Ekologiskt kött i Skåne

Transkript

1 Ekologiskt kött i Skåne Av Ingela Löfquist Delrapport nr 1, Projekt Marknadskommunikation 20 Ekologiskt Marknadscentrum i Skåne

2 Ekologiskt Marknadscentrum Nordenskiöldsgatan 17, Malmö Telefon: E-post: Författare: Ingela Löfquist Rapporten är finansierat av Jordbruksverket och Regionala utvecklingsberedningen Januari Ekologiskt Marknadscentrum

3 Sammanfattning På uppdrag av Ekologiskt Marknadscentrum har ett projekt Marknadskommunikation ekologiskt kött i Skåne genomförts under år Målet var att genom en kartläggning av relevanta aktörer inom köttbranschen, inspirera till nya kontakter och framtida produktutveckling, vilket borde kunna leda till en ökad marknad för skånskt ekologiskt kött. Såväl nya aktörer som nya produkter behövs. Projektet påbörjades med en kartläggning på producentsidan. Hjälp har erhållits från KRAV och Länsstyrelsen med att finna underlag för kartläggningen. Därefter har en enkät skickats ut till alla de företag inom slaktoch förädlingsbranschen som fanns registrerade hos SCB. Enkäten hade två syften, dels att få in uppgifter om de olika företagens inriktning, kapacitet och intresse för ekologiskt kött, dels att informera och stimulera företagen till att ta egna initiativ på en framtida marknad. Kartläggningen från producent till konsument har avslutats med en rundringning till alla KRAV-auktoriserade butiker i Skåne. När det gäller ekologiskt kött till storhushåll och restaurang har uppgifter erhållits från Kerstin Andersson och Gunilla Anderson på EMC. Enkäten har kompletterats med telefonsamtal och besök. Många diskussioner har förts och dialoger med och mellan nya aktörer har skapats. Slutligen har en rapport skrivits för att delge uppdragsgivaren samt övriga intresserade de resultat som framkommit under projektets gång. Sammanfattningsvis kan man säga att på produktionssidan finns det idag ca KRAV-godkända kor hos ca 75 producenter, övervägande andel är köttrasdjur. Upp mot KRAV-godkända lamm finns, medan på svinsidan ca slaktsvin produceras. Dessutom finns ett stort antal producenter som tagit första steget och ansökt om statligt stöd för ekologisk djurhållning. Den största potentialen finns på lammsidan där endast 20 % av dessa besättningar är med i KRAV. Angående nötproduktionen är ca en tredjedel av besättningarna med i KRAV, medan övriga endast har ansökt om stöden. För att kunna marknadsföra och sälja sina produkter som ekologiska måste produktionen vara kontrollerad av en godkänd kontrollorganisation, såsom KRAV eller Svenska Demeterförbundet. Men har lantbrukaren ansökt om stöd till den ekologiska odlingen finns möjlighet till förkortad karenstid i KRAVkontrollen. På slakt och förädlingssidan är Swedish Meats helt dominerande. De slaktar över 90 % av de KRAV-godkända djuren. Övriga KRAV-godkända slakterier i Skåne är SLP i Helsingborg och Degeberga Slakteriprodukter, vilka endast legoslaktar. Till våren 2003 kommer Team Ugglarp i Hörby att KRAVgodkänna sin verksamhet med nötslakt. Bland styckningsföretagen är det tre privata som är KRAV-godkända, av vilka två företag är nyanmälda till KRAV i höstas. Sämst intresse finns hos förädlingsindustrin, men enskilda producenter har kontaktat vissa charkföretag och testat tillverkning i mindre skala. Ekologiskt Marknadscentrum 3

4 De största hindren för ökad konsumtion av ekologiskt kött upplevs vara högt pris, förbud mot nitrit och KRAV-kontrollen. Genom att inte hela slaktkroppen avsätts idag som ekologisk, som till exempel för griskött där ca 50 % av köttet säljs konventionellt, blir de detaljer som finns som ekologiska förhållandevis dyra, då de ska bära i princip alla extra kostnader. Konsumenten reagerar på det höga priset och köper mindre, vilket leder in i en ond cirkel. Här måste ske en produktutveckling så att fler produkter når marknaden, framför allt gäller det charktillverkning där mindre ädla detaljer kan avsättas. Dessutom måste man stimulera till en ökad försäljning till storhushåll, där en stor del av framdelsköttet framför allt från nöt skulle kunna säljas. Fortfarande idag saknas tärnat framdelskött på Scan Foods lista till Restaurang och storhushåll. Storhushållen önskar främst färs, samt strimlat och tärnat kött, vilket kompletterar butikernas önskemål om mer detaljer. Ett hinder för utveckling av charkprodukter är att KRAV inte tillåter nitrit i tillverkningen. Nitrit behövs dels för att förhindra botulism men även för att få den rödaktiga färgtonen hos produkten. EU:s förordning om ekologisk produktion däremot har hittills tillåtet nitrit, men nya beslut väntas. Dock finns det möjligheter att producera charkprodukter utan nitrit, eftersom både det danska företaget Hanegal och Mälarchark lyckas. Här gäller det att framför allt stimulera de mindre aktörerna att satsa på en marknad med KRAV-godkänd chark, genom att stötta och förmedla kunskap mellan aktörer. KRAV-kontrollen upplevs av en del aktörer som en bromskloss, beroende på sin byråkratiska och stela hållning samt en dyr kontroll. För intresserade som vill prova på, främst inom förädlingsindustrin, med någon enstaka produkt känns det krångligt. Hjälp med kontakter med KRAV och övriga myndigheter skulle underlätta för mindre aktörer att starta med ekologiskt kött. Viktigt är att ha en fungerande kontroll i hela produktionskedjan till rimligt pris. Vi vet att en mycket stor del av konsumenterna känner igen KRAV-märket, vilket ger en stor styrka men även förpliktigar till en välskött och förtroendegivande kontroll. 4 Ekologiskt Marknadscentrum

