Natur för alla! UTOMHUSPEDAGOGIK FÖR SFI OCH IVIK ETT ARBETSSÄTT
|
|
- Lars-Göran Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Natur för alla! UTOMHUSPEDAGOGIK FÖR SFI OCH IVIK ETT ARBETSSÄTT
2 Projektansvariga: Malmö Naturskola/Pedagogiska centralen, Utbildningsförvaltningen, Malmö stad Kontaktperson: Josefine Gustafsson och Kajsa Högfeldt e-post: Telefon: eller Organisationsnummer: Rapport för projektet Natur för alla! - Utomhuspedagogik inom SFI och IVIK metodutveckling Projektet genomfördes med stöd från Miljöanslaget, Miljöförvaltningen, Malmö stad Layout: Emma Pålsson
3 Innehåll Bakgrund Sidan 4 Metod/arbetssätt Sidan 5 Resultat Sidan 6 Utvärdering Sidan 8 Hur går vi vidare Sidan 10 Bilagor Artiklar ut Grön Stad och Edico
4 Bakgrund Malmö Naturskola var 2002 med och organiserade en rikskonferens här i Malmö. Den hette Biologisk mångfald möter kulturell mångfald och initierades av Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Efter det blev vi 2004 ombedda att vara med i uppstarten av ett nationellt nätverk kallat Mångfald i Närnatur, MINNA. Nätverket består av forskare och aktörer inom området. Sedan fick vi ansvar för att ta Får man grilla här -utställningen (ett projekt initierat av Kristanstiad museum) till Malmö. Då såg vi vår chans att testa att vara ute med både SFI (svenska för invandrare) pedagoger och deras grupper samt med IVIK (introduktionsprogrammet för nyanlända invandrare år) pedagoger och deras elever. Vi arbetade 2007 enligt följande modell: 1. Naturskoskolans personal besökte en IVIK / SFIgrupp i klassrummet för att berätta om allemansrätten, naturen i och runt Malmö samt förbereda inför utflykten. 2. Några dagar senare genomförde vi en vandring i Klagshamnsuddens olika naturtyper. Detta samarbete var lärorikt och roligt. Lärare och elever/deltagare blev medvetna om hur enkelt det var att ta sig med stadsbuss till Klagshamn. Vi träffade några elever vid senare tillfällen och de berättade att de tagit sig dit på egen hand efter besöket. För att samla våra erfarenheter och utveckla en metod/ett arbetssätt sökte vi pengar från miljöanslaget En ny idé vi ville prova var att ha ett medvetet arbete med bilder (se bilaga artikel Edico). Vi ville också jämföra speciellt tre olika grupper elever/deltagare, med olika lång skolgång bakom sig. Detta för att bättre anpassa arbetssättet och kunna jämföra och utvärdera erfarenheterna och sedan sprida vidare de förmodade goda erfarenheter av att jobba med utomhuspedagogik med SFI kursdeltagare och IVIK elever. 04 NATUR FÖR ALLA
5 Metod/arbetssätt Metoden är tänkt att stimulera språkutvecklingen och skapa en omvärldsorientering som är svår att åstadkomma enbart i ett klassrum. Förhoppningen är att lärare själva ska bli inspirerade till att använda liknande arbetssätt på egen hand. Metoden har hittills varit att först besöka lärare och elever i klassrumsmiljön och därefter göra en utflykt tillsammans. Fördelen med detta arbetssätt är att eleverna kan få svar på alla sina funderingar före utflykten till naturområdet. T ex om där finns farliga djur, hur långt vi ska vandra mm. Vi har visat bilder från de naturområden i Malmö som vi tänkt besöka. Vi har även introducerat allemansrätten och diskuterat rättigheter och skyldigheter. Detta praktiserar vi på utflykten t ex genom att elda och prata om skyldigheter och rättigheter i samband med det. Det blir också naturligt och intressant att samtala kring likheter och olikheter vad gäller förhållandena i elevernas/deltagarnas hemländer. En ny och medvetet ambitiös del av arbetssättet är att ge elever ansvaret och möjligheten att dokumentera utflykten med digitalkamera. På så sätt kunde vi på Malmö Naturskola få feedback på vårt arbete. Pedagoger såväl som elever/deltagare fick också se ett konkret resultat av sin naturutflykt. Deltagare och elever fotograferade med privata kameror, digitalkameror och videokameror. Dessa bilder, och filmer användes också i undervisningen senare på olika sätt. Se En fantastisk blogg har skapats och fungerat som en loggbok från