Planering med regionala bilder ger viktig översikt

Transkript

1 SLUTSEMINARIUM Regionala bilder med digitala verktyg Växjö 19 januari 2011 MEDVERKANDE Lars Hederström Länsstyrelsen i Kronoberg Gunnel Henriksson Länsstyrelsen i Kronoberg Mario Jonjic Länsstyrelsen i Kronoberg Kristina Stark Länsstyrelsen i Blekinge Yvonne Egnér Susanne Appelqvist Länsstyrelsen i Gotland. Gunnar Gustafsson Region Gotland Pål Karlsson Växjö kommun/boverket Fredrik Eliasson Region Örebro Planering med regionala bilder ger viktig översikt Med bra fakta, samarbete och digitala bilder - kan man lyfta statistik till överskådliga och direkta insikter. Det visade pilotprojektet Regionala bilder vid sitt slutseminarium i Växjö. REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 3

2 De tre deltagande länen i pilotprojektet Regionala bilder hade bjudit in ett 40-tal kollegor från kommuner, regioner och organisationer för att informera om sina erfarenheter. Värdar för dagen var projektansvariga Gunnel Henriksson, Lars Hederström och Mario Jonjic från Länsstyrelsen i Kronobergs län. Under 2010 pågick en kompetenssatsning runt om i landet i form av åtta pilotprojekt. De skulle utveckla arbetssätt knutna till planering och byggande och var initierade av Boverket. Projekten har genomförts som en introduktion till den nya plan- och bygglagen som träder i kraft i maj Lagen ställer stora krav på faktaunderlag och regionala överblickar, därför behövs nytänkande, samarbete och utvecklade digitala planeringsunderlag i GIS-teknik. Länsstyrelserna är enligt lag skyldiga att förse kommunerna med planeringsunderlag till deras fysiska planering. Moderatorn Lars Hederström konstaterade att dessa underlag ofta varit försummade. Ett skäl till det är svårigheten att komma åt all den mängd fakta och statistik som finns inom de olika enheterna på länsstyrelserna, inom regioner och kommuner. Andra problem är brist på kvalitetssäkring, vem som ansvarar för underlagen eller hur de organiseras. Även om man jobbar i en kommun är det viktigt att ha hela omgivningen och omvärlden med i tankarna. Regionala bilder kan hjälpa till att vidga synsättet. Ett 40-tal personer tog del av erfarenheterna från projekt Regionala bilder. Även om man jobbar i en kommun är det viktigt att ha hela omgivningen och omvärlden med i tankarna. Regionala bilder kan hjälpa till att vidga synsättet. Bilder som ger starka intryck De regionala bilder som tagits fram i GIS-teknik under projektets gång bygger på lägesbunden data och statistiska underlag. Men det är inte detaljerna som är det intressanta, enligt Lars Hederström, utan möjligheten att skapa en gemensam bild av hur det ser ut i regionen eller länet, för dem som håller på att planera. Bilder ger avtryck på ett helt annat sätt än tabeller, anser han. Gunnel Henriksson betonar även hon hur starkt bilder kommunicerar. Trista tabeller och statistiska luntor kan lyftas in i en bild med hjälp av GIS-teknik och därmed bli överskådliga. Data kan kombineras och läggas på varandra, exempelvis naturmiljö över kulturmiljö och så ser man var det finns konflikter eller intressen som sammanfaller. Viktiga samband och företeelser blir tydliga. Den nya plan- och bygglagen stärker översiktsplanens strategiska roll. Den ställer krav på att den fysiska översiktsplanen i kommunerna ska stämma överens med de regionala utvecklingsplanerna. Tidigare har planerare ofta titta på det som finns innanför de egna kommunoch länsgränserna. Men det finns mycket som går över gränserna och som påverkar den fysiska planeringen: vattendrag, vägar och pendling till arbetsmarknader, exempelvis. Gunnel Henriksson och hennes kollegor har jobbat med bredden i sina bilder, i samarbete med sakkunskap. För att få fram bra fakta till de regionala bilderna gäller det att jobba med dem som kan frågeställningen, hävdar hon. Man behöver förstå den för att också se vilka underlag man behöver. REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 4

