Samverkansavtal mellan Upplands Väsby kommun och Polisen i Stockholms län

Transkript

1 Samverkansavtal mellan Upplands Väsby kommun och Polisen i Stockholms län NOLLÄGE 2011

2 Bakgrund- från beslut till färdigt avtal På Trygghetsrådet den 8 mars 2011 lyftes att det fanns en övergripande överenskommelse i chefssamrådet mellan polisen och de 5 norrortskommunerna att ett samverkansavtal skulle arbetas fram i varje kommun. Trygghetsrådet gav i uppdrag till Väsby Välfärd och polisen att påbörja detta arbete i Upplands Väsby. Arbetet inleds med att ett brev skickas ut till chefer och enhetschefer inom kommunen, privata utförare och nyckelpersoner inom polisen för att identifiera problemområden för ett samverkansavtal samt förslag på åtgärder. Dessa förslag sammanställs och en bred arbetsgrupp med representanter från flera av kommunens och polisens kontor och enheter bildas. Arbetsgruppen har varierande träffats i storgrupp och i mindre konstellationer Följande personer har ingått i arbetsgruppen: Från Polisen Boel Sjöberg, Närpolischef Upplands Väsby Karin Altahr Cederberg, Brottsförebyggare Polisen i Stockholms län Mattias Falkbåge, Gruppchef Poliskontoret Upplands Väsby Mattias Tillberg, Närpolisbefäl Upplands Väsby Från kommunen: Caroline Ankarström, Preventionssamordnare Väsby Välfärd Frida Blom, Fältarbetare, Väsby Välfärd Malin Rahlenius, Fältarbetare Väsby Välfärd Anita Ackeberg, Säkerhetschef, Stöd och Process Sören Svanäng, Säkerhetssamordnare, Teknik och Fastighet Kristina Sandberg, Projektledare, Kommunledningskontoret Madeleine Brisere, förvaltningschef Väsbyhem På trygghetsrådet den 12 maj 2011 presenterar arbetsgruppen ett förslag på inriktning för Samverkansavtalet utifrån de förslag som inkommit. Förslaget består av följande två delar: - Otrygga platser/bostadsområden - Ungdomar i riskzon De två förslagen analyseras närmare utifrån tillgänglig statistik och data och på Trygghetsrådet den 27 september 2011 har de konkretiserats till: - Tryggt Stråk längs Dragonvägen och Arkadstigen - Utveckla metoden orosamtal Under hösten påbörjas arbetet med att ta fram ett nolläge. Utifrån nolläget kristalliseras två åtgärdsplaner ut, en för respektive del. Nolläget som utgör detta underlag och åtgärdsplanerna presenteras på trygghetsrådet den 22 nov 2011.

3 Innehåll Del 1: NOLLÄGE TRYGGT STRÅK Kapitel 1: Sammanställning av enkät till boende Kapitel 2: Protokoll Trygghetsvandring 18 oktober Kapitel 3: Sammanställning över statistik från polisen Kapitel 4: Inrapporterade händelser till Väsbyhems störningsjour Kapitel 5: Sammanställning av fältarnas och polisens nuvarande vistelsetid i området Del 2: NOLLÄGE OROSAMTAL Kapitel 1: Uppsats Orosamtal ett sätt att förebygga kriminalitet bland ungdomar Ett samarbete mellan närpolisen och kommunen i Upplands Väsby Kapitel 2: Utvärdering av Särskild UngdomsSatsning höst/vinter 2010

4 NOLLÄGE DEL 1: TRYGGT STRÅK

5 Samverkansavtal Enkät till boende Tryggt stråk längs Dragonvägen /Arkadstigen - Gemensam satsning av polis och kommun!

6 Bakgrund Under våren 2010 gick ett brev ut till chefer och enhetschefer inom kommun, privata utförare och nyckelpersoner hos polisen för att identifiera problemområden för ett samverkansavtal mellan kommun och polis. Något som lyftes både från kommunens och polisens sida var då otrygga bostadsområden och att allmänheten upplever vissa platser som otrygga. Efter att närmare ha analyserat detta utifrån brottsstatistik och olika dialogmöten som ägt rum kring trygghet i kommunen så var Dragonvägen en plats som lyftes som otrygg i alla dessa sammanhang. Utifrån detta valdes stråket Dragonvägen/Arkadstigen att prioriteras i detta avtal. För att få en nulägesbild och fånga in synpunkter genomförde kommunen och polisen en gemensam enkät till boende i närområdet. Svaren från enkäten har legat till grund för de insatser som föreslagits att genomföras inom samverkansavtalet för att få ett tryggt stråk längs Dragonvägen/Arkadstigen. Genomförande Enkäten delades ut av polisens volontärer den 26 oktober till alla hushåll på Dragonvägen (ca 600 st). Lördagen efter det vill säga den 29 oktober mellan kl fanns polisen och polisens volontärer på plats på Arkadstigen för att samla in enkäterna. De boenden hade också möjlighet att lämna in enkäten i komunhusinformationen i Väsby centrum fram till och med den 31 oktober. Totalt besvarades enkäten av 126 hushåll det vill säga drygt en fjärdedel av de hushåll som enkäten gick ut till. Svaren sammanställdes sedan i ett Excel ark och redovisas i procent nedan. Då hushållen på Kavallerigatan använder Arkadstigen i lika stor utsträckning som de på Dragonvägen så går en enkät ut till dessa den 16 november. Denna enkät kommer att samlas in på liknande sätt och kommer att läggas till i denna redovisning då den är färdig och sammanställd. Resultat Majoriteten som besvarat enkäten är sextiofem plus och pensionärer. Två tredjedelar är kvinnor och i de allra flesta hushåll förekommer inga barn. Det allra flesta rör sig gående på Arkadstigen då de ska ta sig till eller från Väsby centrum, besöka närbutiker och Bibliotek i området och umgås med vänner. Majoriteten (92 procent) känner sig trygga på Arkadstigen under vardagar dagtid, något färre (87 procent) under dagtid på helgerna.

7 Känner du dig trygg vardagar dagtid? 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aldrig Ibland Oftast Alltid Känner du dig trygg på helger dagtid? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Ibland Oftast Alltid Andelen som uppger att de känner sig trygga på kvällen minskar något i jämförelse med dagtid. 44 procent uppger att de alltid eller oftast känner sig trygga på vardagskvällar och motsvarande siffra för helgkvällar är 40 procent. Det ska dock nämnas att det finns en brist i enkäten kring frågorna om trygghet kvälls- och nattetid då flera uppgett att de aldrig vistas ute på kvällar och natt men ändå besvarat dessa frågor.

