Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 Nämndkansliet Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde Tid: Torsdag den 15 juni 2017, kl. 11:00-16:00 Hålltider: Kl. 10:00-11:00 Kl. 11: Gruppmöten Sammanträdet börjar Redovisning av pågående fastighetsprojekt Kl.13:00 Fortsatt sammanträde Plats: Landstingsservice, ingång 15/13 1 trappa, Akademiska sjukhuset, Uppsala (Lokal: Munin) Välkomna! Johan Edstav Ordförande fastighets- och servicenämnden Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Val av justerare Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden utser Stefan Olsson (M) att jämte ordföranden Johan Edstav (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: xx 58 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

3 Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Fastighets- och servicenämndens sammanträde den 15 juni 2017 Kl Landstingsservice, ing 15/13 Akademiska sjukhuset Ärenden Val av justerare Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 59 Beslut om förstudie primärvården Samariterhemmet FSN Beslut om program produktionskök FSN Delegering av omdisponering av investeringsmedel FSN Granskning av processer för stora investeringar - revisionssvar FSN Månadsrapporter LRC och LSU FSN Information FSN Delegationsärenden FSN Anmälan av inkomna skrivelser FSN

4 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Anders Silén Dnr FSN Hyresgästanpassning för Primärvård, flytt från hus C-D till hus A-B vid hyresavtalets upphörande Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar: att investeringsprojektet gå vidare till en förstudie inför en investering med beräknad kostnad på ca tkr. Ärendet Fastighetsägaren Diakonistiftelsen avser riva och bygga om delar av de fastigheter där Primärvården har delar av sin verksamhet placerad. Hyresperioden för hyresavtal A med Diakonistiftelsen, Dnr LSU , gällande lokaler för Primärvårdens mödravård och sjukgymnastik upphör Primärvården har meddelat Landstingsservice att under närtid inkomma med beställning på förstudie för att flytta till vakant lokal i AB huset där Region Uppsala innehar ett hyresavtal med en längre avtalstid fram till Region Uppsala har även i samverkansavtal avtalat om att avflytta från CD huset inför fastighetsägarens exploatering av kvarteret. Primärvården har anfört behov att långsiktigt finnas med denna verksamhet centralt placerad i Uppsala. Om investeringen inte utförs innebär detta att primärvårdsverksamheten kommer att stå utan en lämplig verksamhetslokal på denna centralt belägna adress. Ärendet har tidigare behandlats i investeringsrådet i ett avgörande gällande prioritering av verksamhet i fastigheten mellan Primärvård och Akademiska sjukhusets verksamhet. I denna behandling beslöts att prioritera Primärvårdens behov. Beredning och samråd sker fortlöpande tillsammans med Primärvårdens ledning. Förvaltningsdirektören Landstingsservice har beslutat att en skyndsam hantering av ärendet är av vikt. Primärvården har inkommit med beställning av uppdraget Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

5 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Investeringskostnad Kompletteras efter upprättande av förstudieavtal och kompletterande verksamhetsbeskrivning från Primärvården. Investeringskostnaden beräknas på detta tidiga stadium preliminärt till ca tkr. Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Förstudie 500 Program Genomförande Summa Investeringskostnad Kommentar Fattade beslut Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för 1 och 2. verksamheten och Landstingsservice Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering 1 Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering Summa ökad kostnad Finansiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av Sätt kryss Motivera ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Fastighetsägarinitierad investering x Fastighetsägaransvar enligt hyresavtal x 1 Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Kostnadsminskningar i form av samordning av personal, driftskostnader, avskrivning för utrustning och inventarier. Avveckling av lokaler i C-D huset Samariterhemmet medför minskad hyreskostnad. Kostnadsökningar i form av engångskostnader, investering i förhyrd byggnad finansieras genom Primärvårdens budget samt Landstingsservice justerade avkastningskrav. Utrangering Avveckling och avflyttning från befintliga lokaler C-D huset Samariterhemmet. Samråd och godkännande Samråd har skett med beställande förvaltning. Årlig kostnadsökning samt finansiering enligt ovan är godkänt skriftligen av förvaltningschef. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet har berett investeringsprojektet den Bilagor 59 Hyresavtal A Diakonistiftelsen Samverkansavtal Diakonistiftelsen Landstingsservice Beställning från Primärvården Kopia till: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Primärvårdsdirektör Fastighetschef Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Veijo Ahola Dnr FSN Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar: att föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige besluta att investeringsprojektet Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, går vidare till programarbete till en kostnad av tkr (alternativ 2). att föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att den totala investeringskostnaden exklusive index för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, får uppgå till tkr (alternativ 2). att föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att kostnader av engångskaraktär för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, såsom tillfälliga anordningar under byggproduktion, index, nedskrivningar, rivning mm får uppgå till tkr (alternativ 2). Totalkostnaden för projektet (alternativ 2) blir då: tkr tkr = tkr att föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att den årliga hyreskostnadsökningen exklusive index för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, får uppgå till tkr (alternativ 2), samt att hyresökningen i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut, LS , finansieras inom Akademiska sjukhusets budget. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

44 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Ärendet Byggnaderna S1/S2 som idag innehåller mottagningskök för patientmatleveranser från Västerås håller inte godkänd standard. Övrig verksamhet i byggnaderna utgörs av konferenslokaler och personalrestaurang med mottagningskök, även dessa är i stort behov av renovering/ersättning. Produktionsstyrelsen beslutade enl 134, dnr PS , om projektering och genomförande av nytt tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset. Förslaget avsåg inplacering av flera verksamheter i anslutning till den nya köksbyggnaden. Landstingsstyrelsen beslutade enl 183, CK , att avbryta projektet och göra en ny utredning. Efter genomförd utredning beslutade Landstingsfullmäktige enl 52 om uppdrag till Landstingsservice att genomföra en ny förstudie för nytt produktionskök för kylda portionsrätter, med möjlighet till varmmatproduktion för psykiatri och geriatrikavdelningar samt personalrestaurang, och i förstudien säkerställa att behovet av konferenslokaler och medicinskt bibliotek inte förbises. Bilaga 1. Ärendet tillstyrktes i Investeringsrådet den 23 augusti 2016 och i Fastighet och servicenämnden Bilaga 2. Tidigare upparbetat i projekt är 10 miljoner kr och avser utredningskostnader som kan hänföras till Produktionsstyrelsens beslut Ett nytt projektnummer, är skapat för ny förstudie, som kan hänföras till Landstingsfullmäktiges beslut Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

45 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Förstudien beskriver tre alternativ: Alternativ 0 innebär ombyggnad/renovering av befintliga byggnader. Byggnaderna kommer att inrymma två stycken nya mottagningskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Detta alternativ innebär fortsatt leverans från extern matleverantör. S2 S1 Alternativ 1 innebär tillbyggnad av byggnad S1. Tillbyggnaden ska innehålla produktionskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Medicinskt bibliotek och kunskapscentrum kan då placeras i byggnad S1. Byggnad S2 rivs. S2 S1 ny Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

46 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Alternativ 2 innebär att byggnaderna S1/S2 rivs och ersätts med en ny byggnad innehållande produktionskök, personalrestaurang, konferenslokaler och möjlighet att inplacera medicinskt bibliotek och kunskapscentrum.. S2 & S2 rivs ny byggnad restaurang kök ny byggnad, konferenscentrum och bibliotek Verksamhetens behov av och ansvar för investeringen. Uppdrag och beställning på förstudie kommer från Regionfullmäktige (fd Landstingsfullmäktige) och Fastighet och servicenämnden Berörd verksamhet, Akademiska sjukhuset, har inte inkommit med uppdrag och beställning. Förstudieavtal finns ej tecknat mellan Landstingsservice och Akademiska sjukhuset. Nutritionsvårdsprocessen I bilaga 6 beskriver Akademiska sjukhuset sina synpunkter på sjukvårdens behov av sjukhusmåltider och nutrtion. Kundundersökning Det genomförs regelbundna undersökningar avseende kvalitén på patientmaten. Resultaten visar en positiv utveckling i nöjdhet. Bilaga 3. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

47 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Beskrivning/sammanfattning av investeringen och skälet till investeringsbehovet. Byggnaderna S1/S2 är idag slitna och ej verksamhetsstödjande, främst mottagningsköken för patient och personalmat. Någon form av åtgärd måste på sikt vidtas. Tre alternativ finns beskrivna i den förstudie som nu är framtagen. Bilaga 4 och Bilaga 5. Landstingsservice uppdrag från Regionfullmäktige och Fastighet och servicenämnden är att ta fram en förstudie på ett nytt produktionskök, personalrestaurang och att inte förbise behovet av konferens och eventuella lokaler för medicinsk bibliotek. Konsekvens om investeringen inte utförs och kostnadseffekten för detta För att komma tillrätta med de problem som idag finns i byggnaderna behövs på sikt att minst alternativ 0 genomförs. Alternativ 0 innebär att patient- och personalmaten fortsatt levereras av extern leverantör. Styrelser som sedan 2016 behandlat ärendet. Regionfullmäktige , beslut om ny förstudie. Bilaga 1. Fastighet och servicenämnden , beslut om ny förstudie. Bilaga 2. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

48 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Investeringskostnad Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet, till och med förstudie, uppgår till tkr. Tilldelade medel uppgår till tkr. Investeringsprojektets nästa fas är programarbete till en beräknad kostnad av: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Totala investeringskostnaden exklusive index för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, uppskattas till: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Kostnader av engångskaraktär för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, såsom tillfälliga anordningar under byggproduktion, index, nedskrivningar, rivning mm uppskattas till: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Totalkostnaden för projektet uppskattas till: Alternativ 0: tkr tkr = tkr Alternativ 1: tkr tkr = tkr Alternativ 2: tkr tkr = tkr Hyreskostnadsökning, som utgår ifrån slutlig totalkostnad exklusive index, för Nytt produktionskök Akademiska sjukhuset, uppskattas till: Alternativ 0: tkr Alternativ 1: tkr Alternativ 2: tkr Osäkerhet i kalkyl i förstudiestadiet är för: Alternativ 0: +/- 20% Alternativ 1: +/-15% Alternativ 2: +/-15% Hyresökningen i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut, LS , finansieras inom Akademiska sjukhusets budget Dygnportionspris i dagens prisnivå Alternativ 0: 235 kr/portion Alternativ 1: 206 kr/portion Alternativ 2: 207 kr/portion Jämförelse kostnad /patientportion idag Jämförelse kostnad /patientportion om 3 år Total ny hyreskostnad exklusive index tkr/år tkr/år tkr/år 224,97 kr 235,00 kr Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

49 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Kommentar Fattade beslut Förstudie FSN Program Genomförande Summa Investeringskostnad Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för 2 och 2. verksamheten och Landstingsservice Alternativ 0 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Alternativ 1 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

50 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Alternativ 2 Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Ej finansierade engångskostnader Summa ökad kostnad Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. I Ej finansierade engångskostnader återfinns index och kreditivkostnader. Dessa kan enligt gällande redovisningsregler läggas på hyresgäst. Finansiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Fastighetsägarinitierad investering *Behöver studeras närmare i programskedet Sätt kryss X Motivera För den del av hyra som inte täcks av ersättning genom priset för dagsportioner krävs ägartillskott * Hyresintäkter från restauratör* Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

51 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Alternativ 0: Provisoriskt mottagningskök och restaurang tkr ** Ökade transportkostnader tkr ** Nedskrivningskostnader tkr ** Oförutsedda engångskostnader tkr ** Index tkr * Kreditiv tkr * Summa tkr Alternativ 1: Provisorisk restaurang tkr ** Nedskrivningskostnader tkr ** Rivning S2 inklusive återställning mark tkr ** Oförutsett tkr ** Index tkr * Kreditiv tkr * Summa tkr Alternativ 2: Provisorisk restaurang tkr ** Nedskrivningskostnader tkr ** Rivning S2 inklusive återställning mark tkr ** Oförutsett tkr ** Index tkr * Kreditiv tkr * Summa tkr * Visas som resultatpåverkande, men kan med gällande redovisningsregler läggas på hyresgäst ** Resultatpåverkande för Region Uppsala. Kan ej läggas på hyresgäst Personal-, verksamhets- och investeringskostnader som INTE ingår i denna utredning I samtliga alternativ krävs ytterligare utredning av olika verksamhetsnära kostnader som idag är svåra att överblicka. I dygnsportionspris ingår personal i kök, men inte måltidsvärdar på respektive avdelning inom Akademiska sjukhuset samt eventuellt ytterligare verksamhetskostnader för restaurang-, konferens- och biblioteksverksamhet. I denna utredning återfinns inte investeringskostnader för anpassning av alla avdelningar inom Akademiska sjukhuset för den tänkta serveringsmetoden. Flertalet av dessa anpassningar kommer att göras vartefter avdelningar på Akademiska sjukhuset i övrigt byggs om. Detta sker dock under en längre period. Investeringskostnader avseende utrustning som åligger hyresgästen finns ej med i denna utredning. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

52 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Tidigare bedömd kostnad förordade Produktionsstyrelsen alternativ 3 i anslutning till nuvarande restaurang i hus S1. Produktionsstyrelsen beslutade även att starta en förstudie om nytt kök om patientmat redovisades för Produktionsstyrelsen en investeringskostnad tkr för enbart tillagningskök i anslutning till nuvarande personalmatsrestaurang. Beslut togs om påbörjande av projektering av nytt tillagningskök , 136 beslutade Produktionsstyrelsen om fortsatt projektering och genomförande av nytt tillagningskök samt beslut om förstudie för omlokalisering av medicinskt bibliotek beslutade Produktionsstyrelsen om att genomföra ett programarbete avseende personalrestaurang, konferenslokaler, ställverk och medicinskt bibliotek återremitterade Landstingsstyrelsen ärendet om genomförandet av Byggnad S1 och S4. Investeringskostnadsbedömningen i ärendet till Landstingsstyrelsen för Personalrestaurang, Kunskapscentrum/bibliotek, konferens, Ställverk, Ombyggnad av basbyggnad S1 och utvändiga ledningsarbeten bedömdes till tkr utöver investeringskostnaden för tillagningsköket på tkr. I den beräknade investeringskostnaden på tkr för tillagningsköket och tkr för Personalrestaurang, Kunskapscentrum/bibliotek, konferens, Ställverk, Ombyggnad av basbyggnad S1 och utvändiga ledningsarbeten, ingick inte: Index Fastighetsbildning mm Hyresförluster Evakueringskostnader Projektfinansiering Ränte- och kreditivkostnader Anslutningsavgifter Byggherrens (Region Uppsalas) interna kostnader Miljöcertifiering av byggnad/er BIM modulering Konstnärlig utsmyckning Förankring av arkitektonisk utformning Arkeologisk eller geoteknisk bedömning Lös inredning Mattransportvagnar Processutrustning Datanätverk Kostnad för etappindelning Saneringskostnader Markförstärkningsåtgärder (en uppskattad kostnad på enbart för 500 tkr finns med) Ledningsomläggningar av yttre vatten och avlopp samt elkraft har enbart bedömts och inte studerats på plats. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

53 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden I den utförligare förstudie som nu gjorts i detta ärende är Engångskostnader såsom index under byggnationstiden, kreditivkostnader, rivning/utrangering, av/nedskrivning mm medtagna. Utförligare utredning har även genomförts avseende: Tillgänglighetskrav för allmänheten och personal (hissar, trappor, belysning mm) Grundläggning (Akademiska sjukhuset är beläget på en grusås med känsliga värden avseende vatten. Denna utredning har tagit med detta, men det finns fortfarande betydande risker med grundläggningen). Omfattande omläggningsarbeten för yttre vatten och avloppsledningar samt nya tillkommande ledningar som kan påverka grusås enligt redovisning ovan avseende grundläggning Gestaltningsmässiga krav och tillskapandet av kommunikationsförbindelse mellan stad och Akademiska sjukhuset Entrélösning för allmänheten både från Sjukhusvägen och inre Sjukhusvägen Varulogistiklösning Elkraft, Ventilation, Brand, Sprinkler, Styr och övervakning Ombyggnation och anslutning till befintligt kulvertsystem Det råder skillnad mellan tidigare redovisad investeringskostnad i utredningen som redovisades för Produktionsstyrelsen samt Landstingsstyrelsen och den investeringskostnad som redovisas i detta ärende. En del av förklaringen kan ligga i den kostnadsutveckling som skett sedan 2013 samt utredningskostnader inklusive denna förstudie, men till största del beror skillnaden på fördjupad analys av ovan redovisade faktorer. Flertalet av de faktorer som inte ingick i den tidigare utredningen har nu tagits med. Denna förstudieutredning tar ett helhetsgrepp kring alla ingående investeringar och Engångskostnader som krävs för att åstadkomma ett tillagningskök, konferenslokaler, restaurang, kunskapscentrum, tekniska och logistiska lösningar. Denna utredning påvisar att det fortfarande finns riskmoment. Dessa riskmoment behöver ytterligare utredas i programskedet. Utrangering Se rubrik Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Samråd och godkännande Årlig kostnadsökning samt finansiering enligt ovan är ej godkänt av Akademiska sjukhuset. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

54 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet bedömer att nuvarande mottagningskök på sikt behöver ersättas/renoveras. Patienterna upplever idag, enligt gjord kundundersökning, en god kvalitet på måltiderna. Givet det begränsade investeringsutrymmet för Region Uppsala under perioden , rekommenderar investeringsrådet fastighets och servicenämnden att avvakta beslut om programarbete. Bilagor 60 Bilaga 1, Beslut Landstingsfullmäktige , DnrLS Bilaga 2, Beslut Fastighets- och servicenämnden, , Dnr FSN Bilaga 3, Patientmatundersökning, Februari 2016 Bilaga 4, Förstudierapport, alternativ 0 Bilaga 5, Förstudierapport alternativ 1 och alternativ 2 Bilaga 6 Synpunkter på sjukvårdens behov av sjukhusmåltider och nutrition Kopia till: Regiondirektören Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören Landstingsservice Fastighetschefen Landstingsservice Regionstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 SID 1 AV 14 Landstingsservice Projektavdelning Rickard Ceder Rickard.ceder@lul.se Datum Diarienummer: Rev: Förstudierapport Projektnamn NYTT MOTTAGNINGSKÖK, alt 0 Anläggning 1168 Byggnad S1-S2 Plan Projektnummer Fastställande av rapport Projektområdeschef/ datum Projektägare/ datum Chef Fastighet och service/ datum Beställare/Verksamhets chef/ datum Landstingsservice Akademiska sjukhuset ingång 13/C Uppsala org nr

65 Sid 2 (14) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Avgränsningar Behovsanalys Verksamhet och behov Verksamhetsbeskrivning... 4 Mottagningskök för patientmat Mottagningskök för restaurangmat Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system Lokalprogram Fastighetens förutsättningar Översiktlig beskrivning Byggnadstekniskt underlag Ventilationstekniskt underlag Rörtekniskt underlag Sprinklertekniskt underlag VA-tekniskt underlag Underlag medicintekniska gaser El-tekniskt underlag Underlag för svagströmsanläggningar Styr- och reglertekniskt underlag Miljöinventering Övriga förutsättningar Lösningsförslag Analys och konsekvensbeskrivning Störningar Risker Tidplan Kostnadsuppskattning Kostnadsuppskattning Beslutsunderlag... 12

66 Sid 3 (14) 10.1 Nollalternativ Bilagor Arbetsgrupp Inledning Förstudierapporten utgör beslutsunderlag inför program och genomförandefasen. I förstudien utreds verksamhetens lokalbehov samt hur dessa påverkar byggnaderna och dess system. Olika förslag till lösning analyseras samt ett förordande av ett alternativ lämnas. Förstudien innehåller även en tidig kostnadsuppskattning. Två exemplar av förstudierapport lämnas till projektägaren. 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Förstudien redovisar förslag för en renovering av befintlig byggnad S1 och S2, ett nollalternativ. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20%. Detta alternativ kan inte uppfylla behovet av ett nytt produktionskök. Vid nollalternativ kan endast ett mottagningskök skapas på grund av begränsningar i utrymme och plats för logistik. Gruppen bakom förstudien ser inte detta alternativ som ett bra alternativ då behovet av ett nytt kök inte erhålls och det blir fortsatt nödvändigt att transportera mat till Akademiska sjukhuset som idag. Alternativet har relativt hög investeringskostnad på grund av behovet av mycket omfattande renovering och ger ett begränsat utfall på investerade pengar. Detta alternativ kräver även provisorisk lösning för såväl mottagning som restaurang under byggtid. 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Patientmaten tillagas i dag i produktionskök i Västerås och körs med dagliga transporter till Akademiska sjukhuset. Restaurangmaten tillagas i cateringkök i Uppsala och transporteras även denna till Akademiska.

67 Sid 4 (14) En långsiktig lösning där sjukhuset har rådighet över tillagning samt att den sker med en ökad kvalité och miljömedvetenhet skall sökas med förstudien. Befintliga byggnader S1 och S2 är i stort behov av totalrenovering, byggnaderna är fuktskadade i grundläggning och undermåliga energimässigt. De har även ett stort eftersatt underhåll. För denna studie är att se på ett nollalternativ, konsekvensen om nuvarande situation kvarstår och vilka investeringar som då är nödvändiga. 2.2 Syfte För denna studie är att se på ett nollalternativ, konsekvensen om nuvarande situation kvarstår och vilka investeringar som då är nödvändiga. 2.3 Mål Jämförelse mot alternativ 1 och 2. 3 Avgränsningar 3.1 Avgränsningar I projektet ingår inte kostnader för provisorisk restaurang under byggtid. I projektet ingår inte kostnad för provisoriskt mottagningskök. I projektet kan inte behovet av nytt ställverk lösas. Provisorisk restaurang är tänkt att lösas inom befintliga lokaler, foaje utrymme i Psykiatrinshus, utökad restaurang i ingång Behovsanalys Nollalternativet som ställs mot alternativ 1 och 2 har samma behov och funktioner som tillhanda hålls idag. 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning MOTTAGNINGSKÖK Mottagningskök för 1500 portioner patientmat, samt ett mottagningskök för 500 portioner restaurang mat. Mottagningskök för patientmat. Maten kommer kyld och portionsförpackad från produktionskök beläget på annan plats. Leverans 1-2 gånger/vecka. Den levererade maten förvaras i stort kylrum med temperatur 2-3 o Komplementvaror såsom torrgods mm kommer avdelningspackade från produktionsköket. De smutsiga tallrikarna skickas tillbaka och diskas i produktionsköket.

68 Sid 5 (14) Glas, bestick mm diskas på varje avdelning. Avdelningsköken behöver kompletteras med några kylskåp/avd, typ hushålls, för förvaring av kylda matlådor. Mottagningskök för restaurangmat. Huvudrätten kommer kyld i flerportionsförpackningar från produktionskök beläget på annan plats. Leverans 1-2 gånger/vecka. Den levererade maten förvaras i kylrum med temperatur 2-3 o I mottagningsköket värms huvudrätten i kombiugnar. Ris och potatis kokas i kombiugnar. Komplementvaror såsom torrgods mm kommer från produktionsköket. Råkost och sallader hackar och blandas i mottagningsköket. I restaurangens diskrum diskas brickor i speciell brickdiskmaskin. Gästen ställer brickan med tallrik, glas, mugg, bestick mm på bricktransportband som för godset till sorteringsbänk, där personal sorterar enheterna till diskgodskorgar, vilka diskas i tunneldiskmaskin. Brickan går direkt in i brickdiskmaskin utan hantering av personal. Konferensbeställningar iordningställs och hanteras i personalrestaurangens mottagningskök. RESTAURANG Restaurang som idag. KONFERENS Konferens som idag.

69 Sid 6 (14) 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system För lokalerna erfordras helt ny utrustning. Befintliga lokaler för restaurang och kök är i stort behov av renovering ur såväl arbetsmiljö, klimat och energi, fuktskador. 5.3 Lokalprogram 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning Befintliga byggnader S1 och S2 byggdes tidigt 60-tal, byggnaderna bedöms vara i dåligt skick och i behov av totalrenovering såväl byggnadsmaterial, ytskikt insida som utsida som samtliga installationer. Husen behöver även fuktsaneras och grunden fuktskyddas och erhålla ny dränering. Arbetena är omfattande. 6.2 Byggnadstekniskt underlag Byggnadstekniska underlag befintliga hus, utredningar framtagna 2006 Miljöinventering (bilaga) och 2013 Förstudiekalkyl (bilaga) 6.3 Ventilationstekniskt underlag Ventilationsteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, livslängd, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Befintlig installation rivs i sin helhet, komplett ny installation upprättas. Uteluft inhämtas från galler i fasad, filtreras, värms genom värmeåtervinning, efterbehandlas genom värmning och kylning samt tillförs lokaler med krav på ren luft via takinblåsning. Luften överförs därefter till angränsande lokaler och evakueras via utsug i tak. Värmen i den evakuerade luften återvinns i så stor grad som möjligt före den släpps ut över byggnadens tak. Luftlödet behovsstyrs på tid, rumstemperatur och rumskoldioxidhalt. För köksoch diskkåpor behovsstyrs luftflödet genom tryckknapp med timer. Kökskåpor utförs i rostfri stålplåt och förses med UV-ljus för ozonbildning vilken renar den evakuerade luften. Kanalsystemet från köks- och

70 Sid 7 (14) diskmaskinskåpor utförs i rostfri plåt, övriga kanaler utförs i varmförzinkad stålplåt. Över stekbord och spisar upprättas Ansulex brandsläcksystem. System: FTX1: Betjänar främst Restaurang, Konferenscenter, Omklädning, Personalrum, Kontor, Teknikrum och övriga ytor FTX2: Betjänar främst Köks- och Diskutrymmen CA1: Betjänar Data/tele med Klimatkyla. Övriga system: Stödfläktar för diskmaskiner och frånluftsfläktar för vissa teknikrum. Riskpunkter: Utökat brandskydd. Utökade ombyggnadsprovisorier i befintlig byggnad S1 och S2. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.4 Rörtekniskt underlag Rörteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Befintlig installation rivs i sin helhet, komplett ny installation upprättas. Ingjuten installation, t ex i befintlig bottenplatta, bedöms genom filmning före beslut om nyttjande, utbyte eller renovering. Dricksvatten för byggnaden ansluts till Kommunalt nät, varmvattnet förvärms genom återvinning från kökskyla och eftervärms via fjärrvärme. Kvalitén på varmvattnet säkras genom uppvärmning till rätt temperatur samt cirkulation av varmvattnet i ledningarna. Tappvattenledningar, som försörjer lokaler där hantering av hälso- eller miljöfarliga ämnen förekommer, avskiljs från tappvattensystemet med skyddsventiler. Avloppsvatten ansluts till Kommunalt nät med självfall. Fettbemängt vatten från Kökslokaler leds via två redundanta fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Matavfallsbemängt vatten från matavfallskvarnar i Kökslokaler leds via kombiavskiljare som består av matavfallsavskiljare och fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Vatten från enheter i plan 1 pumpas upp till rätt nivå. Klimatkyla bereds med fjärrkyla och tillförs lokalerna som kyld inblåsningsluft. Livsmedelskyla för kyl- och frysrum tillverkas genom lokala kylmaskiner, spillvärmen från maskinerna återvinns till dricksvarmvattnet, eventuellt överskott kyls mot uteluften genom kylare på tak. Kylning av kokkärl via isbank, kylt av egna kylmaskiner.

71 Sid 8 (14) Värme för efterbehandling av ventilationsluft samt uppvärmning av lokalerna genom element bereds genom fjärrvärme. Plazan värms av ett markvärmesystem kopplat till fjärrvärme. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.5 Sprinklertekniskt underlag Sprinklerteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité och investeringskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Befintligt hus S1 och S2 saknar idag sprinkler. Hela byggnaden, utöver enstaka undantag, skall sprinklerskyddas enligt gällande regelverk. Sprinklersystemet utförs som ett våtrörsystem med vatten som släckmedia. Syftet med sprinkleranläggningen är dels att öka personsäkerheten och dels att möjliggöra tekniska byten i enlighet med gällande regler. Vattenförsörjningen är befintlig och tryckstegras via pumpar i hus B11. Ny trycksatt ledning dras från befintlig sprinklercentral i hus B5 via kulvert till ny sprinklercentral för huset. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.6 VA-tekniskt underlag Ledningar i mark har utretts i samband med studie av alt 1. Påverkan av yttre VA vid uppgrävning runt bef hus för ny dränering och tätskikt på grund. 6.7 Underlag medicintekniska gaser Ej aktuellt för detta projekt. 6.8 El-tekniskt underlag Ny belysningsinstallation med armaturer i LED utförande, ytterbelysning anordnas utmed gångvägar och körvägar samt allmäna ytor. Där ljusreglering ska vara möjlig installeras armaturer med Dalidon som styrs med KNX. Bilaga el-rapport.

72 Sid 9 (14) 6.9 Underlag för svagströmsanläggningar Nytt automatiskt brandlarm och utrymningssystem samt talat utrymningslarm installeras. Utrymningsplats för personer med nedsatt rörelse- och/eller nedsatt orienteringsförmåga upprättas med tvåvägskommunikation. För kontroll av in- och utpassering på samtliga plan in till hus och avdelningar ska ett passerkontrollsystem installeras, porttelefoner skall installeras där besökare påkallar uppmärksamhet 6.10 Styr- och reglertekniskt underlag Styr- och reglerteknisk lösning har utretts mht funktionsbehov för betjänade system baserad på kvalité, livslängd, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. All styr och reglerutrustning byts ut mot ny utrustning. System för styrning och övervakning av VVS-system installeras i enlighet med landstingets tekniska anvisningar. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.11 Miljöinventering Miljöinventering 2006 (bilaga). En ny mer omfattande miljöinventering erfordras vid nästa skede om alternativet skall genomföras. Fuktskador och förekomst av miljöfarliga material är en risk att det är mer omfattande än vad som framgår av undersökning. I förundersökning har denna risk bedömts som stor varpå ett omfattande renovering har medtagits. Finns givetvis en kvarstående risk att medtaget arbete inte är tillräckligt Övriga förutsättningar Miljöbyggnad Målsättningen för Alternativ 0 är Miljöbyggnad Silver. I bilagd rapport för Miljöbyggnad sammanfattas indikatorerna och deras respektive mål för att nå nivån Silver på byggnadsnivå. Vid en renovering ska projektgruppen välja huruvida det är kravnivån för befintlig byggnad eller nybyggnad som gäller. Utförs en totalrenovering av byggnaden blir med största sannolikhet ändringen så omfattande att nybyggnadskraven gäller för de allra flesta indikatorer. I rapporten beskrivs vad projekteringsgruppen behöver göra i nästa skede för att säkerställa att projektet når önskad Miljöbyggnadscertifiering.

73 Sid 10 (14) Sammanfattningsvis kommer det att bli en utmaning att nå nivån för Miljöbyggnad Silver för samtliga indikatorer, dock bör man kunna nå det på byggnadsnivå. Men det kommer krävas extra insatser för både byggnadstekniska och installationstekniska delar av byggnaden. För energianvändningen behöver klimatskalet och ventilationen utredas på en detaljerad nivå i ett tidigt skede. Befintliga system behöver bytas ut till system med modern teknik. Möjligheter att återvinna verksamhetsenergi kan bidra till lägre användning av energi. Och solceller kan ytterligare vara ett bidragande alternativ. I större delen av byggnaden finns god tillgång till dagsljus och det finns även solskydd som minskar solvärmelasten. Det finns dock delar av byggnaden där dessa två indikatorer behöver utredas ytterligare med hänsyn till vistelserum. Gällande byggmaterial så är det av stor vikt att en miljöinventering sker i befintlig byggnad i ett tidigt skede för att utreda behovet av miljösanering. Vidare behöver genomgång med projektörer ske av hur dokumentation och val av föreskrivna byggvaror ska hanteras inom projektet. Det bör nämnas att denna förstudie har utrett möjligheten att nå Miljöbyggnad Silver i nuvarande version av Miljöbyggnad, ver 2.2. Det kommer under innevarande år att lanseras en ny version av Miljöbyggnad, ver 3.0. I eventuell fortsatt projektering av Blå Korset blir det med största sannolikhet nödvändigt att ta hänsyn till de nya kraven för Miljöbyggnad ver Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Förstudien redovisar förslag för ett nollalternativ mot de föreslagna alt 1 och 2. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±20% och har status FÖRSTUDIE. Alternativ 0 kan inte uppfylla program eller behov ett nytt Produktionskök kan inte skapas i de befintliga lokalerna. Endast ett Mottagningskök kan erhållas. Gruppen bakom förstudien avråder detta alternativ: Omfattande renovering, behov av totalrenovering. Fuktskador i huset, bedöms som svårt att säkerställa ett 100% resultat. Nytt Produktionskök erhålls ej. Transporter av mat kvarstår, ej miljövänligt alternativ. Energimål med Miljöbyggnad Silver kan vara svåra att nå då detta är befintlig byggnad.

74 Sid 11 (14) Angöring av transport och varumottagning kan inte bli lika bra som i alt.2 Mottagningsköket måste ersättas med provisorium under byggtid 7.2 Störningar Byggnadsarbetena innebär att hela byggnaden måste tömmas och provisoriska lokaler måste ordnas för alla verksamhet, mottagningskök, restaurang mfl. Byggnadsarbeten ger upphov till störningar i form av transporter och ljud. 7.3 Risker Identifierade risker under Förstudien: Miljö, befintlig byggnad S1 bedöms vara en risk med avseende på fuktskador och miljöfarliga material. Inventering utförd 2006, dels så är den inte så omfattande samt att den utfördes för 10 år sedan. Här bedömer vi att det finns en stor risk avseende fuktproblem. Förekomst av miljöfarligt avfall Miljöbyggnad, en risk befintliga hus att det kommer bli svårt att uppnå klass Silver. 8 Tidplan FSN 2017 juni Beslut om program RS 2017 sept Beslut om program RF 2017 sept Beslut om program FSN 2018 mars Beslut om genomförande RS 2018 mars Beslut om genomförande RF 2018 april-juni Beslut om genomförande FSNAU 2018 aug Godkännande av FU Annons 2018 aug-sep Annons Tendsign

75 Sid 12 (14) 9 Kostnadsuppskattning 9.1 Kostnadsuppskattning Se tabell, se även bilaga Kalkyl. *Kalkylen har en risk, dvs oförutsedda kostnader på ± 20%. Sedan finns ett antal antagna risker vilka är svår att kostnadsberäkna i detta skede. Kostnaden för förstudien ingår i nedlagd kostnad för alt 1 och 2, redovisas nedan. Behovsanalys Förstudie Totalt Uppskattad kostnad program ALT tkr tkr tkr tkr Genomförande Byggherre El VVS Bygg Utv mark Storkök Totalt Oförutsett Total projektkostnad tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 10 Beslutsunderlag 10.1 Nollalternativ Alternativ med renovering av S1 och S2 redovisas i Förstudierapport alt 0. Önskvärda funktioner om Produktionskök kan inte uppfyllas i alternativet. Det kan endast inrymma ett mottagningskök och ha samma funktioner som idag. Maten måste med det alternativet fortsätta att köpas från externt håll.

76 Sid 13 (14) 11 Bilagor Bilaga 3.1 Kalkyl sammanställning alt 1 och alt 2, inkl alt 0 Bilaga 4 Miljöinventering S1 och S2, 2006 Bilaga 5 Förstudiekalkyl befintliga hus S1 o S2, 2013 Bilaga 7.1 Beskrivning VVS, Styr och Övervakning, Sprinkler Bilaga 7.2 Kalkylunderlag luft Bilaga 7.3 Kalkylunderlag rör Bilaga 7.4 Kalkylunderlag sprinkler Bilaga 7.5 Kalkylunderlag styr o övervakning Bilaga 8.2 Beskrivning El, Teleteknik alt 0 Bilaga 9.3 Miljöbyggnad studie alt 0 Bilaga 10.2 Storkök rapport alt 0 Bilaga 13 Utredning kostnad patientmat/dag 12 Arbetsgrupp Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Projektavdelning Förv direktör Styrgrupps ordf Bitr Avd chef Controller Projektledare Thomas Thunblom Olle Ahnell Sonja Ekström Boström Christina Edling Ytterström Rickard Ceder Verksamhet Förvaltning/Avdelning Landstingsservice, LSU Fastighet och service Förvaltare Veijo Ahola Teknik Systemförvaltning Beställar- och controlleravdelning Transport- och logistikavdelningen

77 Sid 14 (14) Externa konsulter General konsult Metod arkitekter Projekteringsledare/ Ansv arkitekt Handl arkitekt Ulf Segerlund Malgorzata Floryan BK Beräkningskonsulter Kalkylator Örjan Bengtson Tomas Carlsäng Karavan Landskaps ark Karin Danielsson Knut Jönssons Ing byrå Konstruktör Mattias Almlöf ÅF Infrastructure El Robert Nyberg ÅF Infrastructure Rör, Sprinkler Mats Bjellsäter ÅF Infrastructure Vent, Styr Fredrik Bjurbo Projektengagemang Storkök Christina Forsman Projektengagemang Miljö Filippa Persson Anton Clarholm Fire Brand Mikael Gradén ÅF Infrastructure Akustik Anna Berglöw Bjerking Geoteknik Henrik Håkansson

78 SID 1 AV 17 Landstingsservice Projektavdelning Rickard Ceder Rickard.ceder@lul.se Datum Diarienummer: Rev: Förstudierapport Projektnamn NYTT PRODUKTIONSKÖK alt 1 och 2 Anläggning 1168 Byggnad S1-S2 Plan Projektnummer Fastställande av rapport Projektområdeschef/ datum Projektägare/ datum Chef Fastighet och service/ datum Beställare/Verksamhets chef/ datum Landstingsservice Akademiska sjukhuset ingång 13/C Uppsala org nr

79 Sid 2 (17) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Bakgrund Syfte Mål Avgränsningar Avgränsningar Behovsanalys Verksamhet och behov Verksamhetsbeskrivning... 5 Produktionskök för patientmat Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system Lokalprogram Fastighetens förutsättningar Översiktlig beskrivning Byggnadstekniskt underlag Ventilationstekniskt underlag Rörtekniskt underlag Sprinklertekniskt underlag VA-tekniskt underlag Underlag medicintekniska gaser El-tekniskt underlag Underlag för svagströmsanläggningar Styr- och reglertekniskt underlag Miljöinventering Övriga förutsättningar Lösningsförslag Analys och konsekvensbeskrivning Störningar Risker Tidplan Kostnadsuppskattning Kostnadsuppskattning Beslutsunderlag Nollalternativ... 15

80 Sid 3 (17) 11 Bilagor Arbetsgrupp Inledning Förstudierapporten utgör beslutsunderlag inför program och genomförandefasen. I förstudien utreds verksamhetens lokalbehov samt hur dessa påverkar byggnaderna och dess system. Olika förslag till lösning analyseras samt ett förordande av ett alternativ lämnas. Förstudien innehåller även en tidig kostnadsuppskattning. Två exemplar av förstudierapport lämnas till projektägaren. 1 Sammanfattning 1.1 Sammanfattning Förstudien redovisar förslag för en nybyggnad med nytt produktionskök, restaurang, café, konferenscenter, bibliotek läsesal och kunskapscentrum. En samlingsplats för mat, konferenser och studier. Förstudien redovisar två alternativ. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±15% och har status FÖRSTUDIE. Alt 1 En förstudie som utfördes 2014 som bygger på att bef byggnad S1 totalrenoveras och byggs om för bibliotek / läsesal och kunskapscentrum. Väster om S1 en tillbyggnad med nytt kök, restaurang och konferenscenter. Alternativet skapar en väl samlad och funktionell byggnad med restaurang som vänder sig mot sjukhusområdet och skapar en öppen samlingsplats i centrum av området. Alt 2. Förstudie där bef byggnad rivs och helt nytt hus redovisas. Förslaget bygger på en tydlig idé om en koppling mellan sjukhusområdet och stadsparken en välkomnande entré. Förslaget innehåller samma funktioner som alt 1 och ger samma möjligheter till användning och flexibelt nyttjande. Det som skiljer förslagen åt är dels gestaltning, koncept och idé kring kopplingar mot staden parken. Alt 2 är mer inbjudande och välkomnande från alla håll, i båda fallen finns restaurangen i nivå med inre sjukshusvägen. Alt 2 har en invändig yta för uppställning av lastbilar vid godshantering, det innebär att den är såväl klimatskyddad som att den inte kommer att synas. Gruppen bakom förstudien förordar alt 2 av flera orsaker.