5 Innehållsförteckning Sammanfattning. 3 Innehållsförteckning..5 Inledning 6 Utförande av projektet..6 Produktion.7 Slakt 12 Förädling styckning, chark, färdigmat 15 Försäljning...17 Butiker 17 Storhushåll och restaurang 19 Vilka hinder finns för en ökad marknad?.21 Priset...21 Nitrit..22 KRAV-kontroll...22 Hur går vi vidare? 23 Ekologiskt Marknadscentrum 5

6 Inledning På uppdrag av Ekologiskt Marknadscentrum har ett projekt Marknadskommunikation ekologiskt kött i Skåne genomförts under år Målet var att genom en kartläggning av relevanta aktörer inom köttbranschen, inspirera till nya kontakter och framtida produktutveckling, vilket borde kunna leda till en ökad marknad för skånskt ekologiskt kött. Såväl nya aktörer som nya produkter behövs. Produktionen av ekologiskt kött har genomgått stora förändringar under de senare åren, från att ha varit minimala volymer med skiftande kvalitet till att bli ett högt klassat kött med avseende på både slaktkvalitet och tillgänglighet jämnt fördelat under året. Under 2001 var eko-andelen ca 7 % av totala lammslakten i landet, ca 3 % av ungnöt samt ca 1 % för svinen. I Skåne finns det ca KRAV-godkända kor hos ca 75 producenter, och där övervägande del är köttrasdjur. Fler djur står på kö. Upp mot ekologiska lamm finns tillgängliga, med potential att bli fler och på svinsidan produceras ca slaktsvin per år. Glädjande på marknaden är att flera kommuner tagit beslut om ökad andel ekologiska produkter inom sina verksamheter, exempelvis Malmö, Svedala, Helsingborg m fl. Detta bådar gott för en framtida marknad för våra skånska ekologiska produkter. Frågan är bara Vilka vill vara med? Utförande av projekt Projektet påbörjades med en kartläggning på producentsidan. KRAV och Länsstyrelsen har hjälpt till med att finna underlag för kartläggningen. Därefter har en enkät skickats ut till alla de företag inom slakt- och förädlingsbranschen som fanns registrerade hos SCB. Enkäten hade två syften, dels att få in uppgifter om de olika företagens inriktning, kapacitet och intresse för ekologiskt kött dels att informera/stimulera företagen till att ta egna initiativ på en framtida marknad. Kartläggningen från producent till konsument har avslutats med en rundringning till alla KRAV-auktoriserade butiker i Skåne. När det gäller ekologiskt kött till storhushåll och restaurang har uppgifter erhållits från Kerstin Andersson och Gunilla Anderson på EMC. Enkäten har kompletterats med telefonsamtal och besök. Många diskussioner har förts och dialoger med och mellan nya aktörer har skapats. Slutligen har en rapport skrivits för att delge uppdragsgivaren samt övriga intresserade de resultat som framkommit under projektets gång. Produktion Ekologisk produktion bygger på en målsättning att skapa ett långsiktigt hållbart lantbruk. Framför allt eftersträvas ett lantbruk med en balanserad växtoch djurhållning som ger en minimal miljöpåverkan. Strävan är att minimera 6 Ekologiskt Marknadscentrum

7 förbrukning av icke förnyelsebara resurser samt bl.a. att GMO, kemisk bekämpning och handelsgödning ej tillåts i produktionen. Djurhållningen skall präglas av god djuretik där hänsyn tas till djurens behov och naturliga beteende för att kunna ge djuren ett värdigt liv. För att kunna marknadsföra och sälja kött som ekologiskt måste produktionen följa EU:s förordning om ekologisk produktion samt kontrolleras av ett godkänt kontrollorgan. I Sverige är KRAV och Svenska Demeterförbundet godkända och för att få nyttja deras märken måste lantbrukaren följa deras regelverk. Dessa regelverk kan vara strängare än EU-förordning, men ligger aldrig under EU:s krav. Dock kan en lantbrukare även välja att endast söka stöd för ekologisk produktion (MEKO). Detta är ett femårigt miljöstödsåtagande som ger lantbrukaren ersättning för sin miljöinsats och miljönytta, men ingen merbetalning för produkterna. Bild 1 Stegvis upptrappning från konventionell produktion till KRAV-godkänd sådan. Ekologiskt Marknadscentrum 7