8 Känner du dig trygg vardagar kvällstid? 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Ibland Oftast Alltid Känner du dig trygg på helger kvällstid? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Ibland Oftast Alltid Minst trygg är de boende nattetid i området. 24 procent uppger att de alltid eller oftast är trygg på vardagsnätter och motsvarande siffra för helgnätter är 15 procent. Liksom på frågan kring kvällstid så ska det nämnas att det finns en brist i enkäten kring frågorna om trygghet kvällsoch nattetid då flera uppgett att de aldrig vistas ute på kvällar och natt men ändå besvarat dessa frågor.

9 Hälften av de boende uppger att de aldrig avstått från att gå ut på grund av att de känt sig otrygga på Arkadstigen. Hra det hänt att du avstått att gå ut på grund av att du känt dig otrygg på Arkadstigen? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Aldrig Ibland Ofta Alltid En gång Brukar inte vistas i området. I de skriftliga frågorna kring vad som gör att de boende känner sig trygga respektive otrygga i området är svaren varierande med alltifrån att man har en trygghet i sig själv till att man vill ha höga gallergrindar runt gårdarna. Nedan följer några exempel: Trygg Är trygg i mig själv och bemöter andra människor som jag själv vill bli bemött. Har under de 5-6 år jag bott här inte råkat ut för något som fått mig att känna otrygghet Om det finns vakter/poliser i området Belysning, Polispatrullering, trygghetsvandring, grannar, hundvänner Portkodningen så att det är svårt för obehöriga att komma in. Personerna, barndomsminnen, när och kära. Det är alltid människor runt omkring, personer man känner. Ger trygghet Växt upp där. På natten mer tomt, då lite mer otryggt. Rörelse i området

10 Otrygg Mopedtrafik i hög hastighet. Har varit nära att bli påkörd vid flera tillfällen. Ungdomsgäng. Mörker, tomma gator, skrik och oljud. Mopeder och gäng! Under kvällstid så är mörkret en aning skrämmande. Det är ett stort stråk mot centrum så helgkvällarna kan det vara ganska livat här. Så även mot parkering och sophus är det lite väl mörkt på kvällarna så jag går inte gärna ut ensam då. Dålig upplyst. När centrum har stängt är det mopparnas framfart utan lysen och buskörningar. Ungdomarnas samling på sofforna och vilda diskussioner. Gångtrafiken till Smedby nattetid i fyllan och villan. För mycket alkohol som flödar. Mopeder som kör som tokiga. Langning av knark och alkohol. Ungdomar under 18 år som vill ha cigaretter. Belysningen är ett stort problem. Känns läskigt på kvällarna Ser gärna en polisbil åka fredag och lördag kväll mellan gärna 1-2 ggr per kväll. De fem kategorier man kan urskilja i materialet som skapar mesta otrygghet i området är: Mopeder och cyklister Ungdomsgrupperingar Dålig belysning Alkohol och narkotikalangning Brist på synlighet av trygghetsskapande funktioner. Slutsats Majoriteten av de boende känner sig oftast eller alltid trygga i området på dagtid medan under kvällar sjunker andelen till knappt hälften. Nattetid uppger procent att de alltid eller oftast känner sig trygga beroende av om det är vardag eller helg. De fem kategorier som skapar mest otrygghet i området är mopeder och cyklister, ungdomsgrupperingar, dålig belysning, alkohol och narkotikalangning och brist på synlighet av trygghetsskapande funktioner. Bilaga: Enkät med följebrev till de boende

11 Tryggt stråk längs Dragonvägen /Arkadstigen - Gemensam satsning av polis och kommun! Vilka insatser skulle du önska? Gör din röst hörd i denna enkät!! Upplands Väsby kommun och Norrorts Polismästardistrikt arbetar nu med att ta fram ett gemensamt lokalt samverkansavtal. Samverkansavtal är en beprövad metod i Sverige. Avtalen mellan Polis och kommun har resulterat i ett effektivare och bättre trygghetsarbete och därför satsar vi på detta i Väsby. En av två delar i samverkansavtalet är ett tryggt stråk längs Dragonvägen och Arkadstigen. Arbetet med stråket kommer att pågå under två år. För att få en nulägesbild och fånga in synpunkter genomför kommunen och polisen just nu en gemensam enkät bland er boende i närområdet. Svaren från enkäten kommer att ligga till grund för de insatser som beslutas att genomföras inom samverkansavtalet för att få ett tryggt stråk längs Dragonvägen/Arkadstigen. Ta tillfället i akt och gör din röst hörd genom att besvara denna enkät! Din medverkan är viktig! Du kan lämna in enkäten till de poliser och polisens volontärer som kommer att finnas på plats på Arkadstigen lördagen den 19 november mellan kl för att samla in enkäter och fånga upp medborgares synpunkter alternativt lämna in den i kommunhusinformationen i Väsby centrum intill Now clothing senast måndagen den 21 november (Om kommunhusinformationen skulle vara stängd kan du lämna den i brevinkastet intill). Önskar du mer information om enkäten eller vill följa och påverka arbetet ytterliggare? Kontakta: Caroline Ankarström, tfn: / Mattias Tillberg, tfn: Preventionssamordnare Upplands Väsby kommun Närpolisbefäl Upplands Väsby Caroline.ankarstrom@upplandsvasby.se Mattias.tillberg@polisen.se

12 Enkätundersökning om Arkadstigen i Upplands Väsby Psst.självklart är du anonym i denna enkät! 1. Är du man eller kvinna? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? 0-17 år år år år år 65 -> 3. Vilken gata bor du på? Dragonvägen Kavallerigatan Annan gata: 4. Hur många barn finns i ditt hushåll? 0 2 Fler än Vilken huvudsaklig sysselsättning har du? Arbetar heltid Arbetar deltid Arbetssökande Tillfällig anställning Sjukpensionär Student Föräldraledig Sjukskriven Pensionär Annan 6. Hur ofta befinner du dig i området kring Arkadstigen? (se karta) Sällan eller aldrig 1-3 gånger i veckan 4-5 gånger i veckan Dagligen

