GIS-samordningsgrupp som regionen håller i och där alla kommuner ingår. Kontakter har även tagits med Skogsstyrelsen och regionala turistorgan för att utveckla bilder som har bäring på skogsnäring och turism. Några slutsatser: Mer kunskap om regional utvecklingsplanering och länstransportplanering behöver förmedlas till kommunens planering Statistisk data som underlag till regionala utvecklingsprogram kan genom regionala GIS-presentationer bli tydlig och lättillgänglig Samarbete och utbyte av planeringsdata mellan region och länsstyrelse behöver utvecklas för att gagna en gemensam regional överblick som arena för diskussioner. Regionen behöver arbeta mer med GIS-tekniken för att underlätta framtagande av regionala bilder inom sina kompetensområden och för att underlätta gemensamt utbyte av data för framtagande av regionala bilder. 13

15 DEN REGIONALA BILDEN Samverkan Framtagandet av de regionala bilderna som planeringsunderlag bygger på ett samarbete mellan länsstyrelse, kommun och regionförbund för att få till stånd en bättre samverkan mellan den översiktliga fysiska planeringen, nationella mål och intressen och den regionala utvecklingsplaneringen. I storstadsregionerna syns exempel på hur regionförbunden arbetar med att ta fram olika regionala planeringsunderlag bl.a. som underlag till en regional utvecklingsplanering. Dessa underlag behandlar oftast demografiska förhållanden, transporter och kommunikationer samt arbetsmarknad ur ett regionalt perspektiv. Det finns även resurser avsatta för att ta fram underlagen. Även i andra och mindre regioner finns ett stort behov av att belysa olika regionala tillstånd som underlag för en positiv regional utveckling. Förutsättningarna i länen är olika i skilda delar av landet. Vi uppfattar att länen i projektet också har lite olika utgångspunkter. I Blekinge och på Gotland är inte minst planeringen i kust- och havszonen viktig där bebyggelse och kommunikationsstråk är belägna tillsammans med värdefulla natur- och kulturmiljöer. Kronobergs län har en mer utspridd bebyggelsestruktur och befolkningen minskar i flertalet av kommunerna utom i Växjö. I de små regionerna är samarbete mellan kommun, länsstyrelse och region viktig för att utnyttja varandras kunskap och kompetens också mot bakgrund av knappa ekonomiska och personella resurser. Alla vinner som är med. Samarbete gör också att dubbelarbete undviks. Länsstyrelsen kan fungera som en katalysator i processen för att se till att bra och användbara planeringsunderlag tas fram. Inom Länsstyrelsen finns mycket planeringsunderlag och kompetens bl.a. om naturkulturmiljöer och miljöskydd. Regionerna övertog från Länsstyrelsen den regionala utvecklingsplaneringen och länsstransportplaneringen och har en kompetens inom detta område tillsammans med bl.a. näringslivs- och kulturfrågor. Även om Länsstyrelsen inom ramen för pilotprojektet har tagit fram de regionala GIS-bilderna kan detta arbete framöver fördelas efter organisationernas kompetensområden. Detta får utvecklas efter hand. Bilden ett mervärde Det är ett mervärde att kunna presentera planeringsunderlagen i form av regionala bilder. En bild säger mer än tusen ord. Vi vill gärna betona att redovisade exempel är framtagna inom projektet som en del i metodstudien. Exemplen ska visa på en bredd av olika teman som kan belysas genom regionala bilder. Det som gör underlagen speciella är metoden att kombinera redan befintliga data till nya planeringsunderlag för att belysa ett särskilt tema eller en aktuell planeringsfråga. 14