8 Sammanställning över antalet ekologiska producenter i dagsläget För att visa en relevant bild över Skånes produktion av ekologiskt kött i dagsläget finns en sammanställning över antalet producenter som har KRAVgodkänd produktion eller finns i karens. Karens är den period under omläggningsfasen då KRAV:s regelverk följs men eventuella avsaluprodukter måste säljas som konventionella. Karenstiden är ett år fram till 2003, då den blir 2 år. Totalt i Skåne 2001 Djurslag NÖT: mjölkkor KRAVgodkända besättningar, st 2002 Antal djur i KRAV-kontroll, st 2002 MEKO*- besättningar, st Totalt nöt: 181 Am /dikor Nötkreatur > 2 år ** Antal djur inom MEKO, st 2001 >8200 Tackor Suggor Slaktkyckling * MEKO: Besättningar som sökt miljöstöd för ekologisk djurhållning ** Inkl moderdjur samt kvigor över 2 år På nötsidan finns det stor spridning i besättningsstorlek. Störst produktion av nötkött 2002 har en besättning med 750 dikor. Ca 25 % av besättningar uppskattas ha mer än 30 dikor. Dominerande storlek på besättning är ca dikor. Övervägande antal är integrerade besättningar inom diko-produktion. Dominerande antal besättning har tung köttras med uppfödning av ungtjur och kvigor. De flesta tjurkalvar från mjölkbesättningar föds idag upp konventionellt. Men det finns åtminstone 3 besättningar idag som är specialiserade stutuppfödare som köper in kalvar från mjölkkobesättningar och föder upp till slakt. Flera stora (> 100 tackor) KRAV-godkända lammbesättningar finns på Österlen. 8 Ekologiskt Marknadscentrum

9 Mycket litet antal svinbesättningar (7 st), varav en är specialiserad slaktsvinsproducent. Övriga är integrerade besättning där två av dessa har över 25 suggor. Totalt i Sverige 2001 Djurslag NÖT: Mjölkkor KRAV-godkända besättningar, st Antal djur i KRAVkontrollen, st Am /dikor Antal djur inom MEKO*, st Nötkreatur>2 år ** Tackor Suggor Slaktkyckling * MEKO (miljöstöd för ekologisk djurhållning) ** Inkl moderdjur samt kvigor över 2 år Geografisk fördelning inom Skåne De ekologiska djurbesättningarna finns framför allt i mellersta och norra delen av Skåne. På nötsidan är det området kring Höör och Hörby som har flest ekologiska besättningar. Inga eller mycket få besättningar finns på sydvästra kanten, vilket är väl överensstämmande med placeringen av de konventionella besättningarna. Ekologiskt Marknadscentrum 9

10 Bild 2a KRAV-godkända nöt- och mjölkbesättningar * = mjölk, = nöt Bild 2b Besättningar anslutna till MEKO 2001 = nöt inkl mjölkbesättningar 10 Ekologiskt Marknadscentrum

11 Bild 3a KRAV-godkända får- och svinbesättningar * = svin, = får Bild 3b Besättningar anslutna till MEKO 2001 * = svin, = får Ekologiskt Marknadscentrum 11

12 Naturbeteskött Ett projekt om Skånskt naturbeteskött har startat i Skåne, finansierat av LRF och Region Skåne samt av ett nätverk i form av insatt arbetstid från 19 aktörer. Det har som målsättning att öka antalet betande djur på naturbetesmarkerna i Skåne vilket bidrar till att rädda biologiskt rika och rekreationsmässigt viktiga marker. Samtidigt framhåller man köttets mervärden genom lokal förankring, hög köttkvalitet, hälsomässiga skäl samt garanterad god djuromsorg, I skånskt naturbeteskött ingår kvigor, stutar och ungkor. Försäljning startar i januari med eget varumärke hos ett par butiker inom Bergendahlsgruppen. Skånskt Naturbeteskött ställer inga krav på ekologisk produktion. Däremot påbörjas det i Lunds kommun ett arbete som syftar till att stimulera produktionen av ekologiskt naturbeteskött, där ca _ av den totala arealen på ca ha idag betas av ekologiska nötkreatur. Genom att gynna den biologiska mångfalden i den egna närmiljön och köpa kött från djur som går fritt stor del av året hoppas man på stark genomslagskraft hos konsument. Arbetet i Lunds kommun ska stötta och stimulera flera lantbrukare att lägga om till ekologiskt, samtidigt som det finns ett eget varumärke för att skapa en egen profil och efterfrågan på marknaden. Projektet är fortfarande i planeringsfasen. Inspiration har hämtats bl.a. från Kaprifolkött i Bohuslän som har tre grundpelare, Närproducerat (producerat i Bohuslän) KRAV-godkänt Baserat på naturbete (2 DE per ha naturbetesmark får levereras). Stor betydelse har en besättning på Revingehed med ranchdrift för sina 750 dikor. Ekologiskt Naturbeteskött från Revingehed har redan under hösten 2002 lanserats med kött från egna stutar i ICA-butiker i Sydvästra Skåne. Djuren slaktas bara under kvartal 3 och 4. Slakt Produktion av ekologiskt kött har genomgått stora förändringar under de senare åren. Från att ha varit minimala volymer med skiftande kvalitet till att bli ett högt klassat kött med avseende på både slaktkvalitet och tillgänglighet jämnt fördelat under året. Under 2001 var ekoandelen ca 7 % av den totala lammslakten i landet, ca 3 % av ungnöt samt 1 % för svinen. 12 Ekologiskt Marknadscentrum

