Kvalitetsarbete 2015/2

Transkript

1 Kvalitetsarbete 2015/2 Normer, värden, arbetsmiljö Ansvariga för sammanställningen: Nils-Göran Jonasson, Hans Holmqvist

2 KVALITETSARBETE Inledning Under 2014 revideras det systematiska kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Årshjulet för kvalitetsarbetet utvecklas och innefattar nu även de kommunala målen. Sammanställning inom respektive område och verksamhet baseras på det material som varje enhet lämnar in till förvaltningen. Redovisning sker på blankett framtagen centralt. Som del i underlaget använder flera av enheterna Skolverkets BRUK-material, där medarbetare diskuterar kriterier för måluppfyllelse. Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete: *Grundläggande behörighet - gy Samverkan, övergångar *Elevenkät åk 5 och 8 Samverkan, övergångar Fadderföretag åk 7 Utbildningsval arbete samhällsliv 31/1 *Fsk klass - OAS till utbildning Elevernas ansvar och inflytande Elevernas ansvar och inflytande 31/10 Utveckling och lärande okt nov dec jan feb mar * Central föräldraenkät sep aug jul Kunskaper Betyg Bedömning Barns inflytande 3/7 Kunskaper Betyg Bedömning jun maj apr Normer Värden Arbetsmiljö 30/4 Normer Värden Arbetsmiljö Normer Värden Arbetsmiljö Inlämningsdatum Förskola F-klass, grsk, grsär, frth Gy, gysär, vux, sfi, särvux *NP åk 3 till utbildning * Indikatorer Kommunala mål *Betyg, behörighet, meritvärde, betygspoängrätt till BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

3 Mål och lagkrav Aktuella mål: Förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem: Normer, värden, arbetsmiljö Gymnasieskola, gymnasiesär, VUX, SFI samt särvux: Normer, värden, arbetsmiljö Dessa områden gäller för period Enheterna väljer ett eller ett par mål i styrdokumenten. Redovisning sker på centralt framtagen blankett. I rapporten redovisas varje verksamhet för sig.

4 Barn- och utbildningsnämnden Olofsgatan 9, Ljungby tel , fax E-post

5 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: X förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer, värden och arbetsmiljö Enhetens namn: Sammanfattning förskolan *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Arbetet med årshjulet och det systematiska kvalitetsarbetet är nytt för i år. Det går därför inte att visa något resultat för gemensamma åtgärder från föregående år. Avsnittet om normer och värden i förskolans läroplan är centralt i förskolan. Varje förskola skall ha en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Det är viktigt att planen utvärderas och revideras varje år. Flera förskolor hänvisar till planen i sitt systematiska kvalitetsarbete. Alla förskolor har jobbat med egna åtgärder som man nu utvärderat. Exempel är: Fasta rutiner och gemensamma regler. Närvarande vuxna som ser barnen och skapar lugnare miljöer. Erbjuda stimulerande aktiviteter. Dela upp barnen i olika rum utifrån olika aktiviteter. Ökat tiden för utevistelsen vilket gör att ljudnivån har sänkts. Samtala med barnen om olika familjekonstellationer, relationer och sexuella identitetet.

6 Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vad/Hur gör vi? Personalen är uppmärksam på vad som händer i barngrupperna, detta skapar trygga grupper. Personalen motverkar aktivt kränkningar genom att finnas bland barnen och samtala med dem vid situationer som uppstår. Personalen planerar miljöer utifrån de förutsättningar som finns för att stimulera barnens lek, utveckling och lärande. Vidare arbetar personalen utefter barngruppens behov och skapar ett demokratiskt klimat där alla barn respekteras oavsett åsikter och funderingar. Några förskolor använder dagligen aktivitetsbilder. Barnet väljer en aktivitet och sätter då upp en bild på sig själv. I sagostunder träffar barnen på olika känslotillstånd och lär sig leva sig in i andra människors situationer. Flera förskolor ett material som heter vänner. Tecken som stöd används i vardagsarbetet. Förskolor har trygghetsvandring ute och inne varje termin. Tillsammans med barnen formuleras regler för hur vi är mot varandra och hur vi tar hand om vår miljö och material. När förskolan är i skogen pratar vi om att vara aktsam och rädd om vår natur. Vid konflikter pratar vi med barnen och visar på olika känslor. Vi uppmuntrar barnen att prova nya saker, prata inför kamraterna och att be om hjälp. Vi lägger stor vikt vid rutiner för att skapa trygghet. Vi respekterar leken som ett viktigt möte. Vuxna avbryter inte leken och stör inte i onödan. Vi använder oss av stopphanden för att visa på gränser. Någon förskola har jobbat med temat kompiskojan som barn och personal har byggt. Kompiskojan är ett synligt bevis på vårt arbete och en påminnelse om det vi har lärt oss i tema-arbetet. Avdelningar arbetar med det egna kulturarvet, men gör också barnen medvetna om andras kultur. Barnens olika hemspråk lyfts fram på ett positivt sätt. Vid nya inköp av pedagogiskt material och böcker, tänker vi efter så att vi inte stärker de traditionella könsrollerna, utan försöker hitta bra material. Vi ser barnen som barn och inte