16 Vi vill visa på GIS-teknikens möjligheter men även en del svårigheter och problem med att ta fram regionala bilder. Eftersom projektet är en metodstudie har vi inte kunnat färdigställa eller kvalitetssäkra alla delar av de regionala bilderna under projekttiden för att i stället kunna visa på bredden av olika möjliga planeringsunderlag. Flera av de framtagna regionala bilderna kan behöva utvecklas ytterligare genom fortsatt dialog, kvalitetssäkring, framtagande av ny data mm. Behov och önskemål Dialogen med kommunerna är viktig för att klargöra deras behov av och önskemål om regionala planeringsunderlag. Dialogen har skett genom seminarier, kommunträffar och vid samtal med kommunala planerare. En förfrågan har även skriftligen gått ut till kommunernas planerare med möjlighet att lämna sina önskemål och synpunkter. Det som i första hand har önskats är regionala planeringsunderlag som belyser demografiska förhållanden, arbetsmarknad, pendling och kollektivtrafik. Några kommuner efterlyser även regionala sammanställningar av kommunernas översiktsplaner bl.a. när det gäller vindkraftsplanering. Man vill gärna veta vilka intressen som finns intill kommungränser samt vad och hur grannkommunerna planerar. Dialogen vid temaseminarierna har väckt nya tankar på hur planeringsunderlag kan utformas för att belysa bl.a. aktuella planeringsfrågor. Lista med förslag till och exempel på regionala bilder En lista med förslag till och exempel på regionala planeringsunderlag som skulle kunna vara intressanta har tagits fram. Listan bygger på önskemål från kommuner och regioner liksom diskussion mellan projektets länsstyrelser. Vi har även försökt fånga in planeringsunderlag inom det som utgör länsstyrelsens prövningsgrunder 15

17 enligt plan- och bygglagen. Listan är inte fullständig utan utgör ett diskussionsunderlag på sådant som skulle kunna vara möjligt att ta fram. Se bilaga 1. En utmaning att belysa sociala värden och dimensioner Inom projektet har vi uppmärksammat att de sociala och ekonomiska dimensionerna ofta är svårare att visa på ett bra sätt på regional nivå. Diskussioner har förts med bl.a. sakområden inom social hållbarhet på Länsstyrelsen. Om statistiken som redovisar t.ex. befolkning, sysselsättning, arbetsmarknad och näringsliv även visar ålder, kön, utrikes födda etc. kan fler perspektiv såsom jämställdhet, integration, barnperspektiv belysas. Åldersfördelningen gör det även t.ex. möjligt att följa utvecklingen av en allt åldrande befolkning eller var barnfamiljer är bosatta. För att även belysa och lyfta fram sociala och ekonomiska faktorer har vi därför inom projektet även provat en ny programvara explorer som beskrivs längre fram i rapporten. Länsstyrelsen i Gotland har också genomfört en Workshop om sociala värden. De sociala värdena är ofta lättare att arbeta med på stadsdels och tätortsnivå. I Kronobergs län bjöd vi in Kerstin Nordin från SLU som arbetar med Barnkartor i GIS för att berätta om sitt arbete för länets planerare. Barnens upplevelser av sin miljö blir till ett planeringsunderlag. Detta är ett bra exempel på lokal brukarmedverkan som belyser barns perspektiv och där den digitala GIS-tekniken är ett verktyg för barns inflytande i planeringen. Planeringsunderlaget byggs upp på ett liknade sätt som de regionala planeringsunderlagen som vi har tagit fram inom projektet dvs. genom klickbara.pdf-filer. 1 Workshop om sociala värden. Länsstyrelsen i Gotlands län har inom ramen för projektet anordnat en workshop för att diskutera sociala värden som planeringsunderlag. Utgångspunkten för workshopen var att göra en inventering av befintliga kunskapsunderlag för sociala värden i länet. Detta eftersom ett av problemen som vi sett i projektet är att Länsstyrelsen inte har tillgång till kunskapsunderlag som kan vara användbara för att göra analyser kring sociala värden. Denna kunskap finns huvudsakligen inom de kommunala förvaltningarna. Syftet med workshopen var att få en samlad bild av vilket underlag som finns ute hos de kommunala förvaltningarna för att kunna upprätta en plan för vilka underlag som bör inhämtas men även få idéer om vilka analyser som kan vara intressanta att arbeta med i det fortsatta arbetet med planeringsunderlag. Femton personer från Länsstyrelsen och kommunala förvaltningar inom Gotlands kommun deltog på workshopen som genomfördes under en halvdag