13 7. Hur ofta befinner du dig i området kring Arkadstigen på dagtid? Sällan eller aldrig 1-3 gånger i veckan 4-5 gånger i veckan Dagligen 8. Hur ofta befinner du dig i området kring Arkadstigen på kvällstid? Sällan eller aldrig 1-3 gånger i veckan 4-5 gånger i veckan Dagligen 9. När du vistas på och omkring Arkadstigen, vad gör du då? (fler alternativ kan väljas) Ska ta mig till /från Väsby centrum Besöker bibliotek eller närbutiker i området Ska till/från skola /arbete/bekanta / eller annat. Träffa vänner och umgås Ska ta mig till/från Smedby Annat alternativ, nämligen: 10. Hur färdas du på Arkadstigen? Går Cyklar Kör Moped Kör bil Annat fordon Annat alternativ, nämligen:

14 11. Känner du dig trygg på Arkadstigen? Aldrig Ibland Oftast Alltid På vardagar dagtid På vardagar kvällstid På vardagar natten På helger dagtid På helger kvällstid På helger natten Brukar inte vistas i området 12. Känner du dig trygg när du rör dig mellan Smedby och Arkadstigen? Aldrig Ibland Ofta Alltid Brukar inte röra mig i området 13. Hur du avstått från att gå på Arkadstigen och istället valt en annan väg på grund av att du känt dig otrygg? Aldrig En gång Ibland Ofta Alltid Brukar inte vistas i området 14. Har det hänt att du har avstått från att gå ut på grund av att du känt dig otrygg på och omkring Arkadstigen? Aldrig En gång Ibland Ofta Alltid Brukar inte vistas i området 15. Vad gör att du känner dig trygg i ditt bostadsområde?

15 16. Vad gör att du känner dig otrygg i ditt bostadsområde? Övriga åsikter: Tack för din medverkan!

16 Sida 1 Trygghetsvandring i området Arkadstigen/Dragonvägen kl Synpunkter lämnade vid vandring: Plats Problem Orsak Åtgärd/utförare 1. Arkadstigen Skyltat ej moped. Finns det någon LTF Teknik & fastighet som förbjuder moped? 2.Staket mellan Arkadstigen och Svåra att se i mörker Förses med reflexer Väsbyhem Väsbyhems hus 3. Arkadstigen Ca 9 mörka lyktstolpar totalt Teknik & fastighet Felanmält 4.Djäknestigen vid Kvallerigatan Klotter informationstavla BRF Glädjen Vilunda Djäknestigen vid Kvallerigatan Träd växer ut på gångvägen BRF Glädjen Vilunda mellan nr 82 och Djäknestigen Reflexer saknas på samtliga bommar in mot bostadsområdet Väsbyhem BRF Glädjen Vilunda 7. Djäknestigen 3 mörka gatlyktor Teknik & fastighet Felanmält 8. Visselpipan Mörk stolpe på gården Teknik & fastighet 9. Djäknestigen vid Klottrad infotavla Väsbyhem Kavallerigatan Gångväg från Djäknestigen mot hållplats Stödmur klottrad Teknik & fastighet Felanmält 11. Gc-väg längs Husarvägen Komplettering med gång- och Teknik & fastighet mitt för Djäknestigen och Vilundaparken cykelvägskylt (gemensam bana) söderut. 12. Gc-väg vid Statoil Lampor trasiga mot bro över E4 Teknik & fastighet Felanmält 13. Gc-väg parallellt med Ardennergatan Mörka lampor ca 3 st. Teknik & fastighet Felanmält 14. Ardennergatan gångväg från 2 mörka lyktstolpar Stena fastigheter övergångsställe in mot nr Ardennergatan vid Stor gren föreslås tas bort Teknik & fastighet övergångsställe 16. Gångvägen parallellt med Ardennergatan Mycket ojämn med vattensamlingar på flera ställen Teknik & fastighet

17 17. Gångvägen parallellt med Träd växer runt gatlykta Teknik & fastighet Ardennergatan 18. Området strax utanför tunnel Mycket buskar, behöver beskäras Teknik & fastighet mellan Stallgatan och Arkadstigen 19. Norr om tunnel mellan Bom upp mot busshållplatsen saknar Teknik & fastighet Stallgatan och Arkadstigen reflexer 20. Tunnel under Dragonvägen Stopp i dagvattenbrunnarna (finns 4 st) Teknik & fastighet 21. Gångväg innanför bangolf och hundrastgård 2 mörka lyktstolpar Teknik & fastighet felanmält 22. Dragonvägen 42B, utanför 2 mörka stolpar Väsbyhems eller kommunens? tvättstugan 23. Dragonvägen 76 Mörk lyktstolpe Väsbyhems eller kommunens? Sida 2 Synpunkter lämnade innan vandring Plats Problem Orsak Åtgärd/utförare Gården bakom Dragonvägen 31 Langning vid transformatorstation, Kommunen, Polis - 37 urinering, tillhåll (upp mot villorna) På trottoaren utanför Dragonvägen Behövs förbud mot cykel och moped som kör rakt ut genom tunneln Kommun Fastighetsägaren? Södra entrén Väsby centrum Väldigt mörkt och otryggt, framförallt en bit längre bort, tillhåll Teknik och fastighet Belysningen felanmäld.

18 Sammanställning över statistik från polisen Inhämtning av statistik har skett med hjälp av polisens sökmotor Hobit. Mätperioden har delats in i två perioder. Period 1 ( ) och period 2 ( ) och har begränsats till Dragonvägen / Arkadstigen. Alla brott utomhus: Sökning av samtliga anmälda brott utomhus (utom förlorat gods). Antal anmälda brott under period 1 var 39 st Antal anmälda brott under period 2 var 32 st Totalt under bägge perioderna var antalet anmälda brott 71 st. Våldsbrott utomhus Sökningen är gjord med Hobits eget urval ärendegrupp våldsbrottslighet. De brott som inte skett utomhus har manuellt plockats bort. Antal anmälda våldsbrott utomhus under period 1 var 8 st Antal anmälda våldsbrott utomhus under period 2 var 2 st Totalt var det 11 st anmälda våldsbrott under bägge perioderna och i 9 st fall av dessa handlar det om misshandel / grov misshandel och vid ett fall handlar det om ett personrån med skjutvapen. Skadegörelsebrott utomhus Här kan noteras att det av någon anledning blir fel brottskodstext i Hobit. I anmälningarna där brottskodstexten står som skadegörelse, på motorfordon är brottskoden antingen 1203 eller står egentligen för annan skadegörelse (ej klotter), och 1205 står för skadegörelse mot stat, kommun, landsting. Antal anmälda skadegörelsebrott under period 1 var 15 st. Antal anmälda skadegörelsebrott under period 2 var 8 st. Stöldbrott utomhus Manuell sökningen av stöldbrott där sökningen gjorts med brottskoder som antyder att brottet kan ha skett utomhus. Anmälningarna har lästs igenom och brott som visat sig vara inomhus har tagits bort. Inga rånbrott har tagits med. Antalet anmälda stöldbrott utomhus under period 1 var 6 st Antalet anmälda stöldbrott utomhus under period 2 var 7 st HR (händelserapporter) om störande ungdomar, mopedkörning, berusade/påverkade personer m.m. utomhus Sökning i Hobit i källsystemet STORM med följande händelsekoder: 0300 (bråk), 0407 (ofredande/förargelse), 3002 (trafikbrott) för att fånga in eventuella mopedkörningar (fylleri/lob), 9013 (ofog barn/ungdom) Efter sökningen har en manuell sortering av händelser som inte passade in på beskrivningen störande ungdomar, mopedkörning, berusade/påverkade personer.

