Referensvärden för sensorisk nervledningshastighet
|
|
- Viktoria Fransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Referensvärden för sensorisk nervledningshastighet Med avseende på mätning på amplitudtoppen Caroline Lundmark Vårterminen 2015 Examensarbete, 15 hp Biomedicinsk analytikerprogrammet, 180 hp 1
2 Institutionen för Klinisk mikrobiologi Biomedicinsk laboratorievetenskap Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete, 15 hp Kursansvarige lärare: Ylva Hedberg Fransson Reference Values for Sensory Median Nerve Peak Conduction Velocity Handledare: Victoria Heldestad Lilliesköld, Klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet Läraropponent: Examinator: Kjell Karp Per Lindqvist Datum för godkännande:
3 Abstrakt Karpaltunnelsyndrom (CTS), den vanligaste perifera kompressionsneuropatin, orsakas av en lokal kompression av nervus (n.) medianus i karpaltunneln där elektroneurografi (ENeG) används för klinisk diagnostik. En registreringsteknisk svårighet är svårdefinierade avgångar på sensoriska nervsvar, under sådana förhållanden kan mätning på amplitudtoppen vara säkrare. Syftet med studien var att ta fram referensvärden för sensorisk nervledningshastighet (SCV), mätt på amplitudtopparna, för distalt, karpalt, och proximalt segment vid fraktionerad antidrom mätning av n. medianus samt att undersöka kvot och differens för SCV mellan proximalt och karpalt segment. Supramaximal elektrisk stimulering av n. medianus utfördes vid armveck, handled samt handflata. Amplitudtopp markerades på respektive sensoriskt nervsvar. SCV för de tre segmenten beräknades samt kvot och differens mellan proximalt och distalt segment. I materialet ingick 21 män och 18 kvinnor mellan år. Undre gränsvärden (medelvärde 2 SD) för SCV var 31,3 m/s för distalt segment, 44,2 m/s för karpalt segment och 54,4 m/s för proximalt segment. Övre gränsvärden (medelvärde + 2 SD) för differens och kvot var 17,6 m/s respektive 1,36. Ingen signifikant skillnad mellan kön sågs för någon av parametrarna. Ett signifikant samband sågs endast mellan proximal SCV och ålder. Konklusionen är att mätning på amplitudtopp kan fungera som en alternativ metod vid svårdefinierade avgångar. Nyckelord Karpaltunnelsyndrom, karpaltunneln, elektroneurografi, sensorisk nervledningshastighet, fraktionerad sensorisk medianusdig III 3
4 Introduktion Nervsystemet hos människan är ett komplext nätverk bestående av miljarder neuron som utgör ungefär tre procent av den totala kroppsmassan och indelas anatomiskt i det centrala (CNS) och perifera nervsystemet (PNS) samt fysiologiskt i det somatiska- och autonoma nervsystemet (1). Nervsystemet består huvudsakligen av två celltyper; neuron och gliaceller (bl.a. Oligodendrocyter och Schwannceller). Gliacellerna är flest till antalet och fungerar som stödjeceller för neuronen. Neuronen är uppbyggda av soma (cellkropp), dendriter och axon, genom vilket neuronet kommunicerar med andra neuron eller muskelfibrer (1). I PNS varierar axonens diameter mellan 0,2 22 µm och nervledningshastigheten (NCV) varierar mellan 0,5 120 m/s (2). NCV är beroende av flertalet faktorer såsom axonets diameter, myelin, samt temperatur (3). Myelin, som består av flera lager fett och protein, produceras i PNS av Schwannceller och isolerar axonet elektriskt vilket ger en betydligt högre NCV jämfört med omyeliniserade axon. Funktionellt indelas neuron efter vilken riktning nervimpulserna fortleds. Sensoriska, afferenta neuron, leder nervimpulser i form av en depolarisationsvåg från PNS till CNS och motoriska, efferenta neuron, leder nervimpulser från CNS till PNS (1). Elektroneurografi (ENeG) är en metod som används för att bedöma funktionen i grova myeliniserade motoriska och sensoriska nerver i PNS. Vid ENeG stimuleras en nerv elektrisk med en elektrod på hudytan, vilket ger upphov till att axonen under stimuleringsstället depolariseras och en aktionspotential alstras. Depolarisationsvågen registreras med ytelektroder över aktiverade muskelceller i innerverad muskel vid en motorisk ENeG och vid en sensorisk ENeG längs den stimulerade nerven. Vid stimulering av en sensorisk nerv kan depolarisationsvågen registreras både proximalt (längs ordinarie impulsriktning - ortodrom registrering) och distalt (mot ordinarie impulsriktning - antidrom registrering) om stimuleringsstället. Amplitud, latens och hastighet är de parametrar som vanligtvis erhålls från ENeG, vilket ger information om nervens funktionella status. Latens, tid från stimulering till start på registrerat nervsvar, är beroende på nervens NCV. Demyelinisering av en nerv, som kan ses vid kompressionsneuropatier, ger en förlängd latens och sänkt NCV. En reducerad amplitud beror på ett minskat antal fungerande axon till följd av degeneration av alfa-motorneuron eller en direkt axonal skada (4). Karpaltunnelsyndrom (CTS) är den vanligaste perifera kompressionsneuropatin (5) och är en vanlig orsak till patientbesök i primärvården på grund av försämrad funktion och smärta i händer (6). CTS har en prevalens för klinisk säkerställd diagnos på 3,8 % i Sverige och är mer vanligt förekommande hos kvinnor än hos män med en prevalens för klinisk säkerställd diagnos hos kvinnor på 4,6 % och 2,8 % för män (7). Anatomiskt är karpaltunneln en trång passage i handleden som avgränsas anteriort av karpalligamentet flexorretinaklet och posteriort av karpalbenen, där handens nio flexorsenor och nervus (n.) medianus löper (8). 4