utflykterna. Bloggen användes i undervisningen och sporrade språkutvecklingen. Vi på Malmö Naturskola har fungerat som värd för bloggen, Bloggen besöks nu av vänner och familj från hela världen. entrén på Komvux Södervärn och under konferensen i januari Om målgruppen: Medvetet ville vi som sagt jobba med tre olika grupper eftersom vi förmodade att de hade delvis skiljda behov. Shanti Wittmar som jobbat på liknande sätt i Lindesbergs kommun tipsade också om att dela upp det så. De pedagoger vi valde samarbeta med var de som har dessa tre olika målgrupper: 1. Deltagare med akademisk bakgrund, SFI Komvux Södervärn 2. Deltagare med ingen eller liten skolbakgrund, SFI Lernia 3. IVIK-elever, Frans Suellsgymnasiet OM FORTBILDNINGSMATERIALET Tanken är att filmerna skall kunna fungera som inspiration och ge tips på vilka naturaktiviteter man kan göra samt visa på lättillgängliga naturområden i Malmö och dess närhet. Under höstterminen producerades alltså fyra filmer med de tre olika grupperna görandes olika aktiviteter i tre olika naturområden. Den fjärde filmen handlar om förarbetet och efterarbetet i klassrummet. Filmerna finns tillgängliga på Malmö Naturskolas pedagogiska sida på nätet, Gläntan, under rubriken Fortbildning filmer. Här finns också de digitala berättelser som pedagogen Nenas Bratts IVIK klass på Frans Suellsgymnasiet gjort. I en IVIK-klass har eleverna gjort personliga och fina bildberättelser/små filmer om utflykten till bonden Per Persson. En del av ett samarbete mellan Malmö Naturskola och LRF. Pedagogen, eleverna och mediepedagogen ägnade mycket tid under hösten 2008 åt skapandet av dessa små filmer. Se pedc.se/index.asp?idnr=2013 Deltagare på SFI Komvux Södervärn gjorde en stor utställning om Malmös naturområden som visades i NATUR FÖR ALLA 05
6 Resultat Utvärderat, samlat erfarenheter från våren och hösten 2007 både från Malmö Naturskolas personal och SFI/IVIK pedagogerna. Kurser i digitalt berättande för SFI- och IVIKpedagoger och elever som PC:s mediepedagog höll före sommaren 2008 och i augusti 2008 samt för IVIKeleverna under hösten Vi har utvecklat, dokumenterat och spridit ett utomhuspedagogiskt arbetssätt till pedagoger inom svenskundervisning för invandrare, SFI och Introduktionskurs för invandrare elever, IVIK. Vi har producerat ett fortbildningsmaterial för lärare till målgruppen nya svenskar. Det finns tillgängligt på Naturskolans pedagogiska sida Gläntan (4 st filmer a 5minuter, blogg, elevernas digitala berättelser, länkar mm.). Se asp?idnr=1986 Cirka 100 ungdomar och vuxna med utländsk bakgrund har fått del av Malmös natur som de troligtvis inte skulle fått annars. Nyanlända svenskar har alltså fått möjlighet att inspireras till en mer aktiv fritid genom att man känner till allemansrätten och att man känner till närliggande naturområden. Eleverna har fått kommunicera om naturen och naturens samband på svenska. Vi har gett exempel på språkövningar, ordlistor och andra övningar som pedagogerna kan använda ute. Viktiga språkövningar för fortsatta studier inom t ex naturvetenskapliga ämnen. Kanske har vi inspirerat till fortsatta naturvetenskapliga studier, särskilt för gruppen IVIK med NO som specialval. Vi har upplyst om och praktiserat innebörden av begrepp som allemansrätt och biologisk mångfald. Miljömedveten hos målgrupperna har ökat genom att vi tittat på exempel på naturvård och diskuterat vikten av biologisk mångfald. Detta som ett led i arbetet med en långsiktig hållbar utveckling. Vi har sett till att SFI/IVIK pedagoger och deras elever upplevt och fått information om tre närliggande naturområden (Klagshamns udde, Käglinge naturområde och Vombs fure). Både genom exkursioner med Malmö Naturskola och via vår sida på nätet Gläntan Vi har under året vidareutvecklat samarbetet mellan Malmö Naturskola, Pedagogiska centralens mediepedagog och IVIK- och SFI-pedagogerna i Malmö. 06 NATUR FÖR ALLA
