Vårdnadshavarnas viktiga roll Sundsvall.

Transkript

1 Vårdnadshavarnas viktiga roll Sundsvall

2 Vi lämnar till skolan det käraste vi har Föräldern/vårdnadshavaren är involverad i skolan i ca 13 år per barn Barnet träder in i ett sammanhang som föräldern inte kan kontrollera Föräldern granskas i sin förmåga Föräldern har en enda skyldighet att barnet ska komma till skolan

3

4 Terminologin är juridisk Förälder = barnets biologiska mamma och pappa eller den som tagit på sig föräldraskapet genom adoption. En förälder som inte har vårdnaden om ett barn har inte samma skyldigheter och rättigheter som den som har vårdnaden. Skolan ska dock informera föräldrar om det övergripande. Vårdnadshavare är den som har det juridiska ansvaret för barnet, dess omsorg, trygghet, goda fostran samt tillsyn. Föräldrabalken ger vårdnadshavaren rätt och skyldighet att bestämma om den minderåriges personliga angelägenheter. Vårdnaden om ett barn består till dess barnet fyller arton eller dessförinnan ingår äktenskap. Skolan ska samarbeta med och informera vårdnadshavare.

5 Uppdraget i Lgr 11 (s.4) Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen

6 Föräldrar och elevers lärande Föräldrars höga förväntningar på och kommunikation om barnets skolarbete har positiva effekter på lärandet (Hattie, 2014) Samverkan och samstämmighet skolaföräldrar ger också positiva effekter (Jeynes, 2012, Skolverket, 2014)

7 Krånglig relation enligt forskning (Pihlgren, 2017, Lind & Lind-Munter, 2005, Andersson, 2003) Relationen mellan vårdnadshavare och skola beror av vårdnadshavarens social position Föräldrar med utländsk bakgrund får mindre information om elevens kunskapsläge Föräldrar till elever med problem upplever mötena som negativa och att problemen sopas under mattan Lärare tenderar att möta föräldrar med utbildning och samma språk på ett annat sätt än de som saknar sådana resurser (Dahlstedt, 2017) I utvecklingssamtalet Föräldrarna vill kunna vara förberedda (även om alla inte använder möjligheten) De har ofta svårt att förstå lärarens dokumentation Vid elevledda utvecklingssamtal förbättras relationen

8 Föräldrar i skolan historiskt Föräldrar bjuds in till samverkan först på 1970-talet Från åhörardagar via kvartssamtal till utvecklingssamtal och IUP

9 Dagens skollag 2010:800 Föräldern: Ska informeras om barnets utveckling Ska delta vid åtgärdsprogram Ska ges möjlighet till samråd och inflytande om utbildning Ska inbjudas att delta i skolans kvalitetsarbete Kan anmäla skolan till Skolinspektionen och stämma skolan

10 Du och din kollega är klasslärare respektive fritidshemspedagog för Emma och hennes lillebror Artur, vars mamma och pappa befinner sig i en uppslitande vårdnadstvist. Emma säger inte så mycket i skolan och arbetar på som hon brukar, men Artur gråter och bråkar en hel del med andra barn, i synnerhet på fritidshemmet. Barnens mamma menar att Artur är rädd för sin våldsamma pappa och menar att varken skola eller fritids ska lämna ut information till pappan. Pappan söker upp fritidspedagogen och ber att någon från fritids ska ställa upp och skriva ett intyg som visar att han är en ansvarsfull pappa. Han brister ut i gråt under samtalet och menar att mamman ljuger. Hur agerar ni gentemot Emma och Artur? Hur agerar ni gentemot föräldrarna? På vilket sätt kan juridiken vara ett stöd? Vilka andra åtgärder kan behöva vidtas?

11 Föräldrarna som arbetsmiljörisk Föräldrars rätt uppfattas som förhandlingsmöjligheter och påtryckningsmöjligheter The MeWe generation Kairos Future Skolan som serviceinrättning snarare än myndighet Möjlighet att välja, flytta och överklaga uppfattas som ett stort ansvar Medias bevakning och försämrade resultat oroar Välutbildade och informerade föräldrar tar reda på information Förlegade arbetsformer för föräldrasamverkan som byggdes upp under 1970-talet Avsaknad av gemensamma förhållningssätt i skolorna, av tydliga förväntningar och av rollfördelning

12 Du arbetar som lärare vid en skola med en mycket heterogen föräldragrupp. I gruppen finns både resursstarka föräldrarna som bevakar kvaliteten och har synpunkter på undervisningen. Där finns också föräldrar utan samma möjlighet att påverka sitt barns skolgång och som istället är rädda för att skolan ska klaga på deras barn, eller på dem som föräldrar, och därför undviker att i onödan ha kontakt med skolan. Föräldramötena präglas av att föräldrarna ofta har helt olika syn på skolan och sin egen roll. Det är dags för föräldramöte igen. Hur ska du och arbetslaget arrangera föräldramötet för att allas behov ska bli tillgodosedda och allas röster ska höras? Vilka fallgropar bör ni undvika?

