FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004
|
|
- Mats Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras. Tidigare nyhetsbrev, liksom information om forskarna i forskarnätverket, finns på hemsidan Detta nionde nyhetsbrev innehåller följande: Information om deltagarna i nätverket för pelletsforskare Information från forskarnätverksträffen under SVEBIOs årsmöte i Stockholm Information om projektet SLUP, SLU och pelletsindustrin i samverkan Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU Hållbar produktion av biobränslebaserade energiprodukter i sågverksindustrin Anna Vidlund, KTH (licentiatavhandling)
2 FORSKARNÄTVERK FÖR PELLETSFORSKARE April 2004 Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Eva Andersson, Värmeteknik och Maskinlära, Chalmers, Energieffektiv framställning av förädlade biobränsle i kombinat med massabruk. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Christoffer Boman, christoffer.boman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. David Eskilsson, david.eskilsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Karin Granström, karin.granstrom@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av sågspån. Leif Gustavsson, leif.gustavsson@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Bekväm pelletsvärme i villa. Annette Henning, ahe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@sh.slu.se, Bioenergi, SLU, Påverkan av råvaruegenskaper på pelletskvalitet
3 Linda Johansson, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar (PM10) vid småskalig förbränning av biobränslen. Åsa Karlsson, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@energisystemsverige.se Energisystem Sverige AB, Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Klaus Lorenz, klo@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Lars Martinsson, lars.martinsson@sp.se, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Olika parametrars betydelse för förbränning och emissioner. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusterings inverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Maria Olsson, maria.olsson@chemeng.chalmers.se, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol.
4 Henrik Persson, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Christofer Rhén, Skogsteknologi, SLU, Förbrännings- och pelleteringsprocess för stamveds-, GROT- och barkpellets. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@ibp.vxu.se, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Torkning av pelletsråvara. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, Arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Anna Vidlund, anna.vidlund@ket.kth.se, Energiprocesser, KTH, Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@sh.slu.se, Skogshushållning, SLU, Optimering av pelletsdistribution. Variationer inom träråvaran och deras påverkan på kvaliteten. Henrik Wiinikka, henrik@etcpitea.se, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Inst för ingenjörsvetenskap, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Slaggbildning och askhalt från pellets av olika kvalitet. Emissioner från småskalig pelletseldning. Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.
5 Forskarnätverksträff Under SVEBIOs årsmöte och pelletskonferens på Operaterrassen i Stockholm anordnades en informell forskarnätverksträff. Tretton intresserade forskare på pelletsområdet deltog i nätverksträffen och presenterade tidigare och pågående forskningsprojekt och resultat. Johan Vinterbäck, Skogshushållning, SLU och Maria Olsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers Johan inledde med att sammanfatta det arbete som pågår med att sammanställa all europeisk pelletsforskning och alla forskare i en databas (baserat på den presentation av arbetet som hölls på European Pellets Conference i Wels ). Pelletforskning bedrivs i nästan alla europeiska länder idag. Detta arbete genomförs för att göra forskningsresultat bättre tillgängliga för mindre och medelstora företag i EU samt för att underlätta kontakter och informationsspridning forskargrupper emellan. Hittills har bidrag till databasen lämnats in från Italien, Bulgarien, Sverige, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Österrike, Tyskland och även mindre bidrag från Kroatien och Frankrike. Denna information kan vara ett bra underlag för ett ökat forskningssamarbete, exempelvis vid EU-ansökningar. Maria sammanfattade sin presentation av den svenska forskningen, det svenska forskarnätverket, samt presentade de mer än 20 svenska forskargrupper och 60 forskare som redan finns representerade i databasen. Alla svenska forskare inbjuds att delta i databasen genom att kontakta maria.olsson@chemeng.chalmers.se. Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU, hakan.orberg@btk.slu.se På SLU i Umeå studeras problematiska bränslen. Där finns en försöksanläggning för produktion av pellets och briketter och även förbränningen av dessa studeras. Främst har rörflen, en energigröda som är mycket problematisk att pelletera studerats. Även pelletering av gallringsvirke har studerats tillsammans med en finsk partner. Vid användning av gallringsvirke för pellets är det främst förbränningen som är problematisk. Det finns ett stort behov av forskning på problematiska bränslen och förbränning av dessa. Detta är även av mycket stort intresse för många utvecklingsländer. Nu startas ett nytt stort projekt, SLUP, tillsammans med pelletindustrin.