13 Statistik för KRAV-godkänd slakt inom förenings- och privata företag (antal djur) 2002 Kalv Lamm Prognos Slaktsvin Ungnöt Källa: Ekokött/ Swedish Meats I landet finns det ca 15 KRAV-godkända slakterier, men volymmässigt är Swedish Meats mycket dominant och hanterar runt 90 % av det ekologiska köttet. Totalt sett i Skåne finns ca 20 st slakterier för tamboskap och fågel. Vissa av dessa drivs i mycket liten skala. Störst är Swedish Meats. År 2002 är 3 st slakterier i Skåne KRAV-godkända. Swedish Meats ek för Adress: V. Långgatan 7, Kävlinge Tel: Medlemsägt företag med två anläggningar i Skåne, Kristianstad och Kävlinge Huvudkontor i Stockholm. KRAV-godkänd slakt: gris, nöt och lamm. KRAV-godkänd försäljning av: helfall, styckat, förädlingsråvara till industrikunder i Sverige och på export. Egen förädling och charkindustri. Marknadsförs under Scan. På svinslakteriet i Kristianstad slaktas det ca svin per vecka, i Kävlinge slaktas ca 1200 storboskap och ca 400 st lamm per vecka. Antalet slaktade KRAV-godkända djur per vecka i Skåne är ca 65 grisar, ca 50 nöt inkl kor och ca 25 lamm. Slakten fungerar i princip som den konventionella med intransport av djur till slakt samt med en avräkning veckan efter slaktveckan. För att få ett merpris, ett pristillägg, krävs det förutom ett KRAV-godkänt djur att slaktkroppen uppnår vissa kriterier i fråga om klassning (kroppsform), vikt och fett. KRAV-tillägget kan variera under året pga varierande tillgång. Ekologiskt Marknadscentrum 13

14 KRAV-tillägg Öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till Gödkalv lägst 50 kg 1 till 3+, E till O- 950 Ungnöt Märkeskvalitet, 2- till Ungnöt Ordinär, 2- till Ko och tjur, ej 1- till1+ 25 Tillägg KRAV-grisar Sortiment Vikt Kött-% Tillägg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75-92, Prisjustering från högsta KRAVtillägg Slaktsvin 70-74, /lägre kg Slaktsvin 93-97, /högre kg Slaktsvin 73-94, Slaktsvin övriga 125 Bild 4 Exempel på KRAV-tillägg under v , Swedish Meats Kontaktperson: Camilla Sandenskog, produktchef Scan ekologiskt, tel Tillförselansvariga: Nöt: Lars Nilsson, tel Lamm: Magnus Jönsson, tel Svin: Lennart Johansson, tel Slakteriprodukter AB, Helsingborg Adress: Box 844, Helsingborg Tel: KRAV-godkänd slakt: nöt och svin Slaktar i dagsläget ca grisar samt ca 700 nöt per vecka. Endast legoslakt av KRAV-godkända djur idag. Intransport finns. Egen chark- och förädling med varumärket Pärsson Kontaktperson: Peter Johansson, VD, tel Ekologiskt Marknadscentrum

15 Degeberga Slakteriprodukter AB Adress: Kung Borres väg 103-3, Degeberga Tel: KRAV-godkänd slakt: nöt, lamm, gris Slaktar i dagsläget max 20 enheter per vecka, dvs. 120 grisar, 20 nöt eller 400 lamm. Endast legoslakt av KRAV-godkända djur. Vanligtvis sker intransport till slakteriet med lantbrukarnas egna fordon. Möjlighet till egen förädling eller chark. Kontaktperson: Sven-Bertil Svensson, tel Team Ugglarps, Hörby Adress: Metallgatan 4, Hörby Tel: Slakt: nöt. Konventionellt slakteri, men ansöker om ett KRAV-godkännande till våren. Slaktar ca 230 nöt per vecka, men målet är ca 300 nöt.finns möjlighet till egen förädling och chark, Ugglarps- Utvalda gårdar Kontaktperson: Erik Hult, införselansvarig, tel Dessutom finns två mindre slakteri som tidigare varit KRAV-godkända, men är det inte längre, Knorrevången och Inge Nilssons Vilthandel AB. Förädling - styckning, chark, färdigmat Endast ett fåtal företag är KRAV-godkända. Swedish Meats ek för Adress: V. Långgatan 7, Kävlinge Tel: KRAV-godkänd styckning, chark och färdigmat. Har möjlighet till konsumentpacka i Skellefteå och Uppsala samt bitpacka produkter i Skara och Visby (lamm). I dagens sortiment av Scan ekologiskt finns det 24 produkter, varav 17 st är konsumentpackat kött, tre är frysta färser, julskinka samt frysta köttbullar, hamburgare och pytt i panna. Kontaktperson: Camilla Sandenskog, produktchef Scan ekologiskt, tel Köttmästarna i Helsingborg AB (Ljung & Co) Adress: Stenbrovägen 2, Helsingborg Tel KRAV-godkänt styckningsföretag. Verksamhet består av idag av styckning av konventionell nöt (ca tjurar per vecka) och gris (30-40 ton) till Ekologiskt Marknadscentrum 15