19 Ingen kartbild finns till excelarken då det inte går att plocka bort vissa med samma händelsekoder. Därför innehåller kartan för många träffar och blir således felaktig. Antal HR under period 1 var 16 st fördelat på: - 3 st ofredande/ förargelse - 3 st bråk - 6 st fylleri/lob - 3 st trafikbrott - 1 st ofog barn/ungdom Antal HR under period 2 var 4 st fördelat på: - 2 st ofredande/ förargelse - 2 st fylleri/lob HR (händelserapporter) om högtspelande musik och övriga störningar inomhus Sökning i Hobit i källsystemet STORM med följande händelsekoder: 0300 (bråk), 0407 (ofredande/ förargelse), 8003 (fylleri/lob), 9013 (ofog barn/ungdom) Antal HR under period 1 var 7 st fördelat på: - 2 st bråk - 3 st ofredande/ förargelse - 2 st fylleri/lob Antal HR under period 1 var 11 st fördelat på: - 3 st bråk - 4 st ofredande/ förargelse - 4 st fylleri/lob Antal LOB (lagen om omhändertagande av berusad person) Sökning i Hobit i källsystemet STORM med händelsekoden 8003 (fylleri/lob). De HR som inte har resulterat i någon form av omhändertagande har manuellt plockats bort. Antalet omhändertagna fylleri/lob under period 1 var 5 st. Antalet omhändertagna fylleri/lob under period 2 var 3 st.

20 Anmälda brott utomhus under perioden Antal Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelsebrott Fylleri Störande utomhus Störande inomhus Dragonvägen jämfört mellan period 1 - period Antal Våldsbrott Stöldbrott Skadegörelsebrott Fylleri/LOB Störande utomhus Störande inomhus

21 HR Störning utomhus Antal Period 1 Period Ofredande/förargelse Bråk Fylleri/LOB Trafikbrott Ofog barn/ungdom HR störning inomhus 4, , Antal 2, Period 1 Period 2 1,5 1 0,5 0 Ofredande/förargelse Bråk Fylleri/LOB

22 Anmälningar till Väsbyhems störningsjour Rapporter från vår störningsjour gällande adress Dragonvägen: st st Jan - okt Dessutom har vi haft 7 olika adresser på Dragonvägen som vi har haft punktinsatser av extra bevakning. Utan att särgranska, kan jag säga att det mesta, på Dragonvägen handlar om gap och skrik och festande i samband med alkohol. Ulla Lindgren-Hjelte, Störningsansvarig Väsbyhem

23 Kommunens fältarbetares och Polisens nolläge kring Dragonvägen var det gäller närvaro Kommunens fältarbetares nolläge kring Dragonvägen: Kommunens fältarbetare har vistats uppskattningsvis sex gånger per månad längs med Arkadstigen. Denna närvaro fördelas ungefär 2 kvällar/nätter i månaden och 4 dagar/eftermiddagar per månad. Polisens nolläge kring Dragonvägen Polisens närvaro under året på Dragonvägen har varit ca 12 tillfällen per månad.

24 NOLLÄGE DEL 2: OROSAMTAL

25 Orosamtal ett sätt att förebygga kriminalitet bland ungdomar Ett samarbete mellan närpolisen och kommunen i Upplands Väsby Hur har orosamtalen fungerat och hur har de upplevts av vårdnadshavare och polis. Går det att förbättra dem och i så fall hur? Lina Kronström, Polisutbildningen Växjö ht 2011

26 Innehållsförteckning 1.Bakgrund Syfte och frågeställningar Tillvägagångssätt Intervju med poliser Intervju med föräldrar Sociala insatsgrupper ett sätt att gå vidare? Sammanfattning Egna reflektioner Referenser.13 2

27 1. Bakgrund Ungdomsgruppen på närpolisen i Upplands Väsby har tillsammans med kommunens fältarbetare under december månad förra året och i januari i år hållit ett 20-tal så kallade orosamtal med vårdnadshavare till ungdomar som anses vara i riskzonen för att hamna i någon form av kriminalitet. Ett orosamtal initieras av polis och fältarbetare som uppmärksammat en ungdom som hamnat i fel umgänge eller befunnit sig på olämpliga platser vid olämpliga tider. Samtalet hålls i hemmet och ungdomen är inte närvarande. Under hembesöket pratar en polis och en fältarbetare med vårdnadshavaren/vårdnadshavarna till ungdomen. De berättar vad de vet om ungdomen, i vilka sammanhang som de sett honom eller henne och hör med vårdnadshavarna vad de vet. De lämnar även information om vilken hjälp och vilket stöd som både vårdnadshavarna och ungdomen kan få. Vårdnadshavarna får även telefonnummer till poliserna och fältarbetarna som arbetar i området och uppmanas höra av sig om de vill lämna tips eller få svar på några frågor. Eftersom Upplands Väsby kommun och närpolisen vill utvärdera hur arbetet med orosamtal fungerat och fortsätta arbeta med samtalen på ett ännu mer effektivt och strukturerat sätt än idag, håller de på att ta fram ett gemensamt samverkansavtal. Jag har fått i uppdrag av Upplands Väsby kommun och polisen att undersöka hur orosamtalen fungerar idag och hur de kan göras bättre. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att kartlägga hur orosamtalen genomförts, med vem och under hur lång tid satsningen ska pågå. Jag ska också svara på hur två av parterna, vårdnadshavare och polis, upplevt samtalen. Genom svaren ska jag försöka identifiera förbättringsmöjligheter för ett fortsatt arbete med orosamtal. 3