5 Orsaker till CTS kan bl.a. vara trauma mot handleden, inflammationssjukdomar eller vätskeansamling i intilliggande vävnad vilket leder till ett ökat vävnadstryck i karpaltunneln. Detta orsakar en lokal kompression med ischemi och mekanisk skada av n. medianus som följd (9). Initiala symtom är bl.a. domningar, stickningar och värk i handen. I ett tidigt skede är de neurologiska förändringarna reversibla med övervägande segmentell demyelinisering, men en bestående ischemi kan ge axonala skador vilket kan leda till permanenta symtom och irreversibla nervskador (6). Initial behandling vid CTS är i de flesta fall en handledsskena för att undvika flexion av handleden. Steroidinjektioner används, framför allt i Sverige, hos patienter med CTS sekundärt till reumatoid artrit eller andra inflammationssjukdomar (6). Vid symtom som konstanta domningar, nedsatt eller bortfall av sensibilitet, eller thenaratrofi rekommenderas kirurgisk behandling genom karpaltunnelklyvning där karpalligamentet antingen klyvs genom öppen kirurgi eller titthålskirurgi (10). ENeG är idag en etablerad neurofysiologisk metod för klinisk diagnostik av CTS. För att påvisa en lokal kompression av n. medianus i karpaltunneln jämförs NCV och/eller latens för det karpala segmentet med andra segment av nerven utanför karpaltunneln. Jämförelse av NCV för n.medianus kan även göras med en annan ipsilateral perifer nerv i den övre extremiteten, vanligtvis n. ulnaris eller n. radialis (11). Det typiska neurofysiologiska fyndet vid CTS är förlängd latens och sänkt NCV av n.medianus över det karpala segmentet (12). Det sensoriska nervsvarets direkta avgång från baslinjen, som rutinmässigt mäts på vid ENeG vid neurofysiologiska laboratoriet på Norrlands Universitetssjukhus (NUS), är ibland svårdefinierad på grund av stimuleringsartefakter och/eller en svajig baslinje. Detta är ett stort problem, framför allt vid låga sensoriska svarsamplituder. Mätning på toppen av det sensoriska nervsvaret kan under sådana förhållanden vara mer lättdefinierad än starten på nervsvaret och därmed bör denna metod vara att föredra (13). Syftet med studien var att ta fram laboratoriespecifika referensvärden för sensorisk nervledningshastighet (SCV), mätt på toppen av nervsvaret (amplitudtopp), för distalt (handflatafinger III), karpalt (handled-handflata), och proximalt segment (armveck-handled) vid fraktionerad sensorisk antidrom mätning av n. medianus. Dessutom avsågs att undersöka differens (SCVdiff) och kvot (SCVkvot) SCV mellan proximalt och karpalt segment. 5
6 Material och metoder Försökspersoner Sammanlagt deltog 41 subjektivt friska personer i studien. I det slutgiltiga materialet ingick totalt 39 personer, varav 21 män och 18 kvinnor mellan år, med en medelålder (±SD) på 33,4 (±12,1) år. Försökspersonerna rekryterades från författarens anhöriga, personal från det egna neurofysiologiska laboratoriet samt övrig sjukvårdspersonal på NUS. Exklusionskriterier var tidigare CTS, domningar i fingrar/händer mer än en gång/månad, diabetes, diskbråck, polyneuropati (PNP) samt tidigare handleds- eller armfraktur. Alla medverkande hade gett ett muntligt informerat samtycke och kunde när som helst avbryta undersökningen och sitt deltagande i studien. Elektroneurografi ENeG utfördes med Nicolet Viking Select (Nicolet Biomedical, Madison, USA), med filterinställning satt till 20 Hz - 1,5kHz och en svephastighet på 1 ms/division. Stimuleringsfrekvensen var satt till 2 Hz med en pulsduration på 0,2 ms och stimuleringsstyrka mellan ma. Hudtemperaturen på handryggen mättes före samt under hela undersökningstiden. Om temperaturen understeg 30 o C värmdes handen med en vetekudde. Supramaximal (plus 25 % i stimuleringsstyrka vid maximal svarsamplitud) monofasisk elektrisk stimulering av n. medianus utfördes vid följande stimuleringspunkter; armveck, handled samt handflata med en bipolär elektrod med ett avstånd mellan anod och katod på 23 mm. De sensoriska nervsvaren medelvärdesbildades (n=10) och registrerades antidromt med ringelektroder (Alpine Biomed Hush, Skovlunde, Danmark) på finger (dig) III. Registreringselektroden (katod) placerades på proximala falangen och referenselektroden (anod) på mediala falangen på dig III. Jordelektroden (Covidien, Hampshire, USA) placerades mellan registrerings- och stimuleringselektrod (Fig. 5). Vänster sida undersöktes på samtliga försökspersoner. Amplitudtopp markerades på respektive sensoriskt nervsvar från de tre stimuleringspunkterna. Avstånden mellan registreringselektrod och stimuleringspunkt i handflatan, samt mellan övriga stimuleringspunkter mättes (i mm) och SCV för de tre segmenten beräknades. Därefter beräknades kvot (SCVkvot) och differens (SCVdiff) av SCV mellan proximalt och karpalt segment. ENeG utfördes av två personer där en och samma person satte ut kursorerna på amplitudtopparna för samtliga undersökningar. Förstärkning sattes mellan μv. På en av försökspersonerna utfördes en test-retest-undersökning (n=5) vid olika tidpunkter (dagar). 6
7 Statistik Kliniska data samt data från ENeG dokumenterades i Microsoft Office Excel Statistiska beräkningar utfördes i IBM SPSS Statistics 22. Parametriska tester utfördes då normalfördelning antogs föreligga. Regression- och korrelationssanalys (Pearsons test) utfördes för SCV, SCVkvot och SCVdiff mot ålder respektive längd. T-test utfördes vid beräkning av skillnad mellan kön gällande SCV, SCVkvot och SCVdiff. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Etiska överväganden Ingen etisk prövning ansågs behövas då detta var en metodutveckling av en redan etablerad neurofysiologisk metod på det kliniska neurofysiologiska laboratoriet på NUS, samt att referensmaterialet endast kommer att användas inom det egna laboratoriet. Ett lättare obehag kunde eventuellt upplevas av försökspersonerna från strömstötarna vid själva undersökningsmomentet, men detta var inte fysiskt skadligt. Alla deltagare tillfrågades innan sitt deltagande och blev väl informerade om undersökningens tillvägagångssätt. Deltagandet var frivilligt och försökspersonerna gav ett muntligt medgivande innan undersökningen påbörjades och kunde när som helst dra sig ur studien. 7
8 Resultat Försökspersoner Totalt undersöktes 41 försökspersoner. Två uteslöts från det slutgiltiga referensmaterialet (n=39); en försöksperson uppvisade kliniska symtom på CTS (vaknade med domning och smärta i händerna nattetid), den andra försökspersonen valde själv att avbryta undersökningen. Ingen signifikant skillnad mellan kön sågs för distal SCV (p = 0,755), karpal SCV (p = 0,692), proximal SCV (p = 0,538), SCVdiff (p = 0,895) eller SCVkvot (p = 0,981). Regressionsanalys Inget signifikant samband sågs mellan längd och distal SCV (R 2 = 0,058, p = 0,139), karpal SCV (R 2 = 3,88*10-4, p = 0,906), proximal SCV (R 2 = 0,005 p = 0,678), SCVdiff (R 2 = 0,006 p = 0,646) eller SCVkvot (R 2 = 0,005 p = 0,670) (Fig. 1, 3). Mellan ålder och distal SCV (R 2 = 0,048 p = 0,179), karpal SCV (R 2 = 0,067 p = 0,112), SCVdiff (R 2 = 0,056 p = 0,146) och SCVkvot (R 2 = 0,029 p = 0,290) och ålder sågs inget signifikant samband. Ett signifikant samband sågs mellan proximal SCV och ålder (R 2 = 0,342 p = 9,1*10-5 ) (Fig. 2, 3). Referensvärden Undre gränsvärden (medelvärde 2 SD) för SCV var 31,3 m/s för distalt segment, 44,2 m/s för karpalt segment och 54,4 m/s för proximalt segment. För differens mellan proximalt och karpalt segment var det övre gränsvärdet (medelvärde + 2 SD) 17,6 m/s och kvoten 1,36 (Tab. 1). 8
9 Diskussion Syftet med studien var att ta fram laboratoriespecifika referensvärden för SCV, mätt på toppen av nervsvaret, för distalt, karpalt, och proximalt segment vid fraktionerad sensorisk antidrom mätning av n. medianusdig III, samt att undersöka differens och kvot för SCV mellan proximalt och karpalt segment. Detta eftersom det ur kvalitetssäkringssynpunkt är viktigt att varje enskilt kliniskt neurofysiologiskt laboratorium tar fram egna specifika referensvärden då faktorer såsom skillnader i materialval och metoder kan variera (13). Sensorisk fraktionerad n. medianusdig III är idag en vedertagen neurofysiologisk metod vid CTSdiagnostik, vilket bl.a. används vid neurofysiologiska laboratoriet på NUS. Traditionellt är jämförelse av SCV och/eller latens mellan karpalt och distalt segment vanligt (11). Det distala segmentet har dock nackdelar; det korta avståndet mellan stimulerings- och registreringselektrod ökar risken för stimuleringsartefakter vilket ger svårdefinierade avgångar på det sensoriska nervsvaret och bidrar därmed till en osäkerhet i mätning av SCV och latens. Kalla händer kan ge en sänkt SCV för det distala segmentet då SCV sjunker med 2,4 m/s för varje grad hudtemperaturen sjunker (14). Vid CTS kan en påverkan på n.medianus även ses distalt om karpaltunneln samt att mätfel ger en större påverkan på ett kortare segment (distalt) än på ett längre segment (proximalt) (11). Dessa orsaker är alla bidragande faktorer till att det distala segmentet inte är optimalt att använda som referens vid CTSdiagnostik. En tidigare studie visar att jämförelse mellan proximalt och karpalt segment har högre sensitivitet både med avseende på differens och kvot än jämförelse med distalt segmentet, vilket förklaras av ovan nämnda nackdelar vid jämförelse med distalt segment samt att det sällan ses en påverkan på proximalt segment av n.medianus vid CTS (11). Dock har det sensoriska nervsvaret, vid stimulering i armveck, lägre amplitud än nervsvaren från de mer distala stimuleringspunkterna p.g.a. temporal dispersion. Detta kan bli ett problem vid sensoriska nervsvar med låg amplitud då det under sådana förhållanden kan vara svårt att få ett mätbart nervsvar. Orsakerna till varför referensvärden för kvot och differens mellan proximalt och karpalt segment av n.medianus valdes i denna studie var dels resultatet från Kasius et al. (2012) samt för att undgå ett falskt positivt respektive falskt negativt värde för patienter med generellt låga eller höga nervledningshastigheter. En registreringsteknisk svårighet som kan uppkomma vid ENeG är svårdefinierade avgångar på sensoriska nervsvar, framförallt nervsvar för n. suralis och det distala segmentet vid sensorisk fraktionerad n.medianusdig III. Svårdefinierade avgångar kan bero på flera orsaker; stimuleringsartefakter, dåligt hudmotstånd, muskelartefakter och/eller en svajig baslinje vilket blir betydande problem vid låga sensoriska svarsamplituder som kan ses hos patienter med CTS. Vid dessa svårdefinierade avgångar blir det svårt att få en sann och säkert definierbar avgång från baslinjen för mätning av startlatens och SCV. Mätning på toppen av nervsvaret kan under sådana förhållanden vara mer lättdefinierad än starten och därmed en säkrare metod (13). Svårdefinierade avgångar för 9
10 sensoriska nervsvar är ett stort problem, det är därför av stor vikt att ta fram referensmaterial för SCV mätt på amplitudtoppen av nervsvaret. En tidigare studie visar på högre inter- och intraraterreliabilitet för mätning på amplitudtopp jämfört med mätning på starten av det sensoriska nervsvaret (15). Detta resultat är inte helt oväntat med tanke på att amplitudtopp på sensoriska nervsvar, i det allra flesta fall, är betydligt mer väldefinierad än nervsvarets avgång från baslinjen. Det råder dock ingen konsensus från tidigare studier om mätning på start eller topp av det sensoriska nervsvaret är bäst vid CTS-diagnostik. Henry Lew et al. anser att det är de snabbast ledande nervfibrerna som framförallt påverkas i ett tidigt skede av CTS varvid mätning på starten av nervsvaret, enligt studien, har högre sensitivitet än mätning på toppen (16). Prakash et al. menar däremot att det är de medelsnabbt ledande nervfibrerna som framförallt påverkas tidigt och därmed har mätning på toppen av nervsvaret då en högre sensitivitet än mätning på starten vid CTS-diagnostik (17). Resultaten från denna studie visade inget samband mellan distal SCV, karpal SCV, proximal SCV och längd (Fig. 1), trots att längd är en faktor som påverkar SCV, där längre individer har en lägre SCV (18). Det låga sambandet i denna studie kan eventuellt förklaras av att materialet var litet (n=39). Ingen signifikant skillnad mellan könen kunde ses för distal SCV, karpal SCV, proximal SCV, SCVdiff eller SCVkvot. Tidigare studier har inte visat någon konsensus gällande skillnad i SCV mellan kvinnor och män (3, 14). En orsak till skillnad i SCV mellan kön kan förklaras av att män har en högre medellängd vilket ger en sänkt SCV (3). Inget samband mellan distal och karpal SCV och ålder sågs i denna studie, däremot fanns ett signifikant samband mellan proximal SCV och ålder (Fig. 2). Ingen förklaring hittades till varför proximal SCV var mer åldersberoende än distal och karpal SCV. Ålder är en parameter som, normalt sett, påverkar SCV beroende på degeneration av nerver som resulterar i ett minskat antal grova nervfibrer med minskad axondiameter på kvarvarande axon vilket ger en sänkt SCV (19). Det låga sambandet mellan distal och karpal SCV och ålder kan eventuellt förklaras av den låga spridningen i ålder (21-64 år) samt ett litet material (n=39). På grund av studiens tidsbegränsning och en låg åldersspridning har materialet en låg medelålder (33,4 år) jämfört med andra studier (11, 15, 16, 17). Då det är tidigare känt att SCV sjunker med åldern (3, 15, 19), samt att snittåldern för de som drabbas av CTS i de allra flesta fall är äldre än detta referensmaterial (7), bidrar denna studie inte till ett optimalt referensmaterial. Därför kommer detta referensmaterial att utökas med fler äldre (>45 år) försökspersoner i en fortsatt kompletterande studie. Skillnaden i SCV mellan de tre segmenten, där proximalt segment generellt har högre SCV (Fig. 1, 2) förklaras dels av att nervfibrerna har en större axondiameter mer proximalt (14) samt att nerven ligger djupare mer proximalt och har därmed en högre temperatur vilket ger en högre SCV. Dessutom blir SCV lägre för det distala segmentet p.g.a. mättekniska orsaker då tiden som SCV mäts från blir längre för det distala segmentet eftersom mätningen erhölls från stimulering till amplitudtopp jämfört med amplitudtopp till amplitudtopp för karpalt och proximalt segment. Den lägre SCV distalt i denna 10