81 Sid 4 (17) - Nybyggnad till 100%, alla problem med sanering och renovering och ombyggnad av det gamla huset undviks. - En starkare koncept som öppnar sig åt alla håll och skapar både visuell och tillgänglig kontakt mellan sjukhusområdet och stadsparken med det nya Studenternas. - Byggnaden blir tillgänglig för sjukhuset, för staden, för parken den kommer locka till sig besökare från alla håll. - Byggnadens gestaltning arkitektur kommer beröra människor och skapa en naturlig mötesplats som kommer locka till besök. - Mycket bättre angöring av transport och varumottagning. - Energimål, Miljöbyggnad Guld kan säkerställas och uppnås. 2 Uppdragsbeskrivning 2.1 Bakgrund Patientmaten tillagas i dag i produktionskök i Västerås och körs med dagliga transporter till Akademiska sjukhuset. Restaurangmaten tillagas i cateringkök i Uppsala och transporteras även denna till Akademiska. En långsiktig lösning där sjukhuset har rådighet över tillagning samt att den sker med en ökad kvalité och miljömedvetenhet skall sökas med förstudien. Befintliga byggnader S1 och S2 är i stort behov av totalrenovering, byggnaderna är fuktskadade i grundläggning och undermåliga energimässigt. De har även ett stort eftersatt underhåll. 2.2 Syfte Förstudiens syfte är att visa på möjlighet till kostnadseffektiv och klimateffektiv lösning av nytt produktionskök, restaurang med flera lokaler. 2.3 Mål Förstudiens mål är att tillskapa en attraktiv byggnad som kan bli en naturlig mötesplats för Akademiska sjukhusets personal och patienter. Målet är att även att försöka skapa en byggnad som vänder sig såväl mot staden som in mot sjukhusområdet att skapa en märkesbyggnad som bjuder in. Byggnaden skall uppfylla de högsta Miljöbyggnadskraven. 3 Avgränsningar 3.1 Avgränsningar I projektet ingår inte rivning av byggnad S2. I projektet ingår inte kostnader för provisorisk restaurang under byggtid. Provisorisk restaurang är tänkt att lösas inom befintliga lokaler, foaje utrymme i Psykiatrinshus, utökad restaurang i ingång 70.

82 Sid 5 (17) 4 Behovsanalys I förstudien finns två primära behov som skall lösas. - Säkerställa en matproduktion som är kostnadseffektiv och klimatsmart. - Befintliga byggnad S1 och S2 är i undermåligt skick och behöver totalrenoveras eller ersättas. I förstudien så har även andra behov studerats. - Konferens möjligheter - Skapa bra lokaler för universitet som kan samverka med konferensdel för att ge en flexibel och dynamisk lokal lösning. 5 Verksamhet och behov 5.1 Verksamhetsbeskrivning PRODUKTIONSKÖK Tillagningskök för 1500 portioner patientmat och 500 portioner restaurang mat. Produktionskök för patientmat. Maten tillagas i produktionsköket och kyls ner i kokgrytor försedda med iskylning i grytmanteln och i snabbnedkylningsrum, för att senare portioneras till enportions-förpackningar som försluts. Till psyk och geriatriska avd, ca 100 portioner, levereras varm brickdukad mat 2 ggr/dag. Komplementsvaror såsom torrgods mm packas avdelningsvis i speciellt utrymme i anslutning till produktionsköket. Mat och komplementsvaror transporteras med truck via kulvert till respektive avdelningskök. Mat till personalrestaurangen. Maten tillagas i produktionsköket, plan 2, och levereras varm i kantiner och bleck viahiss, till mottagningsrum i anslutning till serveringsyta på plan 3. Komplementsvaror såsom råkost, sallader, mejerivaror drycker och torrgods mm levereras från produktionsköket. Kassafunktion finns innan gästen kommer in i serveringsutrymmet. Servering sker från bufféstationer. I restaurangens diskrum diskas brickor i speciell brickdiskmaskin. Gästen ställer brickan med tallrik, glas, mugg, bestick mm på bricktransportband som för godset till sorteringsbänk, där personal sorterar enheterna till diskgodskorgar, vilka diskas i tunneldiskmaskin. Brickan går direkt in i brickdiskmaskin utan hantering av personal. I anslutning till personalrestaurangen är inplanerat en mindre caféservering med cafékök och förråd.

83 Sid 6 (17) RESTAURANG Restaurang och mindre café. Restaurangdel med kapacitet för 350 gäster samtidigt. En mindre cafédel med ca gäster. KONFERENSCENTER Ett konferenscenter med varierande storlekar på rum samt en mindre hörsal. Konferensrum och hörsal utformas flexibla så rum kan delas och bli till mindre enheter. Hörsal med kapacitet om 170 personer i bio sittning delbar. Konferensrum för personer, några utförs delbara. Kring utrymmen som foaje, toaletter och mindre serveringsyta. BIBLIOTEK/LÄSESAL OCH KUNSKAPSCENTER Lokaler som kan ersätta nuvarande lokaler i hus B3 med bibliotek / läsesalsfunktion. Undervisningsrum förre större grupp samt studieplatser och grupprum. Kontorsutrymmen för personal. 5.2 Beskrivning av behov av lokalanpassning, utrustning och system För lokalerna erfordras helt ny utrustning. Befintliga lokaler för restaurang och kök är i stort behov av renovering ur såväl arbetsmiljö, klimat och energi, fuktskador. Nuvarande lokaler kan inte anpassas till ett tillagningskök produktionskök. 5.3 Lokalprogram Lokalprogram finns angivet i bilaga med specifik projektbeskrivning för respektive alternativ 1 och 2. Lokalprogrammet är angivet på planritning. 6 Fastighetens förutsättningar 6.1 Översiktlig beskrivning Befintliga byggnader S1 och S2 byggdes tidigt 60-tal, byggnaderna bedöms vara i dåligt skick och i behov av totalrenovering såväl byggnadsmaterial, ytskikt insida som utsida som samtliga installationer. Husen behöver även fuktsaneras och grunden fuktskyddas och erhålla ny dränering. Arbetena är omfattande. För alternativ 1 utförs denna totalrenovering av byggnad S1. Byggnad S2 avses att rivas efter projektets färdigställande. För alternativ 2 rivs byggnaderna, S2 efter projektets färdigställande.

84 Sid 7 (17) I båda alternativen skall S2 fortsätta att fungera som mottagningskök under byggtid med provisorisk kulvertanslutning. Nybyggnad utförs i 4 våningsplan varav de två nedre ligger delvis under mark suterräng förhållanden. Grundläggning via platta på mark med voter och förstärkningar, pålning skall inte erfordras. De två nedre planen utgörs stomme av betong, de övre planen stålstomme med HDF-bjälklag. Ytterväggar av sandwischkonstruktion. Befintliga kulvertanslutningar nyttjas, de anpassas till det nya huset i alt 2 och förstärks. 6.2 Byggnadstekniskt underlag Byggnadstekniska underlag befintliga hus, utredningar framtagna 2006 Miljöinventering (bilaga) och 2013 Förstudiekalkyl (bilaga) Inledande Geotekniskundersökning 2013 (bilaga). Ledningar i mark förekommer, fjärrkyla är den besvärligaste. För alternativ 1 är ledningsflytt medtagen. I alternativ 2 kan troligtvis ledning ligga kvar. En bedömd risk är geotekniska förutsättningar, att markförhållanden är sämre än den inledande undersökningen visat. Risken värde i kostnad kan inte bedömas i detta skede. Vid fortsatt programarbete bör en mer omfattande geoteknisk utredning genomföras. Diskussion har förts med Bygglov om husens de olika alternativens utformning och uttryckt sig positivt utan att studera förslagen i detalj. 6.3 Ventilationstekniskt underlag Ventilationsteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Befintlig installation rivs i sin helhet. För ombyggnadsytor, alt 1, upprättas komplett ny installation. Uteluft inhämtas från galler i fasad, filtreras, värms genom värmeåtervinning, efterbehandlas genom värmning och kylning samt tillförs lokaler med krav på ren luft via takinblåsning. Luften överförs därefter till angränsande lokaler och evakueras via utsug i tak. Värmen i den evakuerade luften återvinns i så stor grad som möjligt före den släpps ut över byggnadens tak. Luftlödet behovsstyrs på tid, rumstemperatur och rumskoldioxidhalt. För köksoch diskkåpor behovsstyrs luftflödet genom tryckknapp med timer. Kökskåpor utförs i rostfri stålplåt och förses med UV-ljus för ozonbildning vilken renar den evakuerade luften. Kanalsystemet från köks- och diskmaskinskåpor utförs i rostfri plåt, övriga kanaler utförs i varmförzinkad stålplåt. Över stekbord och spisar upprättas Ansulex brandsläcksystem. System:

85 Sid 8 (17) FTX1: Betjänar främst Restaurang, Konferenscenter, Teknikrum och övriga ytor. FTX2: Betjänar främst Kunskapscentrum, Bibliotek, Omklädning, Personalrum, Kontor, Teknikrum och övriga ytor. FTX3: Betjänar främst Köks- och Diskutrymmen CA1: Betjänar Data/tele med Klimatkyla. Övriga system: Stödfläktar för diskmaskiner och frånluftsfläktar för vissa teknikrum. De två Ställverken förbereds för att betjänas av separata cirkulationsaggregat för Klimatkyla. Riskpunkter: Tillkommande radonventilering under bottenplattan. Utökat brandskydd. Utökade ombyggnadsprovisorier i befintlig byggnad S1 och S2. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.4 Rörtekniskt underlag Rörteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. Befintlig installation rivs i sin helhet. För ombyggnadsytor, alt 1, upprättas komplett ny installation. Dricksvatten för byggnaden ansluts till Kommunalt nät, varmvattnet förvärms genom återvinning från kökskyla och eftervärms via fjärrvärme. Kvalitén på varmvattnet säkras genom uppvärmning till rätt temperatur samt cirkulation av varmvattnet i ledningarna. Tappvattenledningar, som försörjer lokaler där hantering av hälso- eller miljöfarliga ämnen förekommer, avskiljs från tappvattensystemet med skyddsventiler. Avloppsvatten ansluts till Kommunalt nät med självfall. Fettbemängt vatten från Kökslokaler leds via två redundanta fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Matavfallsbemängt vatten från matavfallskvarnar i Kökslokaler leds via kombiavskiljare som består av matavfallsavskiljare och fettavskiljare till avloppsvattensystemet. Vatten från enheter i plan 1 pumpas upp till rätt nivå. Klimatkyla bereds med fjärrkyla och tillförs lokalerna som kyld inblåsningsluft. Livsmedelskyla för kyl- och frysrum tillverkas genom lokala kylmaskiner, spillvärmen från maskinerna återvinns till dricksvarmvattnet, eventuellt överskott kyls mot uteluften genom kylare på tak. Kylning av kokkärl via isbank, kylt av egna kylmaskiner.

86 Sid 9 (17) Värme för efterbehandling av ventilationsluft samt uppvärmning av lokalerna genom element bereds genom fjärrvärme. Plazan värms av ett markvärmesystem kopplat till fjärrvärme. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.5 Sprinklertekniskt underlag Sprinklerteknisk lösning har utretts mht lämplig systemlösning baserad på kvalité och investeringskostnad samt miljöklassning.. Befintlig hus S1 och S2 saknar idag sprinkler. Hela byggnaden, utöver enstaka undantag, skall sprinklerskyddas enligt gällande regelverk. Sprinklersystemet utförs som ett våtrörsystem med vatten som släckmedia. Syftet med sprinkleranläggningen är dels att öka personsäkerheten och dels att möjliggöra tekniska byten i enlighet med gällande regler. Vattenförsörjningen är befintlig och tryckstegras via pumpar i hus B11. Ny trycksatt ledning dras från befintlig sprinklercentral i hus B5 via kulvert till ny sprinklercentral för huset. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.6 VA-tekniskt underlag Ledningar i mark har utretts i samband med studie av alt 1. För alt 2 har ledningar bedöms ligga kvar i den outgrävda delen av huset, de är då fullt åtkomliga. Detta är en bedömd risk att ledningsägare ändå kräver ledningsflytt. 6.7 Underlag medicintekniska gaser Ej aktuellt för detta projekt. 6.8 El-tekniskt underlag Belysningsinstallation med armaturer i LED utförande, ytterbelysning anordnas utmed gångvägar och körvägar samt allmäna ytor. Där ljusreglering ska vara möjlig installeras armaturer med Dali-don som styrs med KNX. Bilaga el-rapport.

87 Sid 10 (17) 6.9 Underlag för svagströmsanläggningar Nytt automatiskt brandlarm och utrymningssystem samt talat utrymningslarm installeras. Utrymningsplats för personer med nedsatt rörelse- och/eller nedsatt orienteringsförmåga upprättas med tvåvägskommunikation. För kontroll av in- och utpassering på samtliga plan in till hus och avdelningar ska ett passerkontrollsystem installeras, porttelefoner skall installeras där besökare påkallar uppmärksamhet 6.10 Styr- och reglertekniskt underlag Styr- och reglerteknisk lösning har utretts mht funktionsbehov för betjänade system baserad på kvalité, livslängd, investerings- och driftskostnad samt miljöklassning. All styr och reglerutrustning byts ut mot ny utrustning. System för styrning och övervakning av VVS-system installeras i enlighet med landstingets tekniska anvisningar. För mer information, se bilaga Beskrivning VVS, Styr och Övervakning samt Sprinkler 6.11 Miljöinventering Miljöinventering 2006 (bilaga). En ny mer omfattande miljöinventering erfordras om alternativ 1 skall genomföras. Fuktskador och förekomst av miljöfarliga material är en risk att det är mer omfattande än vad som framgår av undersökning. I förundersökning har denna risk bedömts som stor varpå ett omfattande renovering har medtagits. Finns givetvis en kvarstående risk att medtaget arbete för alt 1 inte är tillräckligt.

88 Sid 11 (17) 6.12 Övriga förutsättningar Miljöbyggnad Miljöbyggnadsmålet för Alternativ 1 är Silver för befintlig byggnadsdel som totalrenoveras, och Guld för ny utbyggnad. För Alternativ 2 är målet Miljöbyggnad Guld. Alternativ 1 Sammanfattningsvis kommer det att bli en utmaning att nå nivån för Miljöbyggnad Silver för samtliga indikatorer, i den del som totalrenoveras i alternativ 1, dock finns det goda möjligheter att kunna nå det på byggnadsnivå. Men det kommer krävas extra insatser gällande både byggnadstekniska och installationstekniska delar av byggnaden. Rekommendationen är att tidigt i nästkommande skede fortsätta utreda och studera flera av indikatorer, och då främst solvärmelast, dagsljus, energianvändning och termiskt klimat då dessa är kritiska indikatorer som kan leda till störst utmaningar. Det är viktigt att ha med sig att energianvändning för befintlig byggnad och tillbyggnad behöver kunna verifieras separat. Mätare och gränsdragning mellan byggnaderna behöver säkerställas. Gällande byggmaterial så är det av stor vikt att en större miljöinventering sker i befintlig byggnad som renoveras i nästa skede för att utreda behovet av miljösanering. Alternativ 2 Byggnaden bedöms ha goda möjligheter att klara Miljöbyggnad Guld. I förstudiefasen har arkitekt och energikonsult samarbetat för att skapa förutsättningar att få till gynnsamma geometrier avseende solavskärmningar och fönster vilket är en förutsättning för att klara en kommande Miljöbyggnadscertifiering. Nyckelaspekter för miljöbyggnad är solavskärmningens och fönsters geometri, värmeåtervinning ifrån kökskyla, ventilationsflöden i VAV-systemet samt konstruktionens erforderliga U-värden.

89 Sid 12 (17) 7 Lösningsförslag 7.1 Analys och konsekvensbeskrivning Förstudien redovisar förslag för en nybyggnad med nytt produktionskök, restaurang, café, konferenscenter, bibliotek läsesal och kunskapscentrum. En samlingsplats för mat, konferenser och studier. Förstudien redovisar två alternativ. Utredningen har nått en kalkylnoggrannhet motsvarande ±15% och har status FÖRSTUDIE. Alt 1 En förstudie som utfördes 2014 som bygger på att bef byggnad S1 totalrenoveras och byggs om för bibliotek / läsesal och kunskapscentrum. Väster om S1 en tillbyggnad med nytt kök, restaurang och konferenscenter. Alternativet skapar en väl samlad och funktionell byggnad med restaurang som vänder sig mot sjukhusområdet och skapar en öppen samlingsplats i centrum av området. Alt 2. Förstudie där bef byggnad rivs och helt nytt hus redovisas. Förslaget bygger på en tydlig idé om en koppling mellan sjukhusområdet och stadsparken en välkomnande entré. Förslaget innehåller samma funktioner som alt 1 och ger samma möjligheter till användning och flexibelt nyttjande. Det som skiljer förslagen åt är dels gestaltning, koncept och idé kring kopplingar mot staden parken. Alt 2 är mer inbjudande och välkomnande från alla håll, i båda fallen finns restaurangen i nivå med inre sjukshusvägen. Alt 2 har en invändig yta för uppställning av lastbilar vid godshantering, det innebär att den är såväl klimatskyddad som att den inte kommer att synas. Gruppen bakom förstudien förordar alt 2 av flera orsaker. Nybyggnad till 100%, alla problem med sanering och renovering och ombyggnad av det gamla huset undviks. En starkare koncept som öppnar sig åt alla håll och skapar både visuell och tillgänglig kontakt mellan sjukhusområdet och stadsparken med det nya Studenternas. Byggnaden blir tillgänglig för sjukhuset, för staden, för parken den kommer locka till sig besökare från alla håll. Byggnadens gestaltning arkitektur kommer beröra människor och skapa en naturlig mötesplats som kommer locka till besök. Mycket bättre angöring av transport och varumottagning. Energimål, Miljöbyggnad Guld kan säkerställas och uppnås.

90 Sid 13 (17) 7.2 Störningar Byggnadsarbeten ger upphov till störningar i form av transporter och ljud. Befintlig verksamhet i hus S2 skall fortgå med sitt mottagningskök och provisorisk kulvert behöver byggas för att säkerställa transporter. Vid själva arbetena med provisorisk kulvert och anslutning mot S2 kan störning uppstå, ytan närmast anslutningspunkt behöver avskärmas, plastas in vid genomförandet av öppning och anslutning. Buller kan uppkomma i byggnad S2 under arbetena med byggnation. 7.3 Risker Identifierade risker under Förstudien: Grundläggning, dvs markförhållanden, föroreningar i mark, ledningar i mark. I alternativ 1 har ledningsflytt medtagits. Alt 2 har det antagits att de större ledningarna kan vara kvar detta är en risk, bedömningen från gruppen är att ledning är fullt åtkomlig och kan ligga kvar i outgrävd del under huset denna del görs gångbar och åtkomlig. Miljöbyggnad, en risk för alt 1 befintligt hus S1, bedömning är att det kommer bli svårt att uppnå klass Silver. Miljö, befintlig byggnad S1 bedöms vara en risk med avseende på fuktskador och miljöfarliga material. Inventering utförd 2006, dels så är den inte så omfattande samt att den utfördes för 10 år sedan. Här bedömer vi att det finns en stor risk avseende fuktproblem. Gestaltningskrav och bygglov bedöms vara en risk. Förhands diskussion har hållits med bygglov som varit positiv. Befintliga byggnader finns omnämnd som intresse för bevarande, detta kan vara en risk. Vår bedömning är att husen kan anses vara så pass skadade och renoveringsbehovet så stort att en renovering kan ifrågasättas.

91 Sid 14 (17) 8 Tidplan FSN 2017 juni Beslut om program RS 2017 sept Beslut om program RF 2017 sept Beslut om program FSN 2018 mars Beslut om genomförande RS 2018 mars Beslut om genomförande RF 2018 april-juni Beslut om genomförande FSNAU 2018 aug Godkännande av FU Annons 2018 aug-sep Annons Tendsign 9 Kostnadsuppskattning 9.1 Kostnadsuppskattning Se tabell, se även bilaga Kalkyl. *Kalkylen har en risk, dvs oförutsedda kostnader på ± 15%. Sedan finns ett antal antagna risker vilka är svår att kostnadsberäkna i detta skede. ALT 1 ALT2 Behovsanalys tkr tkr Förstudie tkr tkr Totalt tkr tkr Uppskattad kostnad program tkr tkr Genomförande Byggherre tkr tkr El tkr tkr VVS tkr tkr Bygg tkr tkr Utv mark tkr tkr Storkök tkr tkr Totalt tkr tkr Oförutsett tkr tkr Total projektkostnad tkr tkr

92 Sid 15 (17) 10 Beslutsunderlag 10.1 Nollalternativ Alternativ med renovering av S1 och S2 redovisas i Förstudierapport alt 0. Önskvärda funktioner om Produktionskök kan inte uppfyllas i alternativet. Det kan endast inrymma ett mottagningskök och ha samma funktioner som idag. Maten måste med det alternativet fortsätta att köpas från externt håll. 11 Bilagor Bilaga 1 Presentation av förslag alt 1, inkl ritningar Bilaga 2 Presentation av förslag alt 2, inkl ritningar Bilaga 3.1 Kalkyl sammanställning alt 1 och alt 2, inkl alt 0 Bilaga 3.2 Kalkyl alternativa vägval Bilaga 4 Miljöinventering S1 och S2, 2006 Bilaga 5 Förstudiekalkyl befintliga hus S1 o S2, 2013 Bilaga 6 Inledande Geotekniskundersökning 2013 Bilaga 7.1 Beskrivning VVS, Styr och Övervakning, Sprinkler Bilaga 7.2 Kalkylunderlag luft Bilaga 7.3 Kalkylunderlag rör Bilaga 7.4 Kalkylunderlag sprinkler Bilaga 7.5 Kalkylunderlag styr o övervakning Bilaga 7.6 Flödesschema Luft Bilaga 7.7 Flödesschema Luft Bilaga 7.8 Flödesschema Luft Bilaga 8.1 Beskrivning El, Teleteknik alt 1 och 2 Bilaga 9.1 Miljöbyggnad studie alt 1 Bilaga 9.2 Miljöbyggnad studie alt 2 Bilaga 10.1 Storkök rapport alt 1 och 2 Bilaga 11 Brandskyddsdok inledande Bilaga 12 Akustikrapport Bilaga 13 Utredning kostnad patientmat/dag

93 Sid 16 (17) 12 Arbetsgrupp Förvaltning/Enhet Befattning Namn Samordning Landstingsservice, LSU Projektavdelning Förv direktör Styrgrupps ordf Bitr Avd chef Controller Projektledare Thomas Thunblom Olle Ahnell Sonja Ekström Boström Christina Edling Ytterström Rickard Ceder Verksamhet Förvaltning/Avdelning Landstingsservice, LSU Fastighet och service Förvaltare Veijo Ahola Teknik Systemförvaltning Beställar- och controlleravdelning Transport- och logistikavdelningen Externa konsulter General konsult Metod arkitekter Projekteringsledare/ Ansv arkitekt Handl arkitekt Ulf Segerlund Malgorzata Floryan BK Beräkningskonsulter Kalkylator Örjan Bengtson Tomas Carlsäng Karavan Landskaps ark Karin Danielsson Knut Jönssons Ing byrå Konstruktör Mattias Almlöf

94 Sid 17 (17) ÅF Infrastructure El Robert Nyberg ÅF Infrastructure Rör, Sprinkler Mats Bjellsäter ÅF Infrastructure Vent, Styr Fredrik Bjurbo Projektengagemang Storkök Christina Forsman Projektengagemang Miljö Filippa Persson Anton Clarholm Fire Brand Mikael Gradén ÅF Infrastructure Akustik Anna Berglöw Bjerking Geoteknik Henrik Håkansson

95

96

97 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Thomas L Thunblom Dnr FSN Delegering av omdisponering av investeringsmedel Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar: att delegera till Fastighets och servicenämndens arbetsutskott att kunna omdisponera investeringsmedel från i investeringsplanen att delegationen gäller omdisponering av medel upp till tkr för varje enskilt tillfälle. att beslutet gäller under förutsättning att Regionfullmäktige tar beslut om Regionplan och budget inklusive investeringsplan. Ärendet I Regionplan och budget inklusive investeringsplan föreslås Regionfullmäktige besluta att uppdra till Fastighets och servicenämnden att kunna omdisponera investeringsmedel. I revisionsskrivelse Granskning av landstingets investeringar vid Akademiska sjukhuset med dnr REV redogör landstingets revisorer för sin granskning av landstingets investeringar vid Akademiska sjukhuset. Landstingets revisorers sammanfattande bedömning är att Landstingsstyrelsen och Fastighets och servicenämnden vidtagit åtgärder för ändamålsenlig styrning av investeringar inom FAS, Framtidens Akademiska sjukhus. Fastighets och servicenämnden tog beslutet den 8 maj 2017 i ärendet Uppföljning av investeringsprojekt inom Framtidens Akademiska sjukhus att låta Fastighets och servicenämndens arbetsutskott utgöra politisk styrgrupp för Framtidens Akademiska sjukhus för att uppnå tydligare styrning. Under förutsättning att Regionfullmäktige tar beslut om Regionplan och budget inklusive investeringsplan, samt uppdrar till Fastighets och servicenämnden att kunna omdisponera investeringsmedel, beslutar Fastighets och servicenämnden att delegera till Fastighets och servicenämndens arbetsutskott att kunna omdisponera investeringsmedel upp till tkr för varje enskilt tillfälle. Genom att delegera omdisponering av investeringsmedel till Fastighets och servicenämndens arbetsutskott kan en effektivare styrning av projekten ske. Kopia till: Förvaltningsdirektör Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

98 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Karin Johansson Dnr FSN Fastighets och servicenämndens svar till revisorerna avseende granskning av processen för stora investeringar Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar: att lämna svar till landstingets revisorer enligt bilaga. Ärendet Regionens revisorer har genom EY genomfört en granskning av om regionstyrelsens process för stora investeringar är ändamålsenliga. Granskningen har genomförts i syfte att bedöma om regionen kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov utifrån väl underbyggda riskanalyser och beslut. Genomförd granskning 2014 av fastighetsinvesteringsprocessen visade på en otillräcklig och otydlig styrning. I den granskning som genomförts under 2016 är revisionens sammanfattande bedömning att väsentliga åtgärder vidtagits och andra åtgärder är under pågående utredning för att skapa en ändamålsenlig process för stora investeringar. Granskningen visar dock på vissa förbättringsområden. Riskanalyser redovisas inte i alla investeringsprojekt. Beställarrollen och investeringsrådets roll är inte tydligt definierade. Arbete kvarstår att ta fram ett stöd för arbetet med att prioritera bland investeringsförslagen och hur mindre förändringar i investeringsprojekt ska hanteras och beslutas. Revisorerna rekommenderar regionstyrelsen att utvärdera nuvarande fastighetsinvesteringsprocess i syfte att tidigt identifiera brister och/eller otydligheter i roller och ansvar samt identifiera eventuella hinder för en effektiv process. Regionstyrelsen bör säkerställa att riskanalyser och nyttokostnadskalkylering ingår i samtliga beslutsunderlag och att kring- eller följdkostnader finns med i kostnadskalkylen från början. Svar på revisionen avseende granskning av processen för stora investeringar. En ny fastighetsinvesteringsprocess beslutades av landstingsfullmäktige den 20 juni 2016, och under hösten 2016 och våren 2017 har den nya fastighetsinvesteringsprocessen implementerats inom Region Uppsala. I arbetet med implementering har ett antal områden för förbättring identifierats, vilket också den granskning som revisionen gjort pekar på. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

99 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Områden som måste ses över är: förtydliga ansvar och roller i investeringsprocessen ta fram en modell för prioritering av investeringar förbättra beslutsunderlag genom att införa nyttokostnadskalkyler och riskanalyser samt säkerställa att alla kring- och följdkostnader finns inkluderade i investeringsbesluten säkerställa att fastighetsinvesteringsprocessen blir flexibel samtidigt som den är effektiv och följer regionens styrande dokument. Ett arbete med en genomlysning av fastighetsinvesteringsprocessen har påbörjats under våren för att åtgärda de brister som revisionen påtalat samt införa de förbättringsåtgärder som identifierats under året. En uppdaterad och förbättrad fastighetsinvesteringsprocess kommer beslutas av regionfullmäktige under hösten Bilagor 62 Revisionsskrivelse Granskning Kopia till: Region Uppsalas revisorer Regionstyrelsen Budgetchef Region Uppsala Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

100

101

102 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget i Uppsala län Granskning av landstingets process för stora investeringar

103 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och övergripande revisionsfråga Revisionskriterier Avgränsning, metod och utgångspunkter för bedömning Fastighetsinvesteringar beskrivning av processen Inledning Roller och ansvar i fastighetsinvesteringsprocessen Faserna i fastighetsinvesteringsprocessen Beslut och beslutsnivåer i faserna Handbok för projektledning av fastighetsinvesteringsprojekt inom Landstingsservice Implementering av fastighetsinvesteringsprocessen Uppföljning och återrapportering Identifierade behov av förändringar av fastighetsinvesteringsprocessen Kommentarer Planer för investeringar i fastigheter Fastighetsutvecklingsplaner Strategisk plan Lokalförsörjningsplaner Investeringsplan och budget Kommentarer Svar på revisionsfrågorna...21 Bilaga:

104 1 Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Landstinget i Uppsala län genomfört en granskning med syftet att bedöma om det vid landstinget finns en ändamålsenlig, långsiktig process för stora investeringar som säkerställer att landstinget kan genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov. Sammanfattande svar på revisionsfrågorna lämnas i rapportens sista kapitel (kapitel 5). Antalet stora investeringar varierar kraftigt mellan verksamhetsområdena. De som berörs av investeringsprocessen i högre grad än övriga har också har också haft fler synpunkter och kommentarer på den nya fastighetsinvesteringsprocessen. Av den anledningen har kommentarer med utgångspunkt från sjukvårdsområdet (Akademiska sjukhuset står för ca 90 % av de totala investeringarna) fått större påverkan på rapporten. Den sammanfattande slutsatsen av granskningen är att väsentliga åtgärder har vidtagits och andra åtgärder är under pågående utredning för att skapa en ändamålsenlig process för stora investeringar. Landstingsfullmäktige beslutade den juni 2016 om en ny fastighetsinvesteringsprocess, som ersätter den investeringsprocess vilken fastställdes av fullmäktige i juni Den nya fastighetsinvesteringsprocessen är en anpassning av den tidigare processen mot bakgrund av ny politisk organisation och behov av förändringar för att ge bättre styrning och kontroll. Med den nya investeringsprocessen har regionen tagit väsentliga steg för att förbättra de grundläggande förutsättningarna för en ändamålsenlig beredningsprocess av beslut om fastighetsinvesteringar. Sammantaget innebär den nya processen att samtliga parter som berörs av en fastighetsinvestering nu också är involverade i investeringsprocessen och på ett tidigt stadium. Det medför bland annat att större ansvar läggs på förvaltningarna när det gäller att ta fram rangordnade investeringsbehov med finansieringsförslag och att motivera dessa. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om behov som rör de egna förvaltningarna. Fastighets- och servicenämnden bereder investeringsplanen utifrån behoven som beslutats av respektive styrelse/nämnd. I regionplan och budget ska sedan investeringsplanen med kostnadsfinansiering ingå. Som stöd och kvalitetssäkring, innan beslut av Fastighets- och servicenämnden, har investeringsrådets roll vidareutvecklats och gjorts tydligare. Ett antal åtgärder har vidtagits för att förbättra förutsättningar och underlag för bättre underbyggda investeringsbeslut i processens olika faser - några exempel. Investeringsplanen ska nu omfatta 10 år. Instruktioner och mallar har tagits fram för att tydliggöra kraven på underlag även i form av driftskonsekvenser och hur de ska finansieras. Det som främst återstår är att redovisa riskanalyser i beslutsunderlagen (i alla projekt) och införa nyttokostnadskalkylering. Den nya processen innehåller beskrivningar av vilka faser som ingår i processen och vilka beslut som ska fattas och vem som har rätt att fatta besluten. Faserna, rollerna och beslutanderätten inom ramen för processen är i huvudsak tydligt beskrivna vad gäller förvaltningar, nämnder/styrelser, investeringsråd och Landstingsservice. 3

105 Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om hur den nya processens olika faser och roller fungerar i praktiken eftersom processen är under implementering och alla steg fram till regionfullmäktiges beslut om investeringsplanen ännu inte har genomförts. Investeringsplanen som kommer att ingå i Regionplan och budget , som beslutas av fullmäktige under 2017, är den första investeringsplanen som tas fram genom den nya processen. Även om fastighetsinvesteringsprocessen inte är helt implementerad och genomförd konstaterar vi att den innebär en tydlig förbättring av förutsättningarna för en ändamålsenlig process för fastighetsinvesteringar. Samtidigt har det under granskning framkommit vissa förbättringsområden: Investeringsrådets roll behöver ytterligare förtydligas och stärkas. Beställarrollen behöver också tydligare definieras. Fastighetsinvesteringsprocessen har i praktiken visat sig alltför stel och behöver göras mer flexibelt när det gäller hur mindre förändringar i investeringsprojekt ska hanteras och beslutas. Sedan tidigare har behovet identifierats av ett stöd i arbetet med att prioritera investeringsförslagen. Riskanalys redovisas inte i alla beslutsunderlag. Arbete pågår för närvarande med dessa förbättringsområden. En beslutsmall för projektbeslut inkluderande en nyttokostnadskalkyl har tagits fram, men ännu inte tagits i bruk. När det gäller redovisning av kostnadskonsekvenserna av investeringarna är det viktigt att samtliga kostnader tas med. De stora investeringarna medför ofta kring- eller följdinvesteringar. Det är viktigt att kostnaderna även för sådana kostnader är med i kostnadskalkylerna redan från början, och inte kommer upp efterhand i processen. Erfarenheterna av första året med nya processen får visa om det finns ett behov av förtydliganden till följd av detta. Det är viktigt att rapportering och återkoppling sker anpassat till behoven hos olika mottagare. För att anpassa rapportering till styrelser/nämnder så att den matchar deras funktion i fastighetsinvesteringsprocessen bör det ske en analys av respektive funktions informationsbehov. För att ge förutsättningar för en ändamålsenlig strategisk styrning bör verksamheternas lokalbehov och prioriteringen mellan dem på kort och lång sikt finnas framtaget. För att nå dit bör det finnas både fastighetsutvecklingsplaner och lokalförsörjningsplaner. Idag finns fastighetsutvecklingsplaner som beskriver fastigheternas beskaffenhet för fastigheter inom vårdsektorn, vilket motsvarar minst 80 % av regionens fastighetsbestånd. Däremot saknas det lokalförsörjningsplaner som visar verksamheternas framtida lokalbehov och en långtidsprognos som visar investeringsutrymmet. Behovet av lokalförsörjningsplanerna är stort både för att ge förutsättningar för en ändamålsenlig strategisk styrning och ge ett bättre underlag för prioriteringarna i investeringsplanen, särskilt med tanke på att investeringsplanen nu är 10-årig. Att inte ha underlag som baserar sig på verksamheternas framtida behov ökar risken för att bygga fel slags byggnader i förhållande till behovet samt att kortsiktiga ersättningsinvesteringar tar för stor plats i budgeten. 4

106 Landstingsdirektören har i november 2016 beslutat om ett uppdrag att ta fram en strategisk lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset med verksamhetsfokus ett fokus som saknats i tidigare lokalförsörjningsplaner. Uppdraget ska redovisas i juni Lokalförsörjningsplan syftar till klarlägga verksamhetens långsiktiga behov av lokaler, fastighetsutvecklingsplaner syftar till att säkerställa fastigheternas långsiktiga utvecklingspotential. Det har framförts olika uppfattningar om behovet av motsvarande planer för kollektivtrafiken. Argumenten för sådana planer hänvisar till det utvecklingsbehov som finns med anledning av trafikförsörjningsprogrammets mål och fördubbling av antalet resenärer samt miljömål. Vi Utöver det arbete med utredningar och förbättringar som pågår vill vi lyfta fram behovet av följande: Att det genomförs en analys av den nya fastighetsinvesteringsprocessen efter att den tillämpats en gång i alla steg. Syftet bör vara att så tidigt som möjligt identifiera brister och/eller otydligheter i roll och ansvar samt identifiera eventuella hinder för en effektiv process. En aspekt som särskilt bör belysas är om alla kring-eller följdkostnader finns med i kostnadskalkylen från början. Ju bättre ursprunglig kostnadskalkyl, ju färre tilläggsäskanden. För att anpassa rapportering till styrelser/nämnder så att den matchar deras funktion i fastighetsinvesteringsprocessen bör det ske en analys av respektive funktions informationsbehov. Analysera och ta ställning till behovet av fastighetsutvecklingsplaner och lokalförsörjningsplaner för kollektivtrafiken. Tillse att en riskanalys ingår i beslutsunderlagen. 5