7 som flickor och pojkar, det innebär att vi presenterar och erbjuder flickor och pojkar samma aktiviteter. Föräldrarna görs delaktiga i kvalitetsarbetet både i föräldrarådet och i det dagliga mötet. Vi gör samarbets- och dramaövningar och läser litteratur om hur man ska vara en bra kompis. Vi låter barnen lösa konflikter själva så långt det går och stöttar om det behövs. Vi går till en egen naturruta där vi ser och pratar om växter och djur. Vi sopsorterar. Att utforma inbjudande lärmiljöer som väcker barnens nyfikenhet och lust att lära är viktigt. Pedagogerna funderar över vilka material som kan tillföras för att skapa ett utmanande experimentrum som även erbjuder aktiviteter för barn i olika åldrar. När det gäller arbetsmiljön tänker på hur vi använder vår kropp, pedagogerna har fått utbildning i detta. Nuläget/resultat Vi har en god struktur för vårt arbete med normer och värden. Barnen har utvecklats i att ta ansvar och att berätta om sina upplevelser Vi har ett varmt, öppet hjärtligt klimat som skapar trygghet för alla. Likabehandlingsplanen når ut till föräldrar och pedagoger. Det finns ett engagemang kring denna och personalen är väl medvetna om vikten av att arbeta med normer och värden. Återkommande diskussioner både i arbetslagen men också på APT stärker personalens kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och hur vi som vuxna skapar trygghet och en miljö där alla barn blir sedda och respekterade. Alla tillbudsrapporter eller olycksfall tas upp på våra SVG och därefter på kommande APT. Vi ser via enkäten att vi är på god väg. Vi har haft kurser i Matematiklyftet och Tecken som stöd, vilket under denna tid påverkat arbetsmiljön Att människor kan ha olika funktionsnedsättningar och olika sexuella läggningar är en naturlig del av vår vardag idag. Hur vi ska arbeta med religion och olika trosuppfattningar är svårare och blir ofta föremål för diskussion i personalgruppen. Ibland kommer religionsfrågan spontant upp bland barnen och då pratar vi med barnen om att människor tror olika och att det är viktigt att alla får ha sin tro. Vi tycker att vi är på god väg mot målet men det finns alltid mer att göra, t.ex. när det gäller att lyfta fram och arbeta med andra kulturer.

8 Analys av resultatet När vi pratar med barnen om hur viktigt det är att berätta och vara ärlig, lär de sig visa respekt för sina kompisar och sig själva. Vi har sett att barnen har blivit mer hjälpsamma och mer glada och de kan i många fall identifiera sig med de karaktärer som finns i det materialet vi använder. Vi upplever och tycker att det har blivit lugnare i de olika grupperna. De leker mer med varandra i sin egen ålder, men även alla leker med alla. Vi har genomfört en trygghetsvandring som vi gjorde ute. Vi har under flera år arbetat med en grupp pedagoger som tillsammans gick utbildningen kring likabehandlingsplanen. Möten för gruppen läggs in i konferensschemat och vi försöker alltid genomföra våra träffar oavsett om vi är alla närvarande eller inte. Vi har få tillbudsrapporter om olycksfall och ingen hittills om kränkande behandling. Pedagogerna finns nära barnen i leken och i vardagsrutinerna och undviker på så sätt olika konflikter mellan barnen. En bra, nära och positiv relation till föräldrar ger oss en stabil, lugn och trygg barngrupp. De vardagliga pratstunderna samt utvecklingssamtalen ger en helhetsbild av barnet som är viktig i vårt vidare arbete med barnen. Eftersom vi personal samarbetar bra, är trygga med varandra och stöttar så har vi förmågan att klara av stressande situationer som ibland uppstår. Vi vill vidareutveckla vårt samarbete och hitta nya arbetssätt. Jämställdhetsarbetet har kommit långt och ingår som en naturlig del i arbetet, men vi måste bli bättre på att introducera nyanställda och vikarier. Idag behöver vi utveckla vårt jämställdhetsarbete och tänka mer normkritiskt i alla situationer. Vi har många barn med föräldrar som kommer från andra kulturer, så det finns stora förutsättningar för oss att utveckla det arbetet. Lärmiljön är ett av de prioriterade målen för förskolan i år. Förskolorna har även haft tillfälle att göra studiebesök på olika förskolor och detta har inspirerat att förändra lokalerna eller att inse att vi har bra utformade lokaler. På en av förskolorna har man med föräldrarnas hjälp gjort utegården mer utmanande med enkla medel som måla sifferormar, hopphagar, kompissol mm