3 Pål Karlsson, Växjö kommun Inspirerats av Inspire Under projektets gång insåg man vilken mängd användbara data det finns på olika håll inom länsstyrelse, kommuner och regioner, men att den är svåråtkomlig. Den nya EU-lagstiftningen Inspire-direktivet är tänkt att underlätta sökandet av lämpliga data. Direktivet kom till för att länderna i EU vill harmonisera miljörelaterade geografiska data. Lantmäteriet har just startat Geodata-portalen, i syfte att bygga infrastruktur för geografisk data i Sverige. I portalen kan man lägga in, söka och ladda hem information. Länsstyrelserna har gått med i Geodata-portalen liksom Trafikverket och vissa kommuner. Än så länge finns en del barnsjukdomar men Pål Karlsson från Växjö kommun och Boverket tror att den kommer att bli en viktig källa för informationssökning, när fler myndigheter och kommuner slutit avtal och gått med. I en förlängning av det här projektet skulle man kunna skapa en regional plattform för planeringsunderlag inom Geodata-portalen, anser Lars Hederström. Kommuner, regioner och län skulle tillsammans kunna använda den och då få en gemensam koll på läget i regionen. En kavalkad av bilder En stor del av seminariet ägnades åt en kavalkad av regionala bilder som tagits fram i projektet. Tanken var att förmedla hur man kan arbeta med gränsöverskridande bilder för att få fram bra underlag för planering. Alla bilder finns på de deltagande länens hemsidor. Regional och lokal pendling. Pendling och stråk I den första regionala bilden berättade Lars Hederström om pendling mellan Kronoberg, Blekinge och Skåne, och även in i Jönköping, Halland och till Stockholm. Genom att skapa en översiktlig bild där flera olika parametrar läggs in, kan man dra flera slutsatser som grund för diskussioner. Pendling, befolkningstäthet, kollektivtrafik, arbetsregioner och skolor är parametrar som kan tas med för att den regionala dimensionen ska bli tydlig. Fakta i GIS-bilder, lager-på-lager, ger omedelbar insikt om hur allt hänger samman. På ett överskådligt sätt får man direktinformation om var de stora arbetsregionerna finns och hur regionens folk reser för att ta sig till jobbet. Var finns tillgång till kollektivtrafik? Var är det störst befolkningstäthet? Hur kan man bidra till att öka underlaget för kollektivtrafiken? Det är frågor för politiker att diskutera utifrån den aktuella bilden. Landsbygdsutveckling i strandnära områden, LIS. Definitioner av landsbygd Susanne Appelqvist från Gotlands länsstyrelse visar att det finns flera definitioner av begreppet landsbygd. Hon presenterar i bild de fem definitioner som Yvonne Egnér visar eventuella LIS-områden i Blekinges landsbygd. funnits med i de egna diskussionerna; den i Gotlands egen översiktsplan, landsbygdsprogrammets, OECD:s definition, SCB:s och Tillväxtverkets definitioner. Alla har olika mått på hur många människor som ska bo på en plats och vilket avstånd det ska vara dem emellan, för att platsen ska utgöra landsbygd. Det blir slutligen politikerna som ska välja vilken definition region Gotland ska använda. Att definitionerna av landsbygd skiljer sig åt är besvärande, kommenterar Lars Hederström. Bidra till landbygdsutveckling Yvonne Egnér från länsstyrelsen i Blekinge talade om LIS-områdena i sitt län. Den definition av landsbygd de valt där, utgår från länsstyrelsens landsbygdsprogram. En grundförutsättning för att LIS är ett område lämpligt för landsbygdutveckling är att där finns en potential för sådan, förklarar hon. Lämpligheten hänger ihop med vad man planerar; bostäder, friluftsliv, eller andra verksamheter. LIS är till för att stärka en ort som har nedåtgående befolkningsutveckling och dåligt underlag för service. Yvonne Egnér visar förekomsten av skolor och butiker på mindre än fem kilometers avstånd från befolkning. I Blekinge har Olofström och Karlskrona kommuner utsett LIS-områden. Blicka utanför kommungränserna! Mario Jonjic klargör därefter hur man kan fördjupa bilden när man ska utse LIS-områden på kommunal REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 5