18 Ett excel-ark sammanställdes med den inventering som blev resultatet av workshopen (Bilaga 2). Detta visar att vissa kunskapsunderlag finns som GIS-underlag, annat finns som statistik, undersökningar eller intervjuer. Detta är en bra grund för Länsstyrelsen att gå vidare med. Nästa steg i arbetet blir att diskutera med kommunens GIS-samordnare vilka underlag de arbetar med just nu så att ett dubbelarbete undviks. Länsstyrelsen bör under 2011 arbeta vidare med att göra GIS-analyser baserat på några av dessa underlag. Problem vid framtagande av regionala bilder Framtagandet av regionala bilder kan, med en färdigställd bild, ge intryck av att vara ganska enkelt att göra. Syftet med bilden är ju ofta att på ett tydligt sätt lyfta fram och synliggöra vissa förhållanden. Det krävs dock ofta ett stort förarbete för att skapa en regional bild. Om det finns fullgott material med god bakgrundsdata tar det inte så lång tid att kunna visa på olika företeelser via en regional bild. Men ofta är det inte så enkelt som det ser ut och problem stöts på. Ett av de största problemen vid framtagning av regionala bilder som planeringsunderlag är ofullständigt bakgrundsmaterial och avsaknaden av GIS-underlag med tillförlitliga data. När data saknas eller är undermåligt inmatad som GIS-skikt krävs ett stort arbete för att komplettera materialet. I många fall finns redan gedigen data som dock inte är digitaliserad, vilket även medför stort arbete för den enskilde att omarbeta statistisk data till digitalt GIS-underlag. Under projektets början undersöktes hur GIS-data på länsstyrelserna var lagrad och i vilken utsträckning metadata nyttjades för att få en överblick över situationen. GISdata var strukturerad i viss grad, men var ej uppdaterad och saknade ofta metadata. Efter interna möten med olika verksamheter på länsstyrelsen framgick det att mycket GIS-data som producerades av länsstyrelsen låg ostrukturerad och ofta i mappar hos den enskilde skaparen eller användaren eller på enheten. Kvalitetssäkring är också något som saknas i många GIS-skikt. Att länsstyrelsens underlag har kontrollerats och godkänts för publicering är viktigt för kommunerna i sin planering. De förlitar sig på att underlagen är korrekta. Det behövs en bra struktur för kvalitetssäkring. Det finns även svårigheter att dela med sig av material mellan olika länsstyrelser. Även om det finns en metadatastandard som skall användas, Pilot-GIS, så används denna standard sällan, vilket medför att det ofta saknas bra metadata för mottagaren och användaren. Underlagen har ofta olika struktur gällande inmatning av data i GIS på de olika länsstyrelserna. Detta skapar svårigheter när regionala bilder skapas som går över länsgränser. 17

19 SAMLADE REGIONALA PLANERINGSUNDERLAG En samlad databas för regional data En samlad regional databas bör finnas tillgänglig via webben och vara gemensam för region, länsstyrelse och kommun. Olika planeringsunderlag ska kunna knytas och länkas hit. Den regionala plattformen är till en början tänkt som en egen databas/portal men kan eventuellt på sikt knytas samma med den påbörjade geodataportalen. Den regionala plattformen var från början tänkt som en egen databas för planeringsunderlag där kommunerna lätt ska kunna få fram de planeringsunderlag de sökte. Länsstyrelserna skall från årsskiftet delta i en nationell datasamverkan med ett 20-tal andra myndigheter för att öka och utveckla användningen av geografisk data. Detta till följd av EG-direktivet Inspire 2 som blivit omsatt till svensk lagstiftning, Lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation, som träder i kraft den 1 januari. Länsstyrelsen är enligt förordningen(förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation) till ovanstående lag ansvarig för ett antal utpekade datamängder. Övrig information såsom lokalt planeringsunder (kulturmiljöprogram, regionala bilder etc.) är