107 2 Inledning 2.1 Bakgrund Landstingets revisorer genomförde 2014 en granskning av processen för stora investeringar vid landstinget. Detta i syftet att bedöma om det vid landstinget fanns en ändamålsenlig långsiktig process för stora investeringar som kunde säkerställa att landstinget kunde genomföra nuvarande och kommande investeringsbehov av bussdepå och sjukhusbyggnader. De investeringar som behöver genomföras vid landstinget kommer att påverka landstingets ekonomi under lång tid. Det är därför av stor betydelse att styrning, redovisning och uppföljning av investeringar fungerar väl för att god ekonomisk hushållning ska kunna uppnås och för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet i övrigt. Det är viktigt att beslutsunderlag utgör en bra grund för prioritering inom och mellan olika stora investeringar samtidigt som landstinget säkerställer en rimlig medborgerlig insyn i dessa komplicerade processer. Beslutsunderlagen ska baseras på väl underbyggda nettokostnadskalkyler och större investeringsprojekt ska följas upp genom efterkalkyler och slutrapportering. Genomförd granskning från 2014 visade att den politiska styrningen inom landstinget varit både otillräcklig och otydlig. Landstingets ramverk för strategisk styrning av investeringsprocessen var otillräckligt och inte tydligt kopplat till god ekonomisk hushållning. Det var vidare tveksamt om dåvarande produktionsstyrelsen hade befogenhet att fatta vissa investeringsbeslut. Det fanns ett antal exempel på beslut av produktionsstyrelsen som inte var i enlighet med den tidigare gällande beslutsprocessen för byggnadsinvesteringar. Sedan granskningen 2014 har landstinget genomfört en omorganisation både i den politiska- och tjänstemannaorganisationen. Bland annat har tidigare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Produktionsstyrelsen ersatts med en Fastighets- och servicenämnd, en Vårdstyrelse och en Sjukhusstyrelse. Tidigare sälj- och köpsystemen har avskaffats. Nya reglementen och delegationsordningar har tagits fram och budgetprocess, investeringsprocess m.m. har setts över. En ny process för fastighetsinvestering beslutades av Landstingsfullmäktige den 20 juni Syfte och övergripande revisionsfråga Har Landstingsstyrelsen och Fastighets- och servicenämnden vidtagit åtgärder utifrån revisionens rekommendationer och finns det idag en ändamålsenlig process för stora investeringar? Granskningen ska förutom den övergripande revisionsfrågan bl.a. svara på följande frågor: Är hela investeringsprocessen med dess olika delar dokumenterad? Är den strategiska styrningen ändamålsenlig? Har investeringsplanen i Verksamhetsplan och budget kompletterats med genomförandeplan/planer på 5-10 år med driftkostnadskonsekvenser? Har det utarbetats tydliga dokumenterade bedömningsgrunder för prioritering av investeringar? Finns det ett tillfredställande regelverk för att hantera förändringar i investeringsprojekt? Är redovisningen av investeringskostnader rättvisande? 6

108 Sker kontinuerlig uppföljning och återrapportering så att intern styrning och kontroll säkerställs? I vilken utsträckning är investeringsprocessen implementerad? Är investeringsrådets roll och ansvar tydligt definierat? Vilket samband finns det mellan fastighetsutvecklingsplanerna och investeringsplanen? Finns en överensstämmelse mellan investeringsprocessen och Handbok för projektledning av bygginvesteringar? Upprättas dokumenterade risk- och konsekvensanalyser inför varje nytt investeringsbeslut? 2.3 Revisionskriterier Granskningen har utgått från såväl gällande regelverk samt skriftligt material, som de styrdokument som finns på olika nivåer inom landstinget. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen. Av fullmäktige beslutad investeringsprocess. 2.4 Avgränsning, metod och utgångspunkter för bedömning Av förfrågningsunderlaget framgår att granskningen ska omfatta både dokumentstudier och intervjuer med berörda, på olika organisatoriska nivåer i processen för stora investeringar. Med stora investeringar avses fleråriga projekt till höga ekonomiska belopp Metod och genomförande Granskningen har genomförts i form av intervjuer med nyckelpersoner och dokumentgranskning. Dels har intervjuer genomförts med politiker och tjänstemän som är ansvariga för beslut, beredning och planering av investeringar, dels har en kartläggning gjorts av styrdokument med bäring på investeringsprocessen. Intervjuade funktioner och granskade dokument framgår av bilaga. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakgranska ett utkast till denna rapport. 7

109 3 Fastighetsinvesteringar beskrivning av processen 3.1 Inledning Landstingsfullmäktige beslutade den juni 2016 om en ny fastighetsinvesteringsprocess, som ersätter den investeringsprocess för fastighets- och utrustningsinvesteringar vilken fastställdes av fullmäktige i juni Den nya fastighetsinvesteringsprocessen är en anpassning av den tidigare processen mot bakgrund av ny politisk organisation och behov av förändringar för att ge bättre styrning och kontroll. Processen från 2014 var uppdelad i tre delar: investeringsprocess fastigheter, investeringsprocess kombination utrustning och fastighet samt investeringsprocess utrustning inklusive immateriella anläggningstillgångar. Av sammanträdesprotokollet vid beslutet om fastighetsinvesteringsprocessen i juni 2016 framgår att för utrustningsinvesteringar kommer processen att ses över separat. I den fortsatta redovisningen kommer därför inte investeringsprocessen för utrustning att beskrivas. Syftet med fastighetsinvesteringsprocessen är att: Ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut. Bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen. Få en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning Tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, ledningskontoret och politiken. Skapa en helhetsbild kring landstingets aktuella och kommande investeringsbehov. Nedanstående bild är en beskrivning av fastighetsinvesteringsprocessen och delegationsordningen. Bilden är hämtad från det av fullmäktige beslutade dokumentet Fastighetsinvesteringsprocessen. I de efterföljande avsnitten sker en djupare beskrivning av fastighetsinvesteringsprocessen utifrån dimensionerna; Roller och ansvar i processen, Faserna i processen och Beslut och beslutsnivåer i faserna För att underlätta förståelsen lämnas följande begreppsförklaringar. Hyresgäst organisatorisk enhet/ansvar som hyr en lokal Fastighetsägare landstinget (nu regionen) Fastighetsägarinitierad investering (FI-investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Landstingsservice behovet. Hyresgästinitierad investering (HI-investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. 8

110 3.2 Roller och ansvar i fastighetsinvesteringsprocessen Landstingsservice Landstingsservice är fastighetsägarrepresentant och förvaltar landstingets fastighetsbestånd. Landstingsservice ansvarar för att instruktioner, rutiner och mallar gällande underlag för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom landstinget. Man ska även gå ut med anvisningar till förvaltningarna inför framtagandet av investeringsplanen. Landstingsservice ska bistå förvaltningarna med att ta fram investeringsbehoven samt att stämma av om behoven är relevanta. Man ska skriva fram beslutsärenden enligt fastlagd beslutsmall, ta fram FI-investeringsbehov och motivera dessa samt se till att de investeringar som är beslutade genomförs. Landstingsservice ska enligt processen även ta fram långsiktiga behov i strategiska planer, informera fastighets- och servicenämnden (FSN) gällande de investeringsprojekt där överskridande av tilldelade medel beräknas ske med 5 procent eller 5 mnkr - FSN ska sedan godkänna överskridandena. 9

111 3.2.2 Beställaren Beställaren ansvarar för att ta fram investeringsbehov och för att motivera dessa. Man ska tillhandahålla motivering till verksamhetens behov av om-/nybyggnation inför framskrivning av beslutsunderlag och hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför. Om det efter utredning visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta ska göras redan när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i Regionplan och budget Investeringsrådet Investeringsrådet utgör en tjänstemannaberedning för investeringsärenden där landstingsdirektören är ordförande och utser medlemmarna i investeringsrådet. Investeringsrådet är politikens kontrollfunktion för att i ett tidigt skede fånga upp och värdera förvaltningarnas fastighetsinvesteringsbehov. Investeringsrådet ansvarar för att bereda och kvalitetssäkra investeringsramen innan överlämning sker till FSN. Man ska beskriva för FSN de ekonomiska konsekvenserna av olika investeringsvolymer, vilket innebär kostnadskonsekvenser och påverkan på landstingets totala ekonomi och likviditetspåverkan och eventuellt behov av lånefinansiering. Investeringsrådet ska bereda investeringsärenden innan styrelsebeslut samt bereda utrangeringar och försäljningar av fastigheter Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med landstingets långsiktiga mål och strategier samt prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen Fastighets- och servicenämnden Efter att behov har beretts, prioriterats och beslutats av ansvarig styrelse/nämnd och investeringsrådet har berett de samlade behoven erhåller FSN investeringsplanen. FSN ansvarar för att prioritera de HI-behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. FSN ska göra en sammanfattad bedömning och prioritering av landstingets totala fastighetsinvesteringsbehov. När behov utvärderas ska de ställas i relation till landstingets strategiska planer, strategiska mål, verksamhetsplaner, myndighetsåtgärder och ekonomiskt utrymme. FSN ska föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att besluta om investeringsplan, vilket görs årligen och är en del av Regionplan och budget som beslutas av fullmäktige. Utifrån den av fullmäktige beslutade investeringsplanen, och därmed beslutade finansieringen av kostnadsökningar, tar FSN beslut om investeringar löpande utifrån fastställd investeringsprocess. Investeringsbehov från en verksamhet (HI-investering) kan uppstå efter att investeringsplanen har beslutats. FSN kan då undantagsvis omprioritera inom investeringsplanen för 10

112 aktuell styrelse/nämnds verksamhetsområde. Detta kan göras till en maximal investeringskostnad på 10 mnkr. En förutsättning är även att hyreskostnadskonsekvensen kan hanteras inom beställarens ram. Vid fördyrningar av ett investeringsprojekt ska FSN informera ansvarig styrelse/nämnd om kringkostnadsökningar samt informera ansvarig styrelse/nämnd kring eventuella förändringar, av större dignitet, avseende inriktningen i ett investeringsprojekt Landstingsstyrelsen/fullmäktige Utifrån FSN:s förslag till fastighetsinvesteringsplan beslutar fullmäktige om att fastställa fastighetsinvesteringsplanen, efter beredning i landstingsstyrelsen. 3.3 Faserna i fastighetsinvesteringsprocessen I processen finns det sex faser: behov/behovsanalys, förstudie, program, genomförande, leverans och uppföljning Behov/behovsanalys Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av hyresgästen, Landstingsservice eller styrelse/nämnd. I samband med att beställaren tar fram sina behov till investeringsplanen ska prioriteringar göras både på förvaltningsnivå och styrelse/nämndnivå. I behovs-/behovsanalysfasen ska även en behovsanalys utföras som beskriver orsakerna till behovet. Landstingsservice ansvarar för att ta fram behovsanalysen i samråd med beställaren. Beställaren ansvarar för att ta fram en verksamhetsbeskrivning utifrån behovet. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa fas, förstudien Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Landstingsservice ansvarar för att ta fram förstudien i samarbete med beställaren. I förstudien ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur en ökad hyreskostnad ska finansieras Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Landstingsservice ansvarar för att ta fram ett programarbete som underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal. I programarbetet ska en total kostnad för projektet redovisas och beställaren redovisar hur en ökad hyreskostnad ska finansieras. 11

113 3.3.4 Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning. Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som görs mellan Landstingsservice och beställare. Landstingsservice ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Landstingsservice ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 3.4 Beslut och beslutsnivåer i faserna Alla behov samlas och förs in i investeringsplanen, som beslutas årligen i och med att Regionplan och budget beslutas av fullmäktige i juni. Efter utförd förstudie ska beslut tas om att gå vidare till programfasen. Beslut tas för projektets totalkostnad och beslut tas enligt beslutsnivåerna i investeringsprocessen. Efter utfört program ska beslut tas om att gå vidare till genomförandefasen. Beslut tas för projektets totalkostnad och beslut tas enligt beslutsnivåerna i investeringsprocessen. I besluten ska det alltid framgå hur kostnadsökningen av en investering ska finansieras. Beställaren kan aldrig fatta ett beslut som innebär att någon annan ska finansiera kostnadsökningen. Engångskostnader ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Förändringar av driftskostnader (t ex ökade personalkostnader, utrustningsinvesteringar, media m.m.) ska ingå i besluten. Finansiering av dessa ska framgå. Särskild beslutsmall ska alltid användas vid framskrivande av beslut. Överskridande av tilldelade medel per investering får ske med 5 procent dock max 5 mnkr. Överskridanden får inte innebära att den totala fastighetsinvesteringsramen för aktuellt år överskrids. Överskridanden ska godkännas av FSN. Ett projekt bekostas av beställaren om det i någon av faserna beslutas att inte genomföras. Undantag kan ske om FSN avbryter ett projekt. Bedömning av detta sker från fall till fall. Löpande beslut under genomförandefasen, som beror på förändring/anpassning, fattas av projektorganisationen enligt delegationsordning. Beslutsnivåer i faserna HI-investeringar Behoven beslutas av ansvarig styrelse/nämnd samt FSN, innan investeringsplanen beslutas av fullmäktige. Alla behov som enligt investeringsplanen ska starta år 1 i planperioden är godkända att gå vidare till behovsanalys- och förstudiefasen. Behov som planeras starta år 2 och 3 i investeringsplanen beslutas i kommande investeringsplaner. 12

114 För investeringar initierade av hyresgästen med en total investeringsutgift på högst 5 mnkr tar respektive förvaltningschef beslut om att inleda program- respektive genomförandefasen. I beslutet ska det ingå en redovisning av hur hyreskostnaden ska finansieras. FSN fattar beslut om att gå vidare till program- respektive genomförandefasen när total investeringsutgift är över 5 och max 100 mnkr inom av fullmäktige beslutad investeringsplan. I beslutet ska det ingå en redovisning av hur hyreskostnaden ska finansieras. I investeringsplanen anges vem finansiären av kostnadsökningen är. En kostnadsökning som en förvaltning inte kan finansiera själv kan FSN ta beslut om att den ska finansieras av ägaren, förutsatt att det är angivet i investeringsplanen. När total investeringsutgift är över 100 mnkr tar fullmäktige beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur hyreskostnaden ska finansieras. Beslutsnivåer i faserna FI-investeringar Landstingsservice beslutar om att inleda program- respektive genomförandefasen utifrån beslutad FI-ram i investeringsplanen, upp till 10 mnkr. FSN beslutar om att inleda program- respektive genomförandefas när total-investeringsutgift är över 10 och maximalt 100 mnkr. Fullmäktige beslutar om att inleda program- respektive genomförandefas när den totala investeringsutgiften överstiger 100 mnkr 3.5 Handbok för projektledning av fastighetsinvesteringsprojekt inom Landstingsservice Fastighetsinvesteringsprocessen bygger på de faser som beskrivs i Handbok för projektledning av fastighetsinvesteringsprojekt inom Landstingsservice, vilken är framtagen av Landstingsservice. Handboken, är en omarbetning av tidigare reviderad utgåva från 2014, och har fastställts och gäller från samma datum. Omarbetandet har skett utifrån ett allmänt utvecklingsbehov och endast i mindre omfattning för att anpassas till den i juni 2016 av fullmäktige fastställda investeringsprocessen. Handboken beskriver arbetsgång och aktiviteter i ett fastighetsinvesteringsprojekt. Handboken riktar sig till projektledare, projektägare och projektdeltagare. I handboken beskrivs följande faser i fastighetsinvesteringsprocessen: Behovsanalys, Förstudie, Program, Genomförande och Avslut. I den beskrivna processen ingår tre beslut. Beslut om förstudie, program och genomförande. Samtliga faser beskrivs enligt en enhetlig disposition med bestämda rubriker. Beskrivningarna av Förstudie, Program och Genomförande omfattar närmast samtliga rubriker medan betydligt färre rubriker är relevanta för Behovsanalys och Avslut. Beskrivningen av respektive fas innehåller hänvisningar till mallar och rutiner som är tillämpliga i fasen. Faserna Förstudie, Program och Genomförande innehåller under rubriken Riskhantering hänvisning till mallarna för Möjliga risker i projekt och Bilaga 1 Processbeskrivning Han- 13

115 tering av risker i projekt samt rutinbeskrivningen Rutiner för riskhantering i projekt. Motsvarande hänvisningar till mallar och rutiner finns för exempelvis ekonomi, projektplan och ändring av projektplan, projektorganisation och uppdragsgenomgång. Handboken ställer krav på att det genomförs en riskanalys i faserna förstudie, program och genomförande, vilket är en skärpning av kraven jämfört med tidigare. Rutinen gäller för alla projekt oavsett investeringskostnad och finansieringssätt. Respektive projektledare ansvarar för att rutinen för riskhantering i projekt efterlevs. I processbeskrivningen för hantering av risker i projekt, som är en bilaga till rutinbeskrivningen, och i mallarna för Möjliga risker i projekt ges stöd till planering av riskanalysarbete, riskidentifiering och värdering, åtgärder samt uppföljning. Riskerna anges i en matris utifrån en femgradig skala för sannolikhet respektive (kostnads)konsekvens. Den riskanalys som enligt handboken nu är ett obligatoriskt moment i varje investeringsprojekt har inte upprättats i samtliga projekt. 3.6 Implementering av fastighetsinvesteringsprocessen Samtliga beslut i investeringsärenden ska ske enligt den nya processen. Detta gäller oavsett i vilken fas i processen besluten ska tas. Övergångsvis kan det leda till problem att olika faser i ett investeringsärende kan beslutas i enlighet med olika processer, vilket har påtalats vid intervjuer. På främst den politiska nivån har det framförts en osäkerhet eftersom man inte ansett sig ha tillräcklig kännedom och kunskap om beredning och beslut i tidigare faser enligt den tidigare processen. Detta problem uppfattas främst av de med många investeringsärenden att hantera. Inom verksamhetsområden med få fastighetsinvesteringar och där man följt dem över tid har man inte uppfattat detta problem. 3.7 Uppföljning och återrapportering Handboken beskriver den uppföljning och återrapportering som ska ske i projekten. Landstingsservice rapporterar månadsvis uppdaterad status för projekten i en övergripande projektrapport. Projektledaren rapporterar månadsvis status avseende ekonomi, tidplan och omfattning/kvalitet för projektet till projektägaren. Det finns framtagna mallar för rapporteringen. Bilden som ges från flera styrelser/nämnder med många investeringsärenden är att det kan vara för mycket information som lämnas till styrelse-/nämndsmötena. Det har framförts önskemål om enklare sammanställningar med analyser, som betonar de knäckfrågor som finns dvs. mer management orienterade redovisningar. Med den stora mängden tekniska utredningar som, enligt uppgift, lämnas till mötena finns det en risk att man missar relevant information om man inte har särskild kunskap för att kunna ställa en direkt fråga om det specifika förhållandet. 3.8 Identifierade behov av förändringar av fastighetsinvesteringsprocessen Det är för tidigt för de involverade i investeringsprocessen att dra några definitiva slutsatser om hur den nya processens olika roller, faser och ansvar fungerar i praktiken eftersom hela processen inte har tillämpats i alla faser till och med beslut om investeringsplan av regionfullmäktige. Det har framkommit några behov av justeringar, vilka är på gång att åtgärdas. Det ska tydligare framgå, än vad det gör nu, att förvaltningarna är beställare. Investeringsrådets roll ska också förtydligas och ytterligare stärkas. Behoven av sådana förtydliganden har framkommit vid intervjuer. 14

116 Fastighetsinvesteringsprocessen beskriver hur förändringar i investeringsprojekt ska hanteras och beslutas. Regelverket har i praktiken visat sig innebära att förändringar som avser även små belopp måste beslutas på politisk nivå, vilket gör hanteringen av förändringar alltför stel. Behov av stöd i prioriteringen av investeringsförslagen har funnits även innan den nya fastighetsinvesteringsprocessen infördes. Att behovet av stöd fortfarande finns kvar bekräftas av att flera under granskningen har påpekat att alltför många försöker undvika att prioritera genom att ge förslagen högsta prioritet (prio 1) och inte rangordna. En prioriteringsmodell som ska säkerställa för den politiska ledningen att en dialog kring regionens investeringar äger rum, är under utarbetande och med utgångspunkt från denna dialog görs nödvändiga prioriteringar inför beredning och beslut i fastighets- och servicenämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige. Modellen är tänkt att ange hur investeringar ska beskrivas och beräknas samt hur såväl interna som externa effekter ska belysas så att jämförelser mellan olika objekt kan göras samt att en prioritering utifrån tillgängligt investeringsutrymme kan ske. Tveksamhet till en modell för prioriteringar har framförts i några fall, med motiveringen att det är svårt att göra en sådan modell generell och att dagens snabba förändringar skulle kunna medföra en risk att modellen redan är inaktuell innan den tas i bruk. 3.9 Kommentarer Utgångspunkten är att regionplan och budget ska vara styrande för investeringsprocessen. När det gäller fastigheter är det en förutsättning att behovet finns med i regionens investeringsplan och budget för att det ska leda till en investering. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är relativt lång. Behoven ska därför fångas upp i ett tidigt skede i investeringsplanen för att regionen ska få kontroll på vilka behov som finns samt vilka verksamhetseffekter och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. Behov som är upptagna i investeringsplanen innebär inte att behoven är beslutade att genomföras. Varje behov måste beredas och beslutas enligt de faser som beskrivs i investeringsprocessen. Med den nya investeringsprocessen har regionen tagit väsentliga steg för att förbättra de grundläggande förutsättningarna för en ändamålsenlig beredningsprocess av beslut om fastighetsinvesteringar. Sammantaget innebär den nya processen att samtliga parter som berörs av en fastighetsinvestering nu också är involverade i investeringsprocessen och det på ett tidigt stadium. Det medför bland annat att större ansvar läggs på förvaltningarna när det gäller att ta fram rangordnade investeringsbehov med finansieringsförslag och att motivera dessa. Ansvarig styrelse/nämnd beslutar om behov som rör de egna förvaltningarna. Fastighets- och servicenämnden bereder investeringsplanen utifrån behoven som beslutats av respektive styrelse/nämnd. I Regionplan och budget ska sedan investeringsplanen med kostnadsfinansiering ingå. Som stöd och kvalitetssäkring, innan beslut av FSN, har investeringsrådets roll vidareutvecklats och gjorts tydligare. Den nya processen beskriver vilka faser som ingår i processen och vilka beslut som ska fattas och vem som har rätt att fatta besluten. Faserna, rollerna och beslutanderätten inom ramen för processen är i huvudsak tydliga vad gäller förvaltningar, nämnder/styrelser, investeringsråd och Landstingsservice. Det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om hur den nya processens olika faser och roller fungerar i praktiken eftersom processen är under implementering och alla steg 15

117 fram till regionfullmäktiges beslut om investeringsplanen ännu inte har genomförts. Investeringsplanen som kommer att ingå i Regionplan och budget , som beslutas av fullmäktige under 2017, är den första investeringsplanen som tas fram genom den nya processen. Även om fastighetsinvesteringsprocessen inte är helt implementerad och genomförd konstaterar vi att den innebär en tydlig förbättring av förutsättningarna för en ändamålsenlig process för fastighetsinvesteringar. Samtidigt har det under granskning framkommit vissa förbättringsområden: Investeringsrådets roll behöver ytterligare förtydligas och stärkas. Beställarrollen behöver också tydligare definieras. Fastighetsinvesteringsprocessen har i praktiken visat sig alltför stel och behöver göras mer flexibel när det gäller hur mindre förändringar i investeringsprojekt ska hanteras och beslutas. Sedan tidigare har behovet identifierats av ett stöd i arbetet med att prioritera investeringsförslagen. Riskanalys redovisas inte i alla beslutsunderlag. Arbete pågår för närvarande med dessa förbättringsområden. Sedan tidigare har behovet av ett prioriteringsstöd identifierats. Den prioriteringsmodell som nu är under utarbetande är tänkt att bli ett stöd i arbetet med att prioritera investeringsförslagen. En sådan modell ger dock inte tillräckligt komplement till att skapa ett fullgott prioriteringsunderlag de strategiska verksamhetsbehoven saknas fortfarande. Under 4 - Planer för investeringar i fastigheter - behandlas de planer m.m. som erfordras för ett fullgott underlag till prioriteringsbesluten. Det är viktigt att rapportering och återkoppling sker anpassat till behoven hos olika mottagare. LSU:s kommunikation med styrgrupper, entreprenörer etc. ställer krav på teknisk rapportering som inte styrelser/nämnder har (samma) behov av. För att anpassa rapportering till styrelser/nämnder så att den matchar deras funktion i fastighetsinvesteringsprocessen bör det ske en analys av respektive funktions informationsbehov. 4 Planer för investeringar i fastigheter 4.1 Fastighetsutvecklingsplaner En fastighetsutvecklingsplan, FUP, är ett strategiskt dokument vars syfte är att beskriva fastigheternas (vanligtvis sjukhusområdena) utveckling på lång sikt. En fastighetsutvecklingsplan ska bidra till att: På bästa sätt tillgodose verksamheternas behov av lokaler. Få en långsiktig strategisk planering för utveckling av befintliga och nya byggnader, logistik, trafik och teknisk försörjning m.m. Säkerställa kvaliteten i investeringsbesluten och få en samlad bild av investeringsbehovet. Fastighetsutvecklingsplanen är ett strategiskt styrdokument för den fysiska planeringen för främst sjukhusområdenas framtida utveckling och för utveckling av vården. Samtidigt ställs det även höga krav på långsiktigt funktionella fastigheter för kollektivtrafik och kultur. En fastighetsutvecklingsplan är ett levande dokument som regelbundet behöver uppdateras i förhållande till förändringar som inträffar. 16

118 Under fastighetsutvecklingsplanen ligger sedan andra planer, som investeringsplaner vilka visar det ekonomiska utrymmet att genomföra fastighetsutvecklingsplanen. Att ha uppdaterade och väl förankrade fastighetsutvecklingsplaner för landstingets sjukhusområden är särskilt relevant nu när landstingen befinner sig mitt uppe i en kraftig investeringsperiod. Fastighetsutvecklingsplanen är ett vägledande underlag vid beslut om byggprojekt på sjukhusområden. Landstingsstyrelsen har tidigare begärt redovisning av fastighetsutvecklingsplaner för länet under Den första delen avrapporterades till Landstingsstyrelsen och övriga delar Fastighetsutvecklingsplanerna avser följande delar: Del 1 Akademiska sjukhuset Del 2 Lasarettet i Enköping Del 3 Vårdcentrum i Bålsta, Kungsgärdet i Uppsala, Tierp och Östhammar Del 4 Övriga anläggningar inom länet såsom separata vårdcentraler och folktandvård bör behandlas inom den ordinarie verksamheten för Landstingsservice Del 5: kollektivtrafikanläggningar kommer att behandlas separat. Fastighetsutvecklingsplanerna 1-3 är uppbyggda med strukturen först en inledning med beskrivning av planens innehåll och syfte samt vision och mål. Därefter följer i planen för Akademiska sjukhuset beskrivningar utifrån fastighetens förutsättningar, analys och struktur för markutnyttjande och bebyggelseutveckling, strukturplan samt genomförande. I planerna för del 2 och 3 redovisas för respektive fastighet: förutsättningar, pågående planering, analys av fastigheten och fastighetsutvecklingen inom 5-20 år. Planerna har en planeringshorisont på år, vilket ställer krav på en flexibilitet för att kunna möta olika utvecklingsbehov. Översyn med eventuella justeringar av planen ska ske vart 4-5 år under planperioden. Planen ska vara vägledande för arbetet med förändringar i fastigheterna och ge en gemensam bakgrund för kontakterna med hyresgästerna. Planerna avser att ge politiken bra underlag för kommande beslut genom en beskrivning av aktuell byggnadsstatus och utvecklingsmöjligheter. 4.2 Strategisk plan Landstingsfullmäktige beslutade om strategisk plan den 25 september En utgångspunkt i planen var prognosen över befolkningsutveckling och demografisk utveckling i länet fram till 2025 samt landstingets ekonomiska utveckling. Under 2015 upphävde landstingsfullmäktige Strategisk plan för Landstinget i Uppsala län på förslag från landstingsstyrelsen. Vid intervjuerna har ingen ifrågasatt att planen upphävdes då den hade tydliga brister. Den upphävda strategiska planen har inte ersatts och det finns inga planer på att den ska ersättas i sin tidigare form. 4.3 Lokalförsörjningsplaner Fastighetsutvecklingsplanerna beskriver fastigheterna ur ett fastighetsägarperspektiv, med analys av fastigheternas status, beskaffenhet etc. 17

119 Idag saknas en beskrivning av lokalbehov ur ett hyresgästperspektiv vilket lokalbehov finns utifrån verksamheten? Enligt samstämmiga uppgifter vid intervjuerna har många byggnader stora renoveringsbehov främst på grund av eftersatt underhåll. Det framtida behovet av en byggnad och i vilken funktion bör vara klargjort inför beslut om större investeringar. Ändrad verksamhetsinriktning, ändrat befolkningsunderlag och liknande aspekter kan göra att det inte längre föreligger ett behov eller att det finns ett ändrat behov på längre sikt av den aktuella byggnaden. En lokalförsörjningsprocess som leder till lokalförsörjningsplaner vilka beskriver verksamhetens behov mer i detalj och i tiden samt hur de behoven ska tillgodoses skulle ge väsentlig information till ställningstagandena om prioritering bland investeringsförslagen. Lokalförsörjningsplaner möjliggör även i större utsträckning ett proaktivt förhållningssätt till lokalfrågan. Att inte ha sådana planer riskerar att leda till kortsiktiga reaktiva ad hoc åtgärder och onödigt många akutåtgärder. Biträdande sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset har ett uppdrag, beslutat av landstingsdirektören, att ta fram en strategisk övergripande lokalförsörjningsplan som långsiktigt beskriver Akademiska sjukhusets lokalbehov ur verksamhetsperspektiv för de kommande 5, 10 och 15 åren. Planen ska beakta processer och bör visa möjliga samordningsvinster när det gäller lokalbehov och samlokalisering av verksamheter kopplade till Hälsa och habilitering, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Uppdraget ska redovisas i juni Investeringsplan och budget Arbete pågår för närvarande med den första fastighetsinvesteringsplanen till Regionplan och budget enligt den nya fastighetsinvesteringsprocessen. Planen ska vara 10-årig. Landstingets ledningskontor skickade Anvisningar fastighetsinvesteringsprocessen till Landstingsservice. Anvisningarna tar upp förvaltningars/investeringsrådets/nämnders/styrelsers ansvar i processen. Därutöver innehåller anvisningarna en tidplan för processen (se nedan) samt uppställningsformen som Landstingsservice ska använda när de upprättar investeringsplanen. En motsvarande anvisning, exklusive uppställningen för investeringsplanen, skickade Landstingsservice till förvaltningscheferna. I Landstingsservices utskick ingår en excelmatris där förvaltningarna ska beskriva och motivera investeringsbehovet per investering I matrisen ska förvaltningarna även fylla i rangordning mellan behoven och dess driftkonsekvenser. Underlag ska lämnas om investeringen kan finansieras med egna medel eller inte. Händelse Datum Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar från förvaltning till LSU 15/12 Behov fastighetsinvesteringar från förvaltningar till LSU 13/1 Dragning 1 av behov från förvaltning till ansvarig styrelse/nämnd Återkoppling från LSU till förvaltning angående uppskattad hyreskostnad för byggnadspåverkande investeringar Dialog prioriteringar förvaltning och ansvarig styrelse/nämnd Preliminär investeringsram från LSU till investeringsråd 13/2 Dragning investeringsplan på investeringsråd 14/2 Utskick av investeringsplan till ansvarig styrelse/nämnd (plus FSN för kännedom) 22/2 Dragning 2 av del i investeringsplan från förvaltning till ansvarig styrelse/nämnd Eventuella justeringar i investeringsplan utifrån synpunkter i AU Resp. AU i jan 31/1 Jan-mars Resp. AU i mars Mars inför 18

120 Beslut av del i investeringsplan från förvaltning i ansvarig styrelse/nämnd Resp. styrelse/ nämnd i mars Utskick investeringsplan till FSN (efter beslut i ansvarig styrelse/nämnd) 31/3 Dragning av investeringsplan på FSN AU 12/4 Eventuella justeringar och inlämning av investeringsplan till investeringsråd 17/4 Dragning investeringsplan på investeringsråd 18/4 Beslut investeringsplan på FSN 4/5 Beslut investeringsplan i RPB i RS 30/5 Beslut investeringsplan i RPB i RF 19-20/6 Uppställningsform för investeringsplanen. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Kollektivtrafik Övrigt Summa Verksamhet Finansi är Prognos upparbetat tom 2017 Budget inv 2018 Invfas Budget 2019 Budget 2020 Summa inv Budget 2021 Osv Total projektplan tom 2027 Även kostnadsökningarna ska specificeras årligen. Ökade hyreskostn tom 2017 Ökade hyrekostn 2018 Ökade hyrekostn 2019 Ökade hyrekostn 2020 Ökade hyrekostn 2021 Osv ökade hyrekostn Ökade kostn LSU 2018 Ökade kostn LSU 2019 Ökade kostn LSU 2020 Osv ökade kostn LSU I anslutning till investeringsplanen ska även årliga utrangeringskostnader anges per fastighet. Nedanstående tabell används som utgångspunkt för detta. Utrangeringar, tkr Summa utrangering Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Kollektivtrafik Övrigt Summa Det har tagits fram ett förslag till ett reviderat beslutsdokument för investeringsprojekt. Dokumenten ska ligga till grund för beslut att gå vidare till nästa fas i investeringsprocessen. Förutom investeringens totalkostnad ska årlig kostnadsökning med anledning av investeringen anges, med typ av kostnadsökning. Hur kostnadsökningen ska finansieras ska också framgå, exempelvis; verksamheten kan finansiera hela investeringen själv, verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott, övrig finansiering etc. 19

121 Förslaget till beslutsdokument har tagits fram i två versioner en med och en utan nyttokostnadsanalys. Det har framkommit att det finns en oklarhet när och för vad en nyttokostnadskalkyl ska upprättas. En extern konsult har anlitats för att utbilda medarbetarna i användningen av nyttokostnadskalkyler. När det gäller redovisning av investeringarnas utgifter och kostnader finns det framtagna och genomarbetade principer för vad som får aktiveras, och därmed bli en avskrivningskostnad kommande år, samt vad som ska direkt redovisas som en kostnad när utgiften uppkommer. Jämfört med tiden för föregående granskning har ändringar av investeringsplanen skett även före beslutet om ny fastighetsinvesteringsprocess. I Regionplan och budget redovisas investeringarna i tre tabeller; Sammanställning av investeringar under planperioden, Sammanställning av investeringar och Investeringsplan per objekt Sammanställning av investeringar under planperioden redovisas med en uppdelning efter prioritet samt om de är initierade av hyresgästen respektive fastighetsägaren. Önskemålen om investeringar är större än vad ekonomin tillåter och därför har prioriteringar gjorts efter klassificering i olika prioritetskategorier. Sammanställning av investeringar redovisas i samma uppställningsform som investeringarna under planperioden. I Investeringsplan per objekt redovisas i vilken fas 1 i investeringsprocessen som respektive objekt befinner sig fördelat per förvaltning och övrigt. För kolumnerna Budget 2017, Plan 2018 och Plan 2019 visas inte beloppen av sekretesskäl. De kolumner där det finns ett beloppsutfall är markerade med ett X. Beloppsutfallen finns som arbetsmaterial och presenteras för regionstyrelsens ordförande och vid behov. 4.5 Kommentarer Som framgår av denna rapport har ett antal åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningar och underlag för bättre underbyggda investeringsbeslut i processens olika faser - några exempel: Investeringsplanen ska nu omfatta 10 år. Instruktioner och mallar har tagits fram för att tydliggöra kraven på underlag även i form av driftskonsekvenser och hur de ska finansieras. Det som främst återstår är att redovisa riskanalyser i beslutsunderlagen (i alla projekt) och införa nyttokostnadskalkylering När det gäller redovisning av kostnadskonsekvenserna av investeringarna är det viktigt att samtliga kostnader tas med. De stora investeringarna medför ofta kring- eller följdinvesteringar. Det är viktigt att även sådana kostnader är med i kostnadskalkylerna redan från början, och inte kommer upp efterhand i processen. Erfarenheterna av första året med nya processen får visa om det finns ett behov av förtydliganden avseende detta. För att ge förutsättningar för en ändamålsenlig strategisk styrning bör verksamheternas lokalbehov, på kort och lång sikt samt det ekonomiska utrymmet för investeringar under samma tid, finnas framtaget. För att nå dit bör det finnas både fastighetsutvecklingsplaner och lokalförsörjningsplaner. Idag finns fastighetsutvecklingsplaner som beskriver fastigheternas beskaffenhet för minst 80 % av regionens fastighetsbestånd. Däremot saknas det lokalförsörjningsplaner som visar verksamheternas framtida lokalbehov. 1 Behov/behovsanalys, förstudie, program och genomförande 20