4 De regionala bilderna om turism behöver vi jobba vidare med, förklarar Lars Hederström nivå. Genom att lägga in information om tillgången på service i bild, får man en bra överblick över tillgängligheten i kommunen. Mario Jonjic visar hur många invånare som har 15 minuters bilväg/nio kilometer, alternativt tio minuters bilväg/sex km till skolor och butiker. Bilden går utanför kommungränsen och innehåller även serviceutbudet i näraliggande kommuner, en aspekt som ofta försummas av lokala planerare och politiker. Argumentationen för LIS-områden är ofta summarisk och skulle behöva fördjupas, enligt Lars Hederström. Med ett bra faktaunderlag kan man välja att titta på flera olika parametrar. Det finns dock skäl att vara försiktig med vilka kombinationer man sätter samman, för med statistik kan man bekräfta det mesta. Det finns dock skäl att vara försiktig med vilka kombinationer man sätter samman, för med statistik kan man bekräfta det mesta. Demografiska faktorer och sociala aspekter Rolig rörlig statistik En del av projektpengarna har använts för att köpa in dataprogrammet explorer Statistics. Man hittar statistisk data inlagd i explorer på Kronobergs och Blekinge länsstyrelsers hemsida. Det är ett program som gör statistik lite roligare, förklarar Mario Jonjic och visar exempel på hur man med siffror och statistik lättare kan följa förändringar Turism Ett område som visat sig svårare att fånga in är turismen. Inom projektet gjorde man tappra försök att göra en bild som kunde visa utvecklingspotentialen för turism inom Kronbergs län. Eftersom faktaunderlagen var bristfälliga och samordningen otydlig blev det inte någon färdig bild. Även Blekinge har jobbat med turism genom att koppla ihop natur- och kulturvärden med kända besöksmål. Inte heller i Blekinge var statistiken och underlagen heltäckande. Kontentan blev att regionala bilder om turism är något man behöver utveckla och jobba vidare med. Mario Jonjic demonstrerar hur det intressanta statistikprogrammet explorer fungerar. REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 6

5 över tiden. Istället för två axlar, får man med explorer Statistics tre dimensioner. Mario lägger in befolkningsutveckling i Gotland, Karlskrona och Växjö och samtidigt hur många gamla respektive unga invånare det finns. Ett knapptryck så drar Växjö iväg som en ballong uppåt, medan Karlskrona och Visby i sina runda ringar rör sig hit och dit. Samtidigt ändrar ringarna form utifrån förändringar i invånarantal. Sociala värden En av de regionala bilderna handlar om barn- och ungdomar. Gunnel Henriksson berättar att det har varit svårt att hitta bra statistiskt underlag, men visar bilden för att lyfta fram metoden. Just sociala aspekter och barnperspektivet brukar inte få så stort utrymme i kommunernas planering, berättar hon. Bilden visar hur skolorna i länet ligger i förhållande till var barn bor, och vilket avstånd de har till busshållplatser, deras tillgång till kollektivtrafik. Kartan visar en zon på 10 minuter, och en zon på 20 minuter. I länet bor barn i åldrarna 0 19 år. Av dem har minuter till skolan. Liknande bilder med fler parametrar kan vara bra för planerare att se när de ska bygga fritidsanläggningar, skolor, utveckla kollektivtrafiken, göra kommuner attraktiva för barnfamiljer. Ett bra sätt att utnyttja GIS till analyser. Behov av havsplanering I nästa bild tar Blekinge steget ut från kusten, ut i havet. Där finns en mängd intressen att ta hänsyn till: Sjöfart, försvar, fiske, natur- och kulturvärden, turism. Kristina Stark visar en bild med många områden och intressen ovanpå och intill varandra, som sträcker sig långt utanför Blekingekusten. En havsplaneringsutredning är på remiss just nu. Havet ingår i kommunens översiktsplan, men det saknas en planering av hur havet ska nyttjas. Detta har utredningen uppmärksammat, förklarar hon. Nu förs en ny aktör in, nämligen Havsmyndigheten, som ska planera för det yttre havsområdet, och göra en statlig plan med avvägningar mellan intressen. Vi vill väcka frågan: vad vill vi med havet, förklarar Kristina Stark. Det finns planer även för havsetablerade vindkraftverk. De är omgärdade av konflikter och ännu inte utredda ett stort område för framtida bilder. I region Gotland finns olika syn på kustnära bebyggelse, förklarar Gunnar Gustafsson och Susanne Appelqvist. Kust och Hav Kustnära bebyggelse längs Gotlandskusten Inom miljöbalkens riksintressen enligt 4 kap 4 får ny fritidsbebyggelse bara komma till som komplettering. Längs Gotlandskusten finns flera sådana områden, bl a Östergarn, Fårö, Storsudret. Det pågår en ständig diskussion mellan länsstyrelse och kommun, tjänstemän och politiker om vilken syn man ska ha på det, berättar Gunnar Gustafsson, planarkitekt i region Gotland. Han visar en bild på den fritidsbebyggelse som kommit till sedan PBL:s införande Frågan är hur mycket av den som inte är kompletteringar, och som man ändå sedan byggt vidare på Håller vi oss till tanken bakom lagen, nämligen att det ska finnas en begränsad bebyggelse, eller sker det en överbebyggelse? Vi hamnar i olika läger när vi gör våra planer, förklarar han. GIS-bilden kan bli underlag för diskussion om den fortsatta utvecklingen. Kommunerna i Örebro har fått regionala framtidsråd av Fredrik Eliasson, Regionförbundet Örebro. Örebro visar vägen med regional översiktlig planering Örebro är ett av de första län som jobbat med en regional översiktlig planering. Initiativet kom från kommuncheferna i Örbro län som inte tyckte att det räckte med den regionala utvecklingsplanen utan att det behövdes ett fysiskt moment i det hela också, förklarar Fredrik Eliasson från Regionförbundet i Örebro, där han ligger bakom arbetet. REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 7