28 3. Tillvägagångssätt Undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor har ställts till de intervjuade personerna och frågorna har haft öppna svarsmöjligheter. De som intervjuats är dels vårdnadshavare och de poliser som varit inblandade i arbetet, men även ansvariga personer inom kommunen. Vid ett intervjutillfälle med en vårdnadshavare, gjorde språksvårigheter att svaren inte blev så utförliga. Dock gick det bra att använda de svar jag fick. Samtliga intervjuer har gjorts över telefon och följt ett frågeschema. Nackdelarna med telefonintervju är att man inte träffar sina intervjupersoner och inte får den personliga kontakt som sker vid ett verkligt möte. Fördelarna är att jag hunnit göra fler intervjuer, då jag sluppit boka in möte och resa runt till alla vårdnadshavare. 4. Intervju med poliser Varför började man med orosamtal? I mitten på december förra året startade närpolisen i Upplands Väsby en så kallad Särskild Ungdoms Satsning, SUS. Idén hämtades från grannkommunen Järfälla, där närpolisen i Jakobsberg arbetat med konceptet under ett års tid och fått bra respons från de inblandade parterna. Satsningen går ut på att fältarbetare och poliser tillsammans arbetar för att uppmärksamma ungdomar som anses vara, eller kan hamna i riskzonen för att bli kriminella. När ungdomarna identifierats kontaktas deras vårdnadshavare. I Jakobsberg kallades vårdnadshavarna till polisstationen för ett samtal, medan man i Upplands Väsby istället åker hem till dem. Under besöket hålls ett så kallat orosamtal med vårdnadshavarna, där man pratar om ungdomen och de konkreta saker som man vet och som uppmärksammats. Målet är att snabbare identifiera och fånga upp ungdomar som anses befinna sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Man vill även stärka vårdnadshavarna till dessa ungdomar. Detta vill man göra genom att skapa kontakter mellan de vuxna som finns i ungdomens vardag. För att de vuxna ska kunna samarbeta och hjälpa ungdomen på rätt sätt är det viktigt att de har 4

29 samma uppfattning om vad som behövs göras. Orosamtalen är en del av detta samarbete och man vill även ha mer utarbetade rutiner för dessa. Hur genomförde man samtalen? När poliserna och fältarbetarna började med orosamtalen provade man att göra både oanmälda och inbokade hembesök. Detta för att se om det gjorde någon skillnad. Resultatet blev detsamma och enligt poliserna kunde man förbokat alla besök. Vårdnadshavarna fick även information om att samtalet var frivilligt och enbart hölls för att informera och erbjuda stöd och hjälp. I början hade man en mall med sig med ämnen som man kunde ta upp, exempelvis om vårdnadshavarna kände till ungdomens umgänge och vart de brukade vara, om de hade kontakt med de andra ungdomarnas föräldrar, om tider brukade hållas, om skolan sköttes och om alkohol eller narkotika funnits eller fanns med i bilden. Idag pratar man om det som är mest aktuellt för just den ungdom man är orolig för. Det kan handla om konkreta saker som att han eller hon varit med i bråk, setts på olämpliga platser vid olämpliga tider eller också kan det ibland bara röra sig om en magkänsla från polisens eller fältarbetarens sida att något inte stämmer. De poliser och fältarbetare som ska hålla orosamtalet, hämtar inför detta in så mycket information och tankar de kan, från de kollegor som vet mest om ungdomen. Allt för att ha så mycket fakta som möjligt med sig till vårdnadshavarna. Under samtalet informerar fältarbetaren dessutom vårdnadshavarna om hur det ser ut i området när det gäller kriminalitet, fester, alkohol och narkotika. Den sak som kommit upp mest under samtalen är ungdomens umgänge. Detta har oroat vårdnadshavarna mycket och diskussionerna kring detta har varit många. Det viktigaste att tänka på under själva samtalet är enligt poliserna att vara rak och beskriva situationen om ungdomen så öppet som möjligt. Det är upp till den som håller samtalet att lägga upp det och spela med öppna kort. Vårdnadshavarna har rätt att få veta allt. Fältarbetaren informerar även vårdnadshavarna om vilken hjälp som finns att få. De har ett kuvert med sig med broschyrer och information som kan vara bra för just den ungdom samtalet berör. Polisen och fältarbetaren lämnar också sina telefonnummer och säger till vårdnadshavarna att de kan ringa om de behöver stöd, råd eller om de vill lämna några tips. 5

30 Om vårdnadshavarna går med på det, tar poliserna och fältarbetarna deras mobilnummer och har sedan det med sig under arbetspasset och kan på detta sätt kontakta vårdnadshavarna när de ser ungdomarna i olämpliga sammanhang. Hur valde man ut ungdomarna? Enligt poliserna var det lätt att välja ut de ungdomar vars vårdnadshavare man skulle kontakta. Det var de ungdomar som de träffade ute i samband med bråk, vid olämpliga tider och platser. Ibland fanns det inget konkret att gå på utan bara en magkänsla som sa att något inte stod rätt till. Ibland har det inte varit något konstigt, utan bara ungdomar som befunnit sig på fel plats vid fel tid. Dock menar poliserna att det ändå är viktigt att få tag på de som bara finns med i periferin, de så kallade svansarna, så att de inte trillar dit. Man bestämde sig för att prata med ungefär 20 stycken vårdnadshavare och satte upp en tidsram för när man skulle pratat med alla. Samtalen hölls i december 2010 och januari 2011, inom utsatt tid. Vilka farhågor fanns innan arbetet startade? Poliserna beskriver att det som oroade dem inför uppstarten, var vilket bemötande de skulle få från vårdnadshavarna. De kanske skulle bli arga och förneka problemen. Dessutom fanns tankarna på att ungdomarna kanske skulle bli arga för att polisen kontaktade deras vårdnadshavare. Polisernas upplevelse Arbetet har enligt poliserna gått över förväntan. De har fått uppfattningen att vårdnadshavarna är väldigt engagerade och medvetna. De vill berätta, de är oroliga och de analyserar sin ungdoms beteende mycket. Samtalen har varit mycket bra och öppna och det har varit väldigt nyttigt att se hur det är i ungdomens hemmiljö. Ofta är vårdnadshavarna mer ansvarsfulla än vad man kan tro när man träffar ungdomen ute. Poliserna har även haft stor nytta av den information som 6