16 industrikunder såsom Möllers, Lithells och Gottfrids samt butiker, exempelvis Rimi och Maxi. Kontaktperson: Christian Ljung, tel Lars Dicksson, Vinslöv Adress: Ängadal, Vinslöv Tel: Styckning av nötkött. KRAV-godkänd hösten Nötkreaturen slaktas hos SLP och kropparna fraktas i kylbil till Ängadal. Styckar åt Limosinföreningen och levererar ut benfria vaccade produkter till butik och restaurang. Tillstånd att stycka max 5 ton nötkött per vecka. Är intresserad av KRAV-godkänt kalvkött. Möjlighet till egen chark. JK Meatsson handelsbolag Adress: Spikg 1, Box 387, Malmö Tel: Styckning av nötkött. Anmälda till KRAV-kontrollen senhösten Styckar bl.a. idag Ekologiskt naturbeteskött från Revingehed. Empaco AB Adress: Box 74, Åhus Tel Tidigare KRAV-godkända, men pga sviktande intresse från kunderna (industrikunder) är man inte med i KRAV-kontrollen längre. Styckar ca nötdjur per år. Kontaktperson: Björn Ödlund, VD, tel AB Bromölla Charkuterifabrik Adress: Box 48, Bromölla Tel KRAV-godkänt charkföretag. Skall konsumentpacka kött. Kontaktperson: Per-Ronny Samuelsson, tel Ekologiskt Marknadscentrum

17 I övrigt finns inga KRAV-godkända företag, men enskilda satsningar har gjorts för att finna nya vägar och nya produkter för KRAV-godkänt kött. Intresserade företag är: Marieholms Korv AB Adress: Box 51, Marieholm Kontaktperson: Kjell Dahl, tel el Skånerökeriet Chark AB Adress: Produktvägen 1, Löddeköpinge Kontaktperson: Charlie Svensson, tel Försäljning Butiker Den svenska marknaden för KRAV-nötkött ökar med ca 10 % per år. Trots detta finns det producenter som står i kö för att leverera till Swedish Meats. Av de tre stora handelskedjorna är det framför allt COOP som har haft en stark utveckling på försäljning av ekologiska varor. Under 2003 kommer alla COOP:s butiker att vara KRAV-auktoriserade. COOP har som målsättning att öka sin försäljning av ekologiska varor till 10 %. För att stimulera till att etablera kontakt med lokala producenter finns ett mål på att dessa lokala produkter skall utgöra 2 % av försäljningen. COOP COOP sålde under ton KRAV- godkänt kött, vilket var en ökning med 20 % jämfört med I sortimentet fanns 21 artiklar och av den totala köttförsäljningen svarade det ekologiska köttet för 7 %. På charksidan såldes 290 ton charkprodukter med KRAV-godkänd råvara år Försäljningen av charkprodukter har ökat med 70 % jämfört med Totalt finns 13 produkter, inklusive den nylanserade leverpastejen. Falukorv med kött från ekologiska gårdar utgjorde 28 % av totalt såld falukorv. Charken säljs under namnet Änglamark och är inte KRAV-godkänd pga att produkterna innehåller nitrit, men köttet kommer från KRAV-godkänd produktion och märks med kött från ekologiska gårdar. Den ekologiska färdigmaten ökade med 60 % under 2001 och total såld volym var 310 ton. Framför allt är det färsk pasta och rullpacksortimentet som har ökat. För COOP Sydost, som står utanför COOP Sverige, har försäljningen av KRAV-godkänt kött ökat från 1 ton till 10 ton på en försäljning under en 8 månadersperiod från 2001 till Oxköttet stod för 60 % av försäljningen. Målsättningen är att år 2005 skall KRAV-märkta produkter stå för 6 % av omsättningen, jämfört med 2 % i feb Alla anställda miljöutbildas genom utbildningen Levande affär. Dessutom eftersträvar man att ha ett KRAVgodkänt alternativ i varje produktgrupp. Ekologiskt Marknadscentrum 17