6 Marcus Öhman, ETCP, Umeå Universitet, Marcus presenterade den forskning han bedriver på Umeå Universitet tillsammans med bland andra Christoffer Boman, Anders Nordin och Dan Boström. På ETPC bedrivs sedan lång tid omfattande forskning på högtemperaturkemi och förbränningsrelaterade frågor. Forskningen inriktas på biomassaförbränning och förgasning och omfattar många pelletsrelaterade projekt. De frågor som främst studeras är slaggbildning och metoder för att förhindra detta, termokemisk karakterisering, emissionsminimering samt partikelkarakterisering. Förutom de mer tillämpade projekten bedrivs även grundläggande processkemisk forskning för att öka förståelsen för de viktiga molekylära processer som sker vid förbränning och förgasning av biobränslen. Raida Jirjis, Bioenergi, SLU, Tidigare forskning på SLU i Uppsala har handlat om egenskaper hos råmaterialet, hur dessa påverkar pelletkvaliteten samt hur de ändras från råvara till slutprodukt. Vid SLU, Uppsala undersöktes kvalitetsparametrar vid pelletering av alternativa råmaterial såsom bark och GROT (Päivi Lehtikangas). I ett samarbeta mellan Marcus Öhman på ETC i Piteå och Johan Vinterbäck på SLU studerades råvarans egenskaper och hur den påverkar pelletskvaliteten. Projektet behandlade dels pelletering och effekten av trädart (tall resp. gran), stamdiameter och lagring på pelletskvaliteten (i huvudsak hållfasthet). Dels insamlades data vid två olika pelletfabriker angående råvarans och produktens egenskaper samt processparametrar. Den ena fabriken använde sågspån från gran och den andra från tall. En enkätundersökning gjordes även angående säsongsvariationer i råvarans egenskaper, processparametrar och pelletkvalitet under ett års kommersiell produktion vid 12 fabriker. Från projektet kunde man dra slutsatsen att både råvaruegenskaper och processparametrar påverkar pelletskvaliteten. Christofer Rhén, Skogsteknologi, SLU, christofer.rhen@ssko.slu.se Christofer karakteriserar nya material för pelletproduktion. Samtidigt studeras även pelleteringsprocessen och förbränningsprocessen. Forskningen sker bland annat i samarbete med Marcus Öhman på Umeå Universitet. Försök görs att koppla förbränningsegenskaperna tillbaka till råmaterialet. De råmaterial som främst studeras är stamved, bark och hyggesrester av gran. Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, eliana.alvarez@ivl.se Eliana är arbetsmiljöingenjör och arbetar på forskningsinstitutet IVL i en arbetsmiljögrupp med 10 anställda. Tidigare har IVL kartlagt arbetsmiljön vid hantering av träbränsle och flis, träpellets, olivkross och halm samt vid tillverkning av träpellets för energiproduktion. Undersökningarna beskriver inte bara problem i arbetsmiljön utan ger också förslag till åtgärder. Pelletforskningens fokus ligger på tillverkningen av träpellets och de arbetsförhållande gällande bland annat säkerhet och hälsorisker som uppstår från mottagning av råvaran till färdig pellets. En IVL studie av arbetsmiljön vid tillverkning av träpellets visade bl a att arbete i råvaru- och träpelletslager och vid halvautomatiserade säckfyllningstationer kan ge hög exponering för trädamm. Halter av terpener i pelletstillverkningslokalen till fabriker som saknar torkning av sågspån och kutterspån, kan vara förhållandevis höga. Erfarenheten är att det inte är ovanligt att man glömmer bort arbetsmiljön när man introducerar nya och miljöanpassade bränslen. Med de studier som gjort, vill forskargruppen dels peka på vilka arbetsmiljörisker som finns med de nya bränslena, dels vilka åtgärder som krävs för att minska riskerna. Ovannämnda undersökningar finns rapporterade på