7 Vi har även haft samarbete med två pedagoger från Malmö museer inom projektet SKI (språk kultur identitet). Vi har samarbetat med forskarna Pernilla Ouis och Ebba Liesberg Jensen från Urbana studier på Malmö högskola. De var bland annat med på en av utflykterna till Käglinge och ska intervjua deltagarna från SFI Komvux Södervärn om deras friluftsvanor. Vi har genom projektet försökt stimulera till ökad hälsa! Genom t ex kunskaper om allemansrätten visade vi på möjligheter till en stimulerande fritid i naturområden i Malmös närhet. Detta kan, vet vi, i sin tur ge bättre fysisk och psykisk hälsa. Konferens 15 januari 2009 för 100 deltagare. Deltagarna var SFI- och IVIK- pedagoger och andra intresserade. Se dokumentation pedc.se/files/natur_för alla_10_feb.pdf Fortbildningsträff för alla IVIK-mentorer (cirka 20 personer) februari 2009 Genom projektet har Malmö Naturskola nått en del föräldrar och släktingar till de elever vi annars träffar. På så sätt har chansen ökat att hela familjer börjar känna sig hemma i och får möjlighet att utnyttja Malmös natur. En stor utdelning för oss på Malmö Naturskola har varit att få del av elevernas/deltagarnas kunskaper och erfarenheter. För övrigt har alla som varit med i projektet delat med sig av sina erferenheter och kunskaper på ett mycket lärorikt och spännande sätt. Vi har hållit föreläsning om projektet på Friluftsrådets tankesmedja i Sånga Säby mars 2009, MMM dagarna i mars 2009, Skolbibliotekskonferensen Malmö april 2009 och på Mångfaldskonferensen i Malmö april Tidningarna Edico och Grön stad har publicerat artiklar om projektet, se bilaga. NATUR FÖR ALLA 07
8 Utvärdering Samarbetet både med pedagoger, deltagare och elever har fungerat mycket bra. Naturskolans roll har till stor del bestått av samordning och handledning och att hålla i produktionen av de fyra filmerna. För Naturskolans personal har det varit mycket positivt att få följa samma grupp under så lång tid. En svårighet var att projektpengarna bara fanns tillgängliga till medan projekttiden löpte från Det var ett hinder att inte ha några medel till planerad konferens och kurser för tiden SKILLNADER I ARBETSSÄTT FÖR DE OLIKA GRUPPERNA Vi märkte att det som skiljde de olika grupperna från SFI Lernia och SFI Komvux Södervärn åt var studievana. Detta gällde även för de olika IVIK klasser som var med i projektet. För de som hade studievana var det viktigt att vi från vår sida berättar om möjligheterna med att ha undervisning ute eftersom deltagarna har målet att klara SFI så fort som möjligt. Det var också extra viktigt att vara lyhörd för deltagarnas/elevernas egna initiativ. Diskussionen var central och vi kunde diskutera även abstrakta ämnen. Ordlistor efterfrågades och användes flitigt. För de som hade bristfällig eller ingen studievana fanns ett motstånd mot att skriva och läsa. Bilder var därför mycket viktigt i både för- och efterarbetet. Att informationen var tydlig och konkret före utflykten kan inte nog poängteras. Detta för att deltagarna ska känna sig trygga nog att våga följa med på utflykten. Ute i fält är det viktigt att prata om det man ser just nu. Annars är det lätt att det blir missförstånd. Repetition efteråt är också väldigt viktigt. De frågor som ställdes var: Vad är bra med att jobba utanför klassrummet? Vad fungerar bättre i klassrummet? Vad tror du att eleverna har lärt sig som de inte skulle lärt sig om det inte varit för projektet? Vad har du lärt dig av projektet? Kommer du/ni använda ett likande arbetssätt, dvs lämna klassrummet, använda digitalkamera och jobba med bilder etc, framöver? Tror du/ni att deltagarna/eleverna kommer göra egna utflykter till de områden vi besökt under projektet? Vad kunde varit annorlunda i projektet? Här följer en kort sammanfattning av intervjuererna: Som en fördel med att jobba utanför klassrummet framhöll alla pedagoger att kursdeltagarna/eleverna samtalar mer både med varandra och med lärarna när man är utomhus. Andra synpunkter som framkom var att det stärker sammanhållningen i gruppen, att sinnesintrycken underlättar och förstärker inlärningen av nya ord och begrepp och att det är avstressande att vara i naturen. Däremot tyckte de flesta att det är svårare att