18 ICA ICA har med sina 2000 butiker ca en tredjedel av dagligvaruhandeln i Sverige. Ca 330 av dessa butiker är miljöbutiker som arbetar med målsättningen att ha ett brett miljömärkt sortiment. ICA har lanserat ett nytt koncept med ICA Ekologiskt där antalet varor ökar dag för dag. Idag är ca 1 % av försäljningen ekologiska produkter. I våras startade ett projekt med konsumentpackat KRAV-kött (nöt och gris) i ett 20-tal butiker, framför allt ICA Kvantumbutiker. Försäljningen slog väl ut och utökas nu till ca 100 butiker. KRAVgodkända charkvaror från Mälarchark säljs på ICA. Hemköp Hemköp tillhör Axfood AB, som är ett bolag som har ca närmare 20 % marknadsandel i Sverige. Idag finns ca 85 Hemköpsbutiker, vilka har som miljömål att bidra till en uthållig samhällsutveckling genom att bl.a. erbjuda ett stort sortiment av miljömärkta varor. Alla Hemköpsbutikerna är KRAVauktoriserade. Hemköp säljer endast KRAV-godkända produkter, dvs. köttprodukter utan nitrit, vilket kan begränsa utbudet på charkvaror. Omfattningen på försäljningen av KRAV-godkänt kött är idag svårt att uppskatta, men efter nyår lanseras ett nytt miljöledningssystem där försäljning av olika produkter i varje enskild butik kan följas upp, i en lokal miljöredovisning. Försäljningen av ekologiskt kött uppskattas idag till ca 1-2 % av den totala köttförsäljningen i Hemköpsbutikerna. KRAV-auktoriserade butiker i Skåne I Skåne finns det 47 st KRAV-auktoriserade butiker (2002), där COOPbutikerna är helt dominerande i antal med över 50 %. ICA, Malmborgsgruppen (också ICA) samt Hemköps-butiker har ungefär samma antal butiker med 7, 6 respektive 6 st Under rundringning till alla KRAV-auktoriserade butiker i Skåne, men med ca 80 % svarsfrekvens, ställdes frågor om försäljning av ekologiska köttprodukter, utbud, hinder och möjligheter till ökad försäljning. 4 butiker sålde inte ekologiskt kött, 3 av dessa var ICA-butiker. Följande synpunkter kom fram: Sortimentet på köttprodukter var bra, framför allt på nötköttsidan där exempelvis nötfärs sålde bra. Dock saknade många butiker färsk fläsk- och blandfärs. Överlag var det mest nöt och fläsk som köptes, framför allt nötkött. Konsumentpackat var uppskattat. Charkprodukter saknades i mycket stor utsträckning. Endast COOP:s butiker som har Änglamarks sortiment var nöjda med charkprodukterna. Många butiker upplevde att priset var det största hindret för en ökad försäljning, framför allt hos ICA och Hemköpsaffärerna. För COOP-butikerna verkade inte priset vara det största hindret utan de framförde till och med att i några butiker var vissa KRAV-varor billigare än konventionella, till exempel oxfilén. 18 Ekologiskt Marknadscentrum

19 För COOP-kedjan verkade leveranssäkerhet och kort datum var ett bekymmer, speciellt på måndagsleveranserna. Bra informationsmaterial om ekologiskt kött till kund saknades hos alla, utom Hemköp som har tagit fram eget material. Butikerna informerades om Scans, Ekokötts och KRAV:s broschyrer och provexemplar skickades ut till butik för påseende. Butikernas förslag på hur man kan stimulera till ökad försäljning var Aktivitet i butik med mycket reklam/marknadsföring, gärna med bonde eller något som är väl insatt i KRAV-produktion och som kan besvara frågor. Bra plats för varorna i diskarna med tydliga skyltar. Välutbildad och motiverad butikspersonal. Ökad marknadsföring centralt av butikskedjor, KRAV mm. Vissa ICA- och COOP-butiker var öppna för att ta in lokala leverantörer och trodde då på en försäljningsökning. Övrig försäljning direkt till konsument När det gäller övrig försäljning direkt till konsument har den mycket liten omfattning, och sker antingen som återtag eller legoslakt, oftast med direktleveranser från slakteri till kund. Storhushåll och restauranger Idag finns det 20 st KRAV-auktoriserade restauranger i Skåne. Kontakt har tagits av Gunilla Anderson, EMC, med restauranger, men gensvaret har inte varit så bra. Synpunkter som framförts är dock att färskt kött önskas köpas, idag är allt fryst Dessutom önskas bra lammkött och högre och jämnare kvalitet på det svenska nötköttet. Glädjande svar att ge till restaurangerna är att efter nyår finns det färskt ekologiskt oxkött att tillgå från Scan Foods. Angående storhushåll har en kartläggning gjorts angående Ekologisk mat i Skånes kommuner av Kerstin Andersson (Rapport nr 1, 2002, EMC). Av Skånes 33 kommuner har i princip sju st tagit politiska beslut om att införa ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter. De sju kommunerna är Hässleholm, Höör, Kristianstad, Landskrona, Svedala, Helsingborg och Malmö. Av dessa är det Lunds kommun och Malmö stad som regelbundet köper ekologiskt kött. Malmö stad kommer att köpa ca 16 ton nötkött, medan Lunds kommun köper ca 3 ton under I Skåne är Nyvångskolan i Dalby samt Husensjö förskola i Helsingborgs stad de enda kommunala verksamheter som är KRAV-auktoriserade. Ekologiskt Marknadscentrum 19