11 studie är inte orsakad av en låg handtemperatur då detta kontrollerades under hela undersökningstiden och var över 30 o C. Det utfördes inget inter-rater reliabilitetstest eftersom en och samma person satte ut kursorerna för samtliga undersökningar. En variationsanalys av fem undersökningar gjorda på samma försöksperson visade en variationskoefficient (SD/medelvärde) för distalt segment på 2,9%, 6,5 % för karpalt segment och 1,7 % för proximalt segment (Fig. 4). Konklusionen av denna studie är att mätning på amplitudtoppen på det sensoriska nervsvaret vid fraktionerad n. medianusdigiii i dagsläget inte kommer att ersätta mätning på starten av nervsvaret, som rutinmässig utförs vid neurofysiologiska laboratoriet på NUS. Vid väldefinierade avgångar på det sensoriska nervsvaret har mätning på amplitudtoppen ingen uppenbar fördel, utan metoden kommer att fungera som en alternativ metod vid svårdefinierade avgångar. En tänkbar vidare studie är att undersöka patienter med kliniska symtom på CTS för att utvärdera sensitivitet och specificitet vid mätning på start respektive topp av det sensoriska nervsvaret. 11
12 Tack tillägnas Jag vill tacka mina handledare Victoria Heldestad Lilliesköld och Lars Johan Liedholm för bra handledning och tillgänglighet. Jag vill även tacka Anna Birkegård för hjälp till insamling av material. 12
13 Referenser 1. Tortora, Derrickson. (2011) Principles of Anatomy and Physiology, 13 th edition. John Wiley Sons, ISBN: , Andersson, Solders. (1996) Neurofysiologi, 1:a upplagan. Författarna och Liber, ISBN: fl, Alemdar M. Effects of gender and age on median and ulnar nerve sensory responses over ring finger. J Electromyogr Kinesiol. 2014;24(1): Andersson, Solders.(1996) Neurofysiologi, 1:a upplagan. Författarna och Liber, ISBN: fl, Lew HL, Wang L and Robinson LR. Test-retest of combined sensory index: implications for diagnosis carpal tunnel syndrome. Muscle Nerve. 2000;23(8): Atroshi I. Behandlas först med handledsskena, opereras vid känselbortfall/atrofi. Läkartidningen. 2003;100(3): Atroshi I, Gummesson C, Johnsson R, Ornstein E, Ranstam J och Rosén I. Prevalensen för klinisk säkerställd karpaltunnelsyndrom 4 procent. Läkartidningen. 2000;97(14): Tortora, Derrickson. (2011) Principles of anatomy and physiology, 13 th edition. John Wiley Sons, ISBN: , Werner RA and Andary M. Electrodiagnostic evaluation of carpal tunnel syndrome. Muscle Nerve. 2011;44(4): Katz JN and Simmons BP. Clinical practice, Carpal tunnel syndrome. N Engl J Med. 2002;346(23): Kasius K, Claes F, Verhagen W and Meulstee J. The segmental palmar test in diagnosing carpal tunnel syndrome reassessed. Clin Neurophysiol. 2012;123(11): Werner RA and Andary M. Carpal tunnel syndrome: pathophysiology and clinical neurophysiology. Clin Neurophysiol. 2002;113(9): Kasius K, Claes F, Meulstee J, Weinstein H and Verhagen W. Comparison of peak versus onset latency measurements in electrodiagnostic tests for carpal tunnel syndrome. J Clin Neurophysiol. 2014;31(4): Kimura. (2013) Electrodiagnosis in diseases of nerve and muscle, principle and practice, 4 th edition. Oxford University Press, ISBN: ,
14 15. Salerno DF, Franzblau A, Werner RA, Bromberg MB, Armstrong TJ and Albers JW. Median and ulnar nerve conduction studies among workers: normative values. Muscle Nerve. 1998;21(8): Lew H, Date E, Pan S, Wu P, Ware P and Kingery W. Sensitivity, specificity and variability of nerve conduction velocity measurements in carpal tunnel syndrome. Arch Phys Med Rehabil. 2005;86(1): Prakash KM, Fook-Chong S, Leoh TH, Dan YF, Nurjannah S, Tan YE and Lo YL. Sensitivities of sensory nerve conduction study parameters in carpal tunnel syndrome. J Clin Neurophysiol. 2006;23(6): Rivner M, Swift T and Malik K. Influence of age and height on nerve conduction. Muscle Nerve. 2001;24(9): Huang CR, Chang WN, Chang HW, Tsai NW, and Lu CH. Effects of age, gender, height, and weight on late responses and nerve conduction study parameters. Acta Neurol Taiwan. 2009;18(4):
15 Tabell 1. Referensvärden (medelvärde ± 2SD) för sensorisk nervledningshastighet (SCV) mätt på amplitudtoppen av nervsvaret för de tre segmenten av n. medianus. SCV (m/s) Distal SCV a 31,3 Karpal SCV a 44,2 Proximal SCV a 54,4 Differens b, c 17,6 Kvot b, c 1,36 a nedre gränsvärde (-2SD) b övre gränsvärde (+2SD) c mellan proximalt och karpalt segment 15
16 Figur 1. Samband mellan sensorisk nervledningshastighet (SCV) mätt på amplitudtoppen av nervsvaret och längd för distalt (handflata-finger III) A) karpalt (handled-handflata) B) och proximalt segment (armveck-handled) C) av n. medianus. 16
17 Figur 2. Samband mellan sensorisk nervledningshastighet (SCV) mätt på amplitudtoppen av nervsvaret och ålder för distalt (handflata-finger III) A) karpalt (handled-handflata) B) och proximalt segment (armveck-handled) C) av n. medianus. 17
18 Figur 3. Samband mellan SCVdiff (differens mellan proximalt och karpalt segment av n.medianus) och A) längd och B) ålder samt mellan SCVkvot (kvot mellan proximalt och karpalt segment av n.medianus) och C) längd och D) ålder. 18
19 Figur 4. Test-retest reliabilitet (n=5) för sensorisk nervledningshastighet (SCV) för distalt (dig IIIhandflata), karpalt (handflata-handled) och proximalt segment (handled-armveck) av n.medianus. 19