9 Åtgärder för framtiden Förbättra resultatet på trivselenkäten. Förskolechef ansvarar Fortsätta att utveckla och förändra lärmiljöerna så att barnen har en öppen, innehållsrik och inbjudande miljö som främjar lek, kreativitet, lust att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förskolechef ansvarar Tillse att alla elever och all personal är insatt och delaktig i innehållet i enhetens årliga plan mot diskriminering och kränkningar Rektor ansvarar Förbättra rutiner kring dokumentation och utredning av kränkningar och trakasserier - Rektor ansvarar

10 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola X förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer, värden och arbetsmiljö Enhetens namn: Sammanfattning förskoleklass *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Arbetet med årshjulet och det systematiska kvalitetsarbetet är nytt för i år. Det går därför inte att visa något resultat för gemensamma åtgärder från föregående år. Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

11 Vad/Hur gör vi? Personalen i förskoleklassen jobbar medvetet med att träna elevernas sociala kompetens. Man tränar elever på att möta varandra i vardagen tex genom att hälsa på varandra. Förskoleklasser ger exempel på att de har ett strukturerat sätt att på elevhälsan samtala om de elever man känner oro för. Man har då möjlighet att använda den expertis som finns i elevhälsan. Flera förskoleklasser har en planerad dag i veckan då de arbetar med värdegrunden och eleverna får prova olika etiska ställningstaganden. Eleverna tittar på olika filmer som handlar om etiska dilemman, dramatiserar, konkretiserar och samtalar om olika dilemman och etiska perspektiv. Flera klasser jobbar med måltiden. Ett exempel är att man under frukosten har högläsning för att få matro. Personalen i förskoleklasserna diskuterar med eleverna om olika etniska kulturer. Man uppmuntrar eleverna att berätta om sitt land/kultur/traditioner i olika sammanhang. Genom att ha fasta rutiner och regler under förskoleklasstiden arbetar man med att få gruppen lugn, trygg och harmonisk. Nuläget/resultat Personalen är medvetna om vilka utmaningar som finns i arbetet mot kränkningar och att förbättra elevernas sociala kompetens. Med medvetna strategier blir barnen bättre på att lösa konflikter. Man ser även i barnens samtal hur de reflekterar om etiskt dilemman. Vad som är okej och inte. Vi känner dock att vi måste arbeta mer med olikheter och att barnen måste kunna ta även kompisens perspektiv. Genom att planera måltiderna sänker vi störande ljudnivån. Ger vi eleverna möjlighet att diskutera och berätta om sitt lands kultur och traditioner skapas en förståelse för olikheter och likheter i elevgruppen. Att vid konflikter lyssna in vad konflikten handlar om och att påtala vikten av att alla respekterar varandra är grundläggande. Det finns ett fåtal elever som har ett dåligt språkbruk mot varandra och mot personal. Genom att planera väl lyckas vi få grupper till harmoniska, trygga och lugna grupper. Vi får elever som klarar att samarbeta och hjälpa varandra.