122 Behovet av lokalförsörjningsplanerna är stort både för att ge förutsättningar för en ändamålsenlig strategisk styrning och ge ett bättre underlag för prioriteringarna i investeringsplanen, särskilt med tanke på att investeringsplanen nu är 10-årig. Att inte ha underlag som baserar sig på verksamheternas framtida behov ökar risken för att bygga fel slags byggnader i förhållande till behovet samt att kortsiktiga ersättningsinvesteringar tar för stor plats i budgeten. Genom att fastighetsutvecklingsplanerna bara innehåller vissa av de aspekter som är relevanta för investeringsplanerna är sambandet mellan dessa planer svagt idag. Fastighetsutvecklingsplaner och tänkta lokalförsörjningsplaner används i första hand för att beskriva fastigheternas utvecklingsbehov inom sjukvårdsområdet. Det har framförts olika uppfattningar om behovet av motsvarande planer för kollektivtrafiken. Argumenten för sådana planer hänvisar till det utvecklingsbehov som finns med anledning av trafikförsörjningsprogrammets mål och fördubbling av antalet resenärer samt miljömål. 5 Svar på revisionsfrågorna Fråga Är hela investeringsprocessen med dess olika delar dokumenterad? Är den strategiska styrningen ändamålsenlig? Har investeringsplanen i Verksamhetsplan och budget kompletterats med en genomförandeplan/planer på 5-10 år med driftkostnadskonsekvenser? Har det utarbetats tydliga dokumenterade bedömningsgrunder för prioritering av investeringar? Svar I juni 2016 beslutade fullmäktige om en fastighetsinvesteringsprocess som i allt väsentligt tydligt beskriver roller, ansvar, faser, beslut och beslutsnivåer i processen. Det finns idag ändamålsenlig fastighetsinvesteringsprocess och fastighetsutvecklingsplaner, men för att ha ett fullgott underlag för en ändamålsenlig strategisk styrning krävs även lokalförsörjningsplaner som visar verksamheternas lokalbehov på kort och lång sikt. Regionplan och budget innehåller en 10-årig investeringsplan med driftkostnadskonsekvenser. När behoven tas fram ska de prioriteras i rangordning enligt anvisningar från LSU. För att säkerställa genomförandet av prioriteringarna för den politiska ledningen är en prioriteringsmodell för närvarande under utarbetande. En prioriteringsmodell ger dock inte tillräckligt komplement till att skapa ett fullgott prioriteringsunderlag. De planer som beskrivs under strategisk styrning behövs också som underlag till prioriteringsbesluten. Finns det ett tillfredställande regelverk för att hantera förändringar i investeringsprojekt? Fastighetsinvesteringsprocessen beskriver hur förändringar i investeringsprojekt ska hanteras och beslutas. Regelverket har dock i praktiken visat sig vara för stelt och kommer att justeras. 21

123 Fråga Är redovisningen av investeringskostnader rättvisande? Sker kontinuerlig uppföljning och återrapportering så att intern styrning och kontroll säkerställs? I vilken utsträckning är investeringsprocessen implementerad? Är investeringsrådets roll och ansvar tydligt definierat? Vilket samband finns det mellan fastighetsutvecklingsplanerna och investeringsplanen? Finns en överensstämmelse mellan investeringsprocessen och Handbok för projektledning av bygginvesteringar? Upprättas dokumenterade risk- och konsekvensanalyser inför varje nytt investeringsbeslut? Svar När det gäller redovisning av investeringarnas utgifter och kostnader finns det framtagna och genomarbetade principer för vad som får aktiveras, och därmed bli en avskrivningskostnad kommande år, samt vad som ska direkt redovisas som en kostnad när utgiften uppkommer. LSU rapporterar månadsvis status för projekten i en övergripande projektrapport samt månadsvis status avseende ekonomi, tidplan och omfattning/kvalitet för projektet till projektägaren. Det har framförts önskemål om enklare sammanställningar med analyser, som betonar de knäckfrågor som finns. Samtliga beslut i investeringsärenden ska ske enligt den nya processen. Detta gäller oavsett i vilken fas i processen besluten ska tas. Investeringsrådets roll och ansvar har successivt förtydligats. Det har dock identifierats ett behov av att ytterligare förtydliga och förstärka rådets roll. Ett arbete som pågår för närvarande. Genom att fastighetsutvecklingsplanerna bara innehåller vissa av de aspekter som är relevanta för investeringsplanerna är sambandet mellan dessa planer svagt. Den omarbetade handboken överensstämmer med fastighetsinvesteringsprocessen. LSUs handbok för fastighetsinvesteringar ställer krav på att det genomförs en riskanalys i faserna förstudie, program och genomförande. Föreskriven riskanalys redovisas inte i beslutsunderlagen. 22

124 Bilaga: Intervjuer: Ordförande Regionstyrelsen. Andre vice ordförande Regionstyrelsen. Ordförande Sjukhusstyrelsen Andre vice ordförande Sjukhusstyrelsen Ordförande Fastighets- och servicenämnden Andre vice ordförande Fastighets- och servicenämnden Ordförande Kollektivtrafiknämnden Andre vice ordförande Kollektivtrafiknämnden Tf direktör Ekonomi- och hållbar utveckling, Region Uppsala. Ekonomichef Region Uppsala Bitr Sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset. Ekonomichef Primärvårdens ledningskontor. Trafikdirektör. Projektchef, Landstingsservice. Ekonomichef, Landstingsservice. Dokument: Exempel på dokument som har granskats är: Regionplan och budget Fastighetsinvesteringsprocessen, fastställd av fullmäktige Fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset i Uppsala (del 1) Fastighetsutvecklingsplan del 2 och 3 Anvisningar fastighetsinvesteringsprocessen till förvaltningschefer Anvisningar fastighetsinvesteringsprocessen till landstingsservice

125 Sammanställning nya investeringsbehov till investeringsplan, blankett Sammanställning nya byggnadspåverkande utrustningsinvesteringsbehov till investeringsplan, blankett Beslutsmall för fastighetsinvesteringar en med nyttokostnadskalkyl och en utan Handbok för projektledning av fastighetsinvesteringsprojekt inom Landstingsservice, fastställd Strategisk lokalförsörjningsplan för Akademiska sjukhuset, utredningsuppdrag landstingsdirektörsbeslut Projektstatus per december 2016, exempel på månadsrapport från LSU till nämnd Månadsrapport oktober 2016 Landstingsstyrelsen Månadsrapport oktober 2016 Landstingsservice Rutin för riskhantering i projekt Processbeskrivning Hantering av risker i projekt (bilaga till Rutin för riskhantering i projekt) Möjliga risker i projekt (mallar) Investeringsplan (uppdaterad justerad ) Behov av fastighetsinvesteringar UL Ingång 70, programändring Läkarskeppet. Reglementen och delegationsordningar. Landstingsfullmäktiges protokoll och handlingar. 24

126 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Dnr FSN Månadsrapporter RC Region Uppsala och LSU Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Resurscentrum Region Uppsala och Landstingsservice har att avge månadsrapporter till Fastighets- och servicenämnden. Bilagor 63 Månadsrapport för RC och LSU Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

127 Månadsrapport april (T1) 2017 Resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Verksamheten löper enligt plan. Vad gäller ekonomin gör förvaltningen bedömningen att prognosen för helåret är ca 5 mkr sämre än budget. Det prognostiserade underskottet på helår förklaras av vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU). Övrig verksamhet bedöms i dagsläget leverera ett resultat som ligger i linje med budget. Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att effektivisera och utveckla sina administrativa rutiner. Förvaltningens satsning på automatiseringar (RPA) fortsätter dock med viss försening då vår ambition är att följa regelverket för upphandling eller möjligheten till avrop på befintliga avtal. Vi förväntar oss att uppnå målet att två processer ska vara automatiserade under Inom vissa enheter ser vi en fortsatt hög efterfrågan på nya tilläggstjänster. Kompetenskraven för de nya tjänsterna ligger dock utanför den kompetens som idag finns inom enheterna. Detta innebär dessvärre att vi inte kan vara behjälpliga. Under T1 har förvaltningen kunnat stödja Regionkontoret med upphandling av nya betalkortsterminaler. Vidare kommer under året ett projekt startas, för att se över framtida betalsätt för patienter och kunder. Dessutom pågår ett arbete med att inrätta en Regionövergripande funktion för att hantera Regionens fordon. Löneadministration har under T1 genomfört en kundenkät riktad till Regionens förstalinjechefer. Resultatet visar på 91% nöjda kunder (Bemötande 92%, Servicenivå 91%, Kompetens 90%). Ett fantastiskt fint resultat. Under årets första fyra månader har mycket av ABIS fokus legat på planering inför och genomförande av uppgradering av flertalet av våra IT-system. Uppgraderingarna innebär bättre förutsättning för ett effektivare och säkrare arbetsflöde för de radiologiska verksamheterna i Region Uppsala. EPJ har ett flertal piloter igång och har påbörjat det omfattande uppgraderingsarbetet med R8.1. Uppgraderingen av R8.1 förväntas kunna genomföras enligt plan under hösten. En ny regiongemensam klassificeringsstruktur är färdigställd av Regionarkivet. Den har remisshanterats och ska nu beslutas av regiondirektören. Klassificeringsstrukturen är en organisationsoberoende beskrivning av verksamheterna på en övergripande nivå och styr regionens dokumenthantering av administrativa handlingar. Vidare har Regionarkivet beslutat att skanna samtliga Landstingsfullmäktigetryck med protokoll och handlingar. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi (Finns i Exceleratormallen, presentationsmall LIS1) Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers S:a övriga kostnader Resultat Medarbetare (fylls i här)

128 2 (6) Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 159,18 153,23 3,88 Procentuell förändring Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,46 4,53 1,93 Produktion Redovisas tertialvis (finns i Excelbilagan) Resurscentrum: Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Antal kundfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal leverantörsfakturor/årsarbetare (inkl inhyrd personal) Antal lönespecifikationer/årsarbetare (inkl inhyrd personal) % % % % % % 17 Det ackumulerade resultatet t.o.m. mars är 2 mkr (2 190 tkr 213 tkr ) bättre än budget (Se tabell ekonomi). De avvikelser som finns i utfallet för perioden förklaras till största delen av periodiseringsavvikelser som jämnar ut sig på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslösa samt kommer från ett land utanför EU) förväntas dock visa underskott för helår. Nedan redovisas kort respektive enhet: Verksamheten kopplat till tillståndslösa och asyl har ett ackumulerat överskott på 1,8 mkr. Utfallet för Asyl är dock en periodiseringseffekt som utifrån kända förutsättningar förväntas vara i nivå med budget på helår. Dessa två ansvar torde gå +/-0 på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter visar ett underskott på ca -2 mkr för perioden. Bedömningen är att underskottet för egenbetalande patienter, på helår, kommer att landa på ca -5-6 mkr jämfört med budget. ABIS flaggar upp för ett beräknat överskott motsvarande 700 tkr kopplat till personalkostnader och avskrivningar ( medel som vid årets slut återbetalas till AS, LE och RK). EPJ visar underskott för perioden -2,7 Mkr. Utfallet på kostnadssidan efter första kvartalet är för högt på grund av att kostnader som skulle överförts till investeringar inte hann göras i tid för tertialrapporten. Detta är en periodiseringseffekt och prognosen på helår är i nivå med budget på helår. Bedömningen är sammantaget att verksamheten för helåret kommer att leverera en prognos som är -5 mkr sämre än budget. Avvikelsen (underskottet) förklaras enbart av ökade vårdkostnader för egenbetalande patienter. Resterande verksamheter håller sig inom budgeterad ram. Produktionen följer i princip fastställd budget. Mindre avvikelser förekommer främst inom leverantörsgruppen och kan delvis förklaras av frånvaro som ersatts med visstidsanställda, något som initialt kräver introduktion. Vidare har utvecklingsprojekt krävt extra resurser som påverkar produktionen, men som i förlängningen innebär effektivare administration och en utveckling av rutiner. Medarbetare: Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Det är sjukfrånvaron > 60 dagar som står för den största delen av ökningen. Merparten av långtidssjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad. I och med pågående rehabiliteringsarbete förväntas sjukfrånvaro minska under året. Det bör påpekas att det är 16 personer som återfinns i kategorien >60 dagar, av dessa är fyra personer åter på heltid, 8 personer arbetar deltid och fyra är helt sjukskrivna. Årsprognosen för sjukfrånvaron uppskattas till 5,5 procent. Förvaltningens närvarotid har i jämförelse med samma period 2016 ökat med 6 årsarbetare. Orsaken är att Elektronisk patientjournal har nyrekryterat och ökat med 8 årsarbetare. Årsprognosen bedöms till 158 årsarbetare.

129 3 (6) Återrapportering av internkontrollarbetet Återrapporter I Ekonomienheten har genomfört de kontrollaktiviteter som definierats i internkontroll planen. Utfallet för frågan nedan blir för Ekonomienheten JA. Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Ja Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdats så att målet uppnås: Personalenheten kommer i maj månad genomföra de kontrollaktiviteter som definierats i internkontroll planen. Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Ja Nej Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdats så att målet uppnås: Nettolönelista kommer att kontrolleras i maj månad för att säkerställa att löneutbetalningarna är korrekta. BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas) Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Landstingets resurscentrum En region för alla - uppdrag Bedömning

130 4 (6) Under 2017 ska LRC aktivt stödja Akademiska sjukhuset i införandet av Medinet. Prima personalsystemstöd har hittills medverkat vid alla önskade/begärda införande av Medinet på Akademiska. Under T1 har två verksamheter infört Medinet. Möjlighet finns inom vår organisation att medverka vid fler, när verksamheten så önskar/begär. Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region - uppdrag Under 2017 skapa systemförutsättningar för införandet av fler ehälsotjänster och för ökad användning av befintliga ehälsotjänster. Bedömning E-besök : Pilot startade den 2 maj på Fålhagens vårdcentral. Självbetjäning: Pilot startar under maj på Svartbäckens vårdcentral plus ytterligare 3 enheter inom Regionen. Färdbiljett för sjukresor teknisk lösning är klar pilot har genomförts. Start beror på beslut inom UL. Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Bedömning Görs genom upphandlingen.

131 5 (6) Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: Kommentar vid avvikelse: RPB 2017 indikatorer Landstingets resurscentrum En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Utfall T totalt Utfall T1 män Utfall T1 Kvinnor Målvärde 2017 Bedömning Hållbart medarbetarengagemang, index: Kommentar vid avvikelse: _ Öka Då ingen ny mätning genomförts finns inget nytt resultat att redovisa. Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: _ Öka Då ingen ny mätning genomförts finns inget nytt resultat att redovisa. Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning _ Öka Då ingen ny mätning genomförts finns inget nytt resultat att redovisa.

132 6 (6) Kommentar vid avvikelse: Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: Utfall T totalt Utfall T1 män Utfall T1 Kvinnor Målvärde _ Öka Bedömning = Prognos är inte möjlig att göra Då ingen ny mätning genomförts finns inget nytt resultat att redovisa.

133 Månadsrapport april 2017 Landstingsservice SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Landstingsservice verksamhet och produktion i perioden uppvisar en fortsatt hög volym inom samtliga avdelningar och enheter. På den tekniska sidan är det fortsatt hög efterfrågan på driftstjänster och man förbereder sig för att i sommar ta emot delar av den nya sjukhusbyggnaden, ingång 100. Projektavdelning har också en fortsatt stor projektportfölj att hantera, även om en viss minskning noterats i nya beställningar, troligtvis pga. den lokalförsörjningsplan som Akademiska sjukhuset skall färdigställa till i juni, och som kan komma att påverka framtida fastighetsprojekt. Serviceenheterna har fortsatt god volym inom sina verksamheter och inom transportenheten pågår exv. förnyelsearbete med scanning och spårning av gods med nya tekniska hjälpmedel. Den förvaltade egna ytan uppgår till ca kvm och ligger i nivå med budgeterad yta, och avviker med endast 0,5 % jämfört med samma period föregående år. Vakansgraden är fortsatt låg inom det centrala sjukhusområdet med endast 2,3 % men högre ute i regionen vilket drar upp den totala vakansgraden till 5,7 %. Det ekonomiska utfallet är negativt men bättre än budget, främst beroende pga. högre intäkter än budgeterat samt lägre kostnader. En prognos för helåret 2017 har gjorts och utan ett flertal ej budgeterade engångskostnader så skulle förvaltningen ha uppvisat ett överskott på ca 4,3 miljoner kronor. Det är engångskostnader på 41,2 miljoner kronor som gör att årets prognos ger ett troligt underskott på minus 37,3 miljoner kronor. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog S:a intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Lokal- och fastighetskostn Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar S:a övriga kostnader Resultat Det ekonomiska utfallet i perioden på 6,4 mnkr. är något bättre än budget och beror på ökade intäkter om 7,4 mnkr. och lägre kostnader för personal och energi. En retroaktiv justering av timpriser i projektarbeten som en följd av nya redovisningsregler, gör att en engångskostnad på 15,3 mnkr. har bokförts under nedskrivningar och leder till att förvaltningen denna månad bryter den tidigare trenden med överskott och nu redovisar ett underskott i både period och på helåret. Prognosen för helåret omfattar ökade intäkter om 2,4 mnkr. men de tidigare nämnda engångskostnaderna gör att förvaltningen räknar med ett negativt utfall på -37,3 mnkr. Parkeringsverksamheten bedöms på årsbasis ge ett underskott på ca 4,8 mnkr., vilket är något bättre än budget med ett underskott om 6,3 mnkr.

134 2 (9) Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 229,29 242,90-13,61 Procentuell förändring Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,68 4,75 +1,05 Flertalet vakanser kommer fyllas genom pågående rekryteringar med tillträde under våren, varvid antalet årsarbetare kommer öka. Rekryteringstiden tar dock längre tid än tidigare främst pga. den stora efterfrågan på teknisk personal som finns på marknaden och där Landstingsservice gör sitt yttersta i hård konkurrens med privata aktörer. Korttidsfrånvaron ökar jämfört med föregående år. Långtidsfrånvaron dagar minskar jämfört med årets första två månader, men fortfarande något högre jämfört med tidigare år. Sjukfrånvaro som är 60 dagar eller mer har minskat jämfört med årets första två månader och är lägre jämfört med tidigare år. Rehabilitering pågår med alla långtidsfrånvarande. Ingen av de långtidssjukskrivna har arbetsrelaterad sjukdom. Målsättningen är att sjukfrånvaron skall fortsätta minska till en nivå om max 4%. Produktion Landstingsservice: Apr 2017 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % 13,5 110% 74,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 40,0 51,7 51,7 77% -11,7 77% -11,7 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 38,4 40,4 40,1 95% -2,0 96% -1,7 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 1,0 1,5 1,4 66% -0,5 71% -0,4 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 63,2 72,8 69,5 87% -9,6 91% -6,3 Driftkostnader kr/kvm 34,7 40,4 36,7 86% -5,7 95% -2,0 Mån vis Budget år Vakansgrad egna fastigheter 5,70% 3% Samtliga nyckeltal avseende produktion uppvisar ett positivt utfall förutom total fastighetskostnad per kvm som ökat i perioden jämfört med föregående år. Avvikelsen beror på att kostnaderna för värdeminskning inkl. den senaste timprisjusteringen och finansiella poster ökat jämfört med föregående år och utslaget per kvadratmeter förklarar det i stort avvikelsen mellan 820 kr/ kvm och 746 kr/ kvm i tabellen ovan. Den förvaltade egna ytan uppgår till kvm. Vakanta ytor uppgår till ca kvm eller 5,7 % och återfinns främst ute i Länet. Inom Akademiska sjukhusområdet uppgår den vakanta ytan till kvm eller 2,3%. Arbetet med att i möjligaste mån nyttja vakanta ytor pågår fortlöpande, men att flytta verksamheter från centralorten ut i länet, bedöms inte som en realistisk möjlighet i strävan att få ner vakansgraden till målet om 3 %. Vädret är den faktor som påverkar förbrukningen av media och därtill hörande kostnader, men energisparprogrammet fortsätter och har gett mycket goda resultat vilket bevisas av ovanstående siffror. I årets första prognos har beaktats effekten av den relativt sett varma vintern 2016/2017.

135 3 (9) BILAGOR 1. Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader Periodens utfall jämfört budget: 1 Intäkter är 7,4 mnkr högre än budget främst beroende på externa avtalsarbeten som uppgår till 4,3 mnkr som inte budgeteras. Vidare noteras högre parkeringsintäkter än budgeterat med 1,8 mnkr. samt ökade intäkter av flyttjänster som utförs. 2 Antalet vakanta tjänster uppgår i april till 5 stycken men har varit högre sedan årets början vilket ger en lägre lönekostnad inkl. sociala avgifter på drygt 4,4 mnkr. jämfört budget. Viss inhyrning av personal förekommer men även den kostnaden understiger budget. Ej uppnådd tid i projekt reducerar dock delvis effekten av lägre lönekostnader med 2,3 mnkr. men på sikt bedöms denna effekt plana ut något. Sjukdom och svårigheten att rekrytera personal kan dock påverka utfallet av tid i projekt. På årsbasis beräknas vakanserna plana ut 3 Övriga personalkostnader understiger budget i perioden med 715 tkr och är framförallt drivet av att utbildningskostnader inte utfallet i enlighet med budget. 4 Kostnader för medicinskt material avser främst medicinska gaser som köps in och säljs vidare till sjukvården exv. oxygen. Ökningen bedöms bero på ökade volymer och att hyra av gasflaskor kommer oregelbundet. 5 Lokal- & fastighetskostnader följer i stort sett budget. Det är främst lägre kostnader för servicetjänster samt material för reparationer och underhåll om drygt 1 mnkr. samt lägre övriga fastighetskostnader som till stor del reducerar effekten av ej budgeterade kostnader för externa avtalsarbeten om 2,6 miljoner kronor. 6 Under övriga kostnader är det främst lägre energikostnader för el, fjärrvärme och vatten som förklarar avvikelsen mot budget 5 Av- och nedskrivningar uppvisar en högre kostnad än budget med netto 12,7 mnkr. och beror främst på en nedskrivning om 15,2 mnkr. hänförligt till retroaktivt ändrade timpriser i projekt. Prognos årsutfall jämfört med budgeterat årsutfall 1. Intäkter bedöms öka med netto 2,4 mnkr och hänförs till ökade intäkter från telefoni om 3,5 mnkr., ökade intäkter av parkering med 1,9 mnkr. samt ökade intäkter med 2,1 mnkr. från försäljning av media och andra servicetjänster, vilket dock reduceras av lägre intäkter från fastighetsdokumentation med 3,5 miljoner kronor och justering av hyresintäkter på årsbasis med netto 1,6 mnkr. 2. I takt med att vakanta tjänster återbesätts avtar effekten på lönekostnader och istället kommer resultatet av mindre tid i projekt medföra en ökad kostnad.

136 3. Under övriga personalkostnader bedöms kostnader för personalrekrytering öka som ett led i att besätta vakanta tjänster. 4. Främst ökad försäljning av medicinska gaser som antas öka inköpskostnaderna för gasen ifråga 5. Lokal- & fastighetskostnader bedöms öka för flera s.k. ej aktiverbara kostnader totalt 12,9 mnkr exv. evakueringskostnader samt ökade kostnader för en vattenskada om 2 mnkr. Dessa kostnadsökningar bedöms dock uppvägas av lägre kostnader för externa inhyrningar samt för lägre kostnader avseende material för reparationer och underhåll. 6. Främst ökade kostnader för telekommunikation med 4,6 mnkr, ökade riskkostnader om 5,3 mnkr samt ökade kostnader för reparation av transportmedel om 1,1 mnkr som dock till stora delar uppvägs av lägre beräknade kostnader för energi på årsbasis om 5,3 miljoner kronor. 7. I denna post finns den engångskostnad på 15,3 mnkr som avser nya timpriser i projekt som en följd av ändrade redovisningsregler. Därtill kommer en bedömd ökning av värdeminskning om ca 2,6 mnkr 4 (9) 2. Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhe t INVESTERINGSVERKSAMHET ( tkr) Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar HI-investeringar Utfallet för hyresgästinitierade investeringar för tertial 1 uppgår till 267,2 mnkr vilket är 206,5 mnkr lägre än budgeterat 473,7 mnkr. Budgeten för samtliga investeringar är jämnt fördelad under året varför avvikelser i tid förekommer jämfört med verkligt utfall. Avvikelsen förklaras främst av investeringarna i FAS-projekten och Stadsbussdepån. Utfallet för Stadsbussdepån understiger budgeten för perioden med 52,0 mnkr. I budgeten ingår ett markköp. Kontraktet är skrivet men då köpeskillingen inte erlagts har förvärvet ännu inte påverkat utfallet. J-huset har ett utfall som är 129,9 mnkr lägre än budget. Arbetet fortskrider men budgeten för projektet är jämnt fördelad under året vilket medför avvikelser mot utfallet. Avvikelsen för B11-projektet uppgår till 30,6 mnkr där utfallet är lägre än budget. Budgeten har baserats på en genomförandestart under 2017 men då ny upphandling ska ske är projektet försenat. Byggstart sker tidigast i höst. Resterande avvikelser mot budget uppgår till 6 mnkr och fördelas på många olika projekt. FI-investeringar Utfallet för fastighetsinitierade investeringar, 61,3 mnkr, under tertial 1 understiger budgeterat 71,4 mnkr med 10,1 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året varför avvikelser i tid förekommer jämfört med verkligt utfall. Avvikelserna fördelas på många projekt och beror i flera fall på att projekten ännu inte startat.

137 5 (9) 3.Avrapportering 3 x 3 Uppdrag Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Landstingsservice En region för alla - uppdrag För att stärka varumärket Region Uppsala som attraktiv arbetsgivare ska landstingsservice genom samarbetet med gymnasium, högskolor och universitet erbjuda feriearbete, praktikplatser och examensarbete. Bedömning - Pågående samarbete mellan Teknik och högskolan via STUNS och energisparprojektet. - Två examensarbetare från högskolan inne på Teknik under våren Flera studenter från gymnasie- och högskola erbjuds feriearbete under sommaren 2017 på Teknik. Kommentar vid avvikelse: Under 2017 ska den upplevda service och tillgängligheten stärkas genom återkoppling till kund vid felanmälan. - Återrapportering sker vid olika statusförändringarna vid en felanmälan via Weblord. En nyskapande region - uppdrag Under 2017 ska Landstingsservice införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster. Bedömning Kommentar vid avvikelse: Landstingservice ska under 2017 utveckla samarbetet med Uppsala Universitet och SLU. - Fastighetsavdelningen på LSU har påbörjat ett nytt samarbetsprojekt med Uppsala Universitet. En växande region - uppdrag Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Bedömning - Miljökrav ställs i samtliga upphandlingar som går via upphandlingsenheten. - Miljökrav ställs i samtliga upphandlingar Kommentar vid avvikelse: Under 2017 ska energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning genomföras. - Energieffektiviseringar realiseras via energisparprojektet och det går enligt plan - -Översyn och utredning av förnybara energikällor har presenterats för FSN i början av 2017.

138 6 (9) Kommentar vid avvikelse: Landstingsservice ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. -LSU ställer krav på byggmaterial, via Sunda Hus, för att minska spridningen av farliga kemikalier, detta följs upp kvartalsvis. - LSU arbetar kontinuerligt med att minska mängden kemikalier i vårt dagliga arbete, genom utbyte och nya arbetsmetoder Kommentar vid avvikelse: 4. Indikatorer RPB indikatorer Landstingsservice En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Utfall T Utfall T1 Utfall T1 män totalt Kvinnor Målvärde 2017 Bedömning Hållbart medarbetarengagemang, index: Kommentar vid avvikelse: Denna mätning görs endast en gång per år i samband med medarbetarenkäten så det finns inga nya siffror för 2017 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: Denna mätning görs endast en gång per år i samband med medarbetarenkäten så det finns inga nya siffror.

139 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: (9) Denna mätning görs endast en gång per år i samband med medarbetarenkäten så det finns inga nya siffror Utfall T Utfall T1 Utfall T1 män totalt Kvinnor Målvärde 2017 Bedömning Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: Denna mätning görs endast en gång per år i samband med medarbetarenkäten så det finns inga nya siffror. En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Utfall T Utfall T1 totalt Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 2017 Bedömning Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 241,6 79,3 Minska Bedöms kunna uppnås under året när man har helårsbilden att jämföra tidigare år med Kommentar vid avvikelse: Budget i perioden; 93,3 (15,3 %) Föregående års utfall samma period; 93,6 (-15% ) Utfallet i perioden är lägre än fg år och budget för samma period och förklaras av energieffektiviseringar genom Energisparprogram. Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 51% 48 % Kommentar vid avvikelse: Några siffror för T1 finns inte att rapportera eftersom ekologiska livsmedel tidigare rapporteras årsvis.

140 8 (9) Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar Andel material återvunnet avfall Kommentar vid avvikelse: 100 % 31,1 % 98,6 % 31,9 % 86 % 30,7% 33 % ftalatfria förbrukningsartiklar är inget som hanteras av LSU utan det är ledningskontoret, miljö o kemienheten som rapporterar detta. Detta mått rapporteras 2 ggr/ år enligt instruktioner. Nya metoder för vad som ska mätas avs avfall är på gång och from 2017 mäts avfall som svinn från tallrikar och inte som tidigare i vått eller torrt avfall. Att mäta vått avfall gör att vikten ökar och det är inte säkert att det ger rätt bild 5 Återrapportering av internkontrollarbetet Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Ja Nej Om svaret på första frågan är nej: Ange vilka brister som har identifierats: Kontrollmål 2.1 Ingen anställd får vara både projektägare och projektledare. Här har noterats att tre personer inom fastighetsoch serviceavdelningen som varit involverade i 8 projekt, haft dubbla roller i ekonomisystemet, Agresso. Kontrollmål 3.5 Tekniska avdelningen skall genomföra skyddsronder samt genomföra tillsyn och skötsel av fasta installationer enligt plan. Här har noterats brister i form av att kontroll av brandspjäll och rökgasluckor in kunnat utföras enligt plan. Projekt avdelningen uppvisar några avvikelser avseende dokumentation av genomförda riskanalyser Kontrollmål 9: Ramavtalskontroll avs Här har noterats 4 fall av brist

141 9 (9) Ange vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att respektive brist har åtgärdats så att målet uppnås: Kontrollmål 2.1- fördjupad granskning att personer har separerat ansvar och behörighet Kontrolmål 3.5- kontroller och granskningar som inte utförts ska utföras skyndsamt och återrapporteras vid färdigställande Kontrollmål 9- vid ev behov av ramavtal för 2017 skall upphandlingsenheten involveras för att upphandla ramavtal

142 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Informationsärenden Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Redovisning av pågående fastighetsprojekt Bilagor 64 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

143 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Delegationsärenden Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt bilaga. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor 65 Anmälda redovisningar enligt delegation Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

144 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighets- och servicenämnden Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag Godkännande av förfrågningsunderlag stadsbussdepå Godkännande av förfrågningsunderlag Almunge vårdcentral Godkännande av förfrågningsunderlag café och restaurang Akademiska sjukhuset Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott

145 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp UPPH Avtalsteckning löpande åtgärder Avtalsteckning löpande åtgärder Avtalsteckning löpande åtgärder Avtalsteckning löpande åtgärder UPPH Avtalsteckning löpande åtgärder Ärenderubrik Transport ledningssystem Förlängning av avtal Balingsta Energi Avtal om service UPS Kamic MA470P Avtal om service UPS Kamic, MC25GGMT Avtalsförlängning Legionella filter Beslutsfattare med namn och befattning Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Inskickat till FSN

146 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Avtalsteckning löpande åtgärder Trafikverket, mark och ledningsavtal Avtalsteckning löpande Inomhusmiljökonsult Indoor Air AB åtgärder Avtalsteckning löpande Service avtal ElMecron AB, funktionskontroll åtgärder av service pumpar/doseringspumpar Genomförande Ombyggnad av entré Samariterhemmet enl. beslut FSN UPPH Avtalsteckning löpande Avtalsändring Städ, service & vaktmästeri åtgärder tjänster. Ändring enl. SCB städindex Avtalsteckning löpande Hyresavtal Uppsalahem förändring åtgärder Stenhagen Avtalsteckning löpande Elanslutning Almunge nya VC, Vattenfall åtgärder Inskickat till FSN Beslutsfattare med namn och befattning Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU

147 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Anmält till FSN via Boel Redundans för kompressoranläggningen i C1 Åtgärder BRIVA Säkerhetsåtgärder schakt och nödbelysning Ombyggnad UC F12 Uppgradering av ASSA Arx Utbyte armaturer och brandlarm plan 4 Entreer Samariterhemmet Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU

148 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp LSU Genomförande av FI investering LSU Genomförande av FI investering LSU Genomförande av FI investering Ärenderubrik Installation av avfuktare på ventilationsaggregat LB02, LB03 Enköping kr Sprinkling av passage B10 Akademiska, kr Utbyte av gamla luckor för brandgasventilation inom AS Akademiska kr Utomhusbelysning C-området Akademiska kr Yttre VA ledningar Enköping LSU Genomförande av FI investering Genomförande av FI investering Enköping kr LSU Förstudie Uppbyggnad av fiberredundans inom UAS Akademiska kr LSU Förstudie Uppdatering av kompressoranläggning för instrumentluft Enköping, kr Anmält till FSN via Boel Beslutsfattare med namn och befattning Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU Jonas Eriksson, Teknisk chef, LSU

149 6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att godkänna redovisningen av inkomna skrivelser. Ärendet Fastighets- och servicenämnden godkänner redovisningen av följande skrivelser. 1. Regionfullmäktiges protokoll /17 Programarbete för neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. 2. Regionfullmäktiges protokoll /17 Årsredovisning 2016 Landstinget i Uppsala län med bilaga. 3. Protokoll från facklig samverkan (SAMLA) 2017 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

150 Regionfullmäktige Protokoll 2 (39) Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Programarbete för neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset Beslut Regionfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras med hänsyn till att det saknas en förstudie för förbindelsegång och hisschakt, samt beräkning av flytt- och evakueringskostnader. Lena Lundberg (L) anmäler jäv och deltar inte i beredningen och beslutet av ärendet Ärendebeskrivning Akademiska sjukhuset har inkommit med underlag till sjukhusstyrelsen avseende investering i en ny neonatalavdelning. Verksamheten har behov av 30 stycken enkelrum med plats för både det nyfödda barnet och föräldrarna för att inte behöva separera familjerna annat än i de situationer då modern behöver intensivvård. För att optimera dagens krav på hygien och sekretess önskar verksamheten separerade flöden för personal och föräldrar. Kostnader och finansiering Region Uppsala har ett årligt resultatmål som motsvarar 2 procent av skatter och statsbidrag, vilket är cirka 230 miljoner kronor Med de kostnadsökningar som kommer 2019 och framåt kommer inte regionen att klara resultatmålet. Investeringarna kommer inte att generera några större intäktsökningar utan då återstår besparingar för att kunna nå resultatmålet. Det innebär att besparingar behöver ske i Region Uppsalas verksamhet som åtminstone motsvarar de kostnadsökningar som fastighetsinvesteringarna innebär. Som exempel så genererar alla de fastighetsinvesteringar som planeras att utföras årliga kostnadsökningar på 96 miljoner kronor 2018, 114 miljoner kronor 2019 och 101miljoner kronor Ackumulerat blir kostnaden 311 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset anger att man inte kan finansiera detta själv utan begär tillskott av medel. Sjukhusstyrelsen har inga medel att tillgå för att finansiera kostnadsökningar på grund av fastighetsinvesteringar. Mot bakgrund av detta behöver ett ställningstagande kring finansiering ske i samband med budget Beredning Investeringsrådet beredde ärendet vid möte i oktober Investeringsrådet beslutade att den föreslagna investeringen skulle redovisas på sjukhusstyrelsen innan beslut om programarbete i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

151 Regionfullmäktige Protokoll 3 (39) Sammanträdesdatum: Sjukhusstyrelsen har berett ärendet vid sitt sammanträde , 7. Verksamheten bedriver högspecialiserad regionvård och basal nyföddhetsvård för länsborna. Med detta som bakgrund ställer sjukhusstyrelsen sig positiv till en ny neonatalavdelning vid Akademiska sjukhuset. Yrkanden och yttranden Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Lina Nordquist (L) yrkar att ärendet återremitteras med hänsyn till att det saknas en förstudie för förbindelsegång och hisschakt, samt beräkning av flytt- och evakueringskostnader. Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag och avslag på yrkandet från Stefan Olsson (M), Anna-Karin Klomp (KD), Annika Krispinsson (C) och Lina Nordquist (L). Ordföranden frågar regionfullmäktige om ärendet ska avgöras idag eller om ärendet ska återremitteras och finner att ärendet återremitteras med hänsyn till att det saknas en förstudie för förbindelsegång och hisschakt, samt beräkning av flytt- och evakueringskostnader. Anna-Karin Klomp (KD), Johan Edstav (MP), Helena Busch-Christensen (KD) och Lennart Hedquist (M) framför en ordningsfråga. Kopia till Fastighets- och servicenämnden Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Registrator, Akademiska sjukhuset Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

152 Regionfullmäktige Protokoll 2 (39) Sammanträdesdatum: /17 Dnr LS Årsredovisning 2016 Landstinget i Uppsala län Beslut Regionfullmäktige beslutar 1. Ansvarsfrihet ges till berörda styrelser och nämnder. 2. Landstingets i Uppsala län årsredovisning godkänns enligt bilaga. 3. Kollektivtrafiknämndens och fastighets- och servicenämndens underskott 2016 godkänns. 4. Regionstyrelsen uppdras att återkomma med förslag till reviderat regelverk för hantering av under- respektive överskott i verksamheterna. Bilaga 43/17 Reservation Anna-Karin Klomp (KD), Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) och Helena Busch Christensen (KD) och Heikki Tiitinen (KD) reserverar sig till förmån för Anna- Karin Vaz Contreiras (KD) yrkande. Ärendebeskrivning Styrning och ledning Under 2016 har landstinget förberett sammanslagningen av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet i Uppsala län till Region Uppsala från årsskiftet 2016/2017. Genom regionbildningen övertar Region Uppsala det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län, på uppdrag av staten. En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni "Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft" där tre strategiska utvecklingsområden pekades ut. Strukturen hade arbetats fram i samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, RUS. Regionstyrelsen införde en ny styrmodell som kopplar ihop den regionala utvecklingsstrategin med landstingets plan och budget i den nya Regionplan och budget Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för landstingets verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

153 Regionfullmäktige Protokoll 3 (39) Sammanträdesdatum: året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts och i denna skattas kompetensförsörjningsläget för 132 yrkeskategorier. Syftet med processen är att gemensamt arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Bedömning av god ekonomisk hushållning För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Alla finansiella mål nås Den finansiella måluppfyllelsen är med andra ord mycket god. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 40 procent av målen uppnåtts helt. Detta kan jämföras mot andelen uppnådda mål vid årsbokslutet 2015 som var 20 procent. Andelen mål som delvis uppnåtts, för 2016, är 33 procent vilket kan jämföras med föregående år då det var 47 procent. 27 procent av målen har inte uppnåtts under År 2015 var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Då helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål, för 2016, slås samman blir den totala andelen 73 procent. Föregående år uppgick motsvarande andel till 67 procent. Totalt sett är måluppfyllelsen bättre än bokslutet Såväl uppnådda mål som delvis uppnådda mål sammanslaget med helt uppnådda mål är bättre än Sammantaget har emellertid den totala måluppfyllelsen i det balanserade styrkortet inte varit tillräckligt hög för att det ska ses som tillfredsställande. Tillgänglighet inom hälso- och sjukvården Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins 100 procentkrav för året. Under året har Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklat sin gemensamma produktionsplanering inom främst kirurgiområdet, ett exempel av flera åtgärder som vidtas för en förbättrad tillgänglighet. Trots det når varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 besök till operation/behandling under Kvalitet Patientsäkerhetsteamet har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