31 vårdnadshavarna suttit inne på. Det kan vara saker de uppmärksammat som kunnat ge polisen bra tips. För poliserna känns det som om det blivit som man hoppats på, när det gäller vuxenkontakten och arbetet för att göra det bästa för ungdomen. Det är även detta som det upplever som det mest positiva med själva arbetet. De saker som man känt varit mindre bra var att det under de första samtalen endast medverkade poliser. Detta ändrade man efter ett tag och bytte ut den ena polisen ut mot en fältarbetare, eftersom det är fältarbetaren som kan berätta om och erbjuda den hjälp och det stöd som finns att få. Närpolisen och fältarbetarna kallade även vårdnadshavarna till ett stormöte med avsikten att informera om arbetet och hur det såg ut bland ungdomarna i kommunen och med förhoppningen att vårdnadshavarna skulle knyta kontakter med varandra. Till deras besvikelse dök endast ett fåtal upp, trots att det informerades om mötet i god tid. Varför så få dök upp vet inte polisen. Tanken är att arbetet med orosamtal ska fortsätta, något poliserna känner är både bra och behövligt. Ingen sluttid för arbetet har satts upp. 5. Intervju med vårdnadshavarna Vårdnadshavarnas upplevelse Samtliga vårdnadshavare uttrycker en tacksamhet och de uppskattar att de blivit kontaktade av polis och fältarbetare. De har upplevt att polisen och fältarbetarna agerat professionellt och engagerat. De flesta av vårdnadshavarna visste att deras barn hade problem, men visste inte hur de skulle hantera det. Några av dem hade inte en aning om problemen och blev väldigt glada över informationen och började efter samtalet att ta tag i sitt barn. Flera av dem berättar att de efter samtalet känner sig mycket tryggare med vetskapen om att de kan kontakta polisen och att polisen vet vem deras barn är och vilka problem som finns. De känner även att de erbjudits bra stöd och hjälp. En av mammorna berättar att hon trots att det nästan är ett år sedan orosamtalet hölls, fortfarande har mobilnumret till polisens ungdomsgrupp i sin plånbok. Samtalet gav henne 7

32 kraft att fortsätta kämpa för att få sitt barn på rätt väg. Idag har han brutit med sina gamla vänner, sköter skolan och mår jättebra. Samma sak är det med flera av de andra ungdomarna som man haft orosamtal kring. De har bytt umgänge, börjat träna och sköter skolan. En vårdnadshavare berättar att det troligtvis är samtalet som fått sonen att ändra sig, då han blivit medveten om att många har koll på vad han gör. Dessutom tror många av vårdnadshavarna att ungdomarna vet att de har kontakt med polisen och att polisen ringer hem om de inte sköter sig. En del av dem tror inte att det är själva samtalet som gjort att beteendet ändrats utan att det handlar om personlig mognad eller andra anledningar. För de ungdomar som ännu inte hamnat i problem, utan bara funnits i utkanten och därför uppmärksammats, har det inte hänt så mycket. De har inte hamnat i problem efter samtalet, enligt vårdnadshavarna. För en mindre del av ungdomarna är situationen oförändrad. Det är fortfarande problematiskt och en av dem är omhändertagen enligt LVU. Dessa vårdnadshavare uttrycker att de gör vad de kan, men att det är svårt. Dock är de flesta väldigt nöjda med den hjälp som de erbjudits, men en av dem menar att det ibland känns som om det från kommunens sida bara handlar om pengar. Den hjälp som hon efterfrågat gick inte att få och mindre bra lösningar gavs, tyvärr utan positiva resultat. Flera av vårdnadshavarna berättar att deras barn/ungdomar är glada att polisen kontaktat dem. De träffar poliserna i området mycket, förstår att de bryr sig om dem och har för det mesta en väldigt bra relation till dem. En mamma berättar om att hennes son varit på en fest och det hade blivit ett större bråk. Sonen var den som först ringde efter polis. 8

33 6. Sociala insatsgrupper ett sätt att gå vidare? Rikspolisstyrelsen startade i mars i år, på uppdrag av regeringen, en pilotverksamhet rörande sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Projektet ska pågå fram till den 31 oktober 2012 och innefattar 12 kommuner och stadsdelar. Huvuduppgiften blir att kartlägga och identifiera de unga som är riskerar bli vanekriminella och att sedan strukturerat arbeta för att stärka skyddsnätet kring dessa ungdomar. Stöd och hjälp ska även ges till de unga som vill lämna kriminaliteten bakom sig. Bakgrunden till projektet är Stockholms länspolismästare Carin Götblads utredning Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15), där tyngdpunkten ligger på just sociala insatsgrupper. Regeringen säger sig under flera år ha arbetat mot att minska riskerna för unga som är på väg in i en kriminell bana. Arbetet har visat att chanserna att bryta en negativ utveckling ökar om samhället tidigt sätter in insatser, men en del brister har uppmärksammats. Dessa rör dels effektiviteten i verksamheten, samt förtroendet mellan de olika aktörerna som ska stötta och hjälpa ungdomarna. Tanken är att de sociala insatsgrupperna ska göra det lättare för berörda myndigheter och frivilligorganisationer att samarbeta och upprätta en individuell åtgärdsplan för den ungdom som valts ut. Ungdomen väljs ut mot bakgrund av det polisen och socialtjänsten vet om honom eller henne och det är socialtjänsten i den kommun där den unge bor som har huvudansvaret för arbetet. För att ungdomen ska kunna delta i projektet måste han eller hon, samt familjen, lämna samtycke till informationsutbyte. Görs inte detta sätter sekretesslagstiftningen käppar i hjulen för arbetet. Verksamheten ska vara inriktad på unga i åldern år och de aktörer som är med i projektet är bland annat: Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan. 9

34 De kommuner och stadsdelar som valts ut för projektet är: 1. Stadsdelen Gottsunda (Uppsala) Polismyndigheten i Uppsala län 2. Stadsdelen Hyllie (Malmö) Polismyndigheten i Skåne 3. Lund Polismyndigheten i Skåne 4. Stadsdelen Västra Hisingen (Göteborg) Polismyndigheten i Västra Götaland 5. Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning (Stockholm) Polismyndigheten i Stockholms län 6. Södertälje Polismyndigheten i Stockholms län 7. Botkyrka Polismyndigheten i Stockholms län 8. Karlskrona Polismyndigheten i Blekinge län 9. Borlänge Polismyndigheten Dalarna 10. Linköping Polismyndigheten i Östergötlands län 11. Örebro Polismyndigheten i Örebro län 12. Boden Polismyndigheten i Norrbotten Efter projektet är avslutat ska det utvärderas. Beroende på resultaten kommer de tas beslut om arbetsformen kommer att bli permanent. Om Upplands Väsby i framtiden skulle få möjligheten att starta sociala insatsgrupper är det välkommet enligt polisen. Det som görs idag kan på så sätt utvecklas ännu mer och i förlängningen uppnå ännu bättre resultat. Från kommunen har man inte kommit så långt i funderingarna ännu, men är inte främmande för att titta på projektet om det blir aktuellt. 7. Sammanfattning Orosamtalen är uppskattade och välbehövliga enligt både vårdnadshavare och polis. Även om inte alla ungdomar som berörts ändrat sin levnadsstil, så har många av dem gjort det efter samtalen. Det är svårt att bevisa att det är just orosamtalen som är den bidragande faktorn till förändringen, men troligtvis har den en viss inverkan. Hur man ska arbeta med orosamtalen i framtiden för att göra dem mer strukturerade är enligt polisen svårt. De tycker att samtalen är så pass strukturerade redan, annars hade det inte fungerat att hålla dem. Ingen av vårdnadshavarna vill att något i arbetet ska ändras, de är mycket nöjda med hur möte och kontakter med polis och fältarbetare fungerat. 10

35 Många av vårdnadshavarna uttryckte även att de kände sig tryggare efter orosamtalet, de hade då fått klarhet i vissa av sina funderingar och de hade fått en kontakt som de kunde använda sig av när de behövde stöd och hjälp. Dessutom visste de att de skulle bli kontaktade om deras barn hittade på saker de inte skulle. Detta var oerhört viktigt för många av dem. Närpolisen och kommunen i Upplands Väsby kommer att fortsätta sitt samarbete med orosamtal. Dock kommer en viss förändring ske när det gäller fördelningen av ansvar. Hur det kommer att se ut ska arbetas fram under kommande två år. Om det skulle bli aktuellt för Upplands Väsby att få sociala insatsgrupper, är detta något polisen ser mycket positivt på. 8. Egna reflektioner Att tidigt sätta in åtgärder från samhällets sida för att hindra barn och ungdomar att begå kriminella handlingar har länge varit ett av de vanligaste förslagen i den kriminalpolitiska debatten. 1 Frågan är om man kan förutsäga vem som kommer att bli kriminell? Spelar hemförhållande, umgänge, område man är uppväxt i eller familjens ekonomiska situation någon roll? Detta har både svenska och utländska forskare studerat och de har kommit fram till att sambandet mellan familje- och beteendeproblem och senare brottslighet finns. 2 Det jag tycker är intressant när det gäller projektet i Upplands Väsby är att vårdnadshavarna som jag pratat med verkar otroligt engagerade och insatta i sina barns förehavanden. Ungdomarna verkar även komma från stabila hem. Även poliserna intygar detta och det var något som förvånade dem. På något sätt går det emot vad forskningen säger och det tycker jag är ganska intressant. Kan det vara så att enbart umgänget kan göra en kriminell, även om man har det bra hemma med föräldrar som bryr sig och man bor i en lugn del av stan? Frågan är naturligtvis svår att 1 Den svenska ungdomsbrottsligheten s Den svenska ungdomsbrottsligheten s

36 svara på, men eftersom umgänget var det som de allra flesta vårdnadshavare ville diskutera med polis och fältarbetare måste det ha betydelse. Känslan jag fått när jag gjort intervjuerna och sammanställt arbetet är att alla parter jag varit i kontakt med är genuint intresserade och engagerade. Det är ett spännande och framgångsrikt projekt som verkar haft betydelse för alla som berörts. Det mest positiva är att det ska fortsätta och förbättras ytterligare. 12

37 Referenser Litteratur Estrada F., Flyghed J. (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten Lund: Studentlitteratur. Offentligt tryck SOU 2010:15 - Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp Webbsidor

38 14

39 Fältarbetare: Lisa blom Polis: Christian Ringdahl och Johanna Spjut Utvärdering av Särskild UngdomsSatsning höst/vinter 2010 Detta är en gemensam redovisning om för-, under- och efterarbetet kring 20 stycken orossamtal genomförda av polis och fältarbetare i Upplands Väsby kommun. Vision Innan arbetet med orossamtalen började fanns en vision om att representanter från socialtjänst och polis skulle få en bättre kontakt med föräldrar genom att dela med sig av sin oro kring deras ungdom i ett tidigt skede. Detta i sin tur önskas leda till att föräldrarna hjälper till att bryta destruktiva mönster hos ungdomen. I samband med dessa samtal ville vi även sprida allmän information om vad som försiggår i området, dela med oss av vår kunskap, ge möjligheter till stöd och hjälp samt få information från föräldrarna som i annat fall kanske inte nått fram. Genomförarna Urvalet av ungdomar, genomförandet av samtalen samt efterföljande föräldramöte planerades och genomfördes av poliser stationerade i Upplands Väsby tillsammans med socialtjänstens fältarbetare. Det var två personer med på varje hembesök; en polis och en fältarbetare alternativt två poliser. Målgrupp De föräldrar som var aktuella var de vars barn både fältarbetare och polis kände oro för. Några ungdomar hade det funnits en oro kring under en längre tid, ca 1,5 år, och andra var sådana som polisen identifierat vid endast ett till två tillfällen. Ungdomarna var av den typen som upplevdes röra sig i kretsar där bråk, narkotika och annan kriminalitet förekom. Även ungdomar som vi ansåg fanns på olämpliga platser, på olämpliga tider och verkade ha ett umgänge med kriminellt belastade individer var aktuella vid urvalet. Vid dessa 20 samtal var de ungdomar vars föräldrar inte haft någon eller begränsad kontakt med polis och socialtjänst tidigare i fokus. Förberedelser Polis och fältarbetare träffades vid 2-3 tillfällen för att förbereda samtalen. Var det någon som hade en bra kontakt med den aktuella ungdomen alternativt haft kontakt med förälder skulle den personen vara med vid utförandet av samtalet. Det fanns en övergripande mall för vad som skulle sägas, vilken användes mer eller mindre strukturerat. I vissa fall kontaktades föräldrarna via telefon innan besöket och några besök gjordes oanmälda. I de fall där det fanns risk att inte få till ett möte om föräldrarna fick frågan gjordes oanmälda besök. Genomförandet Samtalen genomfördes hemma hos ungdomen och närvarande var polis och fältarbetare eller två poliser samt förälder/föräldrar. Ungdomen var aldrig närvarande vid samtalen för att förälder, polis och fältarbetare skulle kunna tala öppenhjärtigt om oro, informera, ställa frågor samt ha funderingar. I enstaka fall var äldre syskon med vid samtalen. I dessa fall hade syskonet haft en fostrande roll hos den unge och/eller hjälpte till vid språkförbistringar. Polisen var civilklädd och åkte till adressen i civil bil. Polis och fältarbetare turades om att inleda samtalen där ungdomens beteende och oron var det centrala. De flesta samtal mynnade ut i ett samtal där föräldern beskrev sin egen oro och fick tillfälle att ställa frågor. Det som togs upp i samtalen var den konkreta oron polis och fältarbetare kände för ungdomen. Detta beskrevs utifrån de möten de haft med denne. De berättade om riskbeteenden som upplevdes och eventuell oro kring umgänge. Samtal fördes med föräldrarna om hur väl de kände till sitt barns kompisar och om de visste vad ungdomen gör på sin fritid. Samtalen rörde även hur familjen kom överrens om tider och miljöer som ungdomen vistades i och om det fanns regler för sådant. Även skolsituationen togs upp, närvaro och kontakt med skolans personal var sådant som disskuterades.