12 Analys av resultatet Genom att vi arbetar aktivt med värdegrunden på olika sätt når vi resultat. Flera förskoleklasser har en planering för hur värdegrundsarbetet skall bedrivas. Det är viktigt att barnen kan ta till sig det som görs och koppla till sina egna erfarenheter. Vi arbetar aktivt med den årliga planen för likabehandling och följer upp de mål som beskrivs i planen. Vi delger vårdnadshavarna hur man i förskoleklassen arbetar med värdegrunden. Åtgärder för framtiden Tillse att alla elever och all personal är insatt och delaktig i innehållet i enhetens årliga plan mot diskriminering och kränkningar Rektor ansvarar Förbättra rutiner kring dokumentation och utredning av kränkningar och trakasserier - Rektor ansvarar

13 *Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer Värden Arbetsmiljö Enhetens namn: Sammanfattning fritidshem *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vad/Hur gör vi? Fritidsmöten genomförs med eleverna. Personal lyssnar till och samtalar kring värdergrundsfrågor med eleverna och stöttar vid konflikter. Fritidshem verkar för en demokratisk miljö där barnen får komma till tals. De som arbetar i verksamheten är goda föredömen. Personalen genomför samarbetsövningar, värderingsövningar och temaarbeten med eleverna. Enhet har högläsning under frukosten för att få matro. Fritidshemsverksamheten ger elever möjlighet att leva sig in i och förstå andra människors villkor och respektera varje person för det den är. Central föräldraenkät genomförs och det finns fritidshem som har utvecklingssamtal gemensamt med skolan. Nuläge/Resultat Det är god stämning på fritidshemmen. Det finns fortfarande ett fåtal elever som har ett dåligt språkbruk mot andra elever och personal.

14 Utvecklingssamtal har genomförts. Den störande ljudnivån vid frukosten på någon enhet är nästan helt försvunnen. Enheterna har en årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Resultatet av ett bra värdegrundsarbete visar sig genom att elever för det mesta är bra kompisar och inte beter sig illa mot varandra. Kränkningar och diskriminering tas tag i direkt. Det finns en otydlighet i hur man ska spara dokumentation. Resultatet på föräldraenkäten är övergripande bra. Analys av resultatet Det finns regler i verksamheten, men det är ibland personalens regler. Andra enheter skapar regler för samvaro genom att utveckla och förnya sig tillsammans med eleverna. Frukostens högläsning har som bieffekt fått ett ökat intresse för böcker. Barnen är delaktiga i bokval. Elever får ansvar och lever upp till detta. Delaktighet i exempelvis val av temaarbete gör att eleverna vill och vågar prova på nya aktiviteter och material. Rutiner kring hur anmälda kränkningar och trakasserier ska utredas upplevs som otydliga och riskerar att försvåra arbetet kring likabehandling. Det positiva resultatet på centrala föräldraenkäten visar att vi har bra fritidshemsverksamhet i Ljungby. Det finns dock utvecklingsmöjligheter inom området information till föräldrar. Åtgärder för framtiden Arbeta med och utveckla fritidsråd - Rektor ansvarar Tillse att alla elever och all personal är insatta och delaktiga i innehållet i enhetens årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Rektor ansvarar Förbättra rutiner kring dokumentation och utredning av diskriminering och kränkningar - Rektor ansvarar

15 Datum: Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer Värden Arbetsmiljö Enhetens namn: Sammanfattning grundskola Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vad/hur gör vi? Det pågår en levande och daglig kommunikation med eleverna kring allas lika värde. Fadderverksamhet finns för att eleverna ska lära känna varandra och få ta ansvar. Skolor tränar eleverna i social kompetens och personalen diskuterar etikfrågor med dem. Elever tränas i att samarbeta med olika samarbetspartners och samarbete över klassgränser sker. Klasslärare genomför sociogram med eleverna. Någon skola har använt Skolinspektionens enkät gällande grundläggande värden i årskurs 5 och 9. Ordningsregler är kända och konflikter följs upp och löses. Skolor arbetar med Hållbar utveckling/grön Flagg. Personalen samverkar för att få en gemensam syn kring elever. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling är aktuell, känd och mobbingteam finns. Elevenkät genomförs och visar bland annat i vilken grad eleverna tar ansvar för sin arbetsmiljö och agerar efter skolans värdegrund. Temaveckor finns kring bland annat etik, vänskap och värderingar. Organiserade rastaktiviteter anordnas för att skapa vänskapsband. Föräldrar som kommer från andra länder besöker sina barns skolor och berättar om sitt ursprungsland. Positivt beteende hos elever uppmärksammas och uppmuntras. Nedskräpning och klotter åtgärdas. Skolor söker vikarier när lärare är borta men det är nästan omöjligt att hitta någon som kan/vill vikariera.

16 Resultat Kartläggning av kränkningar sker och personalen på skolor diskuterar hur de ska bemöta olika situationer. Trots mycket arbete kring likabehandling förekommer det tidvis mindre bra språkbruk bland elever och det sker ibland också kränkningar. Personal känner sig trygga med årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling och följer den. Trygghetsteam finns men behöver ibland involveras mer. Ordningsregler är reviderade. Resultat på Skolinspektionens enkät visar på högre indexvärde gällande personal jämfört med elever i årskurs 5 och 9. Temadagar genomförs och lek och samarbete mellan olika åldrar förekommer. Elevernas miljökunskaper ökar eftersom skolor är med i Hållbar utveckling/grön Flagg. Elevers förhållningssätt mot andra människor förbättras men det finns fortfarande elever som ibland gör mindre bra saker mot andra. Skolor får inte tag i vikarier när personal är sjuka. Analys av resultatet Det är viktigt att alla elever och all personal som arbetar med eleverna känner till årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. Viss samverkan sker men bör analyseras ytterligare gällande F-klass årskurs 1. Arbetet försvåras när det inte går att få tag i vikarier men också om det inte finns tillräckligt med klassrum/grupprum. Det finns skolor som har det trångt. För att förbättra arbetsmiljön måste enheter titta på vad de, förutom centrala åtgärder, kan göra för att skapa en bra arbetsmiljö. Slutsats ifrån Skolinspektionens enkät visar på att skolan behöver medvetandegöra eleverna med hjälp av tydliga mål. Enheter skriver att uppmuntran av positivt beteende hos elever sprider ett positivt klimat. Att genomföra temadagar kan ge elever nya perspektiv och förhoppningsvis agera utifrån det de fått med sig från temadagen. Det finns en osäkerhet kring definition av kränkning och dokumentation av densamma vilket kan försvåra arbetet kring likabehandling. Åtgärder för framtiden Tillse att alla elever och all personal är insatt och delaktiga i innehållet i enhetens årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling - Rektor ansvarar Utveckla samarbetet mellan F-klass och årskurs 1- Rektor ansvarar Förbättra rutiner kring dokumentation och utredning av diskriminering och kränkande behandling - Rektor ansvarar

17 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer Värden Enhetens namn: Kungshögsskolan Grundsärskolan *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Skolans mål är att varje elev * tar avstånd från att människor uttsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra Vad/Hur gör vi? Central enkät till föräldrar där de har bla möjlighet att uttrycka hur de upplever att deras barn trivs, får det stöd de behöver för att utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Kontinuerliga samtal utifrån situationer som uppstår. Trivselregler/ordningsregler där bildstöd finns för att tydliggöra för de elever som kommunicerar genom alternativ kommunikation Nuläge/Resultat Trivselregler/ordningsregler uppdateras varje år vid läsårsstart och kompletterades till läsåret 2014/2015 med bilder för ökad förståelse. Grundprinciperna i ordningsreglerna är; Var rädd om dig själv Var rädd om din skola Var rädd om varandra Enkäten till föräldrarna visar att 70% instämmer helt att eleverna trivs. 80% instämmer helt att personalen är goda vuxenförebilder och att de aktivt motverkar att någon behandlas illa. Föräldrarna upplever också att eleverna lär sig att fungera i grupp där

18 samtal förs om hur viktigt det är att bemöta andra med respekt, att inte ge varandra kränkande kommentar eller utsätta varandra fysiskt Analys av resultatet Detta är ett ständigt pågående arbete tillsammans med eleverna och med all personal på skolan för att nå en samsyn. Personalen finns nära eleverna för att kunna ge stöd vid behov. Bildstöd till ordningsreglerna har inneburit en ökad förståelse för de elever som kommunicerar via bilder men har även förstärkt reglerna för elever i grundskolan. Resultatet från enkäten till föräldrarna visar att man överlag är nöjd med verksamheten. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Alla föräldrar ska instämma helt att 100% av personalen motverkar aktiv att någon behandlas illa. Utveckla samverkan skola Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