Länsstyrelsen inte förpliktigad att tillhandahålla på den nationella portalen. Däremot strävar vi inom projektet mot att all geografisk information skall vara samlat på en och samma plats. Därför kommer den regionala plattformen vara viktig eftersom den kan fungera som en länk till I framtiden tänker vi oss att från varje publicerad regional bild skall det finnas en länk till var informationen som använts till den specifika regionala bilden, kan laddas hem. De framtagna regionala bilderna redovisas under teman som klickbara.pdf-filer där olika lager kan öppnas och läggas samman. Tanken är att man på webben ska kunna titta på data, som även kan laddas hem för att kunna göra egna analyser. Alla dessa steg har inte tekniskt kunnat genomföras under projekttiden. Länsstyrelsens samordningsroll Länsstyrelsen har redan rollen att samordna nationella mål och statliga intressen samt tillhandahålla planeringsunderlag enligt lagstiftningen (se tidigare avsnitt), men uppdraget och det gemensamma ansvaret kan behöva synliggöras bättre i den egna organisationen. Kravet på kommunerna att ha en aktuell översiktsplan, liksom kravet på länsstyrelsen att kontinuerligt och varje mandatperiod göra en redogörelse och redovisa sin uppfattning i fråga om sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut om översiktsplanens aktualitet samt ange hur dessa intressen enligt Länsstyrelsens mening förhåller sig till översiktsplanen innebär även ett ansvar att nationella och regionala planeringsunderlag hålls aktuella och uppdaterade

20 Det är särskilt angeläget att de statliga verken som ansvarar för riksintressen inom sina respektive sakområden uppmärksammas på detta. Det är viktigt att det finns bra beskrivningar av de nationella värdena. Inom ramen för projektet har vi inte kunna fördjupa oss i detta men vill ändå lyfta frågan eftersom Länsstyrelsen har att hantera riksintressena på den regionala nivån. Framtida användning och fortsatt arbete Arbetet med planeringsunderlag och fram för allt de regionala bilderna kommer att fortsätta. Metodstudien ger exempel på hur man kan arbeta. Förhoppningsvis har den väckt nya tankar och idéer inför fortsättning. Det som man behöver arbeta vidare med är bl.a.: Fortsatt dialog i tematiska seminarier kring viktiga och aktuella planeringsfrågor och där även frågan kring behovet av planeringsunderlag uppmärksammas Återkommande dialog med kommunerna kring planeringsunderlag och utbyte av data Genomgång och utbildning av användningen av den gemensamma regionala portalen/ databasen med planeringsunderlag Diskutera former för fortsatt samverkan med regionförbund kring planeringsunderlag och utbyte av data, liksom dialog kring planeringsfrågor mot bakgrund av en ny PBL Bibehålla och komplettera ett nätverk där planeringsunderlag kan diskuteras Dialogen inom länsstyrelsen kring planeringsunderlag och digitala kartor behöver vitaliseras och struktureras. Se statistik på ett nytt sätt genom programvaran explorer statistics Inom projektet har programvaran explorer statistics köpts in och testats som ett komplement till GIS-analyser. Programmet ger möjlighet att följa företeelser över tiden och är intressant inte minst för att visa sociala och ekonomiska aspekter. Programvaran har tidigare använts av bl.a. Göteborgs kommun för att beskriva sociala aspekter och segregation i stadsdelar ex utbildning, inkomst mm. Syftet i det här projektet har varit att använda detta i en större skala över länen. Programvaran förutsätter att man har tillgång till statistiskt data som matas in. Data omförs till rörliga bilder, där man kan se förändringar över tiden i kommun eller län och i jämförelse med varandra. 3 Ett problem har varit att få länsstyrelsernas nu centrala IT-enhet att föra in en ny programvara i länsstyrelsernas system