13 Etik i föräldrasamverkan Utvecklingssamtalet och andra möten som riskabla samtal Det privata och det offentliga möts Ett institutionaliserat personligt samtal (Lindh & Lindh-Munter, 2005) Att synas för det man vill ska synas (Inger Nordheden) Vem ska välja elevens framtid eleven, föräldern, läraren? (Irisdotter Aldenmy, 2017)

14 Du har kallat Mirjam och hennes föräldrar till utvecklingssamtal. Efter den första inledande informationen, som rör Mirjams läsande och skrivande, vänder sig plötsligt pappa Anders till mamma Sonja och utbrister: Men du lyckas ju aldrig få henne att läsa läxorna så det är ju knappast så märkligt att hon inte kan stava ordentligt! Mamma Sonja drar in andan och replikerar ilsket Men du ska väl knappast ha åsikter om det, du är ju aldrig hemma och tar knappast något ansvar för läxläsning eller något annat. Inte ens gympapåsen lämnade du ju med henne, trots att jag la fram den innan jag gick!. Mirjam tittar oroligt från den ena till den andra. Hur ska du agera?

15 Lärarens särskilda ansvar För relationen För samtalsagendan För roller För ett salutogent synsätt Föräldern som partikulär och läraren som universell

16 Partnerskap eller isärhållande? Partnerskap Samgående, gränsupplösning mellan rollerna Isärhållande Skolan och hemmet som olika uppfostringsarenor: hemmet som trygghet, skolan som offentlig miljö. Konstruktivt avstånd med tydliga roller. Roller, förväntningar, spelregler, arenor, rättigheter och skyldigheter klargörs.

17 Diskutera Hur har ni lagt upp arbetet? Partnerskap eller isärhållande?

18 Lars Eriksons forskning Lärare till yngre elever utvecklar lättare goda kontakter Erfarna lärare upplever kontakterna lättare Lärare som har goda kontakter har tre strategier: De ser föräldern som intresserad och ansvarstagande De skapar och stödjer många tillfällen till öppen kommunikation mellan lärare förälder elev De sätter barnet i centrum för sin relation med barnet

19 Forum för samråd förebygger Föräldraråd Fika med rektorn Föräldramöten Workshops Sokratiska samtal Fyrahörnsövningar Inbjudna gäster och föreläsare Temaredovisningar med eleverna Kommunikationskanaler Utvecklingssamtalen

20 Det här brevet kommer hem till dig som förälder: Hej! Jag vill med detta brev tala om att den här veckan har varit en ren katastrof. Elever lyssnar inte på vad jag säger. Det ska räcka med att jag säger till En gång. Inte tio. Det måste bli ett slut på dessa respektlösa beteenden. Det finns vissa allmänna regler som skolan har och det är regler som inte skall diskuteras. Förra gången vi skulle ha fredagsfika var det mycket jobbigt. Den ena efter den andra skulle gå till affären, TROTS att det är förbjudet. Eleverna började en efter en att ringa hem under lektionstid för att jag skulle säga till föräldrarna att det var okej att de gick till affären. Det sägs att andra lärare släpper iväg elever till affären på fredagar. HELT FEL! Ingen annan lärare släpper iväg sina elever till affären UTAN ett intyg från föräldrarna. Det är intyg hemifrån som gäller. Var snäll och tala med ditt barn hemma! Det är för ditt barns skull jag skriver detta. För att jag bryr mig. Med vänlig hälsning Annika. Hur ska du som förälder agera? Hur bör skolans rektor agera? Vad skulle läraren kunna utveckla till en annan gång?

21 Tydliga förväntningar Enas på enheten om en gemensam linje och håll den! Bygg gemensamma inre strukturer inifrånstyrning Pedagogiskt tolkningsföreträde Vad föräldern kan förvänta sig av skolan Vad skolan förväntar sig av föräldern Inifrånstyrning eller utifrånstyrning?

22 Du är fritidslärare och deltar i ett utvecklingssamtal med Calle och hans föräldrar. Samtalet leds av din kollega Ann-Christine, som är Calles mellanstadielärare. Du och Ann-Christine är relativt nya som kollegor och har bara arbetat tillsammans i klassen någon månad. Under samtalet blir du mer och mer illa till mods. Du tycker att Ann-Christine lägger alltför stort fokus vid Calles störande uppträdande i skolan och att hon snarare bedömer Calles egenskaper än ger information om hans kunskapsutveckling. Dessutom delar du inte Ann- Christines bedömning. Visserligen är Calle livlig men han är uppfinningsrik, social och ofta en tillgång i aktiviteter och projekt på fritidsklubben. Han är lite av en besserwisser och bjäbbar ofta emot och tycker saker och ting är tråkiga, vilket han deklarerar högt, rakt ut i klassrummet. Eller hur Calle? säger Ann-Christine och Calle tittar under lugg och ler snett. Hans föräldrar säger ingenting. På vilket sätt ska du som kollega och Calles fritidslärare agera? På vilket sätt bör Calles föräldrar agera?

23 Diskutera Vilka forum har ni för samverkan redan nu? Hur förmedlar ni tydliga förväntningar? Är verksamheten inifrånstyrd eller utifrånstyrd?