154 Regionfullmäktige Protokoll 4 (39) Sammanträdesdatum: för avvikelsehantering har också upprättats under året och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 2016 med avsikt att underlätta rapportering av avvikelser. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder och landstingets revisorer bedömer att styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna och cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Kollektivtrafik Resandet bedöms ha ökat knappt 5 procent under 2016 jämfört med året innan. Siffran är preliminär och en mera exakt redovisning kommer att ske senare under 2017 när resandestatistiken är kvalitetssäkrad. Marknadsandelen av det motoriserade resandet har sjunkit och en djupare analys behövs för att säkerställa om det är en avvikelse som beror på mätmetoden eller vad som orsakar detta trendbrott. Andelen av trafikproduktionen med buss som körts med fossilfria drivmedel har ökat till 32,8 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 22 procent. Med de planerade förändringarna av drivmedelsanvändning är bedömningen att målet helt fossilfri kollektivtrafik år 2020 kommer att nås. Kultur Landstinget har via förvaltningen Kultur och bildnings verksamheter haft särskilt fokus på att nå nya grupper i samhället under året som gått. Wiks folkhögskola har genomfört etableringskurser för nyanlända, med finansiering från Folkbildningsrådet. Landstinget har också arbetat med asylsökande i satsningen Kultur för att främja hälsan hos nyanlända. Under året har projektet Länskulturskaparen genomförts som ett led i att hitta nya former för hur kulturskapare kan fungera som en resurs inom samhällsplaneringen. Projektet har resulterat i ett förslag till modell för funktionen länskulturskapare. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

155 Regionfullmäktige Protokoll 5 (39) Sammanträdesdatum: Ekonomi Landstingets resultat 2016 är plus 357 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 252 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade riks- och regionintäkter. Dessa överstiger budget med 188 miljoner kronor. Förbättringen jämfört med föregående år kan hänföras till den skattehöjning som gjordes inför Regionstyrelsen förslår regionfullmäktige besluta enligt ovanstående förslag. Yrkanden och yttranden Regionrevisionens ordförande Cecilia Forss (M) yttrar sig. Börje Wennberg (S), Bertil Kinnunen (S) Vivianne Macdisi (S), Malena Ranch (MP), Jenny Lundström (MP) och Marie-Louise Lundberg (S) yrkar bifall till regionstyrelsens förslag. Johan Örjes (C), Lina Nordquist (L), Anna-Karin Klomp (KD), Nina Lagh (M), Emilie Orring (M), Cecilia Linder (M), Stefan Olsson (M), Sören Bergqvist (V), Simon Alm (SD), Sara Sjödal (C), Helena Busch-Christensen (KD), Lena Lundberg (L), Neil Ormerod (V), Annika Forssell (MP), Roger Elsborg (M), Allan Kruukka (M) och Johan Edstav (MP) yttrar sig. Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) yrkar om en ändring på sid. 8 Kort om oss. Inledningen av stycket ska lyda: Landstinget i Uppsala län har som vision att hjälpa alla att vara friska och må bra. Vi ska erbjuda en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Börje Wennberg (S) yrkar avslag på yrkandet från Anna-Karin Vaz Contreiras (KD). Regionfullmäktiges ordförande frågar om fullmäktige kan bevilja ansvarsfrihet för berörda styrelser och nämnder och finner att ingen är däremot. Regionfullmäktiges ordförande ställer regionstyrelsens förslag mot Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) förslag och finner att regionfullmäktige bifaller regionstyrelsens förslag till årsredovisning 2016 för Landstinget i Uppsala län. Regionfullmäktiges ordförande finner att regionfullmäktige beslutar att godkänna kollektivtrafiknämndens och fastighets- och servicenämndens underskott Regionfullmäktiges ordförande finner att regionfullmäktige beslutar att ge regionstyrelsen i uppdrag att återkomma med förslag till reviderat regelverk för hantering av under- respektive överskott i verksamheterna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

156 Regionfullmäktige Protokoll 6 (39) Sammanträdesdatum: Kopia till Kollektivtrafiknämnden Fastighets- och servicenämnden T.f. ekonomidirektören Ekonomichefen Budgetchefen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

157 ÅRSREDOVISNING 2016 Bilaga 43/17

158 Bilaga 43/17 INNEHÅLL INLEDNING 3 Regionstyrelsens ordförande har ordet 4 Landstingets styrning och organisation 6 Kort om oss 8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Sammanfattning 11 Bedömning av god ekonomisk hushållning 20 Ekonomisk uppföljning 29 Produktionsuppföljning 36 Hel- och delägda aktiebolag 41 Regional verksamhet och stiftelser 42 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Resultaträkning 45 Balansräkning 46 Kassaflödesanalys 47 Tilläggsupplysningar 48 Noter 50 Ekonomiska definitioner och ordlista 65 INTERN KONTROLL 66 Återrapportering från dotterbolagen 67 Återrapportering från förvaltningarna 67 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 70 REVISIONSBERÄTTELSE 73 Revisionsberättelse avseende 2016 års förvaltning 74 LÄSINFORMATION. Denna årsredovisning lämnas av Region Uppsala som bildades Årsredovisningen avser dock Landstinget i Uppsala läns verksamhet för I den följande texten används därför benämningen landstinget eller Landstinget i Uppsala län vid beskrivning av företeelser under eller före år 2016 medan benämningen Region Uppsala används vid framåtsyftande redovisningar som avser tiden från och med år GRAFISK FORM. Byrå4, Uppsala 2017 TRYCK. Strands grafiska, april 2017 FOTO. Kenneth Gunnarsson (sid 3), Magnus Laupa (sid 4 5, 16, 19, 22, 23, 67), Johan Alp (sid 5, 24, 26 27), Paulina Bengtsson (sid 5, 25, 54), Elin Selin (sid 8 9, 10), Jan Fornheim (sid 14, 20), Katarina Lif Pikas (sid 18), Eva Forsberg Pejler (sid 18), Gunnar Matti (sid 19), Johan Ring (sid 19, 73), Bernt Johansson (sid 28), Staffan Claesson (sid 70). 2 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

159 Bilaga 43/17 INLEDNING Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

160 Bilaga 43/17 Regionstyrelsens ordförande har ordet FRÅN LANDSTING TILL REGION 2016 var året då landstinget i Uppsala län, efter drygt 150 år, bytte namn och bildade Region Uppsala. Den nationella trenden med regionbildning fortsätter därmed. Våra landsting fick en gång i tiden sina uppdrag för att bevaka utvecklingen inom sjukvården, senare har ansvaret för kollektivtrafik och kultur tillförts. Genom regionbildningen får vi även ett ansvar för den regionala utvecklingen och ska då främja tillväxt, ökad sysselsättning och fler och växande företag. Vi kommer under de närmaste åren att fatta en lång rad viktiga och avgörande beslut för att göra verklighet av vår vision om ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Samarbetet mellan regionen och länets kommuner organiseras inom plattformen Regionalt forum, som bildades hösten Regionalt forum ska ge ökad kraft i regionens utvecklingsarbete och hitta lösningar på gemensamma frågor och utmaningar. REGION SVEALAND Under en lång rad av år har det varit uppenbart att den nuvarande ordningen, som härrör från 1600-talet, inte längre svarar mot den moderna sjukvårdens behov. I samband med regeringsskiftet 2014 initierades frågan om en regionreform på nytt efter dialog mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och regeringen. Under 2015 föreslogs att landstingen i Uppsala län, Sörmland, Västmanland, Dalarna, Örebro och Gävleborg skulle slås samman till en gemensam storregion under namnet Region Svealand. Ett gediget arbete bedrevs under året i syfte att bilda en ny storregion Beklagligt nog lyckades regeringen och allianspartierna inte komma överens om genomförandet av storregionreformen. Frågan om att skapa stabila långsiktiga förutsättningar för inte minst Akademiska sjukhusets verksamhet kvarstår dock. Börje Wennberg, landstingsstyrelsens ordförande 4 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

161 Bilaga 43/17 GOTT EKONOMISKT RESULTAT Det positiva ekonomiska resultatet ger oss en närmast unik situation bland landets landsting och regioner. Det ger oss också ett visst andrum inför de stora kostnadsökningar som vi vet kommer, framförallt på grund av stora pensionsavgångar. Överskottet har skapats genom hårt arbete och stort fokus på kontroll över kostnadsutvecklingen. Många medarbetare i landstingets organisation har varit involverade i arbetet och gjort stora och hedervärda insatser. Särskilt glädjande är det att Akademiska sjukhuset levererar ett positivt resultat i förhållande till budget. Arbetet med att komma till rätta med de mångåriga ekonomiska underskotten inom sjukhuset har varit en många gånger smärtsam process. Nu börjar vi kunna skörda frukterna av detta arbete och med ordning och reda på ekonomin finns det förutsättningar att kraftsamla och göra viktiga insatser för att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården i länet. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Trots idoga ansträngningar brottas vi fortfarande med stora problem med tillgänglighet och köer till vården i Uppsala län. Många patienter väntar idag alldeles för länge på att få sina behandlingar. Under året har det gjorts en lång rad insatser för att komma till rätta med kösituationen och klara vårdgarantin. En tillgänglig och kvalitativ är den enskilt viktigaste faktorn för att upprätthålla ett högt förtroende för länets hälso- och sjukvård. Under året har sju programråd inrättats för att implementera Socialstyrelsens nationella riktlinjer och anpassa dessa till lokala förutsättningar. Råden är multiprofessionella och representanter från både kommuner och akademi ingår. I april 2016 beslutade landstinget att tillsammans med kommunerna utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Ett närvårdsteam inrättades under året i Heby kommun och arbete pågår med att utöka verksamheten även till andra kommuner. FYRA SPÅR MELLAN UPPSALA OCH STOCKHOLM Fyra spår mellan Uppsala-Arlanda-Stockholm är den viktigaste frågan för Mälardalens och omkringliggande läns utveckling. Det konstaterade den 30 september 2016 alla sju länen i Mälardalsrådet i den gemensamma systemanalysen En bättre sits. När regeringen i den infrastrukturproposition som lämnades till riksdagen hösten 2016 föreslog en höjning av den nationella investeringsramen med 100 miljarder innebar det att förutsättningarna för att genomföra projektet ökade. Vi kan dock inte känna oss nöjda förrän vi har ett beslut om investeringsramar med en tydlig byggstart inom den aktuella planperioden. KOLLEKTIVTRAFIK SOM FÅR MÄNNISKORS VARDAG ATT FUNGERA Den 19 augusti 2016 var det 25 år sedan första turen med Upptåget kördes. Under alla dessa år har UL varit en mycket uppskattad leverantör av kollektivtrafik. Vi är ett av de län i landet där kollektivtrafikens marknadsandel är högst och där resandet hela tiden ökar. Syftet med kollektivtrafiken är att få människors vardag, med arbete och fritid att fungera. Under 2016 fattades beslut om ett nytt linjenät i Uppsalas stadstrafik. Uppsala växer och behöver ett attraktivt kollektiv trafiksystem så att fler väljer att resa med buss i stället för bil. LANDSTINGET SOM GOD ARBETSGIVARE Att rekrytera, behålla och utveckla personal är av avgörande betydelse för att kunna upprätthålla en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård i världsklass. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts för att strukturerat och långsiktigt arbeta med att analysera behov och få underlag för beslut om olika åtgärder. Vi har fortsatt arbetet med en snabbare integration av, och språkpraktik för, utländskt utbildade. För att minska beroendet av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett gemensamt kraftsamlingsarbete i syfte att bli oberoende av inhyrd personal. Börje Wennberg, ordförande Regionstyrelsen Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

162 Landstingets styrning och organisation Bilaga 43/17 Landstinget är en politiskt styrd organisation. I samband med val till riksdagen vart fjärde år sker även val till kommuner och landsting. Socialdemokraterna och Miljöpartiet utgör den politiska ledningen. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet inom landstinget och består av 71 ledamöter. Landstingsfullmäktige har normalt fem möten varje år och allmänheten är välkommen att vara med och lyssna. Man kan även följa dessa möten på webb-tv: från 1 januari 2017 finns vi på Landstingsfullmäktige beslutar om hur landstinget ska arbeta för att medborgarna ska få den vård och tandvård de behöver, ha en bra kollektivtrafik och få tillgång till kultur. Landstingsfullmäktige beslutar normalt om frågor på ett övergripande plan. Landstingsfullmäktige beslutar också om finansieringen av landstingets olika verksamheter. LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BEREDNINGAR Landstingsfullmäktige har tre beredningar, som ligger direkt under landstingsfullmäktige. De är: beredningen för demokrati, jämställdhet och integration beredningen för barn och unga beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor Samtliga beredningar har 13 ledamöter var. Beredningarna har stor frihet att själva forma sitt arbetssätt och sin verksamhetsplan. Beredningarna kan föra diskussioner, fungera som idémotorer och visionära organ gentemot fullmäktige samt svara för externa kontakter och samråd. Beredningarna ska ur ett medborgarperspektiv aktivt driva frågorna inom sina respektive områden samt följa hur landstinget arbetar inom områdena. STYRELSER OCH NÄMNDER Landstinget har under 2016 följande styrelser och nämnder: landstingsstyrelsen sjukhusstyrelsen vårdstyrelsen fastighets- och servicenämnden regionala utvecklingsnämnden (fr.o.m ) kollektivtrafiknämnden kulturnämnden patientnämnden varuförsörjningsnämnden kostnämnden ambulansdirigeringsnämnden Landstingsstyrelsen har 19 ledamöter. Styrelsen bereder alla frågor som ska behandlas av landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen har också ansvar för den strategiska ledningen av landstingets verksamhet. Sjukhusstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Sjukhusstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion rörande specialistvård: riks- region- och länssjukvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Delta i närvårdssamverkan. Samarbete med universiteten i Uppsala. Vårdstyrelsen har 13 ledamöter och ansvarar för verksamheten vid Primärvården, Hälsa och habilitering och Folktandvården. Vårdstyrelsen har vidare bl.a. följande uppdrag: Vårdproduktion: primärvård, närvård, mobil hälso- och sjukvård, habilitering, tandvård. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Samordning primärvård. Närvårdsutveckling i samverkan med länets kommuner, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Samarbete med universiteten i Uppsala. FoU-stöd. Fastighets- och servicenämnden har 9 ledamöter och handhar frågor som rör landstingets ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområdena. Fastighets- och servicenämnden har vidare bl.a. följande uppdrag: Genomförande av beslutade fastighetsprojekt. Tillämpningar av miljöprogrammet. Verksamhetsanknuten service. Energifrågor. Transporter. Mat/kost. Upphandlingar inom sitt verksamhetsområde. Lokalvård. Utrustning. Regionala utvecklingsnämnden har 13 ledamöter och ansvarar bl.a. för näringslivs- och infrastrukturfrågor. Regionala utvecklingsnämnden har bl.a. följande uppdrag: Utarbeta och genomföra länsplaner för regional transportinfrastruktur i samråd med kollektivtrafiknämnden. Utarbeta regional utvecklingsstrategi och samordna insatser för genomförande. Uppgifter inom ramen för EU-program och strukturfonder. Klimat- och miljöfrågor, kopplat till en hållbar utveckling. Besluta om användningen av statliga medel för regionala tillväxtåtgärder. Samverka med länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda aktörer inom nämndens ansvarsområden. Samråda med kollektivtrafiknämnden avseende trafikförsörjningsprogram 6 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

163 Bilaga 43/17 Kollektivtrafiknämnden har 13 ledamöter och ansvarar för länets buss- och tågtrafik. Uppdraget är att erbjuda länets invånare bra och effektiva resmöjligheter med buss och tåg inom länet och över länsgränserna. Trafiken tillhandahålls antingen av landstingets egna enheter eller av upphandlade entreprenörer. Uppgifter för kollektivtrafiknämnden är bl.a.: Samråd med länets kommuner och regionförbundet när det gäller fysisk planering och regional utveckling, inklusive infrastrukturfrågor. Samråd med länets kommuner, regionförbundet, organisationer, resenärer, företag och berörda myndigheter när det gäller trafikfrågor. Bereda trafikförsörjningsprogram. Taxor i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut. Upphandling av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikens roll när det gäller regional utveckling. Kulturnämnden har 9 ledamöter och ansvarar för kultur och folkbildning. Verksamheten omfattar fyra enheter: Kulturenheten, Länsbiblioteket, Wiks folkhögskola och Wiks slott. Kulturnämnden beslutar även om bidrag till bl.a. Upplandsmuseet och Musik i Uppland. Kulturnämnden ska bl.a.: Verka för kvalitet och konstnärlig förnyelse inom kulturområdet. Stödja enskildas och gruppers skapande. Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Ansvara för arbetet med kultur i vården samt främja utvecklingen av området kultur och hälsa. Främja geografisk spridning av kultur inom länet. Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan. Patientnämnden och patientnämndens kansli hjälper patienter som har synpunkter på den vård eller behandling de har fått. Patienterna får hjälp att föra fram sina synpunkter till vården och få svar på frågor. Nämnden har inte disciplinära befogenheter utan arbetar rådgivande. Ledamöterna har tystnadsplikt. Varuförsörjningsnämnden är ett samarbete mellan landstingen i Dalarna, Uppsala län, Västmanland, Sörmland och Region Örebro län för att samordna upphandling och varuförsörjning av förbrukningsvaror. Kostnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsalas och Västmanlands län. I kostnämnden samverkar landstingen om patientmaten. Patientköket drivs av Landstinget Västmanland. Ambulansdirigeringsnämnden är en gemensam nämnd mellan landstingen i Uppsala län och Västmanland. Uppgiften är att dirigera landstingens ambulanser. Samverkansnämnden för Uppsala Örebroregionen är en regional politisk nämnd för de sju landstingen/regionerna i Uppsala Örebro sjukvårdsregion, det vill säga Region Gävleborg, Landstinget Dalarna, Landstinget i Värmland, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län. TJÄNSTEMANNAORGANISATIONEN Landstingsdirektören är landstingets högsta chef och är ytterst ansvarig för att verksamheten fungerar. Landstingsdirektören rapporterar till landstingsstyrelsen. Landstingets medarbetare genomför politikernas beslut. De ser till att uppdragen blir utförda i egen regi eller via externa utförare. Landstingets verksamhet bedrivs inom tolv förvaltningar. Inom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar personalen med hälso- och sjukvård. Övriga förvaltningar är Kultur och bildning, Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstingsservice, Landstingets resurscentrum, Landstingets ledningskontor, Patientnämndens kansli och Varuförsörjningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

164 Bilaga 43/17 Kort om oss Landstinget i Uppsala län hjälper alla i länet att vara friska och må bra. Vi erbjuder en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård präglad av hög kvalitet och stor omtanke, där en får snabb hjälp och där pengarna används på bästa möjliga sätt. Vår samverkan med Uppsala universitet ger oss tidigt tillgång till ny kunskap som snabbt kan användas i vården. Vi skapar också förutsättningar för ett gott liv i länet genom kollektivtrafik, kulturliv och en hållbar regional utveckling. Landstinget i Uppsala län är det femte största i Sverige, både sett till folkmängd och ekonomisk omsättning. Länets befolkning har ökat med invånare under året, till personer. Det är en ökning med 2 procent, den högsta procentuella ökningen i landet. Åtta kommuner finns i länet; Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar Invånarna i länet betalar 11,71 i landstingsskatt för varje intjänad hundralapp. EN GENOMSNITTLIG DAG I VÅR VERKSAMHET: Röntgas 289 patienter på Akademiska sjukhuset. Har Wiks slott 26 konferensgäster. Skickar Folktandvården ut 241 kallelser, varav 170 via sms och 71 per brev. Görs inloggningar i 1177 Vårdguidens e-tjänster. Genereras sammanlagt 8,1 ton avfall på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, varav 2,5 ton är återvinningsbart. Föds 11 barn på Akademiska sjukhuset Tas blodtryck på 500 patienter på våra vårdcentraler inom Primärvården Vårdcentral Görs resor med UL-trafiken MEDARBETARE anställda 77 % kvinnor 72 % arbetar på Akademiska sjukhuset 50 % av kostnaderna är personalkostnader 5,6 % sjukfrånvaro Medelålder 46 år 132 olika yrkeskategorier VÅRD OCH TANDVÅRD 48 vårdcentraler, varav 22 privata Två sjukhus Två akutmottagningar, tre jourmottagningar och en närakut 19 folktandvårdskliniker, två för sjukhustandvård och specialisttandvård i Uppsala och Enköping VAD KOSTAR VÅRDEN EGENTLIGEN? Ett 30 minuters besök hos en specialist på kirurgmottagningen: kronor, varav patientavgiften 300 kronor. En komplikationsfri förlossning: kronor, varav patientavgiften 100 kronor per vårddag. Ett läkarbesök på vårdcentralen: kronor, varav patientavgiften 150 kronor. DESSUTOM Är nästan 1/3 av UL:s busstrafik fossilfri. Finns det över konstverk i landstingets lokaler. Har CO 2 -utsläppen i våra fastigheter minskat med 3600 ton. Genomfördes mer än besök dagligen på landstingets egna vårdcentraler. Har el-laddstolparna i Akademiskas P-garage använts för laddning av energi motsvarande 7600 mil med elbil. Förvaltar Landstingsservice en lokalyta motsvarande 750 handbollsplaner. Användes UL-appen 14 miljoner gånger under Är 45 % av livsmedlen som landstinget köper in ekologiska. Fick 481 skolklasser besöka Hälsoäventyret under året för att lära sig mer om kropp och hälsa. 8 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

165 Bilaga 43/17 Fem år i sammandrag Enhet Verksamhetens nettokostnader 1 Mnkr Skatteintäkter Mnkr Generella statsbidrag och utjämning Mnkr Årets resultat Mnkr Årets resultat enligt balanskrav Mnkr Balansomslutning Mnkr Soliditet exklusive ansvarsförbindelsen % 33,9 33,6 33,6 23,8 28,3 Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen % -8,5 12,6 13,9 35,1 30,9 Antal anställda Antal I verksamhetens nettokostnad 2014 ingår en intäkt på mnkr för försäljningen av Ulleråkersområdet. Diagram 1. Landstingets intäkter 2016 ( miljoner kronor) Trafikintäkter 748 mnkr (5 %) Patientavgifter 312 mnkr (2 %) Statsbidrag och övriga bidrag mnkr (14 %) Övriga intäkter 954 mnkr (6 %) Skatteintäkter mnkr (58 %) Riks- och regionsjukvård mnkr (15 %) Diagram 2. Landstingets kostnader 2016 ( miljoner kronor) Övriga kostnader mnkr (12 %) Lämnade bidrag 182 mnkr (1 %) Lokal-, fastighets- och energikostnader 515 mnkr (3 %) Trafikkostnader mnkr (10 %) Medicinskt material 764 mnkr (5 %) Läkemedel mnkr (8 %) Avskrivningar 468 mnkr (3 %) Lönekostnader inkl. sociala avgifter mnkr (41 %) Pensionskostnader 982 mnkr (7 %) Köp av hälso- och sjukvård mnkr (9 %) Diagram 3. Kostnader per verksamhet 2016 ( miljoner kronor) Varuförsörjningsnämnden 67 mnkr (0 %) Kulturnämnden 152 mnkr (1 %) UL mnkr (12 %) Landstingsservice 958 mnkr (6 %) Landstingets resurscentrum 294 mnkr (2%) Landstingsstyrelsens övergripande verks. inkl finans 990 mnkr (7 %) Vårdstyrelsen 677 mnkr (5 %) Hälsa & Habilitering 333 mnkr (2 %) Akademiska sjukhuset mnkr (52 %) Lasarettet i Enköping 461 mnkr (3 %) Primärvården 677 mnkr (5 %) Sjukhusstyrelsen 466 mnkr (3 %) Folktandvården 390 mnkr (3 %) Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

166 Bilaga 43/17 FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE 10 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

167 Bilaga 43/17 Sammanfattning LANDSTINGETS STYRNING OCH LEDNING Under 2016 har landstinget förberett sammanslagningen av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet Uppsala län till Region Uppsala från årsskiftet 2016/2017. Förberedelserna har letts av en politisk styrgrupp bestående av regionförbundets arbetsutskott och landstingsstyrelsens ordförande och andre vice ordförande. Regionförbundets regiondirektör har tillsammans med landstingsdirektören varit projektledare. Genom regionbildningen övertar Region Uppsala det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län, på uppdrag av staten. En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft där tre strategiska utvecklingsområden pekades ut. Strukturen hade arbetats fram i samband med framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, RUS. Regionstyrelsen införde en ny styrmodell som kopplar ihop den regionala utvecklingsstrategin med landstingets plan och budget i den nya Regionplan och budget En ny samverkansstruktur mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner med Regionalt Forum och samråd arbetades fram under hösten 2016 för att säkerställa ett gott samarbete mellan Region Uppsala och länets åtta kommuner. En överenskommelse om samverkan med Länsstyrelsen i Uppsala län har också fastställts. I och med att Regionförbundet i Uppsala län och dess uppdrag gick över till Region Uppsala sjösattes en ny organisation för regionkontoret i oktober där medarbetare från landstingets ledningskontor och regionförbundet ingick i samband med inflyttningen till Regionens hus. Personal inom regionförbundets FoU-stöd har samlats inom förvaltningen Hälsa och habilitering. En ändring gjordes av ansvaret för landstingets investeringar där fastighets- och servicenämnden fick ett tydligare ansvar för investeringar i fastigheter. Till detta kopplades en ny process för organisationens arbete med investeringar för att säkerställa inriktning, omfattning och kvalitet i underlagen i fastighetsinvesteringar. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Tillgänglighet primärvård Vårdgarantin inom primärvården innebär att alla som söker kontakt med primärvården ska komma i kontakt med vårdgivaren samma dag via telefon. Vidare efter att vårdpersonals bedömning att ett läkarbesök behövs, ska besök erbjudas inom sju dagar. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten är procent och jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Det betyder att inte heller telefontillgängligheten når vårdgarantins 100 procentkrav för året, varken de privata vårdcentralerna eller vårdcentralerna drivna i landstingets regi. Tillgänglighetsresultaten mellan länets vårdcentraler är splittrade där flera vårdcentraler är nära det lagstadgade vårdgarantikravet medan andra har stora svårigheter med tillgängligheten. Primärvården har bedrivit förbättringsarbeten för förbättrad tillgänglighet under 2016, såsom sköterskebemanning efter telefonsamtalsflöde, övergång från drop-in till bokningsbara jourläkartider och arbete efter bästa effektiva omhändertagandenivå. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att alla ska få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/åtgärd 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Under året har Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklat sin gemensamma produktionsplanering inom främst kirurgiområdet, ett exempel av flera åtgärder som vidtas för en förbättrad tillgänglighet. Trots det når varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 dagar till operation/behandling under Jämfört med övriga landet har Landstinget i Uppsala län under 2016 befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården men strax över medelvärdet till operation/behandling. Måluppfyllelsen för Akademiska sjukhuset är i medelvärde 65 procent till besök under året och 76 procent till operation. Antalet vårdplatser under 2016 är färre än året innan på grund av personalförsörjningsproblem vilket skapar problem med tillgängligheten. Det finns också en trend att beläggningsgraden och överbeläggningarna ökat. Lasarettet i Enköping har, även om inte vårdgarantin uppfylls helt, sammantaget en stabilt god tillgänglighet under 2016 med bättre tillgänglighet till operation/behandling än till första besök hos specialistläkare. För operation/ behandling varierar lasarettets vårdgaranti mellan procent och till besök mellan procent med lägst tillgänglighet under augusti. Kvalitet Patientsäkerhetsarbete Patientsäkerhetsteamet har upprättat en övergripande strategi för patientsäkerhetsarbete med tillhörande handlingsplan där det framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Övergripande rutiner för avvikelsehantering har också upprättats under året och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl har tagits i bruk under hösten 2016 med avsikt att underlätta rapportering av avvikelser. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder och landstingets revisorer bedömer att styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med gällande regelverk. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

168 Bilaga 43/17 Fördjupad uppföljning och utvärdering Under 2016 har ett trettiotal privata och offentliga vårdgivare granskats inom såväl primärvården som specialistvården. Den fördjupade uppföljningen av vårdcentraler visade att majoriteten av dem huvudsakligen följer avtal och regler. Vidare gjordes bedömningen att de medicinska brister som identifierats inte är av sådan karaktär att det påverkat patientsäkerheten. I samband med denna omgång av fördjupad uppföljning har samtliga vårdcentraler i länet granskats under en fyraårsperiod. Överlag är de vanligaste bristerna hos vårdcentralerna diagnossättning och journalsignering. Granskningarna har resulterat i två anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt en hävning av ett avtal med en privat vårdcentral. I några enstaka fall har landstinget begärt tillbaka pengar då vårdgivarna har fakturerat för hög ersättning i förhållande till genomförda vårdåtgärder. En utvärdering av vårdval gynekologi har genom förts som kommer att ligga till grund för kommande revideringar av förfrågningsunderlaget. Förbättrade flöden på akutmottagningen För att förbättra flödena vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset och samtidigt minska belastningen av utlokaliserade patienter öppnades i februari tio nya platser för internmedicinska patienter. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Arbetet utgår från ett teamarbete baserat på delaktighet från såväl patienter som medarbetare. Under starten har det främst omfattat patienter med akut internmedicinsk sjukdom men på sikt kan även kirurgiska patienter omfattas. Akademiska sjukhuset har även erhållit medel från Sveriges kommuner och landsting, som använts för att arbeta med kvalitetsfrågor, med fokus på akutmottagningens ledtider. ST-läkare inom akutsjukvård har rekryterats och ett arbete pågår med att förändra arbetssätt på sjukhuset för att minska inflödet på akutmottagningen. Nya behandlingar inom cancervården Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna och cancer är ett prioriterat område. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Härmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling, anpassad till den enskilde patienten. Tack vare ny och mer träffsäker bilddiagnostik kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Dokumenthantering Under året har arbetet med DocPlus, landstingets nya dokumenthanteringssystem, gått framåt och systemet lanserades i oktober Samtidigt stängdes den gamla kvalitetshandboken som ansågs ha fler brister, bland annat en under målig sökfunktion. DocPlus tillhandahåller ett elektroniskt dokument flöde där samtliga dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras helt elektroniskt. Detta ökar kvaliteten på dokumenten då det, till exempel, blir tydligt när och av vem ett dokument ska revideras. Alla styrande dokument i landstinget kommer så småningom att vara sökbara i DocPlus. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten samt att landstingets medarbetare på ett enkelt sätt ska hitta kvalitetssäkrade dokument. Organisation för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer i Uppsala län. Sju programråd har varit aktiva: diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, dyslipidemi, depression och ångest samt sjukdomsförebyggande metoder. Råden är multiprofessionella och representanter från samtliga berörda förvaltningar, kommuner, patientorganisationer och enheten för kunskapsstöd medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, definiera behov, definiera ansvarsområden för olika vårdgivare, fastställa och kontinuerligt mäta indikatorer för förbättring, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. Ett arbete pågår med att i form av en vårdöversikt beskriva processer i DocPlus. Programrådens arbete har resulterat i ett stort antal utbildningsinsatser, vidareutbildning av sjuksköterskor inom astma/ KOL och hjärtsviktsområdet, ett ökat fokus på kvalitetsindikatorer och märkbart förbättrade resultat på landstingsnivå främst inom diabetesområdet. Ett liknande arbete pågår också på den regionala nivån inom Uppsala-Örebroregionen samt nationellt och de lokala programråden samt enheten för kunskapsstöd arbetar samordnat med detta arbete. Närvård Närvårdsstrategin lägger grunden för det fortsatta arbetet inom närvården under mandatperioden. Under 2016 har en ny viljeinriktning för närvården tagits fram tillsammans med kommunerna, då föregående inriktning gällde till och med Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015 om prioriterade närvårdsaktiviteter för 2016, dessa är: I kraft sätta nya avtal om palliativ vård. Etablera närvårdsplatser i Tierp. Genomföra eventuellt kommande politiska beslut avseende mobila team för äldre. Förbereda för ny lagstiftning om trygg utskrivning för slutenvården. Implementera landstingets handlingsplan avseende psykisk ohälsa samt fortsatt utveckling inom ramen för nationell psykiatrisatsning. Upprätta länsgemensamma riktlinjer för samverkan avseende barn och unga i behov av stöd. Under året har den specialistanslutna hemsjukvården 12 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

169 Bilaga 43/17 (SAH) i Tierp och Östhammar förstärkts och verksamheten i Älvkarleby har övertagits från Region Gävleborg. Genom utökad finansiering har SAH-teamens uppdrag kunnat utvidgas under våren och bedrivs numera dygnet runt. Syftet har varit att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i hela länet. Palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år har införts i hela länet under året. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. De verksamheter som tidigare bedrivit specialiserad palliativ hemsjukvård har med stöd av Akademiska barnsjukhuset även fått utföraransvar för palliativ vård av barn dygnet runt. Barnen kan därmed erbjudas vård med god kontinuitet av personal med kunskap och erfarenhet av såväl barnsjukvård som specialiserad palliativ hemsjukvård. En fördjupad analys gällande behovet av antalet vårdplatser genomfördes 2015 och dialog med Tierps kommun och Älvkarleby kommun pågår. Tierps kommun har fattat beslut om medfinansiering och införande av närvårdsplatser, som planeras ske under hösten I den utredning som tidigare genomförts har det identifierats ett lokalt vårdbehov i form av direktinläggningsplatser. I väntan på införandet av närvårdsplatser har därmed sex direktinläggningsplatser öppnats i september 2016, inom geriatrikens ordinarie avdelning i Tierp. I april 2016 beslutade landstinget att i samverkan med länets kommuner utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Därefter har förankring med de politiska styrgrupperna för närvården i länets kommuner genomförts och dialog med kommunala tjänstemän påbörjats. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla sjukvården i hemmet för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Förvaltningen Hälsa och habilitering har uppdraget att implementera mobila närvårdsteam i länets kommuner. Den 1 januari 2018 kommer sannolikt en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård att införas. Lagen föreslås ersätta lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. För patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård sker förändringarna först den 31 december Under året har landstinget tillsammans med länets kommuner arbetat med förberedelser inför den nya lagens inträde. Sedan 1 januari 2016 har Folktandvården uppdraget att utföra uppsökande verksamhet i hela länet, gällande övervägande äldre personer. En ny mobil äldretandvård har startat, den har under 2016 genomfört munhälsobedömning på 84 procent av de kunder som tackat ja till munhälsobedömning. Under 2016 har personer både i särskilt boende och i ordinärt boende fått en munhälsobedömning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2015 om en viljeinriktning samt handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Under 2016 har arbete pågått med att ta fram åtgärder inom de förbättringsområden som identifierats i handlingsplanen. Ett viktigt område är barn och ungas psykiska hälsa med fokus på nivå första linjen. Andra områden är revidering av förfrågningsunderlaget för vårdval psykoterapi, kompetensförstärkning inom primärvården genom ökad besöksersättning för psykologer och kuratorer, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa, inrättandet av ett programråd för psykisk hälsa och förbättrat omhändertagande för personer med neuropsykiatrisk problematik. Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av det statliga stödet till riktade insatser inom området psykisk hälsa Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Aktiviteter som har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. En handlingsplan för fem fokusområden med långsiktiga och kortsiktiga mål, samt indikatorer och aktiviteter har utarbetats under året. Länsgemensamma riktlinjer, BUS Uppsala, är framtagna som stöd för samverkan kring barn och unga med behov av stöd. Barn och unga som utreds av kommunernas socialtjänst har ofta inte fått den hälso- och sjukvård de har rätt till. I januari infördes hälsoundersökningar för målgruppen, som består av läkarundersökning, bedömning av psykisk hälsa och tandhälsa. Uppdraget ligger hos Barnsjukhuset vid Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

170 Bilaga 43/17 Akademiska sjukhuset och Folktandvården. I november beslutade landstinget, att i samverkan med tre av länets kommuner förstärka och utveckla landstingets stöd till barn och unga med en lättare till medelsvår psykisk ohälsa. Förstärkningen består av att öppna samtalsmottagningar i Heby, Håbo och Östhammars kommun. Ett utvecklingsarbete kommer ske i samverkan med kommunerna bland annat kring samverkansrutiner, metodutveckling, information och e-hälsa. Enligt riktlinjerna för barntandvård ska alla grundskolor i Uppsala län besökas. Barnen ska ges kunskaper om munhälsan i förskola och i vart och ett av grundskolans stadier. Samtliga skolor har involverats i detta förebyggande arbete under läsåret Inströmningen av nya asylsökande avtog under året. Hälsa och habilitering kraftsamlade för att arbeta bort den kö till hälsoundersökning som uppstått. Folktandvården har fortsatt haft relativt hög belastning avseende gruppen asylsökande. För att öka kapaciteten har därför även privata tandkliniker fått möjligheten att få ersättning vid behandling av alla asylsökande. Centrum för hälsa och integration har fortsatt sitt arbete, såväl internt som externt. Patientsäkerhetsaspekten utifrån reservnummersystemet har lyfts (reservnummer är det som tilldelas personer utan svenska personnummer i kontakt med vården i vårt län). Landstinget är involverat i den nationella kompetenssatsningen Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Ledningskontoret har tagit fram en handlingsplan rörande hedersrelaterat våld och förtryck. Målet med åtgärderna i planen är att ytterligare uppmärksamma området genom såväl kompetenshöjning som relevant stöd till berörd vårdpersonal. Översynen av det idéburna offentliga partnerskapet med Röda korsets behandlingscenter i Uppsala påvisade ett konkret behov, därför förstärktes partnerskapet under Upphandlingsenheten har genomfört åtgärder för anpassning och utveckling av ersättningsnivåerna till tolkar. En viktig förutsättning för jämlik vår är att det finns relevant tillgång till tolk. Ovanstående åtgärder är led i den fortsatta utvecklingen av asyl- och integrationsområdet. Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Närvårdskoordinatorer finns nu i samtliga kommuner utom i Enköping. KOLLEKTIVTRAFIK Resandet bedöms ha ökat knappt 5 procent under 2016 jämfört med året innan. Siffran är preliminär och en mera exakt redovisning kommer att ske senare under 2017 när resandestatistiken är kvalitetssäkrad. Marknadsandelen av det motoriserade resandet har sjunkit och en djupare analys behövs för att säkerställa om det är en avvikelse som beror på mätmetoden eller vad som orsakar detta trendbrott. Andelen av trafikproduktionen med buss som körts med fossilfria drivmedel har ökat till 32,8 procent jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 22 procent. Med de planerade förändringarna av drivmedelsanvändning är bedömningen att målet helt fossilfri kollektivtrafik år 2020 kommer att nås. Flera av de mål som bygger på kollektivtrafikbarometern där kunder svarar på vilken uppfattning de har i olika kvalitetsfrågor har inte uppnåtts. Även om avvikelserna är små kommer den fortsatta utvecklingen att följas noggrant. KULTUR Nya målgrupper Ett kulturliv tillgängligt för alla medborgare i länet, är ett mål som landstinget och de offentliga kulturaktörerna arbetar för att förverkliga. Landstinget har via förvaltningen Kultur och bildnings verksamheter haft särskilt fokus på att nå nya grupper i samhället under året som 14 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

