Samarbete med. FÖRÄLDRAR i förskola och skola

Transkript

1 Samarbete med FÖRÄLDRAR i förskola och skola

2 Myndigheten för skolutveckling har ett regeringsuppdrag att stödja och inspirera utvecklingen av arbetet med att öka både det vardagliga och det formaliserade inflytandet för föräldrar i förskola och skola. Inom uppdraget om förstärkta satsningar i mångfaldsområden är samarbete skola föräldrar ett av de prioriterade områdena. att tidigt kroka arm med föräldrar, det har idag många förskolor och skolor förstått är viktigt inte bara för att skapa goda relationer mellan förskola, skola och hem, utan också för att ge stöd i barnens lärande. Men har det alltid varit så? Föräldrar som resurs, säger vi men vad menas egentligen? I Sverige har vi egentligen inte någon längre tradition av att arbeta nära föräldrar. Snarare har motsatsen varit ett faktum. Att hålla föräldrarna lite på avstånd har tidigare, ett par decennier tillbaka, bottnat i en rädsla för att välutbildade föräldrar skulle ta för sig alltför mycket och att eleverna därför inte gavs lika möjligheter till en likvärdig skola. Ökat inflytande Men idag ser diskussionerna annorlunda ut, föräldrarna ses som en självklar del av skolans arbete. Ökat inflytande för föräldrar, lokala styrelser, brukarråd, föräldraråd och idag en ökad valfrihet att välja förskola och skola, gör att det vi idag brukar kalla partnerskap mellan förskola, skola och föräldrar har kommit för att stanna. Olika forskare hävdar föräldrarnas betydelse för att barnen ska nå resultat i skolan. I en studie som OECD genomförde i tolv länder visade det sig att en av de viktigaste uppgifterna för skolan var att hålla föräldrar informerade och involverade. Man kan säga att vi har förflyttat frågan om föräldrar är viktiga för sina barns lärande och framgångar i skolan till snarare frågan om hur skolpersonal och föräldrar kan få igång ett samarbete som gynnar deras barns lärande. I utbildningsdepartementets rapport Vardags-in-flytande (Ds ) framkommer att diskussionen om det kollektiva inflytandet i skolan till stor del handlat om hur formen för inflytande ska se ut. Man borde fokusera mer på innehållet, vilka frågor som tas upp och vad de olika grupperna (föräldrarna och skolan) tycker är angeläget att behandla gemensamt. Verksamheterna ser olika ut, har olika behov och har kommit olika långt i sitt arbete med inflytandefrågor. Det bör därför beslutas lokalt på förskolan eller i skolan hur inflytandet ska utformas både när det gäller det individuella inflytande och det kollektiva. Det kan däremot inte lämnas öppet om man vill arbeta med inflytande. (Ur Ds )

3 Samarbete, förskola, skola och föräldrar IndIvId Individuella utvecklingsplaner Utvecklingssamtal Barn/elev-dokumentation Åtgärdsprogram Dialog Bemötande Förhållningssätt Inbjudande klimat Tillitsfulla relationer Formell InFormell Föräldramöten Vecko-/månadsbrev IT-baserad info Föräldraråd/brukarråd Lokala styrelser Utflykter, föräldramiddagar, cafémöten Studiecirklar med föräldrar Föräldrar som stöd i barns lärande grupp

4 dialog på många sätt På individnivå och den formella sidan finns utvecklingssamtalet liksom de individuella utvecklingsplanerna (IUP). En aktuell studie om individuella utvecklingsplaner visar att dessa verkar vara en ny och viktig väg i att utveckla samarbetet med föräldrar. Via utvecklingsplanerna kan föräldrar få en djupare kunskap om skolans mål och arbetssätt och på det sättet hitta olika sätt att stödja sitt barns lärande. På gruppnivå finns föräldramötena möten som många gånger lätt kan bli ett traditionellt informationsmöte från lärare till förälder. Men många förskolor och skolor är idag på gång med att hitta nya former för dessa träffar, där dialogen mellan skolpersonal och föräldrar sätts i centrum. Här tas initiativ, inte minst i mångfaldsområden, där man försöker hitta inbjudande former att skapa kontakt och dialog med föräldrar studiecirkelverksamhet, utflykter, knytis, caféverksamhet. Föräldrar stöd i lärandet Flera skolor är på väg i ett utvecklingsarbete där föräldrar på olika sätt engageras i barns lärande, t ex Familjematematik där läraren bjuder in föräldrar och barn för att leka matematik med ett speciellt utformat stödmaterial. Föräldrar kan också bjudas in för att medverka med sina kunskaper kring de olika teman som barnen arbetar med eller det skapas en dialog mellan föräldrar och lärare via de läxor som barnen får med sig hem. Läxor som går ut på att barnen intervjuar sina föräldrar kring olika teman. Föräldrar kan också bjudas in till pedagogiska aftnar, där lärare presenterar vilka specifika kompetenser som olika ämnen ska utveckla, samtidigt som elever medverkar och berättar för föräldrar hur de arbetar för att nå dit. Det informella samarbetet har stor betydelse för både lärare och förälder. Något som är självklart i förskolan men som inte faller sig lika lätt i grundskolan. I de högre årskurserna blir lärarna fler och kontakterna med skolan blir ofta mer sporadiska, för att sedan i gymnasiet alltmer tunnas ut i takt med att barnet blir självständigare, tar större ansvar och till slut blir myndigt. Lärare i år 1 3 upplever i något högre grad än lärare i år 4 6 och 7 9, att den kontakt man har med föräldrar är stimulerande i lärararbetet och viktig för att anpassa undervisningen och möta elevens behov.* Var tionde lärare svarar att man gjort hembesök hos föräldrar det senaste läsåret.* * Ur enkät till 1500 slumpvis utvalda lärare, Lars Erikson, Örebro universitet, Myndigheten för skolutveckling 2007.