samla gruppen och att hålla koll på om alla förstått när man är utanför klassrummet. Diskutera, läsa och skriva upplevdes också som enklare i klassrumsmiljön. Flera av de intervjuade framhöll att det är viktigt med växelspelet mellan inne och ute. Ut och samla intryck och inspiration - in och bearbeta och reflektera. VAD TYCKTE PEDAGOGERNA? Som avslutning på projektet djupintervjuades alla pedagoger under en halvtimme. Intervjuerna gjordes av Josefine Gustafsson på Malmö Naturskola. De spelades in med mp3-spelare och nedtecknades sedan ord för ord. (De nedtecknade intervjuerna samt mp3- filerna finns hos Malmö Naturskola). 08 NATUR FÖR ALLA
9 Ett av de viktigaste resultaten av projektet tyckte nästan alla var att kursdeltagarna/eleverna fått lära känna platser som de flesta av dem aldrig skulle besöka på egen hand, de har fått uppleva att naturen inte bara är park och hav och att man kan vara ute i alla väder. Detta har också lett till att de lärt sig ord för många företeelser och begrepp som de annars inte skulle ha kommit i kontakt med. Någon framhåller hur viktigt det är för dem som vill fortsätta med naturvetenskapliga studier att ha referenser till olika naturtyper, att t ex ha upplevt skillnaden mellan en lövskog och en barrskog. Blogg och digitalt berättande har för många varit nya sätt att kommunicera. Att kunna dela med sig av sina upplevelser till släkt och vänner i andra delar av världen har gett extra motivation i skolarbetet. För egen del uppskattade pedagogerna att ha fått besöka nya platser och att ha fått tips på vad man kan göra med klassen ute. Man har fått träna på att åka ut och upptäckt att det inte är så svårt. En av pedagogerna berättar hur hon på allvar insett hur inspirerande det är för kursdeltagarna att själva få fotografera och bidra med material till skolarbetet. Många arbetar redan på ett liknande sätt och alla säger att de kommer att fortsätta att använda naturen och närmiljön i sin undervisning. Man kommer också i ökad omfattning låta eleverna själva fotografera och dokumentera. Alla tror att åtminstone en del av kursdeltgarna/ eleverna kommer att återvända till de platser vi besökt. Det gäller främst de områden man kan nå med stadsbuss. De pedagoger som jobbar med de språksvagaste grupperna tror att ganska få kommer att återvända. De flesta skulle säkert vilja men hindras av att man t ex upplever det som komplicerat att åka buss. De problem man upplevt inom projektet har främst att göra med tidsbrist. Arbetet med bloggen tex har tagit längre tid än man räknat med. En av pedagogerna träffar bara sin grupp en gång per vecka och har haft svårt att hinna med efterarbetet. Några klasser har haft dålig tillgång till datorer. Många tycker att det varit bättre om de flesta av utflykterna gjorts tidigare under hösten. Man hade också gärna velat träffa de andra pedagogerna någon gång under projektet för att utbyta erfarenheter. NATUR FÖR ALLA 09
10 Hur går vi vidare? Projektet har varit uppskattat bland både pedagoger och kursdeltagare respektive elever. Projektet kommer leva vidare hos SFI/IVIK pedagogerna såväl som i vår verksamhet på Malmö Naturskola på olika sätt. Till exempel har pedagoger på Lernia åka ut med sina nya grupper under våren Detsamma gäller de andra pedagogerna som varit med i projektet. Ett pilotprojekt kallat Ute tillsammans är nyss påbörjat. Pilotprojektet är tänkt att mynna ut i att föräldrar som läser SFI och barn som går i förskolan deltar i utomhusundervisning tillsammans. Fokus kommer ligga på språkutvecklingen. Initiativet som kommer från Malmö Naturskola, är en del av Malmö stads satsning på hållbart lärande. Josefine Gustafsson på Malmö Naturskola driver det och ett samarbete med Malmö högskola är påbörjat. Tack till Eleverna på IVIK Frans Suellsgymnasiet. Deltagarna på SFI Komvux Södervärn och på SFI Lernia. Pedagogerna från SFI Lernia Maria Zietkiewicz och Adrian Povrzenic, från SFI Komvux Södervärn Anne Dahlin och Britt-Marie Åsard, från Frans Suellsgymnasiet IVIK Eva Månsby, Nena Bratt och Fredrik Norberg. Mediepedagogen