171 Bilaga 43/17 gått. Wiks folkhögskola har genomfört etableringskurser för nyanlända, med finansiering från Folkbildningsrådet. Etableringskurserna är sex månader långa utbildningar i svenska, samhällsorientering och med arbetsförberedande insatser för nyanlända. Syftet med dessa kurser är att deltagarna ska stärka sina möjligheter att få ett arbete. Landstinget har också arbetat med asylsökande i satsningen Kultur för att främja hälsan hos Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. nyanlända. Satsningen har nått cirka 600 personer vid olika asylboenden i länet och har innehållit två delar. Dels har asylsökande personer kunnat komma ut och besöka kulturinstitutioner och kulturevenemang i länet. Dels har ett nyinrättat bidrag på totalt 250 tkr riktat till det fria kulturlivet och föreningslivet inneburit att dessa kunnat åka ut till olika asylboenden för att på plats genomföra kulturaktiviteter tillsammans med de boende. Kulturskapare Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor i samhällsbyggandet kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Under året har projektet Länskulturskaparen genomförts som ett led i att hitta nya former för hur kulturskapare kan fungera som en resurs inom samhällsplaneringen. Projektet har resulterat i ett förslag till modell för funktionen länskulturskapare. Funktionen som länskulturskapare syftar dels till att skapa ett rikare kulturliv, kanske framför allt utanför storstäderna, dels till att i högre grad involvera konstnärers kompetenser i utvecklandet av offentliga verksamheter och processer. Detta ska på sikt leda till samverkan och ökad samhällsservice på kommunal och regional nivå. Projektet har genomförts i samverkan med tjänstepersoner och konstnärer från länets kommuner. Under året har landstinget publicerat rapporten Om författares villkor i Uppsala län ett kunskapsunderlag, av Marie-Louise Riton. I rapporten konstateras bland annat att Uppsala är ett författartätt län, med många inflyttade författare varav flera med invandrarbakgrund. Tillgången till goda researchmöjligheter i form av universitetsbiblioteken, folkbiblioteken, arkiven och museerna, ses som mycket viktig av författarna. Även om det i utredningsmaterialet finns uttryck för att litteraturen som konstart har fått starkare ställning både lokalt och regionalt, framkommer också frustration från författarna kring brist på synlighet och erkännande både av litteraturen som konstart och av länet som författarlän. Landstinget har, bland annat utifrån slutsatserna i rapporten, valt att utveckla och lansera ett mentorsprogram för författare. Mentorsprogrammet sjösätts i januari Ökad kulturell delaktighet Delaktighet och samverkan är viktiga faktorer för att nå framgång i arbetet med att skapa ett starkt kulturliv i länet. Landstinget har under 2016 särskilt sett över hur delaktigheten från civilsamhället i de regionala kulturplanerna kan öka. Landstinget har, genom förvaltningen Kultur och bildning, i samband med detta valt att delta i det nationella projektet Kick, Kvalitet i civilsamhällets kultursamverkan. Landstinget i Uppsala län är en av fyra regioner i landet som medverkar i detta nationella projekt som syftar till att stärka civilsamhällets medverkan i arbetet med de regionala kulturplanerna. Projektet drivs av Ideell kulturallians och finansieras av Kulturrådet och de fyra regioner som ingår i projektet. I Uppsala län har projektet genomfört en inventering av civilsamhällets kulturorganisationer. Särskilda möten har hållits med etniska föreningar och ungdomsorganisationer för att stärka dessas röst i den kommande kulturplaneprocessen. FRAMTIDSBEDÖMNING Uppsala län uppvisar en stark utveckling i jämförelse med andra svenska regioner. Flera indikatorer pekar på att länet med dess geografiska läge är attraktivt för både företag och individer att bo och verka i. Länet är dessutom det snabbast växande i landet vid sidan om Stockholm. Detta i sig innebär också att det finns utmaningar för Region Uppsala som att fortsätta att växa och samtidigt vara en nyskapande och tillgänglig region för alla. Att ge förutsättningar för ett växande arbetsliv och värdeskapande företag i världsledande miljö för innovation, kreativitet och kompetens samt ha en god ekonomisk bärkraft. Ser man till den globala utvecklingen så är den osäker, vilket kan komma att utsätta samhället för påfrestningar. Sverige och Uppsala län går dock in i detta med goda förutsättningar. I december 2016 genomfördes den första gemensamma omvärldsdagen för länets kommuner och landstinget för att fördjupa analysen av vad som sker runt omkring oss. Slutsatserna från dagen har summerats i några områden som kan få stor inverkan på Region Uppsala under de närmaste åren. Geopolitisk osäkerhet = ekonomisk osäkerhet Det finns en geopolitisk osäkerhet bland annat ökad nationalism och protektionism, vilket i förlängningen kan leda till konflikter och nya finanskriser. I Sverige kan det påverka arbetsmarknaden och därmed skatteunderlag. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

172 Bilaga 43/17 Demografisk utveckling, fler yngre, fler äldre Siffror från SKL visar på stora demografiska utmaningar, med fler unga och fler äldre. Det dröjer några år innan 40-talisterna når de vårdtunga åren, men pensioneringen leder i sig till lägre löner att beskatta. Utvecklingen kan mildras av att fler stannar några år längre på arbetsmarknaden och att äldre håller sig friska längre. Stora underhålls- och investeringsbehov Fram till 2050 behöver det byggas närmare fler bostäder för cirka fler invånare i Uppsala län. Till detta kommer följdinvesteringar i kommunal infrastruktur, hälso- och sjukvård, skola och övrig service. Därtill Automatisering och digitalisering gör att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. växer underhållsbehoven av äldre infrastruktur, exempelvis VA-system. Ökad upplåning kan krävas, vilket på sikt ökar de finansiella kostnaderna. Rekryteringsbehov och kompetensförsörjning Hela den offentliga sektorn står inför stora rekryteringsbehov. Personalomsättningen behöver minska. I alla lägen kommer antalet händer inte att räcka till. Automatisering och digitalisering gör dock att fler jobb kommer att kunna utföras på nytt sätt framöver. Ökad invandring procent av befolkningsökningen förklaras av ökad invandring. Detta erbjuder möjligheter vad gäller framtida kompetensförsörjning, under förutsättning att mottagandet effektiviseras och de nyanlända snabbt får rätt utbildning och blir anställningsbara. Misslyckas detta, skapas dock en grogrund för social oro och splittring av samhället. Växande krav och förväntningar ökat behov av prioriteringar En välutbildad befolkning ställer allt högre krav på service, samtidigt som pengarna inte kommer att kunna räcka till allt. För att bibehålla kvaliteten kommer tydligare prioriteringar behöva ske. Effektiviseringskrav Digitalisering och ny teknik för ökad innovationskraft Vi står inför ett tekniskt paradigmskifte. Ny teknik och lösningar utvecklas i snabb takt. En snabb blick på omvärlden visar att mängder goda exempel redan införs i offentlig verksamhet. Trots att tekniken finns tillgänglig går införandet inte lika snabbt. För att öka innovationskraften och effektivisera verksamheten behöver fler processer och verksamheter stödjas med ny teknik. Detta kräver invest eringar och beredskap bland personal att förändra sitt arbete. Omställningsarbete för klimatet och konkurrenskraften Klimatförändringarna kan numera avläsas på årlig basis, med globala toppnoteringar flera år i rad. För att vända utvecklingen krävs att alla tar sin del av ansvaret. Utfasning av fossila bränslen i alla verksamheter, energieffektivt byggande och hållbar livsmedelsproduktion är viktiga områden som regionen kan påverka. Omställningen till en fossilfri och resurseffektiv utveckling gynnar konkurrenskraften och livsmiljön för regionens invånare. Regionalt utvecklingsansvar Med regionbildningen kommer Region Uppsala att svara upp mot det regionala utvecklingsansvaret, som ett fjärde huvuduppdrag tillsammans med tidigare uppdrag inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur. Utvecklingsuppdraget innebär att Region Uppsala ansvarar för utveckling av hela det geografiska området Uppsala län och att det inom detta ska skapas bästa möjliga förutsättningar för en hållbar ekonomisk tillväxt och förnyelse, för bättre folkhälsa och god miljö, samt service som möjliggör för alla att leva ett gott liv. Framtidens utmaningar påverkar alla. Därför måste också lösningarna identifieras och realiseras i samverkan mellan många parter. Region Uppsala har ett särskilt ansvar att sammanföra aktörer och leda det regionala utvecklings arbetet. Nya strukturer för samverkan behöver etableras, på olika nivåer. 16 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

173 Bilaga 43/17 I och med det regionala utvecklingsansvaret är det viktigt att säkerställa samverkansstrukturer med viktiga aktörer inom länet så som kommunerna, Länsstyrelsen, universiteten, STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) Under kommande år behöver samverkan mellan Uppsala och Stockholms län förstärkas, så att nödvändiga satsningar i tillväxtaxeln Stockholm-Kista-Arlanda-Uppsala ska kunna bidra till hela landets utveckling och konkurrenskraft. Investeringar i ny infrastruktur bland annat genom fyrspår, etablering av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, samarbete mellan universitetssjukhusen och olika näringslivskluster, såsom life science och tech, är viktiga områden att bevaka. Ett utökat samarbete mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningarna liksom samverkan med kommunerna inom till exempel området närvård kan bidra till mer effektiva verksamheter och vård på rätt vårdnivå. Under 2017 utarbetas en närvårdsstrategi för Region Uppsala och länets kommuner, utifrån direktiv som överenskommits i det nybildade Regionalt forum. Den politiska samverkan inom hälsa, stöd, vård och omsorg sker inom ett nybildat samråd mellan Region Uppsala och kommunerna, med stöd av en särskild tjänstemannaberedning. God tillgänglighet och hög kvalitet Region Uppsala har som ett strategiskt utvecklingsområde att främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Hälso- och sjukvården ska utmärkas av god tillgänglighet och bedrivas med hög patientsäkerhet. Inom hälso- och sjukvården är det därför viktigt att vård bedrivs på rätt vårdnivå, att produktionsplaneringen utvecklas och kompetensförsörjningen tillgodoses. Att ta vara på digitaliseringens möjligheter både ur medborgarnas och medarbetarnas intresse kan bidra till ökad tillgänglighet genom att skapa kvalitets- och resursmässiga vinster samt ge en ökad patientmedverkan. För att uppnå en hög kvalitet är patientsäkerhetsarbetet av största betydelse. Att använda infektionsverktyget som stöd för att minska vårdrelaterade infektioner och att följa Stramas rekommendationer kring antibiotikabehandling och minskad antibiotikaresistens är några exempel. Nationella jämförelser i form av bland annat Öppna jämförelser är viktiga indikatorer för verksamheternas kvalitet och effektivitet. Benchmarking i sig ger en möjlighet att identifiera förbättringsområden i vården och i övrig verksamhet. Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. För att kollektivtrafiken ska vara det naturliga valet för invånarna är det strategiskt viktigt att bra kollektivtrafiklösningar finns med i ett tidigt skede när nya bostadsområden planeras. Fram till år 2020 ska antalet resor ha fördubblats jämfört med år För tågresandet är målet redan uppnått men när det gäller busstrafiken och då särskilt regionbusstrafiken är det en större utmaning att nå målet. Därför behövs en ny regionbusstrategi med tydliga riktlinjer för hur regionbussresandet ska bli mera attraktivt och tillgängligt. Även stadsbusstrafiken behöver utvecklas och ett viktigt steg tas 2017 med det nya linjenätet som lanseras efter sommaren. En aktiv kollektivtrafik med ett genomtänkt linjenät i såväl tätorter som landsbygd och bra turtäthet bidrar till tillväxt och utveckling av samhället. Dagens kollektivtrafikresenärer vill ha tillgång till information och planera sitt resande när det passar resenären. Därför krävs att information om tider och priser finns tillgängligt i mobiltelefonen där också biljettköp görs. En viktig utmaning är därför att ständigt utveckla UL-appen så att kunderna upplever att den möter deras behov. Det är också av största vikt att utvecklingen av webbplatsen ul.se kommer fortsätta. Kompetensförsörjning Kollektivtrafik är ett viktigt medel för att skapa tillgänglighet i samhället på ett miljömässigt hållbart sätt. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för Region Uppsalas verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under 2016 har en kompetensförsörjningsprocess genomförts. Syftet med processen är att gemensamt i Region Uppsala arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Huvudfokus i kompetensförsörjningsarbetet kommer att vara att attrahera och behålla rätt kompetens. Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsarbete är viktiga faktorer för detta. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i Uppsala- Örebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Genom övertagandet av det regionala utvecklingsuppdraget kommer Region Uppsala även att svara för arbetet inom den regionala kompetensplattformen Kompetensforum, som koordinerar insatser för effektivare kompetensförsörjning på länets arbetsmarknad som helhet. I strukturen kring Kompetensforum ingår bland annat Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege och flera andra yrkesarenor. Ekonomi Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig. Pågående fastighetsinvesteringar tillsammans med ökade pensionsåtaganden medför stora tillkommande kostnader de kommande åren. Samtidigt som Uppsala län växer med möjlighet till ekonomisk tillväxt, fler sysselsatta och ökade skatteintäkter. Detta till trots är det nödvändigt att Region Uppsala fortsätter sitt redan pågående effektiviseringsarbete, att möjligheterna inom till exempel digitalisering tas till vara och att Region Uppsalas processer inom bland annat vård, investering och inköp utvecklas. En långsiktighet behövs för fastighetsinvesteringar bland annat utifrån det nu pågående framtagandet av lokalförsörjningsplan. Med målet En ekonomi i balans 2020 är det nödvändigt att en koncernövergripande kraftsamling sker kring att identifiera åtgärder med ekonomisk potential, vilka till stor del handlar om verksamhetsutvecklingsåtgärder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

174 Bilaga 43/17 Året i korthet Region Uppsala tar form Under 2016 pågick intensivt arbete inför att landstinget och regionförbundet skulle gå samman under det nya namnet Region Uppsala med start 1 januari Landstingsfullmäktige beslutade om en ny regional utvecklingsstrategi och visionen: Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Under hösten flyttade flera ledningsfunktioner ihop i nya gemensamma lokaler på Storgatan, Regionens hus. Under en stor del av året pågick förberedelsearbete för att kunna bilda en storregion i Svealand från 2019, ett förslag som dock inte mötte tillräckligt parlamentariskt stöd. Digitalisering och e-hälsa I början av året inrättade landstinget en e-hälsoenhet på central nivå med uppdraget att skapa förutsättningar för bättre samordning av utvecklingen inom e-hälsoområdet. Ett av de första uppdragen har varit att ta fram en övergripande strategi för digital utveckling och e-hälsa för Landstinget i Uppsala län. Området är i stark utveckling i landstingets alla verksamheter. Ett konkret exempel på patientnyttan är att det under 2016 blev möjligt för patienter att ansluta landstingets fakturor till e-faktura. Kulturaktiviteter i vården Under året har en mindre försöksverksamhet med kulturaktiviteter genomförts på två vårdcentraler. Syftet är att med hjälp av kultur bidra till en bra hälsa och snabbare rehabilitering för utvalda patientgrupper. Det har också gjorts en satsning där man erbjudit boende från asylboenden i länet att ta del av kulturupplevelser, som ett sätt att främja hälsan. Hbtq-certifierat lasarett i Enköping Som första sjukhus i världen har Lasarettet i Enköping hbtqcertifierats. Målet är att verksamheten ska få ökad kunskap om hbtq så att man kan utveckla en mer öppen och inkluderande arbetsmiljö och ge besökare ett bättre bemötande. Palliativ hemsjukvård för barn Under året har palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år införts i hela länet. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Förstärkt hemsjukvård I samverkan med länets kommuner beslutade landstinget att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Målgruppen för satsningen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med grav funktionsnedsättning som har svårt att ta sig till vårdcentral. I december startade det första mobila närvårdsteamet i Heby. Mobil tandvård Den mobila tandvårdsverksamheten har ökat kraftigt under året och det innebär att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Verksamheten har byggts ut för att kunna täcka de vårdbehov som identifierats i samband med den uppsökande verksamheten. Utveckling av patientsäkerhetsarbetet Under året har landstinget arbetat på olika sätt för att förbättra patientsäkerheten. Övergripande strategier och handlingsplaner har tagits fram på landstingsnivå och en omfattande patientsäkerhetsutbildning har påbörjats under 2016 vid Akademiska sjukhuset. Mätningar som genomförts visar att de vårdrelaterade infektionerna och andra undvikbara vårdskador har minskat. Insatser för förbättrad psykisk hälsa Att minska den psykiska ohälsan har varit ett av landstingets prioriterade områden. Under 2016 fick vårdcentralerna bättre möjligheter att kunna erbjuda psykologisk behandling genom höjda ersättningar. Det har under året påbörjats ett arbete med att 18 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

175 Bilaga 43/17 ta fram internetbaserad behandling mot psykisk ohälsa och att förbättra omhändertagandet av personer med neuropsykiatrisk problematik. Sprututbyte Landstingets första mottagning för sprututbyte öppnades i november. På Sprutbytet kan personer lämna in använda sprutor och injektionstillbehör och få nya i utbyte. Mottagningen erbjuder även hälsoundersökning, provtagning och vaccinationer, stödjande samtal och hjälp till behandling av drogmissbruk. Syftet är att minska risken för smittspridning. Insatser för snabbare väg till jobb i vården Landstinget tog, i samverkan med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen, fram en kurs för nyanlända med hälsooch sjukvårdsutbildning som syftar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. I kursen ingår språkutbildning, utbildning i det svenska sjukvårdssystemet och erbjudande om praktikplatser. Arbetet har beviljats medel från EU:s socialfond. Rehabiliteringskoordinatorer införs Ett successivt breddinförande av rehabiliterings koordi natorer i primärvården påbörjades i september 2016 och vid årets slut fanns denna funktion på drygt hälften av länets vårdcentraler för bättre hälsa och snabbare återgång till arbete. Modernisering av Akademiska sjukhuset Effekter av den pågående förnyelsen av Akademiska sjukhuset börjar nu att synas i verksamheten. Först ut som moderniserad vårdbyggnad är 85-huset som invigdes den 31 maj. Efter ombyggnationen kan patienter erbjudas enkelrum, vilket ger fördelar för integritet, arbetsmiljö och patientsäkerhet. I samma byggnad har även helikopterplattan renoverats, vilket underlättar transport av svårt sjuka patienter. Parallellt fortsätter arbetet med att bygga en ny, större vård- och behandlings byggnad, blivande ingång 100. Miljöarbete inom kollektivtrafiken Under 2016 togs flera steg mot en fossilfri kollektivtrafik. Andelen fossilfri busstrafik ökade till 32,8 procent. I december invigdes de första helt eldrivna bussarna i UL-trafik. Det är två bussar som körs i Bålsta och Enköping på den mjuka linjen. I stadstrafiken i Uppsala ökade antalet elhybrid bussar. Med befintlig takt bedöms att målet 100 procent fossilfri kollektiv trafik kan nås EU-projekt för fler i arbete och innovation En god samverkan mellan olika aktörer och stöd från landstinget och regionförbundet har gjort att en lång rad EUprojekt från Uppsala län beviljats medel. Det gäller exempelvis projekt för att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet i Uppsala län, utveckla testbäddar för ökad innovation inom vård och omsorg, stärka samarbetet mellan universitet och näringsliv, minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och förbättra kompetensförsörjningen inom life science sektorn. Prioriteringar för ökad tillgänglighet Arbetet med den nya länstransportplanen, som styr investeringar på 1,5 miljarder kronor i vägar, gång- och cykel vägar och kollektivtrafikanläggningar under , har påbörjats. Inom ramen för Mälardalsrådet har en gemensam systemanalys tagits fram för Stockholm-Mälarregionen och från länets sida har fyra prioriteringar lyfts fram: fyrspår hela vägen Uppsala-Stockholm, järnvägsförbindelse Enköping Uppsala, förbättringsåtgärder längs Dalabanan och ombyggnad av Hjulstabron. Hälsosamtal för asylsökande i fas Genom prioritering av arbetsuppgifter och med frivilligt stöd från övriga delar av vården har Cosmos asyl- och integrationshälsan klarat att genomföra hälsosamtal med alla de asylsökanden som anlände till länet under hösten 2015 och våren Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

176 Bilaga 43/17 Bedömning av god ekonomisk hushållning Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. För styrkortsmålen finns bedömningskriterier framtagna för när ett mål är helt, delvis respektive inte uppnått. Landstingets bedömningsmodell för måluppfyllelse ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att ett mål ska anses vara helt uppnått. Om detta inte är fallet så innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller inte uppnått alls. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Målet har uppnåtts 2016 = Målet har delvis uppnåtts 2016 = Målet har inte uppnåtts 2016 Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag För att detta mål ska nås ska resultatet minst vara plus 205 miljoner kronor. Resultatet 2016 är plus 357 miljoner kronor. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Detta mål nås då nettokostnadsutvecklingen är 3,8 procent och utvecklingen av skatter och statsbidrag, rensat för skattehöjningen 2016, är 5,8 procent. 20 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

177 Bilaga 43/17 Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen är vid bokslutet 2016 minus miljoner kronor. Vid årsbokslutet 2015 var samma siffra miljoner kronor. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser har alltså förbättrats mellan åren. Alla finansiella mål nås Den finansiella måluppfyllelsen är med andra ord mycket god. Måluppfyllelse balanserat styrkort För att säkra en god hushållning, både ur ett verksamhetsperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets totala mål i det balanserade styrkortet har 40 procent av målen uppnåtts helt. Detta kan jämföras mot andelen uppnådda mål vid årsbokslutet 2015 som var 20 procent. Andelen mål som delvis uppnåtts, för 2016, är 33 procent vilket kan jämföras med föregående år då det var 47 procent. 27 procent av målen har inte uppnåtts under År 2015 var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Då helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål, för 2016, slås samman blir den totala andelen 73 procent. Föregående år uppgick motsvarande andel till 67 procent. Totalt sett är måluppfyllelsen bättre än bokslutet Såväl uppnådda mål som delvis uppnådda mål sammanslaget med helt uppnådda mål är bättre än Sammantaget har emellertid den totala måluppfyllelsen i det balanserade styrkortet inte varit tillräckligt hög för att landstinget ska kunna anses ha en god hushållning. Mål 2016 Uppfyllelse Vårdgarantin ska uppnås. MEDBORGARE OCH KUND Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med EKONOMI Budget ska hållas. Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 procent. PRODUKTION Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forsknings produktionen och utbildningsproduktionen. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. FÖRNYELSE Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. MEDARBETARE Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

178 Medborgare och kund Bilaga 43/17 STRATEGISKT MÅL Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är kvalitet genom: gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet hälsoinriktat arbete KVALITET GENOM GOD TILLGÄNGLIGHET, GOTT BEMÖTANDE OCH HÖG SÄKERHET Mål från styrkortet Vårdgarantin ska uppnås. Varken Akademiska sjukhuset eller Lasarettet i Enköping har under 2016 uppnått vårdgarantins krav på 90 dagar till första besök eller 90 dagar till operation/behandling. Jämfört med övriga landet har landstinget under året befunnit sig under det nationella medelvärdet gällande besök till specialist inom sjukhusvården, men strax över medelvärdet till operation/behandling. Vårdgarantin för den samlade primärvården har inte uppnåtts gällande läkarbesök inom sju dagar där tillgängligheten om 85 procent är jämförbar med föregående år. Gällande patientens möjlighet att komma i kontakt med vårdcentralen samma dag uppnår den samlade primärvården 91 procent. Hälsa och habilitering har uppnått vårdgarantin för sina verksamheter habiliteringen, syncentralen och hörcentralen. Folktandvården har förbättrat sin tillgänglighet, men inte uppnått målen för vuxna revisionspatienter. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Upplevelsen av god tillgänglighet var enligt mätningar i kollektivtrafikbarometern 69 procent Detta är en minskning jämfört med föregående år då 70 procent upplevde en god tillgänglighet inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) har minskat med 19,8 procent jämfört med punktprevalensmätningen som gjordes Resultatet vid årets mätning var 9,7 procent jämfört med 13 procent vid mätningen Pågående arbete för att förebygga VRI är bland annat användning av Infektionsverktyget (IV) i den somatiska slutenvården. IV är ett nationellt IT-verktyg som ger verksamheterna stöd i det lokala förbättringsarbetet för att förebygga VRI och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Under året har Strama och enheten för Vårdhygien sammanställt en rapport från IV som presenterar statistik för VRI, samhällsförvärvade infektioner och antibiotikaförskrivning inom den somatiska slutenvården. Av rapporten från IV framgår följande statistik för tredje kvartalet 2016: Av alla vårdtillfällen så var förekomsten av VRI 5,6 procent i landstinget. Förekomsten av samhällsförvärvad infektion var 13,1 procent vilket innebär att infektionen inte har uppkommit under vårdtillfället. Postoperativa infektioner var vanligaste orsaken till VRI och utgjorde 28 procent. Urinvägsinfektioner med och utan feber var också en vanlig orsak till VRI och utgjorde 20,8 procent. Marknadsandelen för 2016 var 24 procent. Detta är en minskning jämfört med föregående år då marknadsandelen var 27 procent. 22 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

179 Bilaga 43/17 Ekonomi STRATEGISKT MÅL Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort- och långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är effektiv ekonomistyrning verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar ÄNDAMÅLSENLIG STYRNING, PLANERING OCH UPPFÖLJNING Mål från styrkortet Budget ska hållas. Budgeten 2016 är 252 miljoner kronor. Utfallet 2016 är 357 miljoner kronor. På styrelse-/nämndnivå når alla ett resultat enligt budget eller bättre förutom fastighets- och servicenämnden och kollektivtrafiknämnden. EN EFFEKTIV VERKSAMHET Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde nås målet delvis medan det inte nås för vårdstyrelsen. Kollektivtrafiknämnden kan inte mäta målet. Kulturnämnden når målet delvis. Inom fastighets- och servicenämnden anges att målet nås. Akademiska sjukhuset anger att målet delvis nås. Sjukhuset stärker sin produktion i en högre takt än kostnadsökningen, främst vad gäller öppenvården. Kostnadsökningstakten är samtidigt den lägsta på flera år, vilket innebär att det övergripande produktivitetsmåttet är positivt. Underliggande finns en variation, som sjukhuset arbetar med, och då riktat till berörda verksamheter. På Lasarettet i Enköping är totalkostnaden i förhållande till produktionen (inklusive hemsjukvårdsbesök inom LAH) lägre än 2015 (-3,3 procent), vilket innebär att målet har uppnåtts. Hälsa och habilitering, Primärvården och Folktandvården har alla totala kostnader som är högre 2016 än 2015 i förhållande till total produktion. Hälsa och habilitering har tagit över verksamhet och kostnader som inte genererar kontakter, exempelvis beredskapsjouren, vilket ökat kostnaderna utan att produktionen ökat. Även Folktandvården hade lägre produktionskostnader Antalet besök har ökat mellan åren, men kostnaderna har ökat mer vilket kan förklaras av många vakanta tjänster under Primärvården har ökade läkemedelskostnader, vilket påverkat att kostnaderna ökat mer än vad produktionen ökat. Kollektivtrafiknämnden har valt att mäta detta genom att ange kostnad per påstigande resenär. Vid tidpunkten för denna redovisning saknades exakt uppgift om resandet. Därför sker redovisning av detta mål senare under Kulturnämnden har två mål som mäter effektiviteten. Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som föregående år eller lägre och kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som föregående år eller lägre. Det förstnämnda målet nås medan det andra målet delvis nås. Inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde nås målet då både Landstingsservice och Landstingets resurscentrum når målet. Mål från styrkortet Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 % Ingen låneupptagning har skett under Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

180 Bilaga 43/17 Produktion STRATEGISKT MÅL Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet. Framgångsfaktorer för att nå målet är produktionsplanering helhetssyn på flöden och samverkan kvalitetsutvecklingsarbete STANDARDISERADE PROCESSER OCH JÄMNA FLÖDEN Mål från styrkortet Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. Målet har delvis uppnåtts 2016 för såväl sjukhusstyrelsen som vårdstyrelsen. Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har över tid utvecklat och stärkt sin produktionsplanering. För 2016 saknas dock en produktionsplanering för uppdragen gällande utbildning, forskning och life science. Inom Folktandvården pågår ett utvecklings arbete för att ytterligare förbättra verktyg för planering och målet bedöms delvis ha uppnåtts för Såväl Hälsa och habilitering som Primärvården har uppnått målet. Inom Primärvården används ett egenutvecklat verktyg och produktions- och kapacitetsplanering är en integrerad del av den samlade styrningen. Mål från styrkortet 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har delvis uppnått detta mål Lasarettet har uppnått målet medan Akademiska sjukhuset delvis har uppnått målet. Sjukhuset har en samlad schemaläggning för de flesta personalkategorier men på läkarsidan pågår införande av produktionsbaserat funktionsschema samt införande av Medinet för schemaläggning. Folktandvården liksom Primärvården har uppnått målet för Inom Folktandvården har all kliniskt arbetande personal en samlad schemaläggning och inom Primärvården används tidbokningen i journalsystemet. Inom Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning varvid målet delvis har uppnåtts. KVALITETSUTVECKLING Mål från styrkortet Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Sjukhusstyrelsen liksom vårdstyrelsen har delvis uppnått målet för Lasarettets huvudprocesser är identifierade och återfinns som delar i huvudprocesskartan. På Akademiska sjukhuset pågår arbetet med en rad olika patientprocesser inom ramen för värdebaserad vård och standardiserade vårdförlopp. Sjukhuset bedömer att målet delvis uppnåtts för Såväl Primärvården som Folktandvården bedömer att målet har uppnåtts för 2016 medan Hälsa och habilitering inte uppnått målet. Kulturnämnden, varuförsörjningsnämnden samt patientnämnden har uppnått målet för Kollektivtrafiknämnden har inte uppnått målet eftersom Kollektivtrafikförvaltningen, på grund av andra prioriteringar, ännu inte inlett arbetet angående styrkortsmålet. Fastighets- och servicenämnden har delvis uppnått målet. Inom Landstingsservice är alla huvudprocesser kartlagda och förankring pågår med verksamheterna. Landstingets resurscentrum har uppnått målet för Inom förvaltningen pågår ett ständigt förbättringsarbete där förvaltningens processer uppdateras, dokumenteras och förenklas. 24 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

181 Bilaga 43/17 Förnyelse STRATEGISKA MÅL Landstinget är innovativt och ligger steget före. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas STÄRKT FORSKNING OCH UTVECKLING INOM STRATEGISKA OMRÅDEN Mål från styrkortet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden Alla förvaltningar har arbetat med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som etablerat FoUU-råd inom alla verksamhetsområden och stärkt sin forskning och utveckling inom bland annat cancerbehandling med strålning och användning av klinisk genetik för tumördiagnostik. Lasarettet i Enköping har bland annat satsat på att utveckla nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter samt utvecklat metodiken för att genomföra händelseanalyser. Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för att skapa förutsättningar för forskning inom förvaltningens ansvarsområde. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och tagit fram lokala handlingsplaner utifrån en tidigare bemötandesatsning. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts och ett flertal rapporter har publicerats. Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslag till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala och förslag om effektivisering av trafikutbudet. Kulturnämnden har samverkat med forskare inom de strategiska områdena kultur och hälsa samt regional utveckling och patientnämnden har haft samverkan med Uppsala universitet kring kandidatuppsatser och föreläsningar. Landstingets resurscentrum har deltagit i olika nationella nätverk och förberett övertagande av nya arbetsuppgifter inför bildande av Region Uppsala. Landstingsservice har arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service och utvärderat olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. KUNSKAPSSTYRNING TILLÄMPAS Mål från styrkortet Alla Hälso- och sjukvårdsförvaltningar arbetar utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av Mini-HTA. Lasarettet i Enköping använder metoden Mini-HTA när så är tillämpligt och under 2016 har ett antal Mini-HTA genomförts. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, men inför nya effektiva behandlingsmetoder inom ramen för etablerade kliniska processer. Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. För Akademiska sjukhuset finns det inte en tydlig modell för ordnat införande införd för hela sjukhuset. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

182 Bilaga 43/17 Medarbetare STRATEGISKA MÅL Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer RÄTT KOMPETENS Landstinget ska vara ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Kompetensförsörjning på såväl kort som lång sikt är avgörande för landstingets verksamheter och dess förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Under året har en landstingsövergripande kompetensförsörjningsprocess införts och i denna skattas kompetensförsörjningsläget för 132 yrkes kategorier. Syftet med processen är att gemen samt arbeta ännu mer strukturerat och långsiktigt med att analysera kompetensbehov samt att få bra underlag för beslut om kompetensförsörjningsåtgärder. Kompetensförsörjningsprocessen har presenterats i Regionalt utbildnings- och kompetensråd (RUR) i Uppsala- Örebroregionen och ligger till grund för flera av dessa landsting/regioners utvecklingsarbete. Flera kompetensförsörjningsåtgärder har vidtagits under året. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor har permanentats. För nya undersköterskor inom slutenvården pågår ett arbete med systematiserad introduktion i yrket och en pilot genomförs under 2017 på Akademiska sjukhuset. Landstinget har erbjudit studielön för sjuksköterskor för vidareutbildning till specialistsjuksköterska. Studielön avser de utbildningar som arbetsgivaren har prioriterat. Under året har det genomförts ett landstingsgemensamt arbete avseende medicinska sekreterare och deras arbetsuppgifter. Landstinget arbetar även med att införa en webbaserad avslutsenkät för dem som väljer att sluta för att få ytterligare underlag för eventuella åtgärder. För att bidra till snabbare integration fortsätter arbetet med språkpraktik för utländskt utbildade inom vårdyrken utanför EU/EES i samverkan med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen. Landstinget har förberett för införande av klinisk introduktionstjänst för läkare från EU/ EES länder med start i mars 2017 vid Primärvården och Lasarettet i Enköping. Landstinget bistår även så långt det är möjligt med praktisk tjänstgöring för personer inom våra legitimationsyrken för att uppnå svensk legitimation. För att uppnå en balans mellan anställda medarbetare och behovet av tillfällig arbetskraft det vill säga att vara oberoende av inhyrd personal har landsting och regioner i Sverige inlett ett samarbete för kunskapsspridning och kraftsamling i frågan. Landstinget har påbörjat sitt arbete kopplat till det nationella projektet och valt att göra det som en förstärkning till den under året införda kompetensförsörjningsprocessen. Det är viktigt med ett bra mottagande av studenter som gör sin verksamhetsförlagda utbildning och en god introduktion av nyanställda inom samtliga yrkeskategorier i verksamheterna för upplevelsen av landstinget som arbetsgivare. Under året har verksamheterna utvecklat den verksamhetsförlagda utbildningen och introduktionen. Under sommaren tog landstinget emot 115 gymnasieungdomar i verksamheterna och särskilda platser fanns avsatta för ungdomar med funktionsnedsättning. Landstinget och dess verksamhetsföreträdare har deltagit vid mässor som vänder sig till studenter och nyutexaminerade, men också mässor för yrkesverksamma och har arbetat för att synliggöra verksamheterna i sociala medier. Mål från styrkortet Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Flera av förvaltningarna som tar emot studenter och elever under utbildning har en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning. Vid Akademiska sjukhuset har faktorer som minskat antal vårdplatser, mindre andel erfarna medarbetare liksom inhyrd personal och ökat antal 26 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

183 Bilaga 43/17 studenter påverkat den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) negativt. Arbete med förbättringsåtgärder för väl fungerande VFU har startats vid förvaltningen. Samtliga förvaltningar har en systematiserad introduktion av nya medarbetare. frågor om motivation, styrning och ledarskap. Detta för att få ett nationellt jämförelseunderlag och analys av koppling mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Det är ett bra resultat och står sig väl i jämförelse med andra landsting och regioner. ENGAGERADE MEDARBETARE Medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa är viktiga förutsättningar för att landstingets verksamheter ska utvecklas och bedrivas med hög kvalitet. Landstinget har under året genomfört utvecklings- och utbildningsinsatser om arbetsmiljö frågorna med målet att ha hälsofrämjande arbetsplatser. Syftet är att ha ett helhetsperspektiv på det som främjar hälsa, engagemang och trivsel på arbetsplatsen. Under året har frågan om hälsosamma arbetstider för sjuksköterskor varit föremål för arbete tillsammans med den fackliga organisationen och detta arbete fortsätter. En medarbetarundersökning har genomförts vid samtliga förvaltningar och handlingsplaner ska tas fram vid arbets platserna för de utvecklingsområden som framkommit i resultatet från undersökningen. Mål från styrkortet Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Landstingets totala HME värde år 2016 blev 76 på en skala 0-100, detta motsvarar 4,04 i skalan 1-5 utifrån tidigare års mätningar. HME har därmed ökat något i jämförelse med 2015 (4,03), dock ingick vid den mätningen inte Akademiska sjukhuset och Landstingets ledningskontor på grund av pågående omorganisation. Landstingets mätning av Hållbart medarbetarengagemang (HME) utgår från SKL:s modell med nio TYDLIGA OCH KOMMUNIKATIVA LEDARE Ett väl fungerande ledarskap är en viktig förutsättning för verksamhetens utveckling mot uppställda mål och hälsofrämjande arbetsplatser. För att tydliggöra landstingets strategiska inriktning på chefsfrågorna har en processorienterad ledningsplattform fastställts. Med stöd av denna tas ett samlat grepp över chefernas förutsättningar för ledning och styrning av landstingets olika verksamheter. De olika landstingsövergripande chefsutvecklingsprogrammen för nya, erfarna och potentiella blivande chefer har genomförts och utvecklas ytterligare innehållsmässigt. Antalet chefsprogram för nya chefer, som innehåller utbildningsmoduler i arbetsrätt, arbetsmiljö, ekonomi samt ledarskap, har utökats. Utökningen har gjorts för att samtliga nytillträdda chefer ska kunna beredas plats och få förutsättningar att kunna fullgöra sitt chefsuppdrag med ett coachande ledarskap. Ett strukturerat chefsnätverk har startats för erfarna chefer som gått chefsprogrammet och ett mentorskapskonceptet har införts. Mål från styrkortet Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 procent. Samtliga förvaltningar har etablerat tydliga chefsuppdrag för sina chefer. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