20 Samtliga kommuner har avtal med Scan Foods, men inköpen sker främst via fullsortimentsgrossisterna Servera R&S och ICA-menyföretagen AB. Båda företagen kan leverera ekologiskt kött. Idag när allt kött är nedfryst är det lätt att hantera och har en bra tillgänglighet. Prisskillnaden är inte heller så stor mellan de konventionella och ekologiska produkterna, så det borde inte vara något stort hinder. Det begränsade produktutbudet är dock ett hinder. Framdelskött från nöt finns för tillfället inte att få utan endast kött från bakdelen. Önskemål från storhushåll är framför allt produkterna färs, samt tärnat och strimlat kött. Nötkött är mer attraktivt då många storhushåll idag inte kan servera fläskkött till alla, pga religiösa hinder för exempelvis muslimer. Andra önskemål från storhushållssidan är; Mer variation på storleken på produkter. Färskt kött då det finns vilket kommer efter nyår, enligt Scan Foods. Bättre information från Scan Foods AB. Eventuellt kan stekar vara en intressant produkt. Dessutom kan färdigmat som köttbullar och köttfärsbiffar vara eftertraktade av större storhushåll. För att få igång en ökad försäljning är det viktigt att genom en aktiv försäljning av rätt produkter, framför allt färs, tärnat framdelskött och strimlat bakdelskött visa på att prisskillnaden är inte så stor och att köttet är tillgängligt året runt. 20 Ekologiskt Marknadscentrum

21 Vilka hinder finns för en ökad marknad? I projektet har framför allt tre hinder för konsumtionsökning av ekologiskt kött utkristalliserats 1) Priset 2) Förbud mot nitrit för KRAV-godkända varor 3) KRAV-kontrollen Priset En förutsättning för att få ner priset på produkter i butik utan att avräkningspriset till producenten rasar, är att hela djurkroppen kan nyttjas till ekologiska köttprodukter. Idag varierar merpriset i butik från 10 upp till 60 %, medan det är en betydligt blygsammare skillnad på storhushållssidan. En prissänkning förutsätter att en produktutveckling sker, framför allt på charksidan. De bättre detaljerna typ filé och skinka är inte alls så priskänsliga utan här skulle det gå att sälja ytterligare volymer, men man måste hitta avsättning för alla bitar. Ett steg skulle vara att kunna ha färsk nöt-, fläsk- och blandfärs i butikerna. Även pannfärdiga produkter kan vara intressanta för en butik att testa. Samtidigt bör man arbeta för kronpåslag på ekologiska varor och inte procentpåslag. Det senare ger stora marginaler till handeln men ett högt konsumentpris. Genom en ökad försäljning till storhushåll av ekologiskt framdelskött och en utveckling av chark skulle det vara möjligt att sänka priset på detaljer i butik. Detta skulle med största sannolikhet leda till större försäljning och minskade särhanteringskostnader, vilket skulle gynna både producent och konsument. Utnyttjandegraden är idag hos Swedish Meats ca Nöt, KRAV-godkänt Detaljer 70 % Charkråvara 50 % Gris, KRAV-godkänt Detaljer 75 % Charkråvara 20 % Lamm, KRAV-godkänt Detaljer 70 % Charkråvara 40 % Källa: Camilla Sandenskog, SM Ekologiskt Marknadscentrum 21

22 Nitrit KRAV tillåter inte tillsats av nitrit i charkprodukterna, vilket förädlingsindustrin har upplevt som ett stort hinder. KRAV är ackrediterat enligt IAP och KRAV:s regler måste uppfylla IFOAM:s (International Federation of Organic Agriculture Movements) regler, vilka alltså inte tillåter nitrittillsats. Däremot är det enligt EUs ekologiska förordning än så länge tillåtet att använda nitrit. Nytt beslut väntas dock från Bryssel. Därav kan ekologisk chark med nitrit tillverkas, men den blir inte KRAV-godkänd. COOPs charkvaror som säljs under varumärket Änglamark innehåller nitrit och är inte KRAV-märkta, men består av kött från KRAV-godkänd produktion. Nitrit har två uppgifter i charkvaran, dels att förhindra botulism, dels att ge produkten en rödaktig färg. Flera utredningar har gjorts om nitrit och bland de senare en sammanställning av Konsumentverket. Sammanställning är inte publicerad och verkar inte heller bli det, enligt uppgift från personen som gjort den. Frågorna är många och komplexa och fortfarande finns frågetecken angående nitritens eventuella påverkan på hälsan. Gränsen för hur liten mängd nitritsalt i produkten som behövs för att förhindra botulism är inte heller enkel att besvara, enligt mikrobiologer på Livsmedelsverket. Om inte nitrit tillsätts, är det ett måste att kylkedjan inte bryts. I Norge har man dock en lägre dosering av nitrit än i Sverige och i Danmark kräver man max 5 i kyldiskarna mot Sveriges 8. Idag finns det företag som tillverkar charkprodukter utan nitrit, exempelvis Mälarchark i Eskilstuna. Även det danska företaget Hanegal har lanserat många produkter utan nitrit. En liten skrift från Danmarks Tekniske Universitet om hur man lyckas i charktillverkningen utan nitrit finns att tillgå och skulle kunna vara en hjälp att utveckla nitritfria produkter. KRAV-kontrollen Många aktörer upplever KRAV-kontrollen som dyr och byråkratisk. Framför allt upplever en del av dem som står i startgroparna i förädlingsindustrin att KRAV är stelbenta och dyra, speciellt om man vill bara testa en produkt på marknaden. Möjlighet finns dock för aktörerna att fråga om reducering av KRAV-avgiften. Förfrågan skickas in till KRAV tillsammans med en motivering varför man önskar reducering. Inga generella regler finns, utan varje fall prövas innan beslut ges. Om dock redan en verksamhet finns i kontrollen reduceras priset på nästa verksamhet som tillkommer, exempelvis om en lantbrukare startar med förädling och gårdsbutik. Avgiftstaket är idag borta på KRAV-kontrollen vilket har inneburit en mycket kraftig höjning av avgiften för de med stor verksamhet. 22 Ekologiskt Marknadscentrum