21 PRESENTATION AV EXEMPEL PÅ REGIONALA BILDER Redovisade exempel är framtagna inom projektet som en del i metodstudien och ska visa på en bredd av olika teman som kan belysas genom regionala bilder. Det gör att vi inte kunnat färdigställa eller kvalitetssäkra alla delar av de regionala bilderna under projekttiden. Under respektive regional bild eller tema beskrivs syftet med bilden och vad man vill belysa. Där anges även de olika data som används och hur bilden tagits fram. Det beskrivs också problem vid framtagandet eller sådant som kan utvecklas eller arbetas vidare med. En digital länk finns till det framtagna exemplet på Länsstyrelsens hemsida. Presentation av demografisk data, sociala och ekonomiska faktorer i explorer statistics I programvaran explorer statistics ges möjlighet att visa kommunernas utveckling över tid inom olika områden. Nedan presenteras utifrån statistisk data ett antal olika variabler som vi valt att jämföra. - Utveckling av orternas befolkning, åldersfördelning - Utbildningsnivå/inkomst/ ålder /befolkning Pendling Bilden visar den länsvisa pendlingen för Blekinge och Kronobergs län. Av bilden kan vi se hur liten pendlingen mellan Blekinge och Kronobergs län är och hur omfattande båda länens pendling till Skåne län är. Bilden visar också pendlingen inom länen. I Kronobergs län syns ett tydligt mönster där Växjö som regioncentra har relativt stor inpendling från övriga kommuner i länet medan Blekinges regioncentra, Karlskrona endast har större inpendling från Ronneby och Karlshamns kommuner. Sölvesborgs och Olofströms kommuner domineras av in- och utpendlingen från Skåne län. 4 Viktiga kommunikationsstråk i länet Bilden är framtagen för att visa Kronobergs läns viktigaste transportstråk och dess betydelse. Utmed stråken bor ca 85 % av länets totala befolkning och dessutom är andelen arbetsställen fler och antalet dagbefolkning högre i jämförelse med övriga delar av länet. Denna typ av bilder är ett bra underlag för strategisk planering både inom regional utvecklingsplanering (RUP), länstransportplanering (LTP), kollektivtrafikplanering och kommunal fysisk översiktsplanering. 5 Kollektivtrafik Bilden över Kronobergs län är framtagen i samarbete med Regionförbundet södra Småland och syftar till att visa kollektivtrafiknätet i sin helhet. Detta kan kopplas

22 samman med kollektivtrafiklinjerna (busstrafik) i Blekinge län och andra kringliggande län för att se en större regional bild. Med hjälp av andra underlag som t.ex. transportstråk och pendlingsmönster tillsammans med information om befolkningstäthet i länet kan den regionala bilden bidra till en optimal utveckling kollektivtrafiken. 6 Se även exempel från Blekinge län. Vidare kan också hållplatsers placeringar i förhållande till befolkningstätheten samt antal turer på olika sträckor ge en bild av kollektivtrafikens tillgänglighet. Underlaget är också viktigt för planeringen av bebyggelseutvecklingen, både för att främja tillgång till service och kollektivtrafik och för att främja miljömålen om minskad klimatpåverkan. Det digitala faktaunderlaget för den faktiska kollektivtrafiken är dock ofta bristfälligt och bör förbättras. 7 Barnperspektivet Barnperspektivet är en av de sociala aspekter som kan vara svåra att visualisera och därmed ofta inte får så stort utrymme. Placeringen av skolor i förhållande till var barn och ungdomar bor i länet kan vara ett sätt att presentera barnperspektivet i samhällsplaneringen. Detta är gjort utifrån att beräkna avståndet i vägnätet med tiooch tjugo minuters avstånd med en medelhastighet på 50km/h. Totalt finns det i Kronobergs län barn och ungdomar mellan åldrarna 0-19 år. Av dessa bor inom tio minuters väg från en skola och inom tjugo minuter bor inom femhundra meter från en busshållsplats. Mer ingående analyser går att göra men då krävs bättre statistikunderlag. Detta kan t.ex. utgöras av en bättre indelning av befolkningsstatistiken dvs. att statistiken går att dela in i fler åldersgrupper. Det går då att jämföra avstånden för yngre barn och ungdomar till busshållplatser. För att få en bättre analys efter barn och ungdomars förutsättningar, mognad och behov är fler ålderklasser att önska. Bilden visar var barn och ungdomar bor i länet och hur man utifrån detta kan diskutera olika tidsintervall och avstånd mot vad som kan vara rimligt ur ett barnperspektiv. Det kan användas som ett underlag för planering av skolor, skolskjutsar, fritidaktiviteter, kollektivtrafik m.m. Framför allt äldre barn och ungdomar är en grupp som är beroende av vuxna för att kunna ta sig till olika aktiviteter varför kollektivtrafiken blir viktig för att ge ungdomar en större möjlighet att själva kunna färdas. Det som underlättar vardagen kan vara av betydelse för en kommuns eller orts attraktivitet. Turtätheten och tidtabell är även viktiga faktorer för att bussar ska nyttjas. 8 Länens utvecklingspotential för turism Avsikten med den regionala bilden har varit att belysa länens samlade utvecklingspotential för turism. Turism och besöksnäring är ett ganska vitt begrepp och utvecklingspotentialen innehåller många olika komponenter som t.ex. intressanta naturoch kulturupplevelser, rekreationsområden, intressanta besöksmål, evenemang, handel, boende, kommunikationer, tillgänglighet och marknad m.m. Med andra ord

23 en komplex regional bild vilket i sin tur kräver digital data inom ett brett spektra. Det här är också ett ämne som med fördel bör hanteras utan hänsyn till administrativa gränser vilket ofta visat sig svårt. Därmed sagt att det inom projektets ram inte har gått att få fram en fullständig regional bild. 9 Populära turistmål finns inom en mängd olika intressen och områden. I denna bild visas de större och mest besökta turistattraktionerna som det finns besöksstatistik på i Kronobergs och Blekinge län. Här kan noteras att även handel har ett stort attraktionsvärde där IKEA i Älmhult utmärker sig särskilt som dragplåster, men även en del mindre försäljningsställen, som t.ex. ett par rökerier, har relativt höga besökssiffror. Höga besökssiffror har också olika evenemang och bad. Glasriket utgör en kombination mellan de gamla bruksorterna med intressanta kulturmiljöer, en levande glasblåsarkonst och handel. Däremot har det inte gått att få fram en total besöksstatistik för det som betraktas som Glasriket. Detsamma gäller för världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. 10 Utpekade natur- och kulturområden är viktiga komponenter i besöksnäringen som oftast finns lätt tillgängliga för redovisning i GIS liksom rekreationsområden och intressen för friluftsliv. Att skapa bilder som visar var det idag finns besöksmål i kombination med natur- och/eller kulturvärden kan visa på områden som har potential för vidareutveckling. I denna första bild redovisas olika kulturvärden. Bilden kan kompletteras med fler besöksmål och boende, som dock är komplext med allt ifrån campingplatser, torp o stugor till hotell. Bilden bör även innehålla allmänna transport- och kommunikationsmöjligheter både till och inom regionen. För turismen kan även andra transportmedel vara av intresse som t.ex. vandrings- och cykelleder, kanotleder, färjetrafik, tillgång till båthamnar m.m. Landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen - Blekinge o Kronobergs län. I samband med kommunernas utpekande av landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen i sina översiktsplaner har diskussionen ofta handlat om två frågor; vad är landsbygd och vad är landsbygdsutveckling? Begreppet landsbygd är definierat på flera sätt av olika myndigheter och konsekvensen av de olika definitionerna för det enskilda länet kan enkelt redovisas i den digitala bilden. Eftersom sjöar och vattendrag ofta utgör mellankommunala intressen kan det vara lämpligt att kunna redovisa en samlad bild av alla i översiktsplanerna utpekade LISområden i länet och i angränsande kommuner. Även service kan vara mellankommunala frågor som har samband med LIS-områden varför det kan vara av intresse