184 28 Bilaga 43/17

185 Bilaga 43/17 Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster Årets resultat enligt balanskrav Tabell 2. Årets resultat Landstingets resultat 2016 är plus 357 miljoner kronor. Resultatet ska jämföras med landstingets budget som var plus 252 miljoner kronor. Det förbättrade resultatet jämfört med budget förklaras främst av ökade riks- och regionintäkter. Dessa överstiger budget med 188 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter är 93 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 1,9 procent. Den största orsaken till ökningen jämfört med budget är de höga riks- och regionintäkterna, vilket främst beror på ökad vårdtyngd och en större volym än beräknat. För övrigt så understiger de flesta andra intäktsposter budgeterad volym. Verksamhetens kostnader är 112 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket motsvarar 0,8 procent. Personalkostnaderna överstiger budgeterad nivå med 0,9 procent och beror på högre pensionskostnader än budgeterat. Den post som har en stor negativ procentuell avvikelse är medicinsk service. Anledningen till avvikelsen är en allt för lågt satt budget, denna understiger utfallet Avskrivningskostnaderna är 23 miljoner kronor eller 4,3 procent lägre än budgeterat, vilket beror på lägre investeringsnivåer än budgeterat. Den stora negativa avvikelsen för finansiella intäkter beror på en allt för hög tro på hög avkastning på placerade medel vid budgeteringstillfället. Jämförelse mellan åren Resultatet 2016 på 357 miljoner kronor ska jämföras med ett resultat 2015 om minus 106 miljoner kronor. Största anledningen till det förbättrade resultatet är den skattehöjning som gjordes inför 2016, vilket gav en ökning med 417 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter har ökat med 92 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,9 procent. I verksamhetens intäkter 2015 finns jämförelsestörande poster om 114 miljoner kronor. Om dessa exkluderas är ökningen mellan åren 207 miljoner kronor eller 4,2 procent. Intäkterna för Riks- och regionvården har ökat med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent mellan åren. Förutom prisökning mellan åren så har snittvikten i DRG (DiagnosRelaterade Grupper) ökat, vilket tyder på en ökad vårdkomplexitet. Resterande del beror på volymökning mellan åren. Volymökningen kan främst hänvisas till intäkter utanför Uppsala-Örebro regionen, främst från Stockholm. Jämfört med förgående år har trafikintäkterna ökat med 36 miljoner kronor eller 5,0 procent. Det är främst försäljning av periodbiljetter som har ökat mellan åren men även enkelbiljetter har ökat mot föregående år. Intäkter för Alf-medel har minskat med 30 miljoner kronor eller minus 9,4 procent mellan åren. Orsaken till minskningen mellan åren är att förutom 2015 års Alf-medel så förbrukades även upparbetade medel från tidigare år under Om jämförelsestörande poster 1 exkluderas för 2015 har övriga intäkter minskat mellan åren med 7 miljoner kronor, vilket motsvarar minus 0,6 procent. Jämfört med 2015 har verksamhetens kostnader ökat med 502 miljoner kronor eller 3,3 procent. Personalkostnaderna har ökat med 213 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar 3,0 procent. Förändringen av timlönekostnaden är 2,1 procent består till största del av utfall av löneöversyn. Övrig ökning är främst kopplad till ökade pensionskostnader. Köpt vård har ökat med 118 miljoner kronor eller 10,9 procent. Ökningen är främst kopplad till ökad köpt vård inom vårdcentralsuppdraget, ökade kostnader kopplat till ökat flyktingmottagande samt mer köpt vård utanför C-län. Det sistnämnda kan med stor sannolikhet kopplas till den : återbetalning AFA-försäkring avseende premier för 2004 på 62 mnkr och återbetalning från SPV om 52 miljoner kronor avseende kostnadsbidrag från staten för pensionsutbetalningar avseende personer anställda på Akademiska sjukhuset, när det ägdes av staten. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

186 Bilaga 43/17 nya patientlagen som infördes 2015, som främjar en ökad rörlighet för patienten. Läkemedelskostnaderna har ökat med 49 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,1 procent. Ökningen motsvaras av ökade intäkter inom läkemedelsförmånen. Trafikkostnader ökar med 64 miljoner kronor eller 4,4 procent. Detta beror till stor del på indexuppräkningar enligt avtal, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Posten övriga kostnader ökar endast med 20 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 procent. Balanskravsutredning Årets balanskravsresultat beräknas enligt reglerna i kommunallagen, genom att det redovisade resultatet justeras med eventuella realisationsvinster eller förluster. Därtill kan justering göras om synnerliga skäl föreligger. Årets resultat uppgår till plus 357 miljoner kronor och det egna kapitalet till miljoner kronor. I årets resultat finns inga reavinster eller reaförluster. Landstinget har ett negativt balanskravsresultat från 2015 på minus 143 miljoner kronor, som ska återställas. I och med det positiva balanskravsresultatet kan balanskravsunderskottet från tidigare år återställas Balanskravsutredning, mnkr 2016 IB ackumulerade icke återställda negativa resultat 143 Varav från Varav från Årets balanskravsresultat enligt balanskravsutredning 357 Synnerliga skäl att inte återställa 0 UB ackumulerade negativa resultat att återställa inom tre år Tabell 3. Balanskravsutredning Procent Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Diagram 4: Utveckling av skatter och generella statsbidrag samt nettokostnader 0 Verksamhetens nettokostnad och finansiering Nettokostnadsutvecklingen 2016 är 3,8 procent 2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen var 4,3 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot budget är de höga riks- och regionintäkterna. För 2015 var nettokostnadsutvecklingen 5,8 procent. Utvecklingen av skatter och statsbidrag är 5,8 procent, vilket ska jämföras med en budgeterad utveckling om 4,5 procent. Föregående år var utvecklingen av skatter och statsbidrag 4,7 procent. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna uppgår till miljoner kronor. Föregående års utfall var miljoner kronor. Ökningen mellan åren är 10,6 procent. Då ingår en skattehöjning som motsvarar 417 miljoner kronor. Om skattehöjningen exkluderas är ökningen mellan åren 5,3 procent. Jämfört mot budget är utfallet en försämring med 9 miljoner kronor. Generella statsbidrag och utjämning Den totala intäkten för de generella statsbidragen 2016 är miljoner kronor. Föregående år var denna siffra miljoner kronor. Den procentuella utvecklingen mellan åren är 8,7 procent. Budgeten för de generella statsbidragen 2016 var miljoner kronor. Utfallet 2016 är en stor förbättring både jämfört med föregående år och jämfört med budget. Förbättringen både mot föregående år och budget beror på högre intäkter för läkemedelsförmånen kopplat till högre kostnader för läkemedel, ett nytt statsbidrag för angelägna insatser (vid budgettillfället klassificerades detta som ett specialdestinerat statsbidrag men efter nya riktlinjer från SKL så har det omklassificerats) och statsbidrag kopplat till ökat flyktingmottagande som tillkom under året. Specialdestinerade statsbidrag Alla större specialdestinerade statsbidrag som Landstinget i Uppsala län kan ta del av ska budgeteras och hanteras centralt. För 2016 är dessa statsbidrag följande; Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa, Kortare väntetider i cancervården, En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess, Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (Professionssatsningen) samt Stöd till riktade insatser inom området för psykisk hälsa. Utifrån respektive statsbidrags överenskommelse har en handlingsplan med budget för året tagits fram. Arbetet med de olika satsningarna har under året gått enligt plan. Årets intäkt för dessa specialdestinerade statsbidrag är 167 miljoner kronor vilket kan jämföras med en budget på 172 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget beror på att en för hög intäkt budgeterats för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. 2 Exklusive jmfstörande poster 2015: Intäkter AFA 62 mnkr, kostnadsbidrag SPV 52 mnkr. 30 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

187 Bilaga 43/17 Kund Utfall 2016 Utfall 2015 Förändring Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecialiserad vård Uppsala Care TOTALT Tabell 4: Riks- och regionintäkter Akademiska sjukhuset Riks- och regionvårdsintäkter Landstingets intäkter för riks- och regionsjukvård i årsbokslutet 2016 är miljoner kronor. Det är en ökning med 197 miljoner kronor eller 9,1 procent jämfört med bokslutet Den generella prisuppräkningen är på 2,7 procent så ökningen mellan åren exklusive prisuppräkningen är på 6,4 procent. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är utfallet miljoner kronor. Ökningen är på 175 miljoner kronor jämfört med bokslutet Det är en ökning med 8,4 procent. Snittvikten i DRG har ökat med 8 procent vilket tyder på en ökad komplexitet av den vård som sålts. Samtidigt har antalet patienter ökat med 5 procent. Norra regionen står för den största ökningen i procent mellan åren (46 procent) eller 55 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom flera verksamhetsområden men återfinns framför allt inom neonatalvården. Stockholm ökar också kraftigt, 39 procent, vilket motsvarar 66 miljoner kronor. Ökningen återfinns inom brännskadevården och akutmottagning. Även Övriga kunder har ökat vilket främst förklaras med ökat antal asylsökande. Dalarna är det landsting som minskat stort mellan åren. Minskningen motsvarar 6 procent och återfinns till stor del inom neurokirurgi. Verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar, verksamhetsområde plastik- och käkkirurgi samt verksamhetsområde kirurgi, alla med stor andel riks- och regionvård, har under året haft kapacitetsproblem vilket avspeglar sig på intäkterna. I synnerhet har detta gällt sektion neurokirurgi som även påverkats av produktionsstörningar på grund av evakueringen och flytt i samband med ombyggnationen av 85-huset. sistnämnda ökade med 132 miljoner kronor mellan 2015 och Det motsvarar en ökning med 2,2 procent. Timlönekostnadens förändring på 2,1 procent och ökningen av årsarbetare med 0,2 procent ger en uppskattning av effekten av löneöversyn respektive volymförändring på lönekostnadernas utveckling. Landstingets genomsnittliga timlönekostnad ökade med 2,1 procent under 2016 jämfört med Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Den procentuella förändringen 2016 förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. Den procentuella förändringen ligger i nivå med uppräkningen av landstingets verksamheter inklusive effektiviseringskrav för Antalet årsarbetare i landstinget har ökat något vid en jämförelse mellan 2015 och Det genomsnittliga antalet årsarbetare 2016 är och det är en ökning med 18 årsarbetare, motsvarande 0,2 procent. Bland större förändringar kan nämnas en ökning av antalet årsarbetare inom yrkesgrupperna handläggare, specialistläkare, sjuksköterskor med specialfunktion medan grundutbildade sjuksköterskor, administratör vård och överläkare har minskat. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet. Personalkostnader inklusive inhyrd personal Personalkostnaderna vid landstinget uppgick till miljoner kronor Det är 50 procent av verksamhetens kostnader. Av personalkostnaderna utgör löner inklusive sociala avgifter miljoner kronor. Utfallet för det Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

188 Bilaga 43/17 Landstingets utveckling av lönekostnaderna exklusive arbetsgivaravgifter under åren förklaras i diagrammet nedan av förändringen i timlönekostnaden och förändringen i antal årsarbetare. Organisatoriska förändringar har skett under perioden , bland annat tillkom Kollektivtrafikförvaltningen 2012 vilket innebar en ökning av antalet årsarbetare. Procent Volym (årsarbetare) Timlönekostnad Diagram 5: Lönekostnadsutvecklingen vid landstinget, förändring mellan åren Landstingets kostnader för inhyrd personal 3 är 115 miljoner kronor. Kostnaderna 2015 var 94 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare ligger relativt konstant på 60 miljoner kronor vid jämförelse mellan åren. Inhyrd personal inom hälso- och sjukvård utöver läkare har ökat med 20 miljoner kronor mellan åren och uppgår till 53 miljoner kronor. Landstinget har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom vissa specialiteter såsom allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid ökade under 2016 till 5,6 procent. Sjukfrånvaron 2015 var 5,1 procent. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer i förhållande till total sjukfrånvarotid ligger på 58 procent för 2016, vilket är en procentenhet högre än En uppdelning av den totala sjukfrånvaron på åldersgrupper ( 29 år, år, 50 år ) visar en ökning i samtliga åldersgrupper. Sjukfrånvaron uppdelad på kön visar en ökning för både kvinnor och män. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 76 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter och det är 4 miljoner kronor högre än Det motsvarar en ökning på 5 procent. Se vidare bilagan Nyckeltal inom personalområdet, Total sjukfrånvaro. 3 Enligt Akademiska sjukhusets årsredovisning är 3,5 miljoner kronor under 2016 respektive 2,9 miljoner kronor under 2015 felbokfört på kontona för inhyrd personal och ska istället hänföras till sjukvårdstjänster. Hänsyn till detta är inte taget i uppgiften ovan. Pensionskostnader Landstingets pensionskostnader inklusive och särskild löneskatt uppgår 2016 till 982 miljoner kronor. Motsvarande kostnad föregående år var 923 miljoner kronor. Om även de finansiella kostnaderna för pensioner inkluderas är pensionskostnaden miljoner kronor. För 2015 var denna siffra 996 miljoner kronor. Det som framför allt ger ökningen mellan åren är ökningen av de förmånsbestämda pensionerna. Detta beror på att fler anställda inom Landstinget i Uppsala län tjänar mer än 7,5 inkomstbasbelopp och då får förmånsbestämd pension. Förmånsbestämd pension innebär i sin tur att den anställde är garanterad en viss procent av lönen i pension och arbetsgivaren ansvarar för att tillräckligt med medel avsätts för detta. Läkemedelskostnader Kostnader för läkemedel inom förmånen uppgick under 2016 till 898 miljoner kronor, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med För Akademiska sjukhuset ökade kostnaderna med 9 procent (42 miljoner kronor) jämfört med 2015 och Lasarettet i Enköping ökade sina kostnader med 12 procent (1,7 miljoner kronor). Vårdcentralerna ökade kostnaden med 12 procent (21 miljoner kronor). Kostnaderna för läkemedel inom slutenvården uppgick till 356 miljoner kronor, vilket är en ökning med 1 procent (4 miljoner kronor) jämfört med Akademiska sjukhuset svarar för 94 procent av denna kostnad. En förklaring till den minskade ökningstakten är att nationella avtal medfört att flera slutenvårdsläkemedel nu förskrivs inom förmånen. Kostnader för smittskyddsläkemedel tillkommer. Dessa direktfaktureras från apoteken. De nya läkemedlen vid hepatit-c försåldes under året för 38 miljoner kronor. Det är en minskning med 23 miljoner kronor jämfört med Landstinget i Uppsala län introducerade de nya läkemedlen snabbt och har nu behandlat flertalet personer med störst leverpåverkan. Totalkostnaden för landstinget var cirka 1,3 miljarder kronor, en ökning med knappt 49 miljoner kronor (4 procent). De läkemedelsgrupper inom öppen- och slutenvård som har störst kostnad är TNF-alfa preparat med 110 miljoner kronor (vid inflammatoriska sjukdomar), nya läkemedel mot Hepatit C med 38 miljoner kronor, nya koagulantia (blodproppsförebyggande) med 27 miljoner kronor, därefter är det mindre grupper såsom läkemedel mot lymfom, ADHD och KOL. Av de 10 preparaten med högst kostnad är 7 specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. De 20 preparaten med störst kostnadsökning är huvudsakligen specialistläkemedel från Akademiska sjukhuset. Flertalet är onkologiska läkemedel (melanom, bröst-, prostatacancer) men även antikoagulantia med 12 miljoner kronor och ögonsjukdomar (makulaödem/degener) med 7 miljoner. Största kostnadsminskningar ses bland läkemedel vid hepatit C med 26 miljoner kronor. Kostnadsminskningar orsakade av patentutgångar och utbyte på apotek har under 2016 berört medel vid depression (duloxetin) och psykos 32 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

189 Bilaga 43/17 med kostnadsminskningar på 11 miljoner kronor. Investeringar Årets investeringar 2016 är miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Vid årsbokslutet 2015 uppgick investeringarna till miljoner kronor, varav miljoner kronor var fastighetsinvesteringar. Landstingets totala investeringsbudget 2016 är miljoner kronor. Fastighetsinvesteringar Årets fastighetsinvesteringar uppgår till miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse på 422 miljoner kronor. Av utfallet 2016 uppgår hyresgästinitierade investeringar (HI) till 843 miljoner kronor och fastighetsägarinitierade investeringar (FI) till 249 miljoner kronor. Avvikelsen för HI-investeringar beror främst på att genomförandet av renovering av hus B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfället, vilket ger en avvikelse på 154 miljoner kronor mot budget. Ett omtag för att lösa husets tekniska installationer, arbete med två större programändringar gällande läkarskeppet och IMA/ BIVA samt arbete med att få systemhandlingskalkyl i linje med tilldelade medel, har inneburit en tidsförskjutning av projektet. Även byggnation av Ingång 100 ligger under budget med 125 miljoner kronor beroende på en överskattad investeringsnivå i vid budgettillfället, till del beroende på en lägre byggtakt jämfört med budget. Utfallet för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 110 miljoner kronor under budget beroende på att ett fördjupat programarbete genomförts under 2016 för att säkerställa projektets ekonomi och innehåll, vilket har inneburit en förskjutning i tid. Under hösten 2016 har landstingsfullmäktige beslutat om ett genomförande av stadsbussdepån. Investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov, exempelvis ny dialysavdelning, ombyggnation av neonatalavdelning, nytt produktionskök, har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket ger en avvikelse om 127 miljoner kronor under budget. Diverse projekt har överstigit budget 2016, vilket ger en effekt på 54 mnkr. Utfallet för FI-åtgärder ligger 15 miljoner kronor över budget. Övriga materiella och immateriella investeringar Utfallet för immateriella och övriga materiella investeringar är 310 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 648 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på lägre investeringsnivåer inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde ( 262 miljoner kronor) och Kollektivtrafiknämnden ( 52 miljoner kronor). Avvikelsen inom sjukhusstyrelsens område beror främst på att Akademiska sjukhuset inte har hunnit genomföra investeringarna i den takt som var tänkt. Kollektivtrafiknämndens avvikelse mot budget beror framförallt på att investeringar i radiofrekvensapparatur samt realtidssystem blivit 50 miljoner kronor lägre än budget för året. Likvida medel Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor per den 31 december Vid samma tidpunkt förra året uppgick landstingets likvida medel till miljoner kronor. I landstingets likvida medel ingår, förutom kassa- och banktillgodohavanden, även kortfristiga finansiella placeringar. Årets förändring av kassaflödet budgeterades till minus 449 miljoner kronor. Utfallet blev minus 71 miljoner kronor. Soliditet Soliditet är ett nyckeltal som anger hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ju högre soliditet desto bättre. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet 34 procent. årsbokslutet 2015 var soliditeten 33 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i bokslutet minus 9 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 14 procent. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. Pensionsåtagandet har ökat med 1,9 procent jämfört med Av det totala pensionsåtagandet finns 48,1 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedelsplaceringarnas marknadsvärde uppgår till miljoner kronor per den 31 december Vid samma tidpunkt föregående år var marknadsvärdet miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till miljoner kronor per den 31 december 2016, vilket ska jämföras med miljoner kronor vid samma tidpunkt föregående år. Under året har en placering i pensionsmedel om 250 miljoner kronor gjorts. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

190 Bilaga 43/17 Mnkr Avsättningar för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Summa Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) Särskild löneskatt Summa Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserade vinster Relation placeringar/skuld Återlånade medel Skuldtäcknings grad 2, bokfört värde 18,0 % 15,6 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 19,4 % 16,3 % Avkastning Avkastning, vägt värde 5,2 % 2,9 % Portföljsammansättning, bokförda värden Korträntefonder 10 % 11 % Obligationsfonder 52 % 48 % Hedgefonder 2 % 1 % Aktiefonder 36 % 36 % Kassa inklusive valutasäkring 0 % 4 % Tabell 5: Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, mnkr 1 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärde på förvaltade pensionsmedel. 2 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. I placeringarna inkluderas pensionsplacering på bank. Förvaltningen av pensionsmedelsportföljen har skett i enlighet med landstingets placeringspolicy. Det har skett regelbunden rapportering till landstingsstyrelsen av pensionsmedelsförvaltningen. Landstinget har i sin antagna pensionsplaceringspolicy inte angivit något avkastningskrav. Det primära målet är att kapitalet inte ska minska. Landstinget har ett lågt risktagande. Långa skulder Landstinget har, per den 31 december 2016, långa skulder på totalt 489 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 429 miljoner kronor föregående år. År 2012 tog landstinget över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB, gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat (för mer information se not 22a i bokslutsavsnittet). Den långa delen av lånet är 370 miljoner kronor. Lånet amorteras med 9 miljoner kronor årligen. Styrelsers, nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat Sjukhusstyrelsen Förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår i sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom specialistvård. Sjukhusstyrelsens totala resultat för 2016 är minus 24 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor bättre än budgeterat resultat på minus 100 miljoner kronor. Resultatet för sjukhusstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 14 miljoner vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Överskottet beror främst på lägre utfall för privata specialister. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets resultat för 2016 är minus 38 miljoner kronor vilket är 62 miljoner kronor bättre jämfört med ett budgeterat resultat på minus 100 miljoner. Resultatförbättringen jämfört med budget förklaras främst av högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnadsutvecklingen varit låg. Föregående år var resultatet minus 233 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett positivt resultat på plus 0,2 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Lasarettet har exempelvis haft högre riks- och regionintäkter samtidigt som kostnaderna för inhyrd personal varit högre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 2 miljoner kronor. Vårdstyrelsen Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Vårdstyrelsens totala resultat för 2016 är plus 38 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse med 31 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat på plus 7 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen beror främst på lägre kostnader för personal och köpt vård. Folktandvården, Hälsa och habilitering och vårdstyrelsens egen verksamhet har samtliga ett överskott, medan resultatet för Primärvården är sämre än budget. Resultatet för vårdstyrelsens egen verksamhet avviker med plus 27 miljoner kronor jämfört med budget. Bidragande orsaker till detta är exempelvis ökade intäkter för såld utomlänsvård samt överskott i övrig verksamhet på grund av att budgetutrymmet för nya beslut inom hälsooch sjukvård inte nyttjats fult ut under Primärvården Primärvårdens resultat för 2016 är minus 6,5 miljoner 34 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

191 Bilaga 43/17 kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 0,5 miljoner kronor. Primärvårdens negativa resultat kan bland annat förklaras av att läkemedelskostnaderna varit högre än vad förvaltningen budgeterat för. Vidare har den rörliga vårdvalsersättningen varit lägre än budgeterat som en effekt av en lägre produktion än planerat för Föregående år var resultatet plus 4 miljoner kronor. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings resultat för 2016 är 6 miljoner kronor vilket är 6 miljoner bättre än budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet beror framförallt på lägre personalkostnader som en följd av flertalet vakanta tjänster. Vidare har förvaltningen haft medel för glasögonbidrag till barn och unga samt FoU-medel för Primärvården som inte förbrukats under året. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Folktandvården Folktandvårdens resultat för 2016 är plus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 6 miljoner kronor. Den positiva resultatavvikelsen kan i huvudsak förklaras av lägre lönekostnader, hyreskostnader samt kostnader för tandteknik som varit lägre än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 12 miljoner kronor. Fastighets- och servicenämnden Förvaltningarna Landstingsservice och Landstingets resurscentrum ingår i fastighets- och servicenämndens ansvarsområde. Fastighets- och servicenämnden redovisar ett resultat på minus 6 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på 1 miljon kronor. Den negativa avvikelsen kan hänföras till Landstingservices negativa resultat. Landstingsservice Landstingsservice resultat för 2016 är minus 11 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det som främst förklarar den negativa avvikelsen är två ej budgeterade nedskrivningar. Föregående år var resultatet var minus 39 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrum redovisar ett resultat på 5 miljoner kronor vilket är 4 miljoner bättre än ett budgeterat resultatet på 1 miljon kronor. Det positiva resultatet kan framförallt hänföras till vakanser, externa ej budgeterade intäkter och i viss mån lägre kostnader. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämndens resultat för 2016 är minus 1 miljon kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på plus 8 miljoner kronor. Kollektivtrafiknämndens negativa resultat kan bland annat förklaras av lägre intäkter där exempelvis skolkortsintäkterna är lägre än budgeterat. På kostnadssidan utmärker sig kostnaderna för sjukresor som är högre än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 26 miljoner kronor. Kulturnämnden Kulturnämnden redovisar ett resultat på plus 0,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Samtliga av förvaltningens verksamheter håller budget eller redovisar ett överskott med undantag för Wiks slott. Föregående år var resultatet minus 0,4 miljoner kronor. Varuförsörjningsnämnden Varförsörjningsnämnden redovisar ett resultat på plus 0,3 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen består till största delen av lägre personalkostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet minus 0,3 miljoner kronor. Patientnämnden Patientnämnden redovisar ett resultat på plus 0,15 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva avvikelsen beror främst på att kostnaderna för stödpersoner inom området psykiatri understiger budgeterad nivå. Föregående år var resultatet plus 0,17 miljoner kronor. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet samt finansförvaltningen. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar sammantaget ett resultat på plus 349 miljoner kronor vilket är 12 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet på plus 337 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat är 298 miljoner kronor. Resultatet är 39 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet på 337 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget är främst kopplad till högre pensionskostnader än budgeterat. Föregående år var resultatet plus 110 miljoner kronor. Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel samt centrala avgifter redovisar ett resultat på plus 52 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Det positiva resultatet kan framförallt förklaras av lägre kostnader än budgeterat för smittskyddsläkemedel och ST-läkartjänstgöring i allmänmedicin. Föregående år var resultatet minus 19 miljoner kronor. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

192 Bilaga 43/17 Produktionsuppföljning Länets vårdproduktion sker i egen regi eller utförs av privata vårdgivare som finansieras av landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län eller annat land. Akademiska sjukhuset är den vårdinrättning i Sverige som har störst andel patienter från andra län. Uppsala läns vårdkonsumtion är den totala vård som länets befolkning får oavsett om den sker i vårt eget län eller utanför länsgränsen. Den nya patientlagen möjliggör för medborgarna att söka primärvård och öppen specialistvård i princip var som helst i landet. Dessutom finns gränsavtal med våra grannlän som ska underlätta för medborgarna att söka vård där det bäst passar dem mot bakgrund av arbete och fritid och inte bara på grund av bostadsort. Den vård som länsinvånarna får i andra landsting faktureras efter det vårdande landstingets principer och kan inte följas upp i enhetliga produktionstermer. Denna vård uppgick 2016 till 63 miljoner kronor för primärvård och öppen specialistvård. För sluten specialistvård uppgick beloppet till 273 miljoner kronor. Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus. För att kvantifiera produktionen används även exempelvis antal besök av såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Antal besök används också som ett produktionsmått av Primärvården, Folk tandvården, Hälsa och habilitering samt de privata utförarna. Produktion primärvård Det finns totalt 40 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 20 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Det totala antalet besök inom vårdcentrals uppdraget ökar jämfört med tidigare år. Framför allt ökar sjuksköterskebesöken medan andra typer av besök ligger mer still. Upphandlade avtal (LOU) Förändr (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,3% Närakuten antal besök ,6% Närakuten ortopedi läkarbesök ,4% Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ,9% Naprapater, antal besök ,2% Kiropraktorer, antal besök ,8% Tabell 6. Produktion Primärvård, upphandlade avtal Vårdavtal (LOV) privat och egen regi Primärvård i landstingets regi Primärvårdens verksamhet, vad gäller produktions volym för 2016, planerades på en högre nivå än vad som visade sig möjligt att genomföra under året. Orsaken till den lägre produktionsvolymen än budgeterat har haft sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Antalet årsarbetare var nästan 40 färre än budgeterat och med en högre sjukfrånvaro än planerat. Rekryteringsproblemen har haft en negativ påverkan på både produktionen och tillgängligheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym. Emellertid ligger telefonrådgivning inom övriga besök väsentligt över budget. Samtidigt som produktionen varit lägre än budgeterat har antalet listade invånare hos Primärvården ökat med personer 2016 jämfört med Primärvårdens totala produktion för 2016 har varit tre procent högre än produktionen Produktionsökningen återfinns inom övriga besök där såväl besök som telefonrådgivning har ökat jämfört med Under verksamhetsåret har arbetet inom Primärvården med att säkerställa kvalitet och optimalt resursutnyttjande haft en hög prioritet. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar med utgångspunkten i bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Primärvården har även under 2016 påbörjat förnyelsearbete för utökade e-tjänster och videobesök. Primärvård i privat regi Förändr (%) Läkarbesök vårdcentral ,4% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,0% Fyrionterapeutbesök vårdcentral ,8% Mödrahälsovården antal besök ,6% Barnhälsovård antal besök ,7% Vaccinatörer antal besök ,8% Privat psykoterapi, antal besök ,8% Primär hörselrehabilitering, antal besök ,4% 1) Enbart privat regi Tabell 7. Produktion Primärvård, vårdval Antal besök på Närakuten har nu stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Dock ökar besöken på Närakuten ortopedi fortsatt med cirka 5 procent under året. Antal besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt. Ökningen är på 35 procent jämfört med föregående år. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamhet i Tierp och i Enköping startade upp under 2015 och är nu etablerade fullt ut. Både ökad marknadsföring och ökad bemanning bidrar också till ökningen. Sjukvårdsrådgivningen ökar med cirka 10 procent mellan åren. Marknadsföringen av tjänsten 1177 har gjort att kännedom om tjänsten ökar 36 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

193 Bilaga 43/17 i samhället. Numera hänvisar många mottagningar till tjänsten när de själva är stängda. Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt. I perioden ligger ökningen på 7,8 procent. Produktion specialistvård Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktions uppföljningen av vård i landstingets egen regi fokuserar på faktisk utförd produktion i relation till budgeterad produktionsvolym. Produktionen mäts i antal kontakter ( besök). Vårdproduktionen delas upp i slutenvård respektive öppen vård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som ett produk tions mått. Inom öppenvård används läkarbesök som ett produktionsmått vilket liksom vårdtillfällen mäts både i DRG-poäng och i antal. Vidare används även dagsjukvård och övriga besök som mått. Utöver den produktion som sker i landstingets egen regi utförs specialiserad vård inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom vårdvalen. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets årliga produktion fortsätter att öka. Antalet behandlade patienter ökade något jämfört med 2015 samtidigt som nya behandlingsmetoder och arbetssätt innebär färre kontakttillfällen per patient. Cirka 40 procent av alla C-länsinnevånare har behandlats på sjukhuset någon gång under året. Antalet riks- och regionpatienter som har fått behandling på Akademiska sjukhuset under 2016 är fler i jämförelse med Trots hög produktion har Akademiska sjukhuset inte uppnått målen gällande tillgänglighet. Emellertid har tillgängligheten förbättrats under hösten inom flera verksamhetsområden. Utmaningarna beträffande personalförsörjning har fortsatt under 2016 vilket lett till fortsatta kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. I den somatiska slutenvården har sjukhuset i genomsnitt haft 22 färre vårdplatser öppna jämfört med Vidare har den ansträngda vårdplatssituationen inneburit att andelen överbeläggningar ökat jämfört med Ett viktigt och fokuserat område under 2016 har därför varit att säkerställa personalförsörjningen och därmed produktionen. Akademiska sjukhuset Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015* Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * 2015 och 2016 har uppgraderats med medel DRG-värde för ej DRG-satt produktion på medecinsk sektion nivå Tabell 8. Produktion Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

194 Bilaga 43/17 Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård har fortsatt under Inom slutenvården har antalet DRGpoäng ökat samtidigt som antal vårdtillfällen minskat vilket innebär att sjukhuset haft mer resurskrävande patienter. Inom öppenvården producerades det fler antal vårdkontakter jämfört med såväl föregående år som budgeterad produktionsvolym. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionproduktionen överstiger budgeterad produktionsvolym. Antalet patientkontakter riks- och region är fler och vårdtyngden per patient har ökat jämfört med 2015 vilket har haft en positiv effekt på riks- och region intäkterna. Under 2016 har arbetet med att införa värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset fortsatt. Värdebaserad vård innefattar bland annat tvärprofessionellt teamarbete med patientdelaktighet samt kartläggning av patientflödet. Det första av tre definierade teman, Tema cancer, har införts och innefattar nu 22 olika cancer processer. Samarbetet med lasarettet i Enköping har stärkts ytterligare under året och sjukhuset och lasarettet arbetar gemensamt med fokus på patientgrupper med tillgänglighetsproblem. Vidare har remisshantering och produktionsplanering vidareutvecklats under året för att uppnå en effektivare vårdproduktion. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköpings produktion, mätt i antal kontakter, har varit hög under Trots utmaningar med vakanta tjänster har produktionen varit högre än såväl budgeterad produktionsvolym som föregående års produktionsutfall. Tack vare noggrann planering av befintliga personalresurser i kombination med hyrpersonal har tillgängligheten varit god under året. Lasarettsansluten hemsjukvård infördes, något senare än planerat, under senare delen av Införandet av den lasarettsanslutna hemsjukvården, LAH, medförde en hög produktion inom öppenvården, högre än såväl budgeterad som föregående års produktionsvolym. Antal slutenvårdskontakter översteg också budgeterad produktionsvolym eftersom antalet vårdplatser, under året, varit fler än budgeterat vilket blev en konsekvens av senareläggandet av LAH. Medelvårdtiden på lasarettet har minskat något jämfört med Anledningen är delvis att patienter som tidigare varit inneliggande nu vårdas inom LAH. Vidare har överbeläggningarna minskat jämfört med föregående år. Lassarettet i Enköping Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015* Utfall 2016 jmf budget, % Utfall 2016 jmf budget, antal Utfall 2016 jmf 2015, % Utfall 2016 jmf 2015, antal Totalt antal producerade DRG-poäng varav C-län varav RR Totalt antal kontakter (slutenvård & öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), antal varav C-län varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal varav C-län: Hemsjukvårdsbesök* varav C-län varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng varav C-län varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län varav RR Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län varav RR Läkarbesök, antal varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * På grund av uppskjutet systemstöd har inte hemsjukvårdsbesöken (LAH) redovisats i produktionsutfallet under året. Samtidigt som dessa besök varit inkluderade i produktionsbudgeten. Tabellen redovisar resultatet inklusive hemsjukvårdsbesök i utfallet vilket är den faktiska produktionen som utförts på lasarettet under Tabell 9. Produktion Lassarettet i Enköping, inklusive Hemsjukvårdsbesök 38 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

195 Bilaga 43/17 Produktion Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök där habiliteringsverksamheterna, under året, haft vakanser. Produktionsvolymen för slutenvården är högre än budgeterat, detta trots att endast 18 av 26 närvårdsplatser varit öppna. Orsaken till färre antal öppna närvårdsplatser beror på vakanta tjänster. Arbetet med att möjliggöra fullt platsutnyttjande pågår emellertid på förvaltningen. Antalet läkarbesök för 2016 är högre än budgeterat vilket beror på att Cosmos asyl och integration har utfört fler hälsoundersökningar än budgeterat. Jämfört med 2015 uppvisar Hälsa och habilitering en lägre produktion med 10 procent vilket främst beror på lägre produktion inom övriga besök. Under 2016 har en ny verksamhet öppnat, Sprutbytet. Detta för att skapa bättre förutsätt ningar för jämlik och tillgänglig vård för berörd patientgrupp. Produktion Folktandvården Folktandvårdens totala produktion är under budgeterad produktionsvolym Emellertid har produktionen varit högre 2016 jämfört med Detta gäller för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Ökningen av antalet besök, som är 3 procent, har varit möjlig tack vare ökad bemanning samt effektivisering av arbetssätten i tandvårdsteamen. Vidare har ett antal nya behandlingsrum tagits i bruk. Vårdefterfrågan har varit mycket stor under 2016 inom Folktandvården. Trots detta har förvaltningen lyckats förbättra tillgängligheten och antalet unika patienter utifrån personnummer som fått behandling har ökat med 7 8 procent. En verksamhet som har ökat kraftigt under 2016 är den mobila tandvårdsverksamheten. Ökningen har inne burit att fler äldre har kunnat få behandling i sitt eget boende. Hälsa och Habilitering Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Besök Habilitering för barn ,2% Besök Hjälpmedelscentralen ,5% Besök Landstingets audionommottagning (vårdval primär hörsel rehab) ,1% Besök Hörcentralen (fördjupad hörsel-rehabilitering) ,4% Besök Syncentralen ,3% Tolkuppdrag, Tolkcentralen ,5% Besök Särskild vård och integration ,8% Tabell 10. Produktion Hälsa och habilitering Folktandvården Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Allmäntandvård Antal besök ,2% Antal kunder utifrån personnummer ,9% Antal undersökta ,6% varav barn ,8% Specialisttandvård Antal besök ,5% Antal behandlade patienter utifrån personnummer ,2% Kötider i månader, endodonti ,6% Kötider i månader, protetik ,3% Kötider i månader, parodontit ,0% Kötider i månader, bettfysiologi ,7% Frisktandvårdsavtal Antal tecknade avtal, nettotillskott ,3% Tabell 11. Produktion Folktandvården Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