19 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer, värden och arbetsmiljö Enhetens namn: Sunnerbogymnasiet *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Elever är representerade på APT en gång per termin. Samarbetsövningar i klasser som gett bättre sammanhållning. Planen mot kränkande behandling diskuteras på mentortid. Lika - Olika veckan genomförs med olika övningar och projekt om värdegrundsfrågor. Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personaliga erfarenheter. Vad/Hur gör vi? I undervisningen arbetar vi aktivt med uppkomna situationer. Allt ifrån att förebyggande medvetandegöra för eleverna hur de bör behandla varandra till att skyndsamt ta itu med de ärenden och följdfrågor som kommer. Lika - Olika - tema genomförs varje vårtermin. Arbete med ett demokartiskt förhållningssätt i klassrummet. Regelbundet arbete, i programlag och klassrum, mot kränkande behandling enligt planen för detta i samverkan med elevhälsan.deltagande i olika typer av projekt som t ex "Marching for love", en nationell ungdosmmanifestation i form av turnerande musiker, föreläsare och inspiratörer, med temat mångfald, tolerans och glädje. Tema/projekt "Lika-olika" och FN-rollspelet genomförs på skolan. Eleverna erbjuds föreläsningar inom området. Klassrummen används som demokratiskt övningsfält. Eleverna arbetar med normer och värderingar kring allas lika värde och demokratiska rättigheter. Allas lika värde ska genomsyra verksamheten på skolan. God studiero eftersträvas. Vi har två klassråd varje termin som protokollförs. Varje klass ska vara representerade i elevrådet. Representanterna väljs av klassen.

20 Nuläge/Resultat Vi möts av en kontinuerlig utveckling hos elever inom dessa områden över tid med hjälp av lärare samt handledare på praktik. Utvecklingen från årskurs 1 till åk 3 är märkbar. Eleverna upplevs ha studiero och känna trygghet, samt att de har förtroende för mentorer/lärare. Eleverna säger att de uppskattar att lärare "bryr sig" och att de är engagerade i hur eleverna har det. Strävan efter varierande inlärningsformer och öka medvetenheten i hur elevernas val kan påverka deras lärande. Utvärdering genomförs kontinuerligt av tema/projekt samt undervisningen (skriftligt eller muntligt). Eleverna blir kontinuerligt bättre på att framföra sina åsikter baserat på egna erfarenheter och den information de tar till sig via undervisningen. Överlag verkar det råda trygghet och studiero på skolenheten. Finns dock fortfarande exempel där eleverna beskriver att man inte känner/upplever detta. Analys av resultatet Den bakomliggande teorin har blivit lidande; styrdokumenten behöver belysas regelbundet för att pränta in värdegrunden i elevernas medvetande och handling. Verklighetsbaserade scenarion kring detta utifrån likabehandlingsplanen påskyndar processen. Programarbetslagen diskuterar frågorna och jobbar aktivt med de problem/situationer som uppstår. Insatser direkt vid uppkomna situationer ger positiva resultat. Fortfarande behöver frågorna fortsätta att diskuteras och ett aktivt jobb med förbättringar genomföras. Eleverna ska få större inflytande på skoldagen, t ex undervisningsformer, redovisningsformer, ordningsregler m.m. Åtgärder för framtiden (max två punkter) 1.Ökat samarbete mellan ämnen och lärare genom fortsatta diskussioner i arbetslaget och tematiskt arbete. Utarbetande av "minimikrav" för samverkan mellan ämnen 2. Fortsatt regelbundet arbete med värdegrundsfrågor med stöd av styrdokumenten, för att skapa trygghet och studiero. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

21 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer, värden arbetsmiljö. Enhetens namn: Gymnasiesärskolan Sunnerbogymnasiet *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter Vad/Hur gör vi? Utgångspunkten är alltid att eleverna, utifrån sina förutsättningar kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och undervisningen planeras och utvärderas tillsammans med eleverna i den mån som det är möjligt. Vi arbetar aktivt med att uppmuntra elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det. Vi diskuterar och utvecklar regler för arbetet och samvaron i gruppen. Demokratiska råd genomförs regelbundet där eleverna får träna sig i demokratiskt beslutsfattande. Nuläge/Resultat Ledstjärnas för gymnasiesärskolans arbete är att ha respekt för den enskilda individen och att arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Eleverna kan i olika grad beroende på individuella förutsättningar göra medvetna ställningstagande. Mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar får brytas ner och göras mer konkreta och begripliga för att eleverna ska kunna relatera till dem.

