Ordförklaringar. Trafikorganisatör den som organiserar trafiken på myndighetens uppdrag, i detta fall Värmlandstrafik.

Transkript

1 Affärsplan 2014

2 Ordförklaringar Allmän trafikplikt ett offentligt serviceåtagande. Den regionala kollektivtrafikmyndigheten beslutar om allmän trafikplikt, det vill säga den regionala kollektivtrafik som samhället tänker ta ekonomiskt ansvar för och teckna avtal om. RKM regional kollektivtrafikmyndighet. I vårt län är det Region Värmland som är myndigheten. Inom regionen finns också en särskild kollektivtrafiknämnd. Trafikorganisatör den som organiserar trafiken på myndighetens uppdrag, i detta fall Värmlandstrafik. Trafikföretag de samarbetspartners som kör trafiken enligt upphandlat uppdrag. Affärsplan 2014 Värmlandstrafik AB Organisationsnummer Tryck: Lenanders Kontakt med Värmlandstrafik Huvudkontoret Värmlandstrafik Tallbacksvägen Munkfors Växel: Fax: Karlstadskontoret Värmlandstrafik Lagergrens gata Karlstad Växel: Fax: Kundcenter Karlstads busstation Värmlandstrafik kundcenter Drottninggatan Karlstad Kundcenter Centralsjukhuset Värmlandstrafik kundcenter Rosenborgsgatan Karlstad Växel:

3 Innehåll Nulägesanalys 5 Bakgrund Sammanfattning En fortsatt ökning av resandet Ändrad organisation Upphandlingarna ska avslutas och planering inför trafikstart genomföras Introduktion av realtidssystem Värmlandstrafik ska forma en ny roll i fråga om depåer Infrastruktur, planering, avtal och finansiering Värmlandstrafiks långsiktiga finansiering ska beslutas och handlingsplanen förankras Strategiska beslut om framtida EU-finansiering Statistikfunktionen behöver uppgraderas och våra kundcenter moderniseras Risker och konsekvenser för personalen av förändringar som beskrivs i nulägesanalysen Bakgrund och syfte 9 Affärsplan Grunder Organisation Arbetsformer Processer Affärsidé och vision Ledningspolicy Miljöaspekter och miljömål Värderingar Framgångsfaktorer Allmänna framgångsfaktorer Medarbetarnas utveckling och delaktighet Styrande dokument 12 EU:s dokument på persontransportområdet Transportpolitiska mål Trafikförsörjningsprogram Affärsplan Aktivitetsplan Styrelsens definition av Värmlandstrafiks arbete 15 Regional utveckling Ekonomisk hållbar utveckling Socialt hållbar utveckling Miljömässigt hållbar utveckling Huvuduppgifter 16 Samordna gemensamma persontransportbehov Öka länets tillgänglighet till storstadsområden Utvidga arbetsmarknaden Mål 17 Forskning och utveckling 18 Kvalitetsutveckling Ekonomi 19 Ägarbidrag Priser och resandeutveckling Kundperspektiv 21 Kundsamverkan Grafisk profil Lättare att köpa biljetter och kort Trafikutveckling 22 Linjestruktur Tågtrafiken Regional busstrafik Särskild kollektivtrafik servicetrafik Infrastruktur 25 Busstationen Karlstad Resecentrum, tågstationer, busstationer, bytespunkter och pendlarhållplatser Tågtrafikens framkomlighet Användbarhet för funktionshindrade, regelverk och tidplan Kvalitet, framkomlighet och trafiksäkerhet 27 Verksamhetsstyrning av entreprenader Fordonskontroll Trafikledning Internet ombord Systemutveckling och strategi Miljö och marknad handlingsprogram för framtiden 28 Bilagor: 30 Värmlandstrafiks budget för 2013 Värmlandstrafiks organisation Mål och mått bifogas inte. Leverantörsförteckning bifogas inte. Priser och produkter bifogas inte. Linjekarta och förteckning bifogas inte.

4 4

5 Nulägesanalys Bakgrund Värmlandstrafik är certifierat enligt ISO 9001och Certifieringens främsta syfte är att kvalitetssäkra de aktiviteter inom företaget som innebär leverans mot kund och att skapa ett systematiskt förhållningssätt till ständigt förbättringsarbete. Eftersom Värmlandstrafik upphandlar all trafik, innebär det att kundsamverkan är ett av flera områden som måste byggas gemensamt med upphandlade trafikföretag. Samma synsätt gäller för aktiviteter inom bolagets verksamhet som har effekter på miljön. Organisationen ses över kontinuerligt och anpassas till de förutsättningar verksamheten har. Den nya kollektivtrafiklagen har verkat ett par år nu och redan diskuteras ytterligare lagändringar, framförallt de delar som handlar om specialformer inom kollektivtrafiken och en, i dagsläget, splittrad lagstiftning. Under 2013 har Värmlandstrafik genomfört upphandling av linjetrafik buss och upphandling av separat skoltrafik i 13 kommuner. Parallellt har bolaget utarbetat en handlingsplan för perioden med ekonomisk analys för perioden fram till 2020: Bana väg för framtiden. Handlingsplanen är underlag för beslut om ägarbidragens del av den långsiktiga finansieringen av Värmlandstrafik. Sammanfattning 2014 står Värmlandstrafik inför följande utmaningar i verksamheten: En fortsatt ökning av resandet Ändrad organisation för ekonomisk kontroll och redovisning Upphandlingarna ska avslutas och planering inför trafikstart genomföras Introduktion av realtidssystem Värmlandstrafik ska forma en ny roll i fråga om depåer Infrastruktur, planering, avtal och finansiering Värmlandstrafiks långsiktiga finansiering ska beslutas och handlingsplanen förankras Strategiska beslut om framtida EU-finansiering Statistikfunktionen behöver uppgraderas och våra kundcenter moderniseras En fortsatt ökning av resandet Ett ökat resande är ett delmål på vägen mot en fördubblad marknadsandel, som i sin tur är en del av vägen mot ett långsiktigt hållbart samhälle och en kollektivtrafik med kunden i fokus. Ändrad organisation Av den organisationsförändring som genomfördes per årsskiftet 2011/2012 kvarstår ändringar inom området ekonomisk kontroll och redovisning. Kvarstår gör också en mer långsiktig syn på trafikplanering och kompetensförsörjning inom området, liksom gränssnitt mot våra samarbetspartners i trafiken. Det begränsade ekonomiska utrymmet och effekterna av upphandlingen innebär både gränsdragnings- och förändringsbehov. Samtliga dessa faktorer är kritiska i förhållande till kund. Upphandlingarna ska avslutas och planering inför trafikstart genomföras Kvalitets- och miljöledning: Organisationen är nu anpassad för löpande arbete med kvalitets- och miljöledning och kvalitetsutveckling inom alla trafikslag. Antalet trafikföretag har minskat successivt, något som är en förutsättning för utveckling mot en tydlig struktur i kvalitets- och miljöledningsarbetet. Fortfarande dras stora delar av branschen med lönsamhetsproblem som försvårar och försenar processen. Kundsamverkan: De styrande begreppen i kvalitetsledningssystemet är: Helt och rent fordon Avgång i rätt tid Ett bra bemötande En trygg och säker resa Korrekt information vid störning Varumärket Värmlandstrafik De fem första punkterna är baserade på samverkan med och önskemål från våra kunder och styr både kundernas och allmänhetens uppfattning om varumärket Värmlandstrafik. Benchmarking mot övriga landet och branschen sker genom Kollektivtrafikbarometern. Den ger också indikationer om utvecklingen över längre tidsperioder och är den enda undersökning som för närvarande riktas mot allmänheten. Utöver Kollektivtrafikbarometern, använder Värmlandstrafik sina egna och trafikföretagens kundundersökningar ombord, som grund för uppföljning och förbättringsåtgärder. Detta 5

6 Nulägesanalys 6 sätt att arbeta ställer höga krav på medvetenhet om de olika delarnas betydelse. Det är dessutom arbetskrävande, men ger också tydliga avtryck i Nöjd kund-index, NKI. Kundärendehanteringsprogrammet Boomerang och forumet för diskussion på vår webbplats utgör viktiga inslag i vår kundsamverkan och som underlag för beslut. Fordon, drivmedel och depåer: På fordonsområdet har det under senare år skett en dramatisk förbättring av kvalitet. Detta gäller både tågtrafik, linjetrafik med buss, separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik med både buss och personbilsregistrerade fordon. Stegen mot ett minskat beroende av fossila bränslen har börjat tas och effekterna av förnyad fordonspark, Gröna resan (Nobina) och biodiesel (Nobina) på emissioner från trafiken är goda. Den genomförda upphandlingen kommer att leda till ökad klarhet om framtida steg och kostnader, för att ytterligare minska beroendet av fossila bränslen och emissionerna från trafiken. Trafikövervakning, trafikledning och trafikupplysning: Ny teknik, färre aktörer i trafiken och nya gränssnitt ger möjlighet till en bättre överblick och styrning av trafiken, till nytta för kunderna, främst i samband med styrning. Nya gränssnitt påverkar vår egen organisation och de förändringarna måste integreras i planeringen för ny trafikstart. I det kommande trafikavtalet är de tidigare servicelinjerna integrerade i all linjetrafik, med hjälp av en homogen fordonstyp, vilket kräver en mera aktiv planering och styrning av sjukresornas och länsfärdtjänstens logistik, vid resor inom ordinarie linjetrafik. Trafikstart för nya avtal inom linje- och skoltrafiken: Trafikstarten planeras ske vid tidtabellsskiftet i december Introduktion av realtidssystem Med det nya biljettsystemet som introducerades 2012, skapades förutsättningarna för ett realtidssystem. Nu har övriga system uppgraderats och tiden börjar bli mogen att presentera systemet mot kund, genom teknisk utrustning på strategiska platser i trafiken. Utbyggnaden kommer att pågå under flera år. Systemet är en viktig byggsten för att förbättra vår störningsinformation mot kund. Korrekt information i samband med störning är ett av våra målområden i kvalitetssystemet. Värmlandstrafik ska forma en ny roll i fråga om depåer Genom köpet av fastighetsbolaget Gångjärnet AB, depån på Våxnäs i Karlstad, säkrar Värmlandstrafik en strategiskt viktig resurs i kollektivtrafiken. Genom markköp i Kristinehamn säkras möjligheten att genomföra en nödvändig upprustning av depåfunktionen i Kristinehamn. Genom att överta hyresavtalet för depån i Arvika har bolaget säkrat ytterligare en viktig resurs, som med tiden kommer att ersättas av en ny anläggning. Sedan tidigare har tågverkstaden i Kristinehamn säkrats genom långsiktig (2033) option. Fler platser i länet kräver lösningar på depåområdet. Långsiktighet och pragmatiska lösningar kommer att prägla Värmlandstrafiks arbete inom området. Depåer och verkstäder av god kvalitet är en förutsättning för utveckling av trafiken och av stor betydelse för att utveckla ett annat av våra målområden i kvalitetssystemet Helt och rent fordon. Infrastruktur, planering, avtal och finansiering Handlingsplanen Bana väg för framtiden är betydelsefull för påverkan av Trafikverkets kort- och långsiktiga planering av investeringar, och kan utgöra värdefulla underlag för Region Värmlands ställningstaganden i samma frågor. För att effektivisera processen behöver Värmlandstrafik ta en mer aktiv roll, framförallt i relation till kommunerna och genom tidiga avtal, förankrade hos Trafikverket och Region Värmland, klara ut ansvarsfördelning och finansiering av mindre infrastrukturåtgärder. Utan planer för trafikutveckling är planer för förbättrad infrastruktur väsentligt försvagade. Projektet FullKoll, som drivits 2010 till 2012, har genererat investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur om cirka 55 miljoner kronor, inklusive kommunal medfinansiering. Nu genomförs ett FullKoll 2 som har förutsättningar att skapa investeringar om ytterligare cirka 25 miljoner kronor, med samma arbetsformer. I arbetet med att öka kollektivtrafikens trafiksäkerhet, komfort, tillgänglighet och användbarhet för kund, är detta väsentliga framgångar. Värmlandstrafiks långsiktiga finansiering ska beslutas och handlingsplanen förankras Handlingsplanen Bana väg för framtiden är samtidigt ett beslutsunderlag om kollektivtrafikens långsiktiga finansiering och en plan för utveckling av trafiken på bana och på väg. En förbättring av Värmlandstrafiks erbjudande till kund. Ett tydligt beslut om trafikens långsik-

7 UPPDRAGSGIVARE TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM TRAFIKPLIKT Nulägesanalys TRAFIKORGANISATÖR OCH BESTÄLLARE INFRASTRUKTURFÖRVALTARE FORDONSÄGARE TÅG VARUMÄRKE Regional kollektivtrafikmyndighet LEVERANTÖR FORDONSÄGARE BUSS, BIL I VISSA FALL INNEHAVARE KONCESSION TOTALT CIRKA 40 STYCKEN Värmlandstrafik AB Trafikföretag Figur 1. Rollfördelning inom kollektivtrafiken tiga utveckling och finansiering ger tyngd åt kraven om en utvecklad infrastuktur och blir en viktig diskussion om prioriteringar i den regionala utvecklingen. Kunskapsuppbyggnad om handlingsplanen och om viktigt nationellt och internationellt arbete som påverkar kollektivtrafikens förutsättningar, blir betydelsefullt under Strategiska beslut om framtida EUfinansiering Under hösten 2014 kommer sannolikt utlysningar till kommande program inom EU. De olika programmen är viktiga finansieringskällor för Värmlandstrafiks utvecklingsarbete. De strategiska besluten om vad, hur, när och med vem?, behöver fattas under första halvåret Finansiering av utvecklingsarbete via EU:s olika program har stor betydelse för Värmlandstrafiks förutsättningar att delta i och påverka kollektivtrafikens roll som verktyg för regional utveckling och aktiv kundsamverkan. Statistikfunktionen behöver uppgraderas och våra kundcenter moderniseras Framförallt vill vi förstärka den del som handlar om slutsatser från statistiken, som underlag för beslut om åtgärder i trafiken. Det nya biljettsystemet underlättar utvecklingen inom statistikområdet. Former för extern redovisning av statistik behöver fastställas och genomföras. Kan vi skapa Sveriges bästa kundcenter? För många kunder är vårt kundcenter vid busstationen i Karlstad och vid Centralsjukhuset Värmlandstrafiks ansikte utåt. Värmlandstrafik tror på en fortsatt satsning och förnyelse för att möta framtidens kunder och behov. Den fysiska miljön har förbättrats avsevärt för både resenärer, förare och vår egen personal, genom stora insatser under en följd av år. Nu är det dags att utveckla innehållet i våra kundcenter. Risker och konsekvenser för personalen av förändringar som beskrivs i nulägesanalysen I samband med att åtgärder genomförs föreligger vanligtvis inga risker eller konsekvenser för arbetsmiljön utöver vad som normalt följer av omvärldsförändringar och anpassningar för att möta dessa. Under 2014 är dock påfrestningarna större än vanligt, eftersom nya trafikavtal kräver ifrågasättande och analys av hur gränsdragningen mot våra samarbetspartners ska se ut. I vissa delar påverkar detta vår egen organisation. Arbetsmiljön i företaget håller mycket hög klass och verktyg och rutiner för att hantera eventuella brister som kan uppstå, har ytterligare förstärkts under Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Värmlandstrafik är baserat på följande återkommande aktiviteter: Medarbetarundersökning Hälsokontroll via Företagshälsovården Skyddsronder, skyddskommitté och samverkansorgan Upprättande och uppdatering av rutiner i personalfrågor Medarbetarsamtal och lönesamtal Förbättringsarbete baserat på erfarenheter av ovanstående. 7

8 8

9 Bakgrund och syfte Affärsplan Värmlandstrafiks affärsplan är ett årligt dokument, vars främsta syfte är att beskriva genomförandet av det fleråriga trafikförsörjningsprogrammet. De styrande dokumentens förhållande till varandra och vem som beslutar vad framgår av figur 5 på sidan 13. Affärsplanen är styrelsens dokument och innehåller de mål styrelsen vill sätta för verksamheten. Styrande dokument är den ena förutsättningen för att ta ut rätt kompassriktning. Den löpande styrningen är förutsättningen för att hålla riktningen över tid och genom debatter om kollektivtrafikens roll, uppgifter och organisation. Den löpande styrningen kan beskrivas under tre delrubriker: organisation, arbetsformer och processer. Grunder Värmlandstrafik ägs av Region Värmland som är ett samverkansorgan (kommunalförbund) inom den geografiska gränsen Värmlands län. Ägarens ansvarstagande för bolaget och styrningen av bolaget uttrycks i ett samverkansavtal, delegation och trafikförsörjningsprogram. Värmlandstrafiks verksamhet är en beställarfunktion, trafikorganisatör, för att bedriva kollektivtrafik i olika former på väg och järnväg. Därutöver har bolaget viss utredningsverksamhet för färdtjänsttillstånd på uppdrag av kommunerna och bedriver beställningscentral för den särskilda kollektivtrafiken på uppdrag av landstinget och kommunerna. Kollektivtrafiken kan indelas i linjetrafik med tåg, linjetrafik med buss, anropsstyrd linjetrafik, färdtjänst, patientresor, kommunal servicetrafik och separat skoltrafik. All verksamhet omgärdas av speciallagstiftningar. Den för bolaget mest betydelsefulla lagen är kollektivtrafiklagen. Trafiken bedrivs med hjälp av upphandlade trafikföretag, samarbetspartners som utför trafiken inom ramen för tjänstekoncession, brutto- eller nettoavtal. Inom tågtrafiken är vi till följd av de långa avskrivningstiderna fordonsägare, medan vi i vägtrafiken upphandlar trafik inklusive fordon. Därutöver upphandlar bolaget konsulttjänster och övrig tjänste- och materialförsörjning. Upphandlingen inom bolagets verksamhet styrs av lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) och bolagets upphandlingspolicy. Våra kunder är resenärerna, medan vår ägare fungerar som uppdragsgivare och betydande finansiär av trafiken, i den del kostnaden inte täcks av priser mot kund. Organisation Organisationen beskriver beslutsgången inom företaget och är nära kopplad till den enskilda anställdas avtal med företaget om villkor, ansvar och befogenheter. Linjechefernas roll är resultatansvar, personalansvar, arbetsmiljöansvar och informationsansvar. Varje medarbetare har ett anställningsavtal som klargör ställning i organisationen, närmaste chef, huvudsakliga ansvarsområden samt en definition av vilka befogenheter som följer av ansvaret. Därutöver regleras de villkor som är förenade med tjänsten. Varje del av organisationen har löpande informationsmöten samt årliga medarbetar- och lönesamtal. Vd har information för all personal 9

10 Bakgrund och syfte Ledningssystem Figur 2. Värmlandstrafiks processkarta. Värmlandstrafiks affärsidé Figur Ledning Trafikutveckling Trafikplanering Trafikstyrning Ekonomiförsörjning Tillståndsbedömning Värmlandstrafiks vision Figur år > 3 år Löpande Infrastrukturförsörjning Information och marknad Teknisk försörjning Upphandling Värmlandstrafik utvecklar de gemensamma resor du behöver prisvärda, trygga och miljövänliga. Vi gör Värmland tillgängligare! Genom ständig förbättring blir Värmlandstrafik ett enkelt och självklart alternativ för dina resor. I värmlänningens plånbok kommer det att finnas både Värmlandskort och körkort. i anslutning till styrelsemöten. Företagsledningen samlas två gånger i månaden. Den består av samtliga linjechefer och vd. Arbetsformer Arbetsformerna kan indelas i processarbete, det vill säga löpande arbete med återkommande arbetsuppgifter med kunden i centrum och projektarbete, det vill säga utvecklingsarbete av tidsbegränsat slag, ofta över både organisations- och företagsgränser. Därutöver arbetar företaget också med forsknings- och utvecklingsarbete, som till skillnad från de övriga arbetsformerna tar sikte på framtiden och nya svar på framtidens utmaningar, som så småningom kan arbetas in i de styrande dokumenten och i arbetsformerna. Processer Processkartan beskriver hur olika aktiviteter bedrivs och hanteras, med utgångspunkt i kundens krav och behov. Processerna indelas i huvudprocesser och stödjande processer. I figur 2 har vi identifierat verksamhetens huvudprocesser. Processägarnas ansvar är att beskriva processerna, formulera mål för dem och tillsammans med linjecheferna planera resurser för processarbetet. Internrevision, processmöten, arbetsgrupp för hantering av avvikelser och förbättringsförslag samt ledningens genomgång är etablerade begrepp som hanterar ett ständigt pågående förbättringsarbete. Affärsidé och vision Värmlandstrafiks affärsidé (figur 3), vision (figur 4) och ledningspolicy har utarbetats i samråd med all personal och företagets styrelse. Ledningspolicy Värmlandstrafik ska genom målstyrt utvecklingsarbete, engagerad personal och aktivt samarbete med upphandlade samarbetspartners bedriva ett kontinuerligt förbättringsarbete för att utveckla upplevd kvalitet hos kund, kombinerat med en minskad miljöbelastning. Genom att agera som en kvalitets- och miljömedveten beställare av persontransporter ska vi kontinuerligt föra en dialog med kunder, samarbetspartners och ägare om vikten av ett löpande kvalitetsutvecklingsarbete som tar

11 stor hänsyn till kostnadseffektivitet och goda miljöeffekter. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för gällande lagar och föreskrifter. Miljöaspekter och miljömål 1. Minskad användning av fossila bränslen i beställd trafik Mål: Förbrukningen av fossila bränslen i den allmänna kollektivtrafiken ska minska med 30 procent inom utgången av 2015 och med 60 procent inom utgången av Utgångspunkten är 2008 års förbrukning i relation till utförd produktion. 2. Resepolicy för offentlig sektor Mål: Värmlandstrafik ska verka för att samtliga kommuner och Landstinget i Värmland år 2015 har en antagen resepolicy för anställd personal och förtroendevalda, som stödjer Värmlandstrafiks marknadsmål och därmed bidrar till minskad miljöbelastning. 3. Prissättning och regler för kommunernas färdtjänst och Landstinget i Värmlands patientresor Mål: Värmlandstrafik ska verka för att samtliga kommuner och Landstinget i Värmland år 2015 har anslutit sig till gemensam prissättning och regelverk, som stödjer Värmlandstrafiks marknadsmål och därmed bidrar till minskad miljöbelastning och lägre kostnadsbelastning för samhället. Värderingar Värderingar styr våra tankar och handlingar. Ett företag kan inte göra anspråk på att ändra individers värderingar, men tillsammans kan man träna på att skilja på privatpersonens intressen och rollen som anställd i en organisation, där det gäller att lösa organisationens behov i första hand. Tillsammans med personalen har företagsledningen i en sådan diskussion fastställt vilka värderingar som ska gälla inom företaget och prägla samarbetet inom företaget: Respekt för varandra. Förtroende för varandra. Omtanke om varandra. Vilja till rak och öppen kommunikation med varandra. Fokusering på kunder och verksamhet. Framgångsfaktorer Företagsledningen har dels själv och dels i diskussioner med personalen försökt identifiera vilka faktorerna är för att bli ett ännu mer framgångsrikt företag. Framgångsfaktorerna kan indelas i allmänna och interna. De interna hanteras i de interna handlingsplanerna. Allmänna framgångsfaktorer Kundorientering. God ekonomi Ett gott ledarskap Bra information Kvalitet Delaktighet En god ägardialog Tydlig organisation och struktur Utvecklingsprofil Utveckling för företag och anställda. Medarbetarnas utveckling och delaktighet Företaget använder medarbetarenkäter som utförs av en extern leverantör, som grund för utveckling av en långsiktig plan för medarbetarnas trivsel och engagemang i verksamheten. Enkäten ska spegla medarbetarnas uppfattning om varumärket Värmlandstrafik, arbetsmiljön och ledarskapet inom företaget. Ett bra informationsflöde har stor betydelse för känslan av delaktighet. All personal informeras av vd inför styrelsemöten. För avdelningsmöten och medarbetarsamtal finns standardiserade dagordningar. På intranätet Insidan läggs alla väsentliga dokument ut för att vara tillgängliga för alla medarbetare. Det sistnämnda innebär att företaget också lägger ett ansvar på medarbetarna att aktivt söka information. 11

12 Styrande dokument EU:s dokument på persontransportområdet 12 EU har bland annat antagit följande dokument på persontransportområdet, som är styrande för svensk lagstiftning: kollektivtrafikförordningen, järnvägsförordningen, vitbok om transporter och miljö. Transportpolitiska mål Riksdagen har fastställt följande transportpolitiska mål. Det övergripande målet för transportpolitiken är enligt riksdagens beslut den 2 juni 1998 att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta övergripande mål är förtydligat i två delmål: Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. Preciseringar av funktions- och hänsynsmål För att uppfylla funktionsmålet och hänsynsmålet gäller följande preciseringar: Funktionsmål Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle.

13 Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Hänsynsmål Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåttrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransportområdet och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Trafikförsörjningsprogram RKM fastställer trafikförsörjningsprogram inklusive ekonomiska ramar för verksamheten, som beskriver ambitioner och principer för verksamhetens utveckling. Affärsplan Bolagets styrelse fastställer årligen en affärsplan, vars syfte är att successivt genomföra de ambitioner som anges i trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammets genomförande behandlas genom redovisning av affärsplanen till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, RKM. Styrande dokument Figur 5. EU-förordningar Transportpolitiska mål Samverkansavtal Bolagsordning Trafikförsörjningsprogram Affärsplan Beslutas av EU Beslutas av riksdagen Beslutas av kommunerna och landstinget Beslutas av regionala kollektivtrafikmyndigheten Beslutas av styrelsen för ett kalenderår Aktivitetsplan Årlig aktivitetsplan fastställs av företagsledningen. Målen formuleras inom ledningsprocessen och aktiviteterna ska driva utvecklingen mot måluppfyllelse. Mätning sker genom styrtal och nyckeltal. Aktivitetsplan Beslutas av företagsledningen för ett kalenderår 13

14 14

15 Styrelsens definition av Värmlandstrafiks arbete Regional utveckling Det övergripande, långsiktigt prioriterade syftet med Värmlandstrafik är regional utveckling. En regional utveckling som ger ökad skattekraft och förbättrade förutsättningar för regionens framtid. Värmlandstrafik är ett verktyg för regional utveckling, ett verktyg som styrs av vår ägare. Värmlandstrafik är sannolikt det enda verktyget, vars beslut ligger helt i händerna på lokala och regionala beslutsfattare. Vad vill Värmlandstrafik göra av denna funktion? Värmlandstrafik vill medverka till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Ekonomiskt hållbar utveckling Genom att vi förenklar resandet och förkortar restiderna mellan regionens olika delar, ökas möjligheterna till arbetspendling över ett större område. De lokala arbetsmarknadsområdena kan därigenom vidgas och så småningom läggas samman. Som ett sammanhållet lokalt arbetsmarknadsområde har Värmland bättre förutsättningar att klara strukturella förändringar inom näringslivet och att vara bas för utveckling av nya verksamheter och företag i internationell konkurrens. Socialt hållbar utveckling Genom att förbättra och förenkla den samlade kollektivtrafiken, så att alla medborgare, oavsett bostadsort, ålder, bilinnehav eller funktionshinder, får tillgång till alla funktioner som krävs för utbildning, arbete, sociala kontakter, vardagsrutiner och en rik fritid, bidrar vi till en socialt hållbar utveckling, med minskade motsättningar och förstärkt sammanhållning. Miljömässigt hållbar utveckling Att utveckla kollektivtrafiken är att utveckla ett system, som jämfört med andra transportsystem, är mer energieffektivt, mer trafiksäkert, hushåller bättre med ändliga naturresurser och har bättre miljöprestanda. Genom att besluten ligger i vår ägares händer kan också ett redan bra miljöalternativ, med riktade insatser, göras ännu bättre. 15

16 Huvuduppgifter 16 Samordna gemensamma persontransportbehov Värmlandstrafiks ambition ska vara att ha den kompetens som krävs för att möta ägarens behov av samordning, upphandling, administration och andra åtgärder, som rör persontransportbehov som helt eller delvis finansieras av samhället. (Undantaget är räddningsinsatser som samordnas inom räddningstjänsten, med den specialkompetens som finns uppbyggd där). Syftet är att alltid eftersträva den mest kostnadseffektiva lösningen, inom ramen för tillgängliga resurser. Ambitionen bör vara att all trafik, enligt ovanstående definition, betraktas som en systematisk del av kollektivtrafiken, med ett gemensamt system för prissättning, information och design. Den andra deluppgiften inom detta område är att upprätthålla en fungerande konkurrens inom en fungerande marknad för entreprenörer inom tåg-, buss- och taxibranscherna. En marknad där entreprenörerna är medvetna om att det dagligen krävs ett gott bemötande, ett gott intryck, en god kvalitet och en hög trafiksäkerhet. I 2013 års nivå satsas årligen i storleksordningen 900 miljoner kronor i skattemedel på persontransporter inom Värmlands län. 15 tågsätt, cirka 450 bussar och cirka 200 mindre fordon är dagligen sysselsatta i systemet. Det är en synnerligen angelägen uppgift att göra hela systemet tydligt, lättillgängligt och effektivt. För att åstadkomma detta krävs en mycket stark och medveten uppbackning av vår ägare. Öka länets tillgänglighet till storstadsområden Syftet med denna huvuduppgift är att öka länets attraktivitet i etablerings- och bostadsperspektiv, samt att underlätta tillvaron för alla som av olika anledningar har behov av att besöka storstadsregionerna. Storstadsregioner av intresse är Stockholm, Oslo och Göteborg. Rangordningen är sannolikt olika beroende på var i länet man befinner sig, men intresset torde vara lika stort för alla tre, oavsett hur framtida administrativa regioner kan komma att utformas. Medlet för att åstadkomma förbättringen är tågtrafik, egen eller i samarbete med andra. Utvidga arbetsmarknaden Syftet är att förstora området inom vilket det ska vara möjligt att bo och arbeta, liksom att transportera sig mellan bostad och arbetsplats, med kollektiva färdmedel. I ett geografiskt område som Värmland kan aldrig kollektivtrafiken ersätta bilen. Däremot bör kollektivtrafiken vara ett realistiskt alternativ om man bor i någon av länets större orter och har någorlunda fasta arbetsförhållanden. Som arbetspendling bör även resor till och från gymnasieskola och universitet betraktas. Pendlingsbehoven bör kunna tillgodoses i första hand in mot Karlstad och i andra hand ut från Karlstad. I tredje hand bör Värmlandstrafik även kunna tillgodose pendlingsbehov mellan andra större orter i länet, där inte Karlstad ingår i reserelationen, men där bedömningen är att det finns ett underlag för dagliga kollektiva transporter. Långsiktigt bör arbetet med regionens tillgänglighet skapa pendlingsmöjligheter till andra regioncentra, där Örebro med sitt begränsade geografiska avstånd från Karlstad och östra Värmland, bör ha hög prioritet. På samma sätt har vi ett organiserat samarbete med busstrafiken på andra sidan gränsen mot Norge, på väg 61 och hittills på E18 som skapar goda pendlingsmöjligheter över gränsen till och från Kongsvinger respektive Örje, även om finansieringsfrågorna för trafik på norsk sida i stor utsträckning är olösta. I den fortsatta utvecklingen av Norgetrafiken beaktas möjligheterna till arbetspendling, även med tåg, till Kongsvinger i första hand, medan det för boende i västra Värmland är viktigt med pendlingsmöjligheter även till/från Osloregionen.

17 Mål Företaget ska successivt skapa former för redovisning av hur verksamheten närmar sig de transportpolitiska målen och hur vi uppfyller, av ägare och styrelse, definierade huvuduppgifter och mål. Vi måste också öka ansträngningarna att få förståelse för behovet av mycket långsiktiga förhållningssätt. I övrigt begränsar vi målen till de mål styrelsen vill att företagsledningen ska prioritera i den löpande styrningen av verksamheten och som ska följas upp och redovisas i offentliga handlingar. För att ge styrelsen bättre möjligheter att styra verksamheten med utgångspunkter i ekonomi och marknad har följande mål fastställts för 2014: Eget kapital: 50 procent av balansomslutningen. Resultat: 1 procent av totala intäkter. Likviditet: 1,0 x kortfristiga skulder. Marknadsandel: 13 procent av totalt resande. NöjdKundIndex: 80 procent av resande. Ambitionen är att ha ett långsiktigt beslut om ägarbidrag som både möjliggör ett fullföljande av trafikutbyggnaden i programmet och en resultatnivå som når målet. Långsiktiga mål om självfinansieringsgrad, marknadsandel och minskning av andel fossila bränslen har förts in i trafikförsörjningsprogrammet. Värmlandstrafik har en modell för mål och mått för hela verksamheten som binder samman riksdagens transportpolitiska mål med trafikförsörjningsprogrammet, affärsplanen och den interna aktivitetsplanen. Medarbetarnas kunskap om företagets mål och kopplingen till enskilda mål ska stärkas genom att löpande redovisa mål för ökat resande, nöjda kunder samt innehåll i styrande dokument, på informationsmöten, avdelningsmöten och i medarbetarsamtal. För 2014 bedömer företagsledningen att de ekonomiska målen blir svåra att nå och att korrigerande åtgärder som påverkar även 2015 och 2016 är nödvändiga. 17

18 Forskning och utveckling Samarbetet med Karlstads Universitet fortsätter, främst genom partnerskap i SAMOT. Projektet R3 som avslutades vid utgången av 2010 har lett till en fortsättning med bredare förankring i branschen. Än så länge under arbetsnamnet Service Innovation Team. Namnet tar fasta på att innovationstakten behöver öka inom kollektivtrafiken, som ett led i fördubblingsarbetet. Innovation är lika viktigt inom tjänstesektorn som inom industrisektorn. Ambitionen är att tillsammans med andra aktörer i branschen rekrytera ett tiotal doktorander som kan bli drivkrafter i att skapa mer innovativa miljöer och arbetssätt. Första steget togs under 2011 genom start av projektet ITRACT. Sedan dess har idén vidareutvecklats och breddats inom SAMOT, till tanken på ett Service Innovation Lab. Värmlandstrafik är delägare i X2AB, branschens utvecklingsbolag, som har tagit initiativ till Färdplan kollektivtrafikens roll i en hållbar samhällsutveckling. Färdplan kan ses som ett nationellt handlingsprogram, med långsiktiga mål som utgångspunkt. Under 2014 kommer Färdplan att presenteras för styrelse och ägare, som bakgrund till ägarnas diskussion om Värmlandstrafiks handlingsprogram och långsiktiga finansiering. Planer finns också på ett traineeprogram inom Värmlandstrafik, om former för finansiering kan klarläggas och förverkligas. Syftet är att finna former för kompetensförsörjning, som samverkar med bolagets utvecklingsarbete. Kvalitetsutveckling Från och med 2011 är Värmlandstrafik ett kvalitets- och miljöcertifierat företag. Detta är inget slutmål utan basen för ett fortsatt utvecklingsarbete inom kvalitets- och miljöområdena. I förhållande till våra samverkande trafikföretag eftersträvar Värmlandstrafik individuella kvalitetsplaner för samarbetet och även etablerade former för att upprätthålla ett ständigt pågående förbättringsarbete. Detta synsätt har präglat våra upphandlingar under 2013 och måste fullföljas i nya trafikavtal från december

19 Ekonomi Ägarbidrag Under 2011 fastställdes slutligen en nivå för ägarbidrag till och med 2016 som motsvarar de mål som trafikförsörjningsprogrammet anger för utbyggnad av kollektivtrafiken. Det är viktigt att det långsiktiga perspektivet bibehålls, genom årliga uppdateringar. Vidare är det viktigt att ägaren tar hänsyn till att upphandlingseffekterna inte kunde hanteras i det försenade beslutet om ägarbidrag Priser och resandeutveckling I långsiktiga kalkyler håller vi oss till beräkningsmodellen i trafikförsörjningsprogrammet som anger en genomsnittlig resandeökning om tre procent per år, med ett intäktsutfall på 2 procent per år och en genomsnittlig prishöjning om 3 procent per år. Det vill säga tillsammans en intäktsutveckling till följd av resandeutveckling och prishöjning om fem procent. I det löpande budgetarbetet anpassar vi modellen till mer kortsiktiga behov. Intäkterna påverkas av flera faktorer, tjänstekoncessioner begränsar intäkternas betydelse, men ger andra fördelar som behöver diskuteras med våra ägare så att det finns en medvetenhet om betydelsen av ändrade avtalsformer, som ett led i en långsiktig utveckling. Tillgängligheten i form av en utbyggd säljorganisation och automater innebär förhoppningsvis ökat resande och mer intäkter, men också högre distributionskostnader. Resegarantierna ökar vår trovärdighet hos kunderna. Den viktigaste faktorn när det gäller att säkerställa en positiv och kraftfull resandeutveckling är en systematiskt utbyggd trafik, med tydlig marknadsföring. System 500, system 900 och system 600 är goda exempel inom busstrafiken att bygga vidare på. Utbyggnaden av tågtrafiken begränsas av en svag infrastruktur, som är ett hot mot Värmlands regionala utveckling. Värmlandstrafik måste säkerställa hög kompetens inom infrastrukturområdet, som en av flera grundläggande framgångsfaktorer för att skapa ett ökat resande och en högre marknadsandel för kollektivtrafiken. 19

20 20

21 Kundperspektiv Kundsamverkan Diskussionsforumet på Värmlandstrafiks webbplats och övriga sociala medier har blivit bra instrument för dialog med kunderna om olika utvecklingsprojekt. De öppna arrangemangen och diskussionerna om trafikplaner är bra exempel på aktiviteter som bör användas löpande. Egna kundundersökningar, som kopplar till de styrtal vi vill använda i den upphandlade trafiken, är också ett bra exempel på hur vi tar reda på kundernas åsikter och önskemål om förändringar. Som en följd av leveransen av ett nytt biljettsystem föreligger förutsättningar att genomföra ett realtids informationssystem och att börja distribuera detta inom våra linjenät. Värmlandstrafik räknar med att fullfölja detta arbete under Värmlandstrafik arbetar också för en tydligare stationsstruktur med åtföljande standard, inom både tågtrafik och busstrafik. Inom projektet FullKoll vidtogs relativt stora åtgärder under 2011 och För mindre stationer väljs enklare lösningar för att upprätthålla funktionen. Ambitionen är att det ska vara tydligt för våra kunder vilken funktion och standard vi tar ansvar för i respektive stationsmiljö. Bolaget genomför ett uppföljande FullKoll 2 under 2013 och Under 2011 inleddes uppbyggnaden av en kunddatabas. Den underlättar kommunikationen med kunderna och förstärker därmed bolagets kundsamverkan. Systemet utvecklas successivt vidare. Grafisk profil Utvecklingen av Värmlandstrafiks grafiska profil påbörjades under 2013 och ska även inrymma en ökad medvetenhet om hur vi bevarar vår grafiska profil i samverkan med andra, till exempel de av våra trafikföretag som arbetar med tjänstekoncessioner. Lättare att köpa biljetter och kort Förenkling måste bli ett slagord inom branschen. Förenkling är det första steget mot en nationell samordning och ett väsentligt steg på en lång resa som bör resultera i nationellt samverkande biljettsystem. Förenklingen börjar på hemmaplan. Två system bör bli ett. Två produktsortiment bör bli ett. Enkelhet och tillgänglighet är viktiga drivkrafter när det gäller att få fler att åka kollektivt. Under 2012 genomfördes leveransen av ett nytt biljettsystem. Detta är en av de största förändringarna inom företaget på mer än 20 år. Riskerna är många men möjligheterna är fler. Kraftansträngningen har varit betydande. Väl genomförd och fungerande öppnar sig nya utvecklingsmöjligheter där automater och webbshop skapar bättre tillgänglighet och påverkar synen på försäljningsorganisationen. Effektivare maskiner i fordonen skapar snabbare flöden och bättre följsamhet med tidtabellerna. Även dessa faktorer är framgångsfaktorer i arbetet med ett ökat resande. 21

22 Trafikutveckling 22 Linjestruktur Vi går successivt över till en allt mer systematisk beskrivning av trafikförsörjningen i olika delar av länet. Detta är en metod för att skapa ett långsiktigt förhållningssätt som kan utgöra underlag för Trafikverkets och kommunernas investeringsplaner. En systematisk beskrivning är också en pedagogisk metod för att skapa ökad kunskap om och förståelse för kollektivtrafikens sätt att fungera, hos både beslutsfattare och kunder. Begreppet system står i detta sammanhang för en systematisk beskrivning av linjedragning, trafikeringsprinciper, trafikuppdrag, fordonstyp, infrastruktur, information och marknadsföring. Nummerserien anvisar vilket geografiskt område som avses. Som del av detta klarläggs också kopplingarna mellan stomlinjer och lokala matarlinjer. I nedanstående beskrivning avser System 900 Hammarötrafiken och System 500 trafiken österut mellan Karlstad och Karlskoga, på E18 med tillhörande matarlinjer. Tågtrafiken Leveransen av de fyra Reginafordonen 2012 utgjorde slutpunkten på ett tio år långt moderniseringsprogram. Infrastrukturen hindrar en snabb trafikutveckling på järnväg. De närmaste åren bör inriktningen vara att successivt genomföra en modern stoppstruktur, en upprustad stationsstandard, successivt kortare restider och en mera pålitlig trafik genom komplettering med ytterligare fordon. Den interregionala trafiken bör förstärkas för att ytterligare förbättra länets tillgänglighet. Genom stegvis förbättring av infrastrukturen kan därefter den regionala trafiken förstärkas i enlighet med planerna i handlingsprogrammet Bana väg för framtiden. Regional busstrafik Under 2014 planeras starten av ett nytt trafikavtal. Miljösatsningar och kvalitetsutveckling är i fokus för planeringen och behöver följas av en fortsatt trafikutveckling, enligt den beskrivning som finns i handlingsplanen Bana väg för framtiden. Särskild kollektivtrafik servicetrafik Den förändrade beteckningen speglar behovet av nya och långsiktigt hållbara lösningar Beskrivningen av hur vi anser att förändringen kan gå till finns i handlingsplanen Bana väg för framtiden.