6 Översikt över årsmedelvind. Det står i nya PBL att kommunerna ska ta hänsyn till de regionala utvecklingsplanerna, RUP, när de gör sina översiktsplaner. Fast Ruparna är ofta ganska fluffiga och oprecisa, och egentligen gör alla som de vill, ändå, säger Fredrik Eliasson lite utmanande. Vi ville synliggöra hur kommunerna ska jobba för att verkligen nå RUP-målen. Arbetet skulle vara ett stöd för den översiktliga kommunala planeringen. Det slutliga materialet han presenterade för sina uppdragsgivare innehåller tre kapitel: Regionförstoring och hållbart pendlande, Hållbar ortsstruktur, Näringsoch arbetsliv. Varje område har en eller flera målbilder fram till 2030, och ett antal rekommendationer för hur en kommun eller annan aktör bör planera för att nå fram till målbilden. Fredrik fick applåder för en intressant och tankeväckande presentation som finns att ta del av på länsstyrelsens hemsida. Kavalkaden fortsätter Vindkraft En bild ger regional överblick över hur det ser ut för vindkraften i Kronobergs län. Det finns ett starkt politiskt mål: att vindkraften ska byggas ut och vi ska planera för den, förklarar Gunnel Henriksson. En helt ny vindkartering har förstärkt intresset i länet. Med hjälp av pengar från Boverket har kommunerna, i den översiktliga planeringen, kunnat peka ut lämpliga och icke lämpliga områden för vindkraft. Tack vare ett särskilt projekt har länsstyrelsen arbetat med planeringsförutsättningarna och gjort ett underlag till kommunernas planerare. I kartbilden redovisas vindförhållandena i Kronoberg. Bästa vindlägen finns i Uppvidinge, men även i Markaryd, Ljungby och Alvesta kommuner. Bilden visar också de prioriterade och utpekade vindkraftsområdena i kommunernas översiktsplaner. Energimyndigheten har också pekat ut riksintressen för vindkraft. Så fort vindkraftsintresset kom till vårt län så gjorde vi ett GIS-skikt, ett dataunderlag, där vi registrerade alla de vindkraftverk som kom in för tillståndsansökan eller samråd. Vi har också registrerat dem som byggts, förklarar Gunnel Henriksson. Just nu finns det tillståndsansökningar för omkring 200 verk. Fyra större verk är byggda, och 400 verk har kommit in till samråd. Samtidigt har försvaret börjat peka ut stoppområden kring militära flygplatser. Det är oklart vad som egentligen blir byggt. REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 8