22 Analys av resultatet Det är svårt att göra en generell bedömning av resultatet. Som nämns i resultatet måste begrepp som grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter brytas ner och göras mer konkreta och begripliga. För många av eleverna handlar det om allas rätt att vara med och att inte bli exkluderade från olika grupper och från samhällsgemenskapen. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Arbeta med att utveckla de demokratiska råden så att elevernas inflytande och påverkan på sikt kan öka. Att utveckla samverkan med övriga gymnasieskolan för att på så sätt få eleverna att känna sig mer inkluderade och en del av en större gemenskap. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

23 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer, värden och arbetsmiljö Enhetens namn: Sunnerbogymnasiet, skolenhet 4 *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Den svenska skolan vilar på en gemensam värdegrund som ligger till grund för det demokratiska samhället. Den svenska utbildningen ska genomsyras av den västerländska humanismen med jämlikhetsperspektiv, integritet och frihet för individen och jämställdhet mellan kvinnor och män Vad/Hur gör vi? Eleverna diskuterar olika frågeställningar där åsikter efterfrågas. De tränas i att se saker från olika perspektiv, läraren stöder och ge nya infallsvinklar. Vad innebär yttrandefrihet och tryckfrihet som vi har i Sverige? Vi uppmuntrar både kvinnor och män till studier och engagerade samhällsmedborgare. Nuläge/Resultat Läraren och eleven har fortlöpande dialog om innehållet i undervisningen för att öka elevens lust och motivation till sitt lärande. Analys av resultatet

24 Det förs många och bra diskussioner i klasserna vilket leder till ökad förståelse för olika kulturer. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Fortsätta arbetet med att respektera varandra och varandras åsikter. Öka elevdemokratin, eleven ska få rätt att komma med fler förslag på förändringar Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

25 Enhetens namn: Särskild undervisning för vuxna *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Målet för särskild utbildning för vuxna är att främja en livslång lust att lära med möjlighet för kunskapsutveckling och personlig utveckling. Utgångspunkten är den enskildes behov och förutsättningar (Skolverket,2013). Vad/Hur gör vi? Vi stärker varje elevs personliga utveckling, lyfter fram deras styrkor och talanger. Undervisar om mångfald, lika, olika, funktionsnedsättningar och om elevers rättigheter till delaktighet i samhället. Elever på särskild utbildning för vuxna är en självklar del på vuxenutbildningen. Nuläge/Resultat Eleverna tar mer självständiga beslut och därmed ges eleverna möjlighet att påverka sin utbildning. Elever undervisas om LSS lagen, om vad begreppet funktionsnedsättning innebär. För elever på tidig utvecklingsnivå är undervisning mer riktad mot personliga styrkor. Organisation, särskild utbildning för vuxna har tillhörighet med vuxenutbildningen vilket skapar kontakter med övriga lärare på vux. Vi har påbörjat arbetet på diskussionsnivå med att hitta gemensamma aktiviteter där elever för särskild utbildning för vuxna kan vara en del i. Analys av resultatet Under utbildning ges det möjligheter för eleverna att ta egna beslut och reflektera över sitt lärande utifrån sina förutsättningar. Eleverna utvecklar kunskap som leder till personlig utveckling. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Utveckla kursutvärdering/ trivsel enkät som passar elevgruppen. Arbeta utifrån ett inkluderingsperspektiv för alla elever. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

26 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Normer, värden och arbetsmiljö Enhetens namn: Sunnerbogymnasiet, skolenhet 4 *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personaliga erfarenheter. Vad/Hur gör vi? I de kurser som vi undervisar på i vuxenutbildningen ingår mål som berör mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt möjlighet att utveckla de personliga erfarenheterna Detta genomförs via föreläsningar - diskussioner och följs upp löpande i klassrummen. I detta inkluderas att eleverna utvecklar kunskaper i delaktighet - genus-perspektiv, trygghet och jämlikhet. Detta följs även upp via enkät. Nuläge/Resultat Vi inkluderar elevernas kunskaper i delaktighet - genus-perspektiv, trygghet, jämlikhet. Detta följs upp via enkät.

27 Analys av resultatet Under och efter avslutad utbildning kommer eleverna att vara förtrogna med mänskliga rättigheter och de demokratiska värderingar, genus- perspektiv, trygghet, delaktighet och jämlikhet.eleverna kommer därefter att kunna ta personliga ställningstagande i dylika frågor. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Utveckla de elevenkäter som genomförs så att de är anpassade efter olika elevgrupper samt bli bättre på uppföljning och analys av enkätsvaren. Fortsatt regelbundet arbete med värdegrundsfrågor. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.