5 Förhållningssätt en röd tråd genom allt Ett gott samarbete mellan förskola, skola och föräldrar handlar till stora delar om att skolpersonalen har ett positivt förhållningssätt till föräldrar. Att det skapas ett förtroendefullt klimat mellan lärare och föräldrar. Tillit helt enkelt. Tilliten hänger också ihop med hur barnet trivs i skolan och hur föräldrar och lärare tillsammans kan lösa de olika problem som kan uppstå. Föräldrar brist eller resurs? Rent generellt kan man uttrycka att det finns två förhållningssätt från skolans sida. Går det bra för barnet i skolan, då brukar föräldrasamarbetet fungera bra. Skolan tar åt sig äran och alla är nöjda. Men när barnet hamnar i olika svårigheter i sitt lärande eller med jämnåriga då blir ofta budskapet att det är fel på barnet och föräldrarna. Föräldrar till barn i svårigheter har uttryckt att de inte känner att de blir lyssnade till, att de inte möts med respekt de ses som brister istället för resurser för sitt barn. Om man som förälder känner att skolan inte ordentligt lyssnar höjs samtalstonen och någon riktig dialog infinner sig inte. Den viktiga tilliten till varandra får sig en knäck och skola och föräldrar drar åt olika håll, vilket gör det svårt för barnet. Skolan kan lätt hamna i ett överläge i förhållande till föräldrar någon ger sig ut för att kunna och veta mera och någon som vet mindre och är behövande. Det är viktigt att samlas kring en diskussion om förhållningssätt. Hur ser vi på föräldrar på vår skola? Hur pratar vi om dem i personalrummet? Vilka förväntningar har vi på dem? Ser vi föräldrar enbart utifrån ett bristtänkande och inte med sina självklara resurser? Hur förhåller vi oss när barnet är i svårigheter? Kan vi lätt ringa hem till föräldrar och prata innan problemet växer sig stort? Har vi föräldrarna med oss känner de tillit till vår skola? Tilliten till skolan En fallstudie av Skolverket kallad Vad gör det för skillnad vad skolan gör? visar att den skola som lyckas få föräldrarnas tillit och där lärarna tidigt har samarbetat med föräldrarna, når bättre resultat, i jämförelse med de skolor där lärarna klagade på föräldrarna och hade ett uttalat bristtänkande. Här handlar det inte om föräldrarnas utbildningsbakgrund, snarare om lärarnas förhållningssätt till föräldrar. Föräldrarna såg t ex att lärarna gjorde allt för deras barn, anordnande läxhjälp, hade bra kontakt med eleverna, hörde alltid av sig om något gick på tok etc. Detta gav goda spiraler om barnen känner att föräldrarna inte talar illa om deras skola och deras lärare, skapar det också goda förväntningar på skolan hos barnen.

6 Att lära av varandra Att kunna komma in i personalrummet och säga att jag har kört fast i samarbetet med ett barns förälder och då få någon som lyssnar och som kan ge stöd det gör onekligen arbetet som lärare lättare och mindre ensamt. Att kunna fråga Hur gör du i en sådan här situation? och också kunna svara Jag har prövat det här och det har fungerat rätt så bra. För att få till stånd ett sådant lärande klimat krävs öppenhet och generositet gentemot varandra. rektorns roll avgörande I ett antal intervjuer med lärare, som lyckats skapa förtroendefulla relationer till föräldrar, framgår att det inte alltid är helt enkelt att skapa ett lärande kring dessa frågor om inte skolledningen initierar sådana samtal. Jantelagen finns som på många andra arbetsplatser. Här kan inte nog betonas skolledningens avgörande roll för att skapa en gemensam plattform kring förskolans och skolans föräldrasamarbete. När jag kom hit som rektor hade skolan ett ganska dåligt rykte och många elever lämnade den för andra skolor. Jag har därför jobbat intensivt med vårt förhållningssätt. Vi samlar all personal, 130 stycken, en kväll i månaden med föreläsningar och diskussioner om olika saker en tid vi kompenserar för. Man inser som skolledning att våra kunder väljer med fötterna, passar det inte det de får hos oss, väljer de bort oss. Det handlar om hur vi bemöter våra föräldrar och våra barn, att vi möter dem på ett sätt som gör att de känner sig respekterade och lyssnade till. Det är vi professionella som har ansvar för relationen, det ansvaret kan vi inte lägga på föräldrarna. Det är vi som ska bjuda upp till det här relationsskapandet. rektor, 6-9 skola Man behöver hitta andra former, för det handlar om att kommunicera och bygga en bra relation med föräldrarna, som man kan behöva den dag när någonting händer i skolan, eller om det krisar med eleven lite senare. Har man den där goda relationen så att man direkt kan börja jobba ihop och är överens om att man vill samma sak är det ju mycket enklare. rektor, 1-9 skola En av fyra lärare tycker inte att de känner till hur de andra arbetslagen på skolan arbetar med föräldrakontakter.* Fyra av fem lärare instämmer i påståendet att man tillsammans i arbetslaget planerar uppläggningen av föräldramöten en majoritet av lärarna anser också att man stödjer varandra i arbetet med föräldrakontakterna.* * Ur enkät till 1500 lärare, Örebro universitet/myndigheten för skolutveckling 2007.

7 Insatser på gång Myndigheten för skolutveckling arbetar med olika insatser för att utveckla samarbetet mellan förskola, skola och föräldrar. Myndigheten har initierat en kartläggning, en enkät, till 1500 slumpvis utvalda lärare. En intervjustudie i tre skolor har också genomförts för att få en djupare kunskap om hur samarbetet mellan föräldrar och skolpersonal kan utvecklas. De båda studierna sker i samarbete med Örebro universitet. En genomgång av slumpvis utvalda kvalitetsgranskningar visar att samarbetet skola föräldrar inte närmare ges något utrymme i kommuners kvalitetsredovisningar. Myndigheten vill därför utveckla några perspektiv och kriterier som kan vara värdefulla att närmare granska i samband med skolans eget kvalitetsarbete. Många föräldrar som flytt till Sverige har svårt att få information om svenskt skolsystem, eftersom mycket lite av det material som finns på svenska är översatt till olika språk. Det är viktig information som alla föräldrar måste få tillgång till och som myndigheten håller på att utveckla. Ett stödmaterial i form av en forskningsantologi kommer att publiceras hösten 2007 och uppdraget avslutas med konferens och några mötesplatser för att knyta samman skolor i nätverk. Om insatser från Myndigheten för skolutveckling kan du bland annat läsa om på myndighetens webbplats På påståendet om jag som lärare skulle vilja ha en mycket bättre kontakt med vissa föräldrar svarar en majoritet av lärarna, 60 procent att man önskar sig en mycket bättre kontakt.* På frågan om kolleger ofta hamnar i problematiska situationer i sina kontakter med föräldrar, svarar var femte lärare att det stämmer ganska bra (17%) eller stämmer mycket bra (3%).* Lärare med kort lärarerfarenhet instämmer mer än de med längre erfarenhet att kontakten med föräldrarna upplevs som krävande, stressande * På påståendet om jag som lärare upplever den kontakt jag har med föräldrarna som stressande i mitt lärarbete svarar 20% att det stämmer ganska bra och 3% mycket bra.* * Ur enkät till 1500 lärare. Örebro universitet/myndigheten för skolutveckling 2007.

8 De tidigare traditionella föräldramötena har vi slutat med. Arbetslaget var rustat till tänderna. Hela skolan var mörk och tom förutom att det lyste i ett av fönstren där föräldramötet var. Och tre föräldrar kommer. Det sände bland annat fel signaler till föräldrarna vad är det här för skola som jag har valt till mina barn, med så här lite engagemang. Nu har vi sedan flera år gemensamma teman på hela skolan och då har vi gjort temaredovisning en kväll. Då är skolan öppen, alla arbetslag är där, det lyser i alla fönster, det är full aktivitet. Alla föräldrar kommer, för deras barn ska visa upp någonting och då passar man också på att ha lite annan information. Skolan lever på ett annat sätt, det rör sig, man möter grannar i korridoren. REKTOR A xelsson & Häggström, Stockholm I ngse & Co a b, ll : M onica Johansson, t ryck : i t ext: A gneta Nilsson, f orm : 8