23 Viktigt är att ha en fungerande kontroll i hela produktionskedjan till ett rimligt pris. Vi vet att en mycket stor del av konsumenterna känner igen KRAVmärket (94 % i Rapport Mat i Sverige, 2002) och det vore olyckligt med en splittring av kontrollverksamheten vilket skulle leda till en förvirring på marknaden. Hur går vi vidare? Idag finns en dominant aktör, Swedish Meats som hanterar den största delen av slakten och förädlingen. Utvecklingen har gått framåt och idag finns det sedan v 43 flera produkter som konsumentpackats så att de kan nå även de butiker som inte är KRAV-auktoriserade. Denna ökade tillgänglighet kommer att gynna konsumenterna och leda till en ökad försäljning. Men det viktigaste idag är att komma till rätta med det överskott som finns på allt för många delar av slaktkroppen och som säljs som konventionellt kött. Charktillverkningen måste komma igång och om man som stor aktör inte vågar släppa nitriten är det bättre att utnyttja samma koncept som Änglamark. Swedish Meats är ett stort företag med stora resurser, men också med långa beslutsvägar och en stor tröghet till att anpassa sig till nya marknadsbehov. Produktutveckling är dock en avgörande faktor för ekoköttets framtid. Här är det gynnsamt för mindre aktörer att starta upp KRAV-märkt chark och profilera sig med produkter av hög kvalitet. Kvaliteten får aldrig ifrågasättas då produkterna bör avsättas på marknader där kvalitet och smak är avgörande för köpet och inte ett lågt pris. För att få förädlingsindustrin att våga ta steget behövs en eldsjäl som kan ge en knuff, då de verkar tveksamma att starta själva. I längden behövs dock fungerande produktionskedjor där var och en tjänar på affären och har en motivation till att utveckla sina produkter. En svårighet att nå marknaden kan vara att de stora handelskedjorna blir allt starkare och mer centralt styrda. Detta kräver att produkterna finns i vissa kvantiteter och är tillgängliga året runt. Ett sätt att lösa detta är att mindre aktörer kan samverka och därigenom bli konkurrenskraftiga på marknaden, såsom skett inom äggbranschen. Eftersom det finns ett större intresse och flera inom industrin och förädlingen som anmält sig till KRAV-kontrollen under 2002, finns det stora förhoppningar att detta stimulerar till att möta nya marknader med nya produkter. Samtidigt är det viktigt att ute i butik utbilda och motivera personalen att välja miljöriktiga alternativ. Det ska finnas konsumentmaterial t.ex. infobroschyrer för den intresserade köparen att få i butik. Tydlig märkning och skyltning vid de ekologiska varorna är viktigt samt att ha fler konsumentaktiviteter i butikerna. Stimulans som dubbel bonus till kund vid köp av ekologiska varor är en bra idé som COOP kommer att prova. Även upplysning till konsument om miljönyttan vid eko-inköp omräknat till inbesparade bekämpningsmedel, frisläppta hönor mm kan vara en tydlig signal till ökat miljömedvetande. En annan mycket viktig punkt är att fortsätta arbeta med utbildning och information till beslutsfattare i kommuner och företag. Fler politiska mål om Ekologiskt Marknadscentrum 23

24 ökad användning av ekologiska livsmedel i offentliga sektorn behövs. För att kunna uppnå en balans på köttsidan med avseende på att hela djurkroppen måste säljas som ekologiskt kött, finns det en stor potentiell marknad för framdelskött i storhushåll. Här gäller det att ha ett produkturval som överensstämmer med önskemålen, vilket inte Scan Foods hittills lyckats med. Framför allt skall färs, strimlat och tärnat kött finnas i lämpliga förpackningar. Det finns även stora möjligheter att utveckla färdigmat till både butiker och storhushåll. De allra minst attraktiva produkterna samt slaktavfall skulle kunna användas i katt- och hundmatstillverkningen. Ett KRAV-godkänt blött djurfoder i burk, skulle vara intressant för marknaden. Övriga kanaler såsom Internethandel typ Aarstiderne i Danmark kan vara ett annat alternativ. Intresse finns redan på danska sidan att komma över sundet, vilket kan stimulera även svenska aktörer. Dock krävs det samarbete mellan flera producenter t.ex. i en producentring för att kunna stå för en jämn kvalitet och leverans under hela året. Dessutom är det en stor fördel att jobba i ett tätbefolkat område som Malmö, för att få ner logistikkostnaden. Leveranser till landsbygden kunde kanske ske via lantbrevbärarna. Många möjligheter finns det är bara brist på fantasi som sätter gränserna. Med fler aktörer som når nya marknader och konsumenter, är det dock viktigt att vi är tydliga med vår målsättning, minskad miljöpåverkan och en god djuromsorg. Vi måste skapa förtroende för ekologiska produkter med många mervärden, i kombination med hög kvalitet och smak. 24 Ekologiskt Marknadscentrum