20 A) Registreringselektrod Jordelektrod Referenselektrod B) C) Figur 5. Fraktionerad sensorisk n. medianusdig III med stimuleringspunkter i A) armveck, handled och handflata samt sensoriska nervsvar från stimulering i handflata, handled och armveck med kursorerna placerad på B) start respektive C) topp av nervsvaren. 20
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande
Läs merNervus medianus läkningsförlopp efter genomgången karpaltunneloperation - en neurografisk studie
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Biomedicinsk laboratorievetenskap examensarbete, 30hp 2014-02-26 Nervus medianus läkningsförlopp efter genomgången
Läs merImproved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis brevis and m. Pronator quadratus?
Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Vårterminen 2008 Improved diagnosis of Carpal tunnel syndrome using amplitude difference between m. Abductor pollicis
Läs merOBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2015 03 27 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 60p EEG 15p Neurografi 11p Evoked potentials
Läs merDet är mycket viktigt att du tydligt anger på vita omslaget vilka frågor som omslaget innehåller, ex fråga
BMLV, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse. Kurskod: BL009G, BL1013 Datum: 2017 03 25 Kursansvarig: Maria Fernström Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi
Läs merDelegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.
Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Målsättningen är att frigöra läkarresurser, ytterligare standardisera svarshanteringen
Läs merElektroneurografi - analys av distala latenstider vid registrering över musculus lumbricalis II och musculus interosseus dorsalis II
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Enheten för klinisk medicin Program: Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning fysiologi Kurs: Biomedicinsk laboratorievetenskap, examenarbete
Läs merDoes photographic documentation of the position of the recording electrodes decrease motor amplitude variation in electroneurography?
Biomedicinska analytikerprogrammet Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2009 Does photographic documentation of the position of the recording electrodes
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL009G Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2017 05 06 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55,5p Neurografi metodik 10p Neurografi diagnostik
Läs merEn jämförande neurografisk studie Hur mätparametrar för utvärdering av neurofysiologisk sjukdom påverkas vid olika vinklar på armbågen.
En jämförande neurografisk studie Hur mätparametrar för utvärdering av neurofysiologisk sjukdom påverkas vid olika vinklar på armbågen. Emma Block Examensarbete, 15 hp Biomedicinsk analytikerprogrammet,
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merOBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.
BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1013 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 66p EEG Metodik 11p Diagnostik 11p Neurografi
Läs merHANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset
HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merRadialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11
Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial
Läs merCNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron
Läs merSensory nerve conduction studies in young adults for the expansion of a reference material
Biomedicinska analytikerprogrammet Vårterminen 2007 Sensory nerve conduction studies in young adults for the expansion of a reference material Annika Eriksson Handledare: Margareta Grindlund (BMA), Hans
Läs merNeurofysiologi för icke neurofysiologer:
Neurofysiologi för icke neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati? Johan Widenfalk, neurofysiolog, Akademiska sjukhuset Uppsala Översikt Neurografifynd
Läs merNormalvärden och F-waves vid registrering på tibialis anterior vid undersökning av peroneus communis med elektroneurografi
Examensarbete, 15 hp Kandidatexamen i Biomedicinsk laboratorievetenskap Höstterminen 2018 Normalvärden och F-waves vid registrering på tibialis anterior vid undersökning av peroneus communis med elektroneurografi
Läs merKarpaltunnelsyndrom arbetsterapeutiska åtgärder Gäller för: Alla arbetsterapeutmottagningar Landstinget i Värmland
Vårdprogram 1 (19) Karpaltunnelsyndrom arbetsterapeutiska åtgärder Gäller för: Alla arbetsterapeutmottagningar Landstinget i Värmland Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Stjernström Divisionschef Giltighetstid:
Läs merManus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Läs merMagnetstimulering Metodbeskrivning
Magnetstimulering Metodbeskrivning Denna metodbeskrivning har inriktat sig på att mäta svaren vid kortikal och rotstimulering av två nerver: n. ulnaris och n. tibialis. Utrustning: Magnetstimulator MagLite.
Läs merBMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.
Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom:
Läs merCTS-Nattskena. av Margareta Persson Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala
CTS-Nattskena Leg Arbetsterapeut vid Handkirurgkliniken i Uppsala CTS-nattskena är framtagen till Dig som har nattliga domningar i händerna p g a carpaltunnelsyndrom. Vid carpaltunnelsyndrom är medianusnerven
Läs mer2. HANDKIRURGI. Svar: 0,5 1
2. HANDKIRURGI En 58-årig kvinna, föreståndare på sjukhusets storkök söker dig på grund av smärta på handens radialsida i samband med tunga lyft. Smärtan har funnits där under några års tid men nu värker
Läs merSvarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Läs merMOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER
MOTORNÄRA HJÄRNTUMÖRER. Syfte. Särskild hårdvara & material. Förberedelse. Registrering & Stimulering. Karläggning. Monitorering. Att tänka på. Syfte Att identifiera primära motorarean via direkt elektrisk
Läs merNervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Läs merflexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n
Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
Läs merHos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade
Läs merSELEKTIV DORSAL RHIZOTOMI
SELEKTIV DORSAL RHIZOTOMI 1. Syfte 2. Särskild hårdvara & material 3. Förberedelse 4. Monitorering 5. Att tänka på 1. Syfte Att minska spasticitet i benen hos patienter med CP. Sensoriska rötter delas
Läs merMultipel Skleros (MS)
Multipel Skleros (MS) Multipel Skleros (MS) Innehållsförteckning Vad är multipel skleros (MS) Varför får man MS Typer av MS Immunförsvaret Uppbyggnaden av centrala nervsystemet (CNS) Vad händer i hjärnan
Läs merMETODBOK FÖR NEUROGRAFIER
2009-10-29/meg METODBOK FÖR NEUROGRAFIER Kontrollera ID och välj rätt patient i dagslistan (KP). Skriv in patientens kroppslängd och din signatur som undersökare. Kroppslängd och ålder kommer att användas
Läs merCell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer
IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merOmtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merBehandlingsriktlinje. Karpaltunnelsyndrom
2012 Behandlingsriktlinje Karpaltunnelsyndrom 017 Behandlingsriktlinjer för Karpaltunnelsyndrom INLEDNING I uppdrag av specialitetsgruppen arbetsterapi har ett nätverk bildats med namngivna personer för
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merKundts rör - ljudhastigheten i luft
Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att
Läs merHur förklarar man störd central
Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer
Läs merXIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,
Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg
Läs mer2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)
20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning
Läs merKlinisk neurofysiologi
Klinisk neurofysiologi Metoder och indikationer Fredagsseminarium_version2011_1 Klinisk Neurofysiologi Diagnostik vid Nerv- och muskelsjukdomar Hjärnan och ryggmärgens funktion Smärta Autonoma nervsystemet
Läs mer2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:
2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del
Läs mer1. Syfte Att identifiera funktionella områden (språk, sensor- och motorarea) inför eventuell resektion.
Kortikal mapping via intrakraniell gridelektrod med Nicolet Cortical Stimulator och Nervus EEG-system LTM4 /2015-06-09, ÅA/KA 1. Syfte 2. Särskild hårdvara och material 3. Förberedelse 4. Stimulering/registrering
Läs merNervledningsstudie av suralisnerven och dess anatomiska variation
EXAMENSARBETE Vårtermin 2015 Sektionen för Lärande och Miljö Biomedicinsk laboratorievetenskap Nervledningsstudie av suralisnerven och dess anatomiska variation Författare Riyam Ziyad Handledare Urban
Läs merNeuroanatomi. Tobias Karlsson
Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt
Läs merCarpaltunnelsyndrom. Neurografibedömning och remissvar av leg.bma. BMA Lena Eriksson. BMA Margareta Grindlund. ÖL Björn Falck. Prof.em.
Carpaltunnelsyndrom Neurografibedömning och remissvar av leg.bma BMA Lena Eriksson BMA Margareta Grindlund ÖL Björn Falck Prof.em. Erik Stålberg ÖL Roland Flink ALF-projekt 2008 Frågor att belysa i projektet
Läs merTentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2016 11 19 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70,5 p Centrala och perifera
Läs merSjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi
Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)
Läs merMETODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER
METODBESKRIVNINGAR FÖR BARN UPP TILL 2 ÅRS ÅLDER SOMATOSENSORY EVOKED POTENTIAL (SEP) Elektrodapplicering: Medianus-SEP Tvätta gärna barnets huvud med sprit före elektrodappliceringen. Använd elektroder
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans
Läs merNervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht-2013 (Ewa Grönlund HT-2012)
Nervsystemet anatomi och fysiologi Del 1 Röntgenstuderande Berit Kärfve Ht2013 (Ewa Grönlund HT2012) Inledning Skallen fram, sido, tak, bas Ryggrad fram, bak, kotor Nervsystemets indelning: CNS anatomisk
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST
Läs merMUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merSå vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika
1 Så vi börjar enkelt. Vad är då en vibration? Enkelt uttryck är det en svängningsrörelse kring en mittpunkt. Denna svängning kan beskrivas med olika uttryck så som amplitud och frekvens där amplituden
Läs merHur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?
Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det
Läs merKursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument)
Kursens upplägg v40 - inledande föreläsningar och börja skriva PM 19/12 - deadline PM till examinatorn 15/1- PM examinationer, grupp 1 18/1 - Forskningsetik, riktlinjer uppsatsarbetet 10/3 - deadline uppsats
Läs merProtokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09
Protokoll från den Svenska Neuropatigruppens möte i Uppsala 2011-03-09 1. Motorunit estimation in ALS, Erik Stålberg Att hitta en pålitlig metod för att kvantifiera antal motorunits vid neurogena sjukdomstillstånd
Läs merKlassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419
Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över
Läs merTidig diagnostik av perifera nervskador > 500 miljoner berörda människor! Sid 0
Tidig diagnostik av perifera nervskador > 500 miljoner berörda människor! Sid 0 Noterat på AktieTorget sedan maj 2015 Marknadsvärde cirka 100 MKR Ca 1200 aktieägare Om VibroSense Dynamics AB Instrument
Läs merREFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - smärta
REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - smärta INNEHÅLL Amputation tillägg för smärta 1-2... 2 Nervskador tillägg för smärta... 3 Nackdistorsioner (WAD)... 6 Övriga fall med påslag för smärta
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011-04-28 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 78,5p Sjuksköterskeprogrammet
Läs merMÅLBESKRIVNING. Klinisk Neurofysiologi
MÅLESKRIVNING Preciserade delmål till Utbildningsboken inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 Preciserade delmål.doc 1(5) Uppdatering av målbeskrivningens Preciserade delmål till Utbildningsboken inom
Läs merDifferentiell psykologi
Differentiell psykologi Måndagen den 19/9 2011 Sensitivitet och specificitet Version 1.1 Dagens agenda Validering av kriterietolkningar Diagnostiska studier Exempel på diagnostisk studie av MDI Olika prövningar
Läs merLaboration: Elektromyografi (EMG)
Laboration: Elektromyografi (EMG) Baserad på instruktionerna till Lesson 1 and 2 (EMG I II) ur Biopac Student Laboratory Manual. Klas Blomgren Oktober 2002 1. Introduktion Skelettmuskulaturens huvudsakliga
Läs merNervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen
Läs merBild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II
Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I
Läs merExaminator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar
Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC006G, MC1403 Kursansvarig: Marianne Selim Datum: 160923 Examinator: Gabriella Eliason Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 113,5 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd:
Läs merCentrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.
Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga
Läs merSynapser. ehagglund.se
Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns
Läs merOmtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)
Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen
Läs merÖrebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Jag har nog bara legat illa En beskrivning av användandet av bedömningsinstrument som används av arbetsterapeuter
Läs merMetodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering)
Metodbeskrivning för Dekrementundersökning (RNS repetetiv nervstimulering) Ansvarig: Tidsåtgång: Utrustning: ARP/MEG 20 min. Synergy Edx Bakgrund: Dekrement utförs vid frågeställning på muskulär uttröttbarhet
Läs merKlinisk Neurofysiologi
Klinisk Neurofysiologi Handlingsplan för likvärdig nyttjande av neurofysiologiska undersökningar i Sydöstra sjukvårdsregionen Greta Gustafsson 2018-04-16 Jämlik sjukvård=diagnostik Hälso- och sjukvården
Läs merSTATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING
STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd
Läs merMEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
Läs merVibrametri; ett komplement till perifer neurologisk undersökning vid periodisk vibrationsundersökning enligt AFS 2005:15?
Vibrametri; ett komplement till perifer neurologisk undersökning vid periodisk vibrationsundersökning enligt AFS 2005:15? Wigert Sjöberg Företagshälsovården, Västerbottens läns landsting 901 85 Umeå wigert.sjoberg@vll.se
Läs merOBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
Läs merges til al a i förebyggande och behandlande syfte
Handkirurgisk rehabilitering Jenny Rosengren Leg sjukgymnast Enheten för handkir rehab Handkir kliniken Södersjukhuset Introduktion 8 handkirurgiska kliníker i Sverige Sjukgymnaster som arbetar med händer
Läs merDet magiska med färgat ljus
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Upplysning av framskridandet av Huntingtons sjukdom Forskare har använt sig av möss med upplysta hjärnceller
Läs merMånadens fall April 2015
Månadens fall April 2015 Bakgrund: Man född -43 som -94 insjuknat i aortadissektion typ- B ned till aortabifurkationen. Konservativt behandlad och kontrollerad med CT. Successiv aneurysmatisk vidgning
Läs merMedicinsk statistik II
Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning
Läs merNationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros
Läs merDet rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Läs merDenna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.
Ortopedi 1 (7 min) Lärarinformation Distalstatus Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker. Studenten
Läs merExponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering
1 Miljömedicinskt Forskningscentrum Exponering för svavelväte och bestående effekter en riskvärdering Rapport 2/09 2 Inledning Svavelväte förekommer normalt i kroppen och spelar en viktig roll för nervsystemets
Läs merNeuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet
Neuropatisk smärta Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta (nervsmärta) har ersatt begreppet neurogen smärta Prevalens i befolkningen ca 2-4
Läs merMANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment
Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta
Läs merEXAMENSARBETE. Sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid karpal- och tarsaltunnelsyndrom. Anna Nygren 2013. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast
EXAMENSARBETE Sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid karpal- och tarsaltunnelsyndrom Anna Nygren 3 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap LULEÅ TEKNISKA
Läs merLändrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats:
2016-11-25 Ländrygg MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Kvinna Man Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats: 1 MEBA ländrygg MEBA ländrygg består av en screeningdel och en
Läs mer