från Pedagogiska centralen Ina Alm. Malmö Naturskola kommer jobba fördjupat med en ny grupp pedagoger från Iris Hadar (deltagare är synskadade och hörselskadade) och Introrehab Komvux Södervärn (deltagare med post traumatiska stress syndrom). Pedagoger hörde av sig efter konferensen och önskade ett sådant samarbete. En kurs för SFI/IVIK pedagoger kommer ges under hösten De moment vi kommer att ta upp under kursen baseras på erfarenheter gjorda under projektet och anknyter till filmernas teman. Vårt samarbete kring lantgårdsbesöken (samarbete med LRF) kommer att ha IVIK elever som en av sina målgrupper under hösten IVIK-eleverna som Fredrik Norberg på Frans Suellgymnasiet leder har under våren 2009 deltagit vid förändringen av en förskolegård på Fosiedals förskola tillsammans med oss på Malmö Naturskola. De fotograferade och har påbörjat ett nytt samarbete med Ina Alm, mediepedagogen på pedagogiska centralen, för att göra digitala berättelser om sina upplevelser. 10 NATUR FÖR ALLA
11 Bilaga 1 Ur Grön stad nr NATUR FÖR ALLA 11
12 Bilaga 2 Ur Edico nr NATUR FÖR ALLA
13 NATUR FÖR ALLA 13
14 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Pedagogiska centralen Malmö Naturskola Besöksadress Rönnbladsgatan 1B Postadress Malmö Telefon Fax Organisationsnummer Rapport för projektet Natur för alla! - Utomhuspedagogik inom SFI och IVIK metodutveckling
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merAktiva Ute Malmö Naturskola
Aktiva Ute Malmö Naturskola I projektet Aktiva Ute utbildades unga Malmöbor till att bli naturinspiratörer. Syftet med utbildningen var att göra deltagarna nyfikna på naturen, ge positiva upplevelser av
Läs mer2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.
Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Uven www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda ner
Läs merVT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!
VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA
Läs merSIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström
Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merUppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merUtveckla din IT- kompetens
Utveckla din IT- kompetens PIM www.pim.skolutveckling.se PIM PIM Praktisk IT och Mediekompetens Arbetar du i förskola eller skola och vill utveckla ditt arbete med IT i verksamheten? PIM - www.pim.skolutveckling.se
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och
Läs merPedagogisk handledning Fritidshem Åk 2
Pedagogisk handledning Fritidshem Åk 2 Välkommen till Bästa världen! En spännande upptäcktsfärd för dig och dina elever tar snart sin början. Handledningen är tänkt att ge dig som pedagog stöd på färden.
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merMED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN
MED LÄROPLANEN UTE OCH INNE I VÄXELVERKAN FORTBILDNING FÖR PEDAGOGER 2018 Norrtälje Naturcentrum erbjuder fortbildning på Färsna gård i Norrtälje gällande utomhuspedagogik och möjligheterna kring naturen
Läs merPlan för Naturskolans insatser för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning.
Plan för Naturskolans insatser 2012-2016 för förskolan Inspirationsträffar, utbildning, nätverk och handledning. Nynäshamns Naturskola är en resurs för skolor och förskolor i Nynäshamns kommun. Följande
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merKURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!
KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merVerktyg för Individanpassad SFI
Verktyg för Individanpassad SFI Inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 januari 2011 TALARE Lunds kommun Eva Leijon Burlövs kommun Thérèse Stringer och författare Nacka kommun Viveca Schön Utbildningscentrum
Läs merKvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola
Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merEget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan
BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merVerksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.
Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merIT-strategi. Essviks skola 2015
IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna
Läs merBroar på Hästhovens förskola
Broar på Hästhovens förskola P å Matematikbiennalen i Umeå 2014 presenterades ett utvecklingsarbete kring matematik och språkutveckling genomfört på Hästhovens förskola i Skövde. Rubriken var Matematik,
Läs merProjektbeskrivning (hela projekttiden)
Projektbeskrivning (hela projekttiden) Projektnamn: Friluftsfritids Projekttid: Januari 2014- juni 2016 Syfte Projektet Friluftsfritids har till syfte att: öka samarbetet mellan skola, naturskola och ideella
Läs merArbetsplanen är reviderad i oktober 2009
er Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009 Vår värdegrund på Kirsebergstornets förskola Vi pedagoger som arbetar på Kirsebergstornets förskola vill att barnen ska mötas i en öppen, varm och demokratisk
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merLyfta matematiken från förskola till gymnasium
LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella
Läs merLärande för hållbar utveckling i Malmö
Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska
Läs merLinköpings naturskola
Linköpings naturskola Program för höstterminen 2012 Linköpings naturskola Naturskolan hjälper er med upplevelserik undervisning i skolans ämnen utomhus. Vi håller lektioner i de omväxlande natur- och trädgårdsmiljöerna
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merTammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer Program 9:30-10:00 Välkomna till Läslyftet! 10:00-10:30 Den första bokupplevelsen är den största bokupplevelse 10:30-10:50 Paus 10:50-12:00 Det här är Läslyftet
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merS K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (6) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Giltig t.o.m. 2009-12-31 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd Här får du en spännande och lustfylld resa i lärandet
Läs merEN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA
EN MÅNGFALD AV METODER MATERIAL FÖR DIG SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGA SEX PÅ KARTAN Handtecknad upplysningsfilm som bygger på ungdomars frågor. Nio års undervisning på en halvtimme, sa en lärare om filmen.
Läs merKvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merBarns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.
Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling
Läs merÖkad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merStock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall
Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE Emma Pålsson och Bo Lindvall 9 mars 2009 i Pildammsparken Vi träffar Stock och Stens
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merModersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merDigitala Minnen. Luleå kommun
Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,
Läs merLingonets pedagogiska planering 2013/2014.
Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi vill i vårt tema införliva empati
Läs merKvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018
Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden
Läs merBarn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merKarlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merDigitala verktyg! Spaning Bölets förskola!
Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merFörskoleklassens verksamhetsplan
Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merLärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld
Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merMatematik ute ett nytt rum för lärande
Matematik ute ett nytt rum för lärande Nyfiken på att lära in matematik ute? (F- år 9) Mattelekar - vi hittar matematiken runt oss (förskolan) Workshop vid Inspirationsplats Stockholm vecka 44 2006 Birgitta
Läs merUTVÄRDERING Nynäshamns Naturskolas verksamhet
UTVÄRDERING 2011 Nynäshamns Naturskolas verksamhet 1 Sammanfattning av de sammanställda enkätsvaren Skolan De svarande lärarna är tycker naturskoledagarna fungerar bra när det gäller organisation, innehåll
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier i svenskundervisning för invandrare; SKOLFS 2009:22 Utkom från trycket den 28 maj 2009 beslutade den 15
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merSkola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Tanden www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Läs merLOKAL PEDAGOGISK PLANERING
VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Läs merHållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs merKURSKATALOG HÖSTTERMINEN resurscentrum staffanstorps kommun
KURSKATALOG HÖSTTERMINEN 2017 resurscentrum staffanstorps kommun Vi på Resurscentrum erbjuder utbildningar inom olika områden. Den här kurskatalogen innehåller ett axplock av vad vi kan erbjuda, men vi
Läs merLokal pedagogisk planering för tyska år 9
Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas
Läs merLyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap
Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker
Läs merAtt leda en förskola med teknisk profil
Att leda en förskola med teknisk profil Kent Roslund, verksamhetsutvecklare, före detta förskolechef Barn- och ungdomsförvaltningen Vad är teknik? Grekiskans Téchne Vad är teknik? En metod att minska behov
Läs merFramtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.
Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Läs merSkogskunskap med LRF. Studiehandledning
Skogskunskap med LRF Studiehandledning Det här är en studiehandledning för dig som är medlem i LRF och vill lära dig mer om skogskunskap. Till dig som leder studiecirkeln Upplägget för en studiecirkel
Läs merWifi: CLARION CONNECT
Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och
Läs merDen hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift
Den hållbara staden I den hållbara staden krävs det att människorna förstår hur de försörjs, vart restprodukterna tar vägen och naturen runt om dem fungerar. Skolan har här en viktig uppgift Karaktärsdrag
Läs merIT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs mer