23 23

24 24

25 Infrastruktur Inom Värmlandstrafik och i samråd med RKM, pågår ett arbete med klassificering, standard, systematisering och processer, för att hantera en fortsatt utbyggnad av användbarhet och komfort, samtidigt som samarbetet med kommunerna i planeringsprocessen behöver förbättras och formaliseras. Busstationen Karlstad Mindre kompletterande investeringar genomförs i realtidssystem och hållplatskomfort för hållplatslägen på Drottninggatan. Resecentrum, tågstationer, bussstationer, bytespunkter och pendlarhållplatser Inom ramen för handlingsplanen Bana väg för framtiden för tågtrafik respektive vägtrafik preciseras de resecentrum, stationer, bytespunkter och pendlarhållplatser som ett FullKoll 2 planeras för under 2013 och Projektet kommer endast att kunna hantera en del av denna volym. En investeringsplan utarbetas för projektet och för kommande programperiod, där användbarheten för personer med funktionsnedsättning inom områdena rörlighet, syn och hörsel är prioriterad, liksom kompletteringar av inledda investeringsprogram. Tågtrafikens framkomlighet Under 2013 fastställdes handlingsplanen Bana väg för framtiden. Handlingsplanen tar sikte på parallell utbyggnad av infrastruktur och trafik, med inriktning på en systematisk tidtabell. Det bör betonas att kapacitetstaket är nått på hela sträckan Kristinehamn-Kil och att det föreligger tydliga brister i kapacitet och kvalitet på Fryksdalsbanan. Om inte åtgärder vidtas för att öka kapaciteten och därmed kvaliteten i befintlig trafik kommer endast marginella trafikförändringar att kunna genomföras. Resultatet av detta är en dålig avkastning på investeringen i moderna fordon och ett påtagligt hinder i den regionala utvecklingen. Användbarhet för funktionshindrade, regelverk och tidplan Genom en homogen och anpassad fordonspark i linjetrafik med buss, moderna tåg Och genom inrättandet av länsfärdtjänst har Värmlandstrafik skapat ett länstäckande Och yttäckande system för användbarhet för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. Arbetet med en motsvarande standard för valda delar av infrastrukturen pågår. I den kommande trafikstarten för nytt trafikavtal i linjetrafiken med buss, väljs busstyper som innebär att de separata servicelinjerna försvinner. Tillgången till anpassad trafik förbättras därmed dramatiskt, men kräver nya rutiner och förändrad kompetens hos inblandad personal. De närmaste åren fortsätter arbetet med inriktning på att undanröja hinder i infrastrukturen, med utgångspunkt i det långsiktigt hållbara trafiknätet, enligt definition i handlingsplanen Bana väg för framtiden. 25

26 26

27 Kvalitet, framkomlighet och trafiksäkerhet Verksamhetsstyrning av entreprenader Styrning av entreprenader, det vill säga att tillsammans med våra samarbetspartners se till att vi gemensamt levererar beställd tjänst på den kvalitetsnivå kunderna har rätt att förvänta sig, handlar om kvalitetsutveckling och kvalitetsledning. Under 2013 har en variant av modellen etablerats och bör ge effekt för separat skoltrafik från trafikstart för nytt avtal i december 2014, liksom successivt för servicetrafiken. Fordonskontroll Under 2014 ska fordonskontroll i form av besiktningar omfatta 25 procent av fordonsflottan inom linjetrafik buss och inom separat skoltrafik. Besiktningarna utvecklas vidare till att omfatta besiktningar av tåg och fordon inom servicetrafik. Trafikledning Inför kommande trafikstart för nytt avtal i busstrafiken ska gränssnittet mot våra samarbetspartners vara klarlagd och funktionerna trafikövervakning, -ledning och -upplysning vara dokumenterade och genomförda. Internet ombord På samtliga tåg och på samtliga stomlinjer med buss ska Värmlandstrafik erbjuda kostnadsfri internetanslutning. Under 2014 ska systemet omfatta hela stomlinjenätet. Systemutveckling och strategi Värmlandstrafik är ett teknikintensivt företag med stort it-inslag. Under 2014 pågår arbetet med att vidareutveckla företagets systemstrategi, både för att undvika ensidigt leverantörsberoende, men också för att klarlägga en strategi för kommande systemförvaltning och för upphandlingar av olika systemstöd. 27

28 Miljö och marknad handlingsprogram för framtiden 28 De nya fordon som levereras inom linjetrafik buss kommer att vara förberedda för alternativa bränslen, samtidigt som vi säkerställt att alla byten sker till nya fordon. Värmlandstrafik kommer därmed att ha de tekniska förutsättningarna för att uppfylla trafikförsörjningsprogrammet mål i fråga om reduktion av fossila bränslen med 30 procent fram till För perioden därefter anpassas arbetet till det nya programmet för och de mål som anges där. Genom successiv övergång till modernare fordon klarar tågtrafiken med all säkerhet sin andel av förändringen. För övrig trafik återstår att fastställa rimliga ambitioner och mål. Genom en rationalisering av busstrafiken på i storleksordningen 42 procent från 2006 och framåt har bolaget bidragit till en utveckling av trafiken som lockat nya resenärer. Ska resandet kunna fortsätta att öka måste produktionen också öka så att den trafik bolaget erbjuder successivt kan förbättras. Det är endast under den förutsättningen som marknadsmålet kan uppnås. Pris- och produktstrategier är viktiga men räcker inte som enda verktyg. Kvalitet och kvalitetsutveckling är viktiga faktorer för att behålla nuvarande kunder och öka antalet nöjda kunder, men har mindre betydelse i förhållande till marknadsmålen. Det är utbudet, frekvensen i utbudet, restiderna och trafikens pålitlighet, kopplat till infrastrukturen, som är avgörande för resandeutvecklingen.

29 29

30 Bilaga Värmlandstrafiks budget för 2014

31 Resultatbudget (tkr) Resultat 2012 Resultat 2013 Budget 2014 Rörelsens intäkter Ägarbidrag Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Resultat före bokslutsdisposition och skatt Balansbudget Tillgångar Eget kapital Skulder Budget 2013 Budget

32 R36 G109 B57 C100% M25% Y100% K20% R245 G211 B0 C100% M15% Y0% K0% R196 G197 B197 C0% M0% Y0% K30% RGB: R255 G255 B255 CMYK: C0% M0% Y0% K0% RGB: R255 G255 B255 CMYK: C0% M0% Y0% K0% Komplementfärger (grafer & diagram) Likviditetsbudget R145 G40 B140 C51% M99% Y3% K0% R242 G101 B34 C0% M75% Y100% K20% R63 G137 B200 C74% M38% Y0% K0% R184 G205 B235 C26% M12% Y0% K0% R179 G201 B53 C35% M5% Y100% K0% MSEK Summa inbetalningar Summa utbetalningar Kassa dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Investeringsbudget Typ av investering Belopp i TKR Procent IT (4) Hållplatsupprustning (5) Skyltsystem realtid (1) Biljettsystem (2) Övrigt (3) Totalt