24 Utvecklingssamtalets tre syften De ska ge information till vårdnadshavarna om elevens resultat och fortsatta lärande. De ska vara planeringsunderlag för beslut om och planläggning av elevens fortsatta lärande. De ska utveckla elevens förmåga att själv bedöma sina resultat, det vill säga fungera som ett medel för att lära.

25 Utvecklingssamtalet som samverkansmotor Vårdnadshavares förståelse för samtalens roll och sin funktion i samtalen Förståelig skriftlig dokumentation För- och efterarbetet Två delar i samtalet: Information Lärarlett, elevlett eller arenasamtal Målskrivande Lärarens kompetens Systematisk kvalitetsutveckling av samtalen

26 Diskutera Hur använder ni utvecklingssamtalet för att bygga samverkan och tillit?

27 Problematiska möten (Fröman, 2017) Odla en samverkanskultur Bygg inifrånstyrning Var vaksam på hur ni beskriver föräldrarna, beskrivningen styr bemötandet

28 I mötet Var uppmärksam på kroppsspråket (Fröman, 2017) Inled med förväntningar agenda Lyssna aktivt Se upp för riskfylld metakommunikation Fråga efter vad föräldern upplever som viktigt Reglera telefonkontakterna! Inse att du som lärare har mest makt och ta ansvaret för det (Anderberg, 2017) Öva din relationskompetens Granska dina egna reaktioner i olika sammanhang

29 Mångkulturella sammanhang Vikten av kollegial reflektion granska inåt Problematisera det egna förhållningssättet (Dahlstedt, 2017) Världen består inte av enhetliga kulturer. Världen är skitig och består av ett myller av gråzoner (Hylland Eriksen, 1999) Våga se sprickorna och få skit under naglarna (Dahlstedt, 2017)

30 Yousif är född i Sverige men hans föräldrar har sina rötter i ett land i mellanöstern. Förutom Yousif finns i familjen ytterligare tre barn. Yousif är äldst. Föräldrarna är skilda sedan ett år tillbaka men det är inte något som barnen vet om. Officiellt är pappan i hemlandet för att jobba. Yousif mår inte alls bra i skolan. Han bråkar med de flesta vuxna och är då och ganska våldsam vilket även tar sig fysiska uttryck. Läraren talar ofta med mamman om hur Yousif uppträder i skolan. Han måste helt enkelt ändra sitt beteende, menar läraren, eftersom Yousif nu går miste om en massa kunskaper som behövs inför de nationella proven i sjätte klass. Mamman reagerar med uppgivenhet och menar att hon inte längre klarar att ensam ta hand om alla barnen. Hon är för tillfället är sjukskriven på grund av något hon uppfattar som konsekvenser av att pappan flyttat tillbaka till hemlandet. När läraren på tu man hand senare frågar mamman om Yousif och hans syskon är medvetna om att föräldrarna faktiskt är skilda, svarar mamman att de enligt hennes sätt att se är alldeles för små för att kunna förstå och att hon därför valt att inte berätta sanningen för sina barn. Hur bör läraren gå vidare?

31 Olika nivåer Individnivå - Hur kan vi förstå den enskilde förälderns svårigheter eller attityder? Gruppnivå - Vad händer i kommunikationen och samspelet mellan läraren och föräldern? Organisatorisk nivå - Synliggörs några organisatoriska problem. Hade situationen kunnat förebyggas?

32 Bejaka mångfalden (Nordheden, 2017) Lära av föräldrarna (temaarbeten mm) Använda de olika kulturerna i arbetet, nå föräldrarna via barnen (exempel ladugården, sagor från hela världen) Hembesök Mat från hela världen, från hela Sverige

33 Den existentiella aspekten av läraryrket Lärare är beroende av att känna sig bekräftade när de gör ett bra jobb med att nå fram till föräldrarna. Det är den existentiella aspekten av läraryrket som gör det mycket smärtsamt att inte känna sig värdefull. Som privatpersoner har vi olika erfarenheter av att bli avvisade och olika strategier för att hantera det. När dessa aktiveras förlorar vi lätt vår professionalism. (Jensen och Jensen 2014)

34

35 Böcker: Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2015). Fritidshemmet och skolan det gemensamma uppdraget. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (2010). Sokratiska samtal i undervisningen. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (red) (2013). Demokratiska arbetsformer. Värdegrundsarbetet i skolan. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Fritidshemmets mål och resultat. Lund: Studentlitteratur. Pihlgren, Ann S. (2017). Föräldrasamverkan att bygga tillit. Lund: Studentlitteratur. UTGIVNING 2017: * Förskolans undervisningsmiljöer * Forskningsartiklar på Pihlgren, Ann. S. (2013). Planning for Thinking and Cognitive Development of Students. Pihlgren, Ann S. (2014). Complementary education in classrooms and afterschool programs Pihlgren, Ann. S. (2015). Enhancing Teachers Understanding of How to Develop Students Thinking. Pihlgren, A. S. (2016). Teaching Environments in Preeschool.