196 Bilaga 43/17 Vårdval och privata specialister Landstinget tillhör de landsting i landet som har flest antal vårdval. Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och att antalet besök har ökat som en följd av detta. Mellan åren ses en fortsatt minskning av antalet besök hos specialistläkare på nationella taxan. Den största minskningen har skett inom obstetrik och gynekologi där antalet utförare har minskat. Det har även skett ett antal pensionsavgångar under perioden. Under hösten har ett antal nya utövare startat upp men produktionen har ännu inte riktigt fått genomslag i ökat antal besök. Även fysioterapeuter på taxan har minskat. Inom vårdvalen ökar totalt sett antalet besök. Det är framför allt de senast införda vårdvalen som ökar kraftigt. Specialiserad ögonsjukvård har fått ny aktör och ökar med över 50 procent mellan åren. Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård ökar med 27 procent mellan åren. Flera vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still i sin produktion alternativt minskar något. Mammografin hade under första delen av året problem med utrustningen och under våren minskade antalet besök. Planen var dock att innan årsskiftet vara tillbaka i full volym samt ha kommit ikapp med köerna vilket nu inte har skett. En uppdatering av RIS (röntgeninformationssystem) har gjort att det blivit problem med kallelsesystemet. Verksamheten har dessutom haft problem med beman ningen under hösten vilket lett till att produktionen inte kunnat ökas som planerats. Elisabethsjukhuset har en kraftig ökning av operationer inom handkirurgi. Den psykiatriska verksamheten i norra länsdelen har tidigare haft problem med bemanningen men ligger nu på en mer stabil nivå mellan åren. Ett visst tapp har dock skett under de sista månaderna Specialistvård, nationella taxan Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök ,1% Fysioterapeuter taxan, antal besök ,7% Tabell 12. Produktion specialistvård, nationella taxan Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Koloskopier, antal undersökningar ,6% Mammografi screening, antal undersökningar ,3% Mammografi kliniska undersökningar ,1% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare ,8% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga ,1% Elisabetsjukhuset: Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer ,3% Handkirurgi Operationer ,7% Rehabilitering, dygn ,6% Barnspecialist öppenvård ,6% Tabell 14. Produktion specialistvård vårdval, upphandlade avtal Specialistvård, vårdval (LOV) Utfall 2016 Utfall 2015 Förändr (%) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök ,4% Gynekologi i öppenvård 2 : Antal läkarbesök ,0% Antal sjuksköterskebesök ,1% Höft och knäprotesoperationer, antal operationer ,3% Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer ,4% Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, antal besök ,6% Specialiserad ögonsjukvård i öppenvård, antal läkarbesök ,7% Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök ,2% 1) Enbart privat driven vård. 2) Landstingsdriven och privat driven vård. Tabell 13. Produktion specialistvård, vårdval 40 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

197 Bilaga 43/17 Hel- och delägda aktiebolag Helägda 1 bolag inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss AB Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Delägda bolag: AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i årsredovisningen. Gamla Uppsala Busskoncernen Gamla Uppsala Buss-koncernen omfattar, utöver moderbolaget, Gamla Uppsala Buss AB (GUB), de helägda dotterbolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, där det senare bolaget är vilande. GUB:s huvudverksamhet är att, på uppdrag av landstinget, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget AB Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem. Koncernen har idag 545 medarbetare varav 19 stycken är anställda i Prebus. Under 2016 har 30 ledbussar, varav åtta biogasdrivna bussar, köpts in och satts i trafik. 10 av dessa innebar utbyte i förtid efter en extra fordonsbeställning från KTF UL, där man ville utöka andelen ledbussar. Andel fordon körda på HVO (100 procent fossilfritt bränsle) har utökats under året och omfattar vid årets slut 52 stadsbussar samt en del övriga fordon i verksamheten. Detta tillsammans med biogas och den fossilfria andelen i dieseln har lett till att hela 69,9 procent av GUB:s körda kilometer i stadsbussflottan var fossilfria under år Under försommaren startade, efter uppdrag från UL, en utökning av hållplatsunderhåll där service av hållplatser i hela UL:s trafikområde ingår i uppdraget. Organisation och resurser anpassade till uppdraget har tillsatts. Rekrytering av ny VD inleddes under våren och i mitten av december tog styrelsen beslut om anställning av ny VD. Tillträde kommer att ske under april 2017 och nuvarande VD planeras gå i pension under sensommaren. I GUB:s Affärsplan 2016 beskrivs kortsiktiga och långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö. Avstämning av målen för år 2016 visar god måluppfyllelse. Gamla Uppsala Busskoncern Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) Personalkostnader (mnkr) Resultat (mnkr) 26 5 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) Sjukfrånvaro (%) 8,7 9,1 Upplands Lokaltrafik AB Landstingets avtal för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB. Bolagets främsta verksamhet är att under året fakturera de tidigare ägarnas respektive andel av finansieringen, för vidare betalning till Trafikverket. I övrigt har bolaget, i huvudsak, varit vilande under året. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) 0 0 Personalkostnader (mnkr) 0 0 Resultat (mnkr) 0 0 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) 5 5 Investeringar (mnkr) 0 0 Eget kapital (mnkr) 9 9 Medelantalet anställda (antal) 0 0 Sjukfrånvaro (%) 0 0 Tabell 16. Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Bolaget är, sedan 1 januari 2012, vilande. Upplands Lokaltrafik AB Belopp i mnkr Rörelsens intäkter (mnkr) 0 0 Personalkostnader (mnkr) 0 0 Resultat (mnkr) 0 0 Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Investeringar (mnkr) 0 0 Eget kapital (mnkr) Medelantalet anställda (antal) 0 0 Sjukfrånvaro (%) 0 0 Tabell 17. AB Uppsalabuss Tabell 15. Gamla Uppsala Busskoncernen 1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

198 Bilaga 43/17 Regional verksamhet och stiftelser Regional verksamhet och stiftelser Landstinget i Uppsala län har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling Regionförbundet Uppsala län 2016 har varit ett år präglat av förändring för regionförbundet. Verksamheten har bedrivits enligt plan, samtidigt som förberedelser skett inför nedläggning av verksamheten och sammanslagning med Landstinget i Uppsala län till Region Uppsala. En av de större verksamhetsmässiga processerna har varit framtagandet av ett förslag till regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Efter över 100 dialogmöten och konferenser samt en bred remissomgång fastställdes utvecklingsstrategin av förbundsfullmäktige den 16 december Fullmäktige beslutade även att rekommendera det nybildade regionfullmäktige att åter fastställa strategin för att deklarera organisationens nya utvecklingsansvar. Samarbetet kring olika EU-program i Östra Mellansverige har lett till att flera utvecklingsprojekt i Uppsala län har beviljats medel, bland annat för språkstödjande insatser för vårdpersonal, snabbspår till vården för nyanlända och utveckling av life sciencesektorn genom ökad samverkan mellan hälso- och sjukvården och etablerad industri. Inom FoU-stödsområdet är workshops inom rehabiliteringsområdet, seminarier om fallskadeprevention och Forskning Pågår-konferens med funktionshindertema exempel på stöd som regionförbundet svarat för. I förhållande till verksamhetsplan 2016 bedöms den samlade måluppfyllelsen som god. Verksamheten 2016 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Till följd av regionbildningen och kostnader av engångskaraktär för avvecklingen av verksamheten uppvisar förbundets resultat ett underskott på 2,5 miljoner kronor för Detta underskott täcks genom beslut i förbundsfullmäktige av förbundets egna kapital. Regionförbundet uppnår trots denna justering det finansiella målet på 4 miljoner kronor i eget kapital. Musik i Uppland Stiftelsen Musik i Upplands verksamhet för 2016 finns beskriven i Kulturplanen för Uppsala län Verksamheten följer den planen. En stor del av Musik i Upplands verksamhet består av löpande produktioner år från år, till exempel abonnemangsserierna, Konsertkarusellen, El Sistema och barnverksamhet. Under senare år har verksamheten utökats och inkluderar nu även studiebesök för barn, öppna repetitioner för allmänheten och Öppna dörrar för SFI elever. Under året har Musik i Uppland arbetat för öppenhet och transparens inom produktion/administration och för en digitalisering av verksamheten, ett arbete som har genomsyrat hela verksamheten. Tillgänglighetsanpassningen av hemsidan har färdigställts enligt de krav som var inför 2016 men arbetet har fortsatt med fler nivåer, vilket lett till ett plattformsbyte. Utfallet för 2016 är positivt i förhållande till budget, med ett utfall efter skatt om 0,5 miljoner kronor jämfört med en nollbudget. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under året 2016, i allt väsentligt, följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med ekonomi i balans. Under våren 2016 förvärvade Upplandsstiftelsen ön Björn i Björns skärgård av Tierps kommun för 0,5 miljoner kronor. Syftet med förvärvet är att bevara öns natur- och kulturmiljöer. Upplandsstiftelsens stämma beslutade i ett andra beslut vid mötet den 16 december att genomföra förändringar i stadgarna. Detta som ett resultat av förhandlingar om stiftelsens organisation i samband med att länet övergår till region med start 1 januari Förändringarna innebär att medlemsavgiften flyttas över till Region Uppsala i sin helhet. Detta medför också att Region Uppsala får majoritet i stiftelsens stämma. Verksamheten har genomförts enligt verksamhetsplanen utan större avsteg. Det ekonomiska resultatet uppvisar ett underskott på 0,4 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett budgeterat överskott om cirka 0,2 miljoner kronor. Den främsta förklaringen till detta överdrag av budgeten är att pensionskostnaderna blev högre än förväntat. Upplandsmuseet Den Regionala kulturplanen för Uppsala län har varit vägledande för verksamhetens inriktning. Vissa strategiska mål för Upplandsmuseet pekas ut i planen och dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan Under 2016 har Upplandsmuseet visat nio utställningar, varav sex egenproducerade. I anslutning till utställningarnas teman har museet arrangerat program i olika former i museibyggnaden. Museet bedriver även kontinuerligt en omfattande pedagogisk verksamhet för skolelever i museibyggnaden, på friluftsmuseet Disagården samt vid besök i länets kommuner. Stora projekt, inom museets forskningsavdelning, har under året varit; Uppsala domkyrka, Historiska källor och ekologi, Folkhemmets bilder samt Skuldsatt i Torstuna fri från synd i BishopHill. Vidare har den nionde delen i bokverket Uppsala domkyrka färdigställts, producerats och lanserats under hösten. Boken Sparade ögonblick 42 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

199 Bilaga 43/17 folkhemmets pressbilder från Uppland, slutfördes och presenterades vid en release i slutet av året. På uppdrag av Svenska kyrkan har en inventering gjorts av gravplatser och gravvårdar på 14 kyrkogårdar. I Alsike utfördes en slutundersökning av ett gravfält med totalt 11 gravar. Under året har ett sensationellt runstensfynd gjorts vid Hagby kyrka. Runstenen som är ristad i mitten av 1000-talet av en känd runristare vid namn Fot, är omtalad och avbildad i slutet av 1600-talet då den låg i det senmedeltida vapenhuset som tröskelsten. Under 2016 firade den svenska hembygdsrörelsen 100-årsjubileum, vilket även manifesterades regionalt, bland annat med Hembygdsföreningens dag den 20 augusti på Disagården. Stiftelsen Upplandsmuseet visar ett resultat om cirka 0,7 miljoner kronor för Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken har under 2016 haft sitt första hela verksamhetsår med reguljär klinisk drift. Upptrappning av patientvolymen pågår, dock har den inte följt den kurva som togs fram för tio år sedan, men har i stort sett följt den som gäller för jämförbara nystartade kliniker internationellt. Antal behandlingsfraktioner har varit cirka 50 procent av budgeterat måltal. Under året har KAS fortsatt att driva Hotel von Kraemer i avvaktan på beslut om framtida driftsform. Beläggningsgraden på hotellet var totalt för året 46 procent jämfört med budgeterat 58 procent. Den 31 december 2016 fanns 22 fast anställda på Skandionkliniken, samt 14 fast anställda på Hotel von Kraemer. Förbundsdirektören gick i pension i slutet av sommaren och en ny började sitt uppdrag i slutet av oktober. I årsredovisningen för 2016 redovisar KAS totalt ett resultat på minus 38 miljoner kronor, att jämföras mot budgeterat minus 26 miljoner kronor. Skandionkliniken redovisar en negativ avvikelse mot budget med cirka 8 miljoner kronor, främst på grund av lägre fraktionsintäkter än planerat. Hotel von Kraemer redovisar en negativ avvikelse mot budget med 3,4 miljoner kronor beroende på lägre gästantal än förväntat. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

200 Bilaga 43/17 FINANSIELLT BOKSLUT 44 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

201 Bilaga 43/17 Resultaträkning Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster 9a 0 3 Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper 9a 0 0 Årets resultat enligt balanskravet 9a Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

202 Bilaga 43/17 Balansräkning Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 19 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

203 Bilaga 43/17 Kassaflödesanalys Landstinget Landstingets årsbudget Koncernen Belopp i miljoner kronor Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering skatt på årets resultat i koncernbolag Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning koncernmellanhavanden Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i mark och byggnader Försäljning av mark och byggnader Investering i maskiner och inventarier Försäljning av maskiner och inventarier Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga skulder Minskning/ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden, samt kortfristiga placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

204 Bilaga 43/17 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av årsredovisningen. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar, förutom landstinget, de helägda trafikbolagen; Gamla Uppsalabuss Aktiebolag (GUB), Upplands Lokaltrafik Aktiebolag (UL) och Aktiebolaget Uppsalabuss (UB), Inga förändringar har skett i koncernens sammansättning under året. Koncernens medlemmar och ägarandelar framgår av not 13. Årsstämmor för de tre bolagen kommer att hållas efter det att landstingsfullmäktige tagit beslut om årsredovisningen för år De stiftelser som landstinget har intressen i, samt regionförbundet ingår inte i den sammanställda redovisningen, då omfattningen är obetydlig (RKR:s rekommendation nr 8.2). Dessa organisationers verksamhet och resultat beskrivs i förvaltningsberättelsen. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen eller i kassaflödesanalysen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodi seringar har inom landstinget satts till ett prisbasbelopp. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2. Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under år 2014 togs ett gemensamt förslag fram inom SKL:s nätverk för redovisningschefer, för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Nätverket för ekonomidirektörer inom SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende december 2016 har huvudsakligen bokförts i januari En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svår att göra och eftersom summan, i allt väsentligt, är lika stor varje år, har periodisering till rätt år inte gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 17, har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med den ekonomiska livslängden som grund. Landstinget tillämpar följande avskrivningstider för sina materiella anläggningstillgångar: Mark (ingen avskrivning) Markanläggning (20-60 år) Byggnads- och markinventarier (10-30 år) Stomme (30-60 år) Tak (40 år) Fasad (20-40 år) Inre ytskikt (20 år) Installationer (15-30 år) Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) Maskiner och inventarier (3-10 år) Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst 5 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, d.v.s. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans. Avskrivning görs månadsvis. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns för 48 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

205 Bilaga 43/17 materiella anläggningstillgångar om ett prisbasbelopp och immateriella tillgångar om fem prisbasbelopp. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas inte uppdelade på internt upparbetade respektive förvärvade. Detta är ett avsteg från RKR:s rekommendation nr En uppdelad redovisning på egen upparbetning och externt förvärv har inte bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte väsentligt i förhållande till lands tingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning på egen upparbetning och externt förvärv inte anses möjlig, tillämpas konsekvent fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. Materiella anläggningstillgångar I enlighet med RKR 11.4, antog landstingsfullmäktige, under 2014, ett nytt regelverk för övergång mot fullständig kompo nent redovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tillämpade avskrivningstider. Det nya regelverket resulterade även i att det gjordes en uppdelning i komponenter på ingående byggnader per 1 januari I allt väsentligt omfattade omräkningen landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som justerats under 2014 ingick inte i den genomförda komponentuppdelningen. Komponentredovisning tillämpas på investeringar från och med Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer RKR:s rekom mendation nr 20. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader. Bidrag till statlig infrastruktur Redovisningen av bidrag till statlig infrastruktur följer 5 kap. 7 lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år, från och med år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga finansiella placeringar Kortfristiga finansiella placeringar inkluderar, förutom värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning, även finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade före och efter Pensioner intjänade från 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättningar och ansvarsförbindelser har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för samtliga individer. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal samt PFA-98/KAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, Sveriges Kommuner och Landstings modell för pensionsskuldsberäkning. För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensions avgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensions placeringsreglemente. Hyres-/leasingavtal Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Landstinget följer RKR:s rekommendation nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

206 Bilaga 43/17 Noter NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Patientavgifter Biljettintäkter trafik Försäljning trafik och skolkort Trafikintäkter Ersättning för utomlänsvård Ersättning för utskrivningsklara patienter Försäljning av tandvård Försäljning medicinska tjänster Uthyrning av lokaler Erhållna bidrag Kostnadsbidrag SPV Försäljning av övriga tjänster Försäljning av material och varor Försäkringsersättningar Vinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar år Övriga intäkter Summa NOT 2 VERKSAMHETENS KOSTNADER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Löner inklusive sociala avgifter Pensionskostnader Löneskatt på pensioner Övriga personalkostnader Köp av hälso- och sjukvård Köp av tandvård Trafikkostnader Läkemedel Läkemedelsrabatter Medicinsk service mm Sjukvårdsmaterial mm Förbrukningsinventarier/material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Lämnade bidrag Upplösning av aktiverat bidrag infrastruktur Lokal- och fastighetskostnader Reparationer, underhåll och tvätt Energi mm Sjukresor och patienttransporter Kostnader för transportmedel Kostnader för drivmedel Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Förlust vid avyttring av materiella anläggningstillgångar Utrangering av anläggningstillgångar Övriga kostnader Övriga kostnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

207 Bilaga 43/17 Upplysning om leasing lämnas i not 26 NOT 3 AVSKRIVNINGAR Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Immateriella anläggningstillgångar Byggnader IT-utrustning Maskiner och inventarier Summa NOT 4 SKATTEINTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Preliminärskatt Justeringspost slutavräkning Prognos slutavräkning Summa NOT 5 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Bidrag från utjämningen Avgifter till utjämningen Strukturbidrag Regleringsavgift Bidrag för läkemedelsförmånen Summa NOT 6 FINANSIELLA INTÄKTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Ränteintäkter Utdelningar Valutakursvinster Övriga finansiella intäkter Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

208 Bilaga 43/17 NOT 7 FINANSIELLA KOSTNADER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Finansiell kostnad pensioner Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad Valutakursförluster Räntekostnader Räntekostnader reverser LÖF Citybanan indexjustering Övriga finansiella kostnader Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag NOT 8 ÅRETS RESULTAT (INKL. INTERNA KOSTNADER OCH INTÄKTER) Verksamhetens Poster utanför Anslag/ ersätt- Belopp i miljoner kronor netto- verks.- ningar Resultat Resultat Budget Styrelse/nämnd kostnader resultatet a) netto Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Summa sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Summa vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Summa fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Regional verksamhet Finansiell verksamhet Övriga centrala funktioner Summa landstingsstyrelsen övergripande verksamheter Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Summa Landstinget i Uppsala län b) a) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter, samt generella statsbidrag och utjämning. b) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Internränta beräknas med 2,4 procent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. 52 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

209 Bilaga 43/17 NOT 9A JUSTERING AV RESULTAT ENLIGT BALANSKRAVET Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Reavinster mark och byggnader 0 3 Återföring av orealiserad förlust värdepapper 0 0 Summa NOT 9B RESULTAT EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV 0 52 Summa NOT 10 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets utrangeringar Omrubricering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde immateriella anläggningstillgångar Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

210 Bilaga 43/17 NOT 11 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Restvärde mark Byggnader Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde byggnader Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

211 Bilaga 43/17 NOT 12 MASKINER OCH INVENTARIER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Omklassificering Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar Summa nedskrivningar Restvärde maskiner och inventarier Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

212 Bilaga 43/17 NOT 13 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Aktier långfristig placering Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Andelar LÖF Garantikapital LÖF Bostadsrätter långfristig placering Förlagslån Kommuninvest Förskottering Vägverket, långfristig fordran Fordran Skatteverket Fordran koncernföretag Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag SPECIFIKATION AKTIER LANDSTINGET Anskaffnings- Värde per aktie Ägd andel Antal värde, tkr vid inköp, kr procent Upplands Lokaltrafik AB ,0 Dotterbolag: Canbus i Uppland AB 100,0 Intressebolag: BIMS KB BIMS AB 24,4 Biogas Uppland AB 50,0 Främmande bolag: Mälardalstrafiken MÄLAB AB 2,5 Samtrafiken i Sverige AB 2,0 AB Uppsalabuss ,99 Gamla Uppsala Buss AB ,0 Dotterbolag: Uppsala Läns Trafik AB 100,0 AB Prebus 100,0 AB Transitio ,0 Inera AB ,8 Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

213 Bilaga 43/17 NOT 14 BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Bidrag medfinansiering Citybanan Ingående balans avskrivningar Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering Summa Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Se vidare not 21. NOT 15 FÖRRÅD Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Övrigt Summa NOT 16 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Kundfordringar Statsbidragsfordringar Balanserade externa projektmedel fordran Momsfordran Skatteverket Koncerninterna fordringar Övriga kortfristiga fordringar Upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Förutbetalda kostnader Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

214 Bilaga 43/17 NOT 17 KORTFRISTIGA FINANSIELLA PLACERINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa Marknadsvärden Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst Specifikation av finansiella placeringar Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig placering Summa Marknadsvärden Pensionsplacering Övrig placering Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst NOT 18 KASSA OCH BANK Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Plusgirot/Nordea Swedbank Handelsbanken SE-banken Kassa Gåvotillgångar Summa Landstinget har en checkräkningskredit på 600 miljoner kronor, av vilken 65 miljoner kronor var utnyttjad per Specifikation av kassa och bank Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig likviditet Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

215 Bilaga 43/17 NOT 19 EGET KAPITAL Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående värde Årets resultat Summa NOT 20 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsatt till pensioner Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående avsättning Nya förpliktelser Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa Aktualiseringsgrad Specifikation avsatt till pensioner Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Ålderspension enl särskilt beslut Summa pensioner Löneskatt Summa Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Från och med redovisningsåret 1998 redovisas nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner, visstidspensioner och avsättning för pensioner till förtroendevalda ingår också, enligt gällande bestämmelser. Avsättningarna är inklusive löneskatt. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalender månader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

216 Bilaga 43/17 NOT 21 ANDRA AVSÄTTNINGAR Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Ianspråk- Specifikation andra avsättningar Årets taget Belopp i miljoner kronor IB avsättning under året UB Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Landstingsstyrelsen angav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari I december 2016 fullgjordes den sista betalningen avseende medfinansieringen. NOT 22 LÅNGFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån Nordea för byggnation av bussdepå Lån Kommuninvest Utnyttjad checkräkningskredit Investeringsbidrag Skulder till närstående företag Långfristig leasingskuld Långfristig skuld, gåvor Summa Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för landstinget och koncernen. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Lån som förfaller inom 1 år år år Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

217 Bilaga 43/17 NOT 22A SÄKRINGSREDOVISNING Syfte med säkringen Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december Landstinget har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars Säkringsinstrument Ränteswapp genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrument med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektiv så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärde ränteswapp Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Säkrad låneskuld nominellt belopp Marknadsvärde ränteswapp 3MSTIBOR 3,32/ Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 12,3 miljoner kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 13,5 miljoner kronor). Hade dock Upplands Lokaltrafik AB, istället för nuvarande lösning, valt att teckna ett traditionellt fasträntelån vid samma tillfälle på samma löptid,så hade en sådan lösning kostat cirka 1,9 miljoner kronor per år mer, jämfört med den fasträntelösning som nu gäller. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

218 Bilaga 43/17 NOT 23 KORTFRISTIGA SKULDER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter Balanserade externa projektmedel skuld Koncerninterna skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensionskostnader, individuell andel Upplupna kostnader övrigt Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda statsbidragsintäkter Förutbetalda intäkter Summa NOT 24 PENSIONSFÖRPLIKTELSER SOM INTE HAR UPPTAGITS BLAND SKULDERNA ELLER AVSÄTTNINGARNA Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt 24,26 % Summa Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. NOT 25 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Landstinget Koncernen Belopp i miljoner kronor Transitio AB, borgen för leasingavtal mm Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit Gamla Uppsala Bus AB, borgen för upptaget lån Summa Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade totala pensionsskuld. 62 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

219 Bilaga 43/17 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2016 uppgår premien till 45 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas och medlemslandstingens respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till miljoner kronor och totala tillgångar till miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 295 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 289 miljoner kronor. Den 31 augusti 2016 gick Landstinget dessutom i solidarisk borgen såsom för egen skuld för dotterbolaget Gamla Uppsala Buss AB. Denna förpliktelse uppgår till 153 mnkr. NOT 26 HYRES- OCH LEASINGAVTAL Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %. Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Landstinget Koncernen Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år Variabla avgifter som ingår i periodens resultat avtal klassificeras som finansiella leasingavtal (föregående år 17 avtal). Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

220 Bilaga 43/17 Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år Landstinget Koncernen Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1 5 år Därav förfall senare än 5 år De operationella avtalen är totalt 214 stycken, inklusive lokalhyresavtal (föregående år 288 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år miljoner kronor (föregående år 273 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är stycken (föregående år 898 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. NOT 27 BETALNINGSFLÖDESPÅVERKANDE HÄNDELSER SOM AVVIKER FRÅN DET NORMALA Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Försäljning av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV Summa NOT 28 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Belopp i miljoner kronor Landstinget Koncernen Av- och nedskrivningar Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Avsatt till pensioner Beräknad indexreglering Citybanan Övriga avsättningar Justering för avskrivning bidrag Citybanan Kostnadsbidrag SPV Övrigt Summa Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

221 Bilaga 43/17 Ekonomiska definitioner och ordlista Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (=redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. BEON bästa effektiva omhändertagandenivån, är systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. DRG diagnosrelaterade grupper, är ett mått på vårdproduktion och mäter olika diagnosers relativa resursåtgång. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa. E-hälsa omfattar såväl digital infrastruktur som e-tjänster i form av vårdtjänster och invånartjänster. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering av interna mellanhavanden görs vid summering av ekonomiska data för flera enheter. Det betyder att de interna posterna tas bort så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte anger uppblåsta värden. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Hbtq är en på svenska vedertagen förkortning för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner. Hbtq-certifiering är ett strukturerat och målmedvetet sätt att förbättra såväl arbetsmiljö som bemötande för målgruppen. HTA är en systematisk och oberoende utvärdering av behandlingsmetoders effekter, biverkningar, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. Mini-HTA är en förenklad variant av HTA. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Jämförelsestörande poster är poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare på avtalade villkor under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Palliativ vård omfattar vård av en patient med icke botbar sjukdom med förväntad dödlig utgång. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen Eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

222 Bilaga 43/17 INTERN KONTROLL 66 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

223 Bilaga 43/17 En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen inom en verksamhet. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll inom landstinget och det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket för regionens interna kontroll. Varje nämnd respektive styrelse inom landstinget, har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt respektive verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för den interna kontrollen för sin verksamhet. Internkontrollplanen ska innehålla en väsentlighets- och riskbedömning rutiner, kontrollmål och kontrollmoment omfattningen av den interna kontrollen vem som svarar för att utföra den interna kontrollen när, hur och till vem rapporteringen ska ske I nämnders, styrelsers och förvaltningars respektive årsredovisning ska en avrapportering ske angående hur verksamhets organisation för intern kontroll sett ut och vilka som samordnat arbetet. En bedömning av det interna kontrollarbetet ska göras, dels med utgångspunkt från till exempel rutiner och system som granskats enligt internkontrollplanen, dels utifrån hur det löpande kontrollarbetet fungerat, under det gångna året. Återrapportering från dotterbolag Internkontrollplanen för Gamla Uppsala Buss Aktiebolag har under året fortsatt omfattat områdena IT-säkerhet och bränsleresurser. Bolaget har under året arbetat vidare med de ingående kontrollmomenten och i och med detta fått ytterligare en bättre struktur på rapportering och uppföljning inom dessa områden. Ingen återrapportering sker från dotterbolagen Upplands Lokaltrafik Aktiebolag och Aktiebolaget Uppsalabuss, då dessa verksamheter är vilande. Återrapportering från förvaltningarna Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets internkontroll 2016 har samordnats inom sjukhusadministrationen. Resultatet visar att rutinerna överlag är funktionella, men att det finns behov av att förtydliga och informera om fastställda rutiner. Flera sådana genomförda eller pågående projekt har initierats i syfte att komma tillrätta med identifierade möjliga eller konstaterade brister. Lasarettet i Enköping På Lasarettet i Enköping har internkontrollplanen följts upp och rapportering har skett, enligt uppgjord plan, från respektive centrum samt ansvariga inom staben. Förvaltningens organisation för intern kontroll utgörs av lasarettets ledningsgrupp och arbetet samordnas av ekonomienheten. Inför 2016 har en systematisk översyn av kontrollmomenten genomförts. Varje identifierat riskområde har bedömts utifrån en risk- och väsentlighetsbedömning. Resultatet från analysen ligger till grund för de bestämda kontrollmomenten som år 2016 omfattats av nio rutiner. Samtliga identifierade kontroller har genomförts och när det gäller sex av rutinerna har avvikelser noterats och/eller är rutinerna i behov av utveckling. Primärvården Den interna kontrollen inom Primärvården är samordnad i den samlade styrmodellen. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment sorteras utifrån styrkortets olika perspektiv. Inför den årliga kontrollplanen identifierar förvaltningen kontrollpunkter, vilka godkänns av politiken. Ansvariga utses för samtliga kontrollmoment i kontrollplanen. Rapportering sker enligt fastställd frekvens till förvaltningens registrator som samlar dokumentationen för rapportering till primärvårdsdirektör. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Hälsa och habilitering Hälsa och habiliterings stabschefer inom områdena ekonomi, HR och FoU har uppdraget att samordna arbetet med den interna kontrollen. Under 2016 har arbetet främst inriktats på uppföljning och analys av avvikelser mot budget, attestrutinen, vårdgarantin, diarieföring och rutiner vid avvikelsehantering. Uppföljningen har främst genomförts i samband med månadsuppföljningarna. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller tre av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Folktandvården Folktandvårdens internkontroll har utförts enligt den fastlagda planen. Detta sker i samarbete med processägarna. Drift och försörjningsansvarig samordnar arbetet på Folktandvården. Kontroll sker årligen av Folktandvårdens medicintekniska utrustningar, kvalitetskontroll av läkemedelsförråd och läkemedelshantering. Uppföljning sker regelbundet av Medcontrol. Vidare kontrolleras avloppsvatten från behandlingsstolar vad gäller kvicksilverutsläpp och patienternas sköljvatten. För att säkerställa att kontroller sker på alla Folktandvårdskliniker finns det kontrollblanketter där klinikerna avrapporterar de kontroller som utförs löpande. Under 2016 har samtliga kontroller genomförts och när det gäller två av rutinerna har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling. Kollektivtrafikförvaltningen Internkontrollplanen för Kollektivtrafikförvaltningen innehåller sju kontrollmoment. Ett moment är kopplat till resandestatistik, ett till dokumentation av arbetsrutiner, två moment är kopplade till trafikproduktionen och övriga tre Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

224 Bilaga 43/17 moment är kopplade till ekonomin. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Kultur och bildning Inom Kultur och bildning arbetas en årlig internkontrollplan fram utifrån förslag från förvaltningens enheter och diskussioner i förvaltningens ledningsgrupp. Internkontrollplanen fastställs av kulturnämnden. Rutiner och riktlinjer som utgör granskningsobjekt utformas av den aktuella verksamheten. Kontroller av att ovanstående rutiner och riktlinjer följs utförs av de handläggare och chefer som har kompetens inom det område som granskas. Kontrollarbetet följs upp och samordnas av förvaltningens ekonomichef/controller. För 2016 har få avvikelser noterats i de kontroller som genomförts. Dock har flera kontroller inte genomförts under året, som en följd av hög arbetsbelastning och bristande rutiner i samband med överlämning till ny personal. Rutinerna för internkontrollen behöver utvecklas ytterligare och organisationen förstärkas för att fungera optimalt. Landstingets resurscentrum Fokus för Landstingets resurscentrum är att risk- och väsentlighetsanalyser arbetas fram och värderas av utsedda enheter. Baserad på analysen gör ansvariga inom enheterna prioriteringar av vilka rutiner som ska föras in i internkontrollplanen. Beslutet att arbeta vidare med detta tas av förvaltningens ledning. Utifrån beslutad internkontrollplan skapar respektive enhet kontrollrutiner. Internkontrollarbetet har fungerat väl under Uppföljning av avvikelser sker genom att ett arbete inleds för att först analysera problemet och sedan identifiera lösningar för att åtgärda avvikelserna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller fem av rutinerna har avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. i olika intervaller av upphandlingschef, ekonomichef och assistenter. Inför nytt verksamhetsår görs en bedömning av vilka områden i verksamhetsplanen som skall kontrolleras och detta beslutas sedan i VFN. Den interna kontrollen redovisas och följs upp löpande vid samtliga nämndmöten under verksamhetsåret och föredras av förvaltningens förvaltnings- och ekonomichef under en stående punkt på dagordningen för intern kontroll. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller en av rutinerna har mindre avvikelser noterats. Patientnämnden Patientnämnden arbetar systematiskt med uppföljning av aktuella processer. Ett kontrollmoment finns för varje process samt tidsplan när och hur ofta åtgärder ska göras. Det systematiska arbetet finns med som en punkt på varje avdelningsmöte. Internkontrollplan revideras och presenteras för den politiska nämnden 1 gång per år. Inga avvikelser har noterats Landstingets ledningskontor Landstingets ledningskontor har utarbetat en plan för internkontroll i enlighet med de landstingsövergripande anvisningarna. Respektive avdelning/enhet har genomfört en riskanalys för att besluta vilka områden som ska ingå i planen för intern kontroll. Det vill säga rutiner/processer har granskats för att identifiera brister, samt vilka åtgärder som har eller kommer att vidtas för att minska/eliminera bristerna. Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller tre av rutinerna har mindre avvikelser noterats eller är rutinerna i behov av utveckling. Landstingsservice Landstingsservices internkontrollplan fastställs internt av förvaltningens ledningsgrupp efter lämnade förslag från avdelningarna. Administration och samordning av planen hanteras av Landstingsservice ekonomichef. Förvaltningen har en etablerad rutin för att definiera och följa upp internkontrollmål och dess utfall med varierande periodicitet. Landstingets modell för intern kontrollplan som anger olika perspektiv har tillämpats även Samtliga kontroller har genomförts och när det gäller nio av kontrollmålen har avvikelser noterats och/eller rutinerna är i behov av utveckling, varav två av avvikelserna kommer att behöva följas upp ytterligare under Varuförsörjningsnämnden Varuförsörjningsnämndens(VFN) interna kontroll består av ett antal mätbara verksamhetsområden inom perspektiven som ingår i nämndens och landstingets styrkort. Den interna kontrollen samordnas genom ekonomichef och utförs 68 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

225 Bilaga 43/17 69

226 Bilaga 43/17 NYCKELTAL INOM PERSONALOMRÅDET 70 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

227 Bilaga 43/17 NÄRVAROTID MÄTT I ÅRSARBETARE 1 Genomsnittligt antal årsarbetare 2014 Genomsnittligt antal årsarbetare 2015 Genomsnittligt antal årsarbetare 2016 Förändring i antal Procentuell förändring Totalt ,2 % Varav urval på yrkesgrupp: Handläggare ,4 % Specialistläkare ,8 % Sjuksköterska specialfunktion ,3% Undersköterska ,3 % Läkare, ej leg AT ,6 % Tandsköterska ,5 % Barnmorska ,0 % Biomed. analytiker ,8 % Tandläkare ,1 % Läkare ej leg, annan ,5 % Sjuksköterska specialistutbildad ,2 % Ssk, annan specialistinriktning ,5 % Tandhygienist % Sjukgymnast ,4 % Distriktsläkare ,9 % Psykolog ,2 % Läkare leg ST ,7 % Överläkare ,8 % Administratör vård ,8 % Sjuksköterska ,5 % Anm. I tabellen redovisas större förändringar i antal årsarbetare mellan 2015 och År 2014 är med för jämförelse av utvecklingen över tre år 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. ANTAL ANSTÄLLDA, TILLSVIDARE OCH VISSTIDSANSTÄLLDA Antal anställda nov 2015 Antal anställda nov 2016 Förändring i antal Procentuell förändring Totalt ,4 % Varav: Män % Kvinnor ,5 % Sett till könsfördelningen är 77 procent av de anställda kvinnor och 23 procent män. Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

228 Bilaga 43/17 TIMLÖNEKOSTNAD, I KRONOR Genomsnittlig timlönekostnad år 2015 Genomsnittlig timlönekostnad år 2016 Procentuell förändring Totalt 234,66 239,57 2,1 % Anm. Timlönekostnaden påverkas av nivån på löneavtalen, förändringar i personalstrukturen och eventuell löneglidning. Ökningen förklaras framför allt av årets löneöversyn. Se vidare i avsnittet Personalkostnader under Ekonomi. TOTAL SJUKFRÅNVARO I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Kvinnors sjukfrånvaro i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Mäns sjukfrånvaro i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren Totalt 5,1 5,6 0,5 5,9 6,4 0,5 2,8 3,1 0,3 29 år 4,6 4,9 0,3 5,0 5,3 0,3 2,9 3,2 0, år 4,8 5,2 0,4 5,7 6,1 0,4 2,1 2,4 0,3 50 år 5,8 6,3 0,5 6,3 6,9 0,6 3,8 3,9 0,1 SJUKFRÅNVARO 60 DAGAR ELLER MER I FÖRHÅLLANDE TILL SAMMANLAGD ORDINARIE ARBETSTID, I PROCENT Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till kvinnors ordinarie arbetstid Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till mäns ordinarie arbetstid År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren År 2015 År 2016 Förändring mellan åren Totalt 2,9 3,2 0,3 3,4 3,8 0,4 1,3 1,4 0,1 29 år 1,8 1,9 0,1 2,1 2,1 0 0,9 0, år 2,7 3,0 0,3 3,3 3,7 0,4 0,7 1,0 0,3 50 år 3,5 3,8 0,3 3,9 4,3 0,4 2,1 2,1 0 Anm. Enligt lagkrav ska sjukfrånvaro 60 dagar eller mer redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid och den är densamma som 2015, det vill säga 57 procent. 72 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

229 Bilaga 43/17 REVISIONS- BERÄTTELSE Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning

230 Bilaga 43/17 Revisionsberättelse avseende 2016 års förvaltning 74 Landstinget i Uppsala län I Årsredovisning 2016

231 Bilaga 43/17

232 Bilaga 43/17

233

234

235

236

237

238