7 Eftersom de stora verken har en stor påverkan på omgivningen är de en viktig mellankommunal fråga. Vindkraften är också ett bra exempel på när ett nationellt mål kommer i konflikt med lokala och enskilda intressen. Med Kronobergs stora intresse för vindkraftsetablering har det också vuxit fram ett starkt motstånd. Vattenförsörjningsplanen Vatten är besvärligt vid översvämningar och samtidigt ett nödvändigt livsmedel. Därför är det särskilt viktigt att ta hand om de resurser som finns. Kommunerna har faktiskt jobbat rätt lite med vatten i översiktsplanen, berättar Gunnel Henriksson. Men med nya vattenförvaltningen blir det förhoppningsvis bättre. I Kronobergs län har vattenhandläggarna på länsstyrelsen arbetat fram ett förslag till en vattenförsörjningsplan, tillsammans med kommunerna. Syftet är att visa var de viktigaste resurserna finns och vad som kan utgöra hot mot dem. Underlaget väcker flera planeringsfrågor: Vilka anläggningar lägger man inom de mer känsliga avrinningsområdena? Behövs det speciella åtgärder vid lokalisering? Vilka miljösatsningar bör man göra på vägnätet? Ska nya vattenskyddsområden bildas? Det är viktigt att ha en bra dialog med sakområdena om hur man bättre kan föra in deras underlag till den fysiska planeringen. Då gör man det mera tillgängligt och förståeligt för planerarna, förtydligar Gunnel Henriksson. Hela Mörrumsån Nästa bild visar Mörrumsåns avrinningsområde. Ån utgör exempel på vattendirektivets klassificering av kvaliteten på vattenförekomster. Bilden belyser det som kallas miljökvalitetsnormer för vatten, något som måste hanteras i den fysiska planeringen. Mörrumsåns avrinningsområde från Jönköpings län, sträcker sig genom Kronoberg och ner i Blekinge. De större sjöarna och vattendragen i systemet har fått färg efter klassningen i miljökvalitetsnormen från bra till dålig, från blått till rött. Bilden visar var det förekommer övergödning. Vi har lagt på information om markanvändningen för att se hur mycket öppen mark, jordbruksmark, som skulle kunna bidra till ytterligare påverkan, förklarar Gunnel Henriksson. Även aspekten befolkningstäthet finns med. Var bor folk, vad finns det för åtgärder för enskilda avlopp mot bakgrund av statusen på sjön? Även parametern kom- Översikt över värdefulla vattenresurser i Kronobergs län REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 9

8 munalt avlopp skulle kunna finnas med i bilden liksom översvämningskänsliga områden. Risk för översvämning? Sedan visas en övergripande karta över Blekinge och Kronobergs län. Där syns Lagan, Helge å, Mörrumsån och Lyckebyåns översvämningskartering vid hundraårsflödet. Utmärkta är miljöförorenade områden och dammar inom avrinningsområden som skulle beröras av en översvämning. Mörrumsån i Blekinge Vidare presenterade Blekinge län en detaljerad karta över avrinningsområdet vid Mörrumsåns nedre del. Ett vatten med god status idag. Här finns en hel mängd aspekter som kan ha påverkan framöver, förklarar Kristina Stark: Ett stort antal enskilda avlopp, potentiellt förorenade områden, reningsverk. Sådant är viktigt att ha med sig när man ska planera för nya bostäder. Allt som finns längre upp i sjösystemet i Kronoberg och Jönköping får effekt hela vägen ner. Det mellankommunala- och regionala samarbetet är viktigt. Jag tror att användning av metoden kommer att öka. Det är nödvändigt för att klara av en planering med fler och fler faktorer och intressen. Arbetet går vidare Lars Hederström avslutar dagen genom att förklara att slutpunkten på projektet blir avstamp för något nytt. Jag tror att användning av metoden kommer att öka. Det är nödvändigt för att klara av en planering med fler och fler faktorer och intressen. Eftersom de flesta underlagen är tvärsektoriella blir det lättare att se olika intressen på en och samma gång och föra samtal kring dem och eventuella konflikter. Han hoppas mycket på en utveckling av den regionala geodata-plattformen. Den blir en utgångspunkt för dialog och ett verktyg för kommuner, län och regioner. Med hjälp av plattformen kommer alla att ha samma bild av läget och därmed samma förutsättningar. REFERAT OCH FOTO Anneli Wirdenäs Kristina Stark, Länstyrelsen Blekinge. Stigande havsnivåer Allra sista bilden visar ett utsnitt från låglänta Sölvesborgs kommun. I den ser man olika nivåer över havsnivån, från mindre än en meter till fem meter över. Ingen vet riktigt hur mycket havsnivån kan stiga, och vad det skulle få för konsekvenser. Men ihop med olika scenarier kan man i bild beskriva förväntade händelser. Man ser då vilka områden, byggnader och infrastruktur som skulle hamna under vatten, beroende på hur mycket man skriver in bilden att havsnivån stiger. BRA ATT VETA Pilotprojektet Regionala bilder har varit ett samarbete mellan länsstyrelserna i Kronobergs län, Gotland och Blekinge, deras regioner och kommuner. Projektets rapport och de framtagna regionala kartbilderna kommer att presenteras på de deltagande länsstyrelsernas hemsidor. På startsidan klickar man på Samhällsplanering&Kulturmiljö, planfrågor. Där söker man sig fram till Projekt Regionala bilder och klickbara kartor. REGIONALA BILDER MED DIGITALA VERKTYG 10