7 Jeppe Bjerg, FORCE Technology, Danmark, FORCE Technology är ett teknologiskt serviceinstitut där ett stort arbete genomförs på pelletsområdet. Bland annat stöds standardiseringsprocessen och en kvalitetssäkring av pellets. Vidare utvecklas metoder för att undersöka asksmältning och recept för i vilka proportioner olika råmaterial bör blandas för att få bra askegenskaper. Förbränning och förgasning av olika biobränslen studeras liksom modellering för styrning av förbränningsanläggningar. Krushna Mahapatra, Ekoteknik, Mitthögskolan, krushna.mahapatra@mh.se Krushnas arbete inriktas på att studera hur nya teknologier sprids och accepteras på marknaden. Marknadsutvecklingen har hittills varit ganska långsam, trots att systemet är billigt. En preliminär studie pekat på några av orsakerna. Vedeldare byter gärna till pellets, medan oljeeldare tycker att det är komplicerat, att det tar tid och plats, är krångligt att köpa och att det blir problem ifall något inte fungerar som det ska. Det finns ingen bytesrätt ifall det inte fungerar som det var tänkt, ett garantisystem vore därför bra. Många konsumenter väntar och ser ifall ett nytt system verkar fungerar bra innan de själva köper det. Nöjda kunder är därför bra försäljare samtidigt som missnöjda kunder sprider ett dåligt rykte. Mer marknadsföring behövs. Krushna kommer att genomföra en enkät gällande vilka problem som finns för kunder och producenter. Johan Vinterbäck, Skogshushållning, SLU, johan.vinterback@sh.slu.se Johan gör systemstudier inom området förädlade biobränslen. Tidigare har han deltagit i och lett EU-projektet INDEBIF (an Integrated European Market for Densified Biomass Fuels). För tillfället bedriver Johan ingen forskning på pelletsområdet, men sysslar med ett marknadsutvecklingsprojekt för ett större svenskt skogsbolag. Katja Hagström, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, katja.hagstrom@orebroll.se Katja har studerat exponeringen för trädamm och monoterpener vid pelletproduktion på sex olika företag. Hur halterna av trädamm förändras över tiden har också undersökts med hjälp av en DataRAM. Vid mätningen med DataRAM kunde det bland annat ses att trädammhalterna stiger dramatiskt vid rengöring av utrustningen med högtrycksluft. Nu startas ett nytt stort projekt på tre olika företag. Mätningar av trädamm, monoterpener, flyktiga organiska komponenter, kväveoxider, aldehyder, kolmonoxid och hartssyror ska utföras i luft. Jämförelser ska göras mellan expositionen för monoterpener och hartssyror via hud och biomarkörer i urinen för dessa två ämnen. Vid mätningen av hudexponering för partiklar kommer nya metoder att testas. De anställda ska även undersökas via hälsokontroller, lungfunktionsmätning, nässköljning, blodprov för att studera allergiförekomst, utandningskondensat, enkät samt hudstatus. Fredrik Wikström, Ingenjörsvetenskap, Karlstad Universitet, fredrik.wikstrom@kau.se Fredriks forskning inriktar sig på att bevara lagret av näring i skogen. Detta görs genom att studera hur stor del av näringsinnehållet som finns i olika bränslefraktioner. En stor del av näringsinnehåll finns i barken. Det är därför viktigt att koncentrera barken i energisystemet så att det blir möjligt att återföra näringen till skogen. Det är därför inte heller lämpligt att blanda bark med andra bränslen så att askan blir förorenad.