40 Fältarbetare: Lisa blom Polis: Christian Ringdahl och Johanna Spjut Det talades om droger då det fanns en oro för det och föräldrarna informerades kring den allmänna situationen i kommunen. Föräldrarna blev även informerade om tecken som kan tyda på droganvändning till exempel typiska beteendeförändringar. I det avslutande skedet av samtalet utbyttes kontaktuppgifter, föräldrar fick telefonnummer till både polis och fältarbetare och de fick i sin tur telefonnummer till förälder/föräldrar/syskon. De kom överrens om att samtliga poliser och fältarbetare i kommunen fick ta del av uppgifterna för att de enkelt ska kunna ta kontakt när helst det finns behov. Polis och fältarbetare informerade sedan om ett uppföljande föräldramöte. Samtalen handlade inte om enskilda brott eller om familjen varit föremål för utredning utan endast kring polis och fältarbetarens oro, skapa kontakt och ge information. Uppföljning Ungefär en månad efter hembesöken genomfördes ett föräldramöte där samtliga föräldrar var inbjudna att delta. Där deltog även Jolle Rommel och en behandlare från ungdomsteamet i Upplands Väsby. Syftet med föräldramötet vara att sprida information om vilket stöd det finns att få i kommunen, att personal skulle finnas tillgänglig för frågor men främst för att föräldrarna skulle träffa varandra. Förhoppningen var att föräldrar vars barn umgicks med varandra skulle träffas och kanske skapa en naturlig kontakt sinsemellan. Polis och fältarbetare informerade kring deras arbete, om narkotika samt hur de upplever Upplands Väsby som område på de platser där föräldrar i regel inte är närvarande. De föräldrar som kom på föräldramötet fick fylla i en utvärdering av hur de upplevt samtalen. Utfall Polis och fältarbetares gemensamma känsla efter utförandet av orossamtalen var att det gått väldigt bra. Alla föräldrar utom en var tacksamma för den information de fått och de flesta upplevde att de nu skulle bli lättare att samtala med sina barn om deras fritid. Föräldrarna uppskattade att få kontakt med lokal polis och fältarbetare, det var även väl mottaget att någon tog sig tid för just deras barn. I utvärderingen som föräldrarna skrev framkom att de tyckte att det skulle bli lättare att ta kontakt med både polis och fältarbetare i framtiden. I enstaka fall förringades oron kring ungdomen av föräldern och det var svårt att nå fram med väsentlig information. Både polis och fältarbetare upplever att det underlättar i det vardagliga arbetet att de har en närmare kännedom om de ungdomar de stöter på. Det blir lättare att ta kontakt med föräldrar om det finns en kontakt och även ett ömsesidigt förtroende. Både polis och fältarbetare beskriver att de inte ser de aktuella ungdomarna ute i samma utsträckning längre och inte heller i likvärdiga sammanhang som tidigare. De kan inte säga något om den enskildes beteende, men för en del verkar umgänget vara förändrat. Oaktat statistiskt påvisat resultat så är, om inget annat, den naturliga kontakten och informationsutbytet mellan polis, socialtjänst och föräldrar värdefull. Gällande föräldramötet uppnåddes inte det önskade resultatet. Utav de tjugo familjer som besöktes var endast sex stycken representerade. De föräldrar som kom tyckte att informationen de fick på mötet var bra och de var nöjda. Men syftet att etablera en kontakt sinsemellan föräldrarna uppnåddes inte då uppslutningen var knapp. Lärdom Samarbetet mellan polis och fältarbetare var mycket bra och det fanns en ömsesidig respekt för varandras uppdrag och fokus. Det var smidigt att samarbeta och mötas då lokalerna är nära belägna. Ett syfte med hembesöken är att informera och erbjuda den hjälp föräldrarna kan få i kommunen, därför är det viktigt att det är en polis och en fältarbetare som närvarar vid varje besök. Större vikt skall läggas vid att ge föräldrarna information om stödåtgärder. Viktigt att påpeka är att denna information inte skall ges på bekostnad av beskrivningen av i vilket sammanhang ungdomen har påträffats ute. Föräldrarna skall även ges tid att kommentera informationen och ställa frågor. Samtalet består av två delar som båda är oerhört viktiga. För att alla föräldrar ska få samma information kan det vara bra att utforma en gemensam mall för polis och fältarbetare som sedan används vid samtliga besök.

41 Fältarbetare: Lisa blom Polis: Christian Ringdahl och Johanna Spjut Vid ett par tillfällen ställde språkförbistringar till det vilket löste sig med hjälp av hemmavarande syskon. I framtiden kan tolk vara ett bättre alternativ om man vet eller tror sig veta att det finns språkförbistringar. Kommande samtal behöver kanske inte alltid följas upp av ett föräldramöte, då det kan vara svårt att får föräldrarna dit. I vissa fall kanske det är lättare och mer effektivt att följa upp med ett telefonsamtal, där man utgår från ett standardiserat frågeformulär för att synliggöra skillnader och/eller likheter i mottagandet.