8 Anna Vidlund, Energiprocesser, KTH, Anna har precis skrivit färdigt sin licentiatavhandling. Hon har studerat energieffektivitet i sågverksindustrin, möjligheterna till interna energibesparingar, fjärrvärmeproduktion, elproduktion eller pelletproduktion. Generellt finns det stora möjligheter för besparingar, ca 3 TWh biobränsle. Exempelvis kan restvärme användas för fjärrvärme och överbliven värme från torkning av sågspån till pelletproduktion kan användas för att torka träet vid sågverkets virkesproduktion med god energieffektivitet. Knut Bernotat, Industriell Ekonomi, KTH Knut har studerat energibehovet i samhället. Mycket forskning görs på tillgången på pellets och annan energi, men ingen på behovet. Forskningen inriktas därför på att studera hur mycket energi som behövs i olika regioner och inom olika sektorer. Det finns många typer av skogsbiobränslen att använda. I villor passar pellets bäst medan närvärmecentraler kan använda både pellets och träflis. Storskaliga förbränningsanläggningar kan använda hyggesrester och kommer antagligen att göra det i större utsträckning i framtiden i och med att priserna på pellets går upp. Ett annat viktigt område är att försöka minska energianvändningen istället för att sälja så mycket energi som möjligt. Detta kan exempelvis göras genom förbättrad isolering. Maria Olsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, maria.olsson@chemeng.chalmers.se Aktuell forskning har inriktats på de olika förbränningsstegen vid eldning av pellets; antändning, tidig flameldning, sen flameldning, slocknande och glödning. Vid laboratorieeldning av ett fåtal pellets i dragskåp visade det sig att emissionerna från de olika stegen skiljde sig markant. Tidig och sen flameldning är mycket effektiv och ger, liksom glödeldning, låga emissioner. Vid antändning och slocknande blir emissionerna högre och proportionerna av ämnen i röken mycket olika. Vid slocknande finns de högsta koncentrationerna av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid konstruktion av förbränningsutrustningar är det viktigt att tänka på att en hög effekt ofta ger lägre emissioner, liksom att försöka undvika onödiga av och påslagningar samt underhålleldning. Sven Risberg, Energimyndigheten, sven.risberg@stem.se Sven deltog i delar av nätverksträffen och gav information om Energimyndighetens syn på den svenska pelletsforskningen. Forskningen måste i framtiden i större utsträckning kunna omvandlas till innovationer och direkt användbar kunskap. Det finns en klyfta mellan grundforskning och marknadsutveckling som är viktig att överbrygga. Detta kan ske genom att företag tidigt involveras i innovationsprocessen.
9 SLUP. SLU och Pelletsindustrin i samverkan. Ett projekt för forskning kring produktion av pellets för energiändamål. Projektet initierats och finansieras av SLU/BTK och Pelletsindustrin i samverkan med Energimyndigheten, EU Mål Södra skogsläneregionen, Länsstyrelserna i Y, AC samt BD län, Sollefteå Kommun samt Kempestiftelserna. Projektet startade och pågår i 3 år.i projektet samverkar forskare från SLU, Luleå tekniska Universitet och Energidalen med Pelletsindustrin i gemensamma arbetsgrupper. Huvudsyftet med projektet är att: 1. Finna mätmetoder inom NIR-tekniken för att optimera råvaruflöden i produktionen. Att utveckla tillämpningar av NIR-spektroskopi i kombination med multivariat databehandling för råvarubedömning, processkontroll och kvalitetskontroll inom pelletsindustrin. Vidare att utveckla tekniken för processtyrning. Delmål: Att med NIR-analys visa/bekräfta möjligheterna att off-line mäta råvarans fuktighet, askhalt samt kemisk sammansättning genom uttag av prover på inkommande råvaror. Att med NIR-analys on-line i pilotanläggning lösa olika delproblem vid introduktion av NIRteknik i pelletsproduktion och därmed stödja en introduktion av on-line mätningar i produktionsmiljö. Att genom NIR-analys on-line i produktionsmiljö följa pelleteringsprocessen för maximal produktionsövervakning, identifiera hur råvarukvalitén sammanhänger med när processen går bra/dåligt samt att bedöma potentialen för att också styra pelleteringsprocessen. Att NIR on-line finns installerad i pelletsfabrikerna i produktionen för processövervakning samt att arbetet med processtyrning inletts. 2. Studera kemiska processer vid lagring av pellets vid industri och hos förbrukare. Projektet syftar till att studera inverkan av råvarukvalité, produktionsparametrar samt lagringsförhållanden på risken för varmgång och luktproblem vid lagring av pellets. Vidare att utifrån erhållna resultat föreslå och testa tekniska lösningar för att undvika kvalitetsförändringar.
10 3. Studera grundläggande mekanismer för pelleteringens fysikaliska och kemiska processer. Projektet syftar till att undersöka hur vedråvaran kemiska egenskaper och fukthalt samverkar med pelletteringsprocessens huvudparametrar: tryck, temperatur, tid och malgrad för att uppnå hög kapacitet, låg energiförbrukning samt god pelletskvalitet. Av speciellt intresse är att studera hur råvarans kemiska sammansättning påverkas av lagringstiden och hur dessa 4. Optimering av befintlig och ny pelleteringsteknik Projektet syftar till att skapa en kunskapsgrund som medger en positiv utveckling för industrier som utnyttjar dagens foderpelletsteknologi och även medverka till att ny teknologi som primärt är fokuserad på energimarknaden utvecklas. 5. Karakterisering av pelletsråvaror Målet med studierna är att dels öka kunskapen om granråvarans variation i kemisk och energimässig aspekt vid användning som energiråvara, och dels analysera hur olika beståndsdelar i granråvaran påverkar pelletteringsprocessen samt undersöka hur det går att mäta/styra råvarukvaliteten med NIR. 6. Nya pelletsråvaror/mixar Målsättningen är att utvärdera nya biobränsleråvaror för förädling separat eller i blandning för att uppnå goda kvalitetsegenskaper vad gäller pellets/brikett-kvalitet samt goda askbildningsegenskaper och låga emissionsnivåer vid förbränning. 7. System och logistik för ökad bioenergiförädling till pellets i norra Sverige. Att bidra till uthålligt ökad sysselsättning i Norrland inom bioenergisektorn genom att identifiera de lönsammaste användningsområdena och försörjningskedjorna för skogsenergi, industribiprodukter, åkerenergi och sorterat brännbart avfall till förädling till pellets 8. Ökning av livslängden för kritiska komponenter i produktionsutrustning för pelletstillverkning Målsättningen för projektet är att förlänga den begränsade livslängden för vissa komponenter i produktionsutrustning för träpelletstillverkning. Detta åstadkommes genom en fördjupad analys av förekommande orsaker till den begränsade livslängden för komponenterna, åtföljt av en översyn av materialvalet i dessa komponenter och testning av komponenterna. Mer information ges av Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU, hakan.orberg@btk.slu.se.
11 Hållbar produktion av biobränslebaserade energiprodukter i sågverksindustrin Sustainable production of bio-energy products in the sawmill industry Licentiate Thesis, Anna Vidlund, KTH, 2004 En av dagens stora utmaningar är strävan efter ett långsiktigt hållbart energisystem. Biobränslen spelar i detta arbete en viktig roll, då det är ett förnybart bränsle som vi, med befintlig teknik, kan utnyttja för att ersätta en betydande mängd fossila bränslen. I Sverige täcker biobränslen ca 16% av vår nationella energianvändning och ytterligare outnyttjade resurser kan hämtas från skogen i form av avverkningsrester. För att uppnå en omställning till ett förnybart energisystem måste dock de alternativa energiresurserna utnyttjas rationellt. All produktion och användning av biobränslebaserade energiprodukter bör därför ske på ett effektivt och hållbart sätt. Sågverksindustrin är en viktig aktör på biobränslemarknaden eftersom dess biprodukter består av bl a spån, bark och flis. En del av biprodukterna säljs som fiberråvaror till massaindustrin och spånskiveindustrin, medan bränslefraktioner används internt inom sågverksindustrin samt säljs till t ex värmeverk. Virkestorkning medför att sågverk har en relativt konstant värmeanvändning över året, vilket resulterar i goda förutsättningar för integrering med bl a fjärrvärme, kraftvärme och torkning av biobränsle. Dessutom innebär den ökade efterfrågan på biobränslen på marknaden ett ekonomiskt incitament för sågverksindustrin att se över sin energianvändning. Licentiatavhandlingen Sustainable production of bio-energy products in the sawmill industry behandlar den tekniska och ekonomiska potentialen för en mer effektiv användning och förädling av biobränslen inom sågverksindustrin samt dess miljörelaterade konsekvenser. Olika effektiviseringsåtgärder analyseras såsom intern värmeväxling, rökgaskondensering, integrering med fjärrvärmenät för spillvärmeförsäljning, integrering av biobränsletorkning samt kraftvärmedrift. Studien visar att sågverk på ett rationellt sätt kan producera och sälja en blandning av biobränslebaserade produkter såsom värme, oförädlat bränsle, pellets och elektricitet. De studerade åtgärderna visas ha god lönsamhet. Dessutom kan både de globala utsläppen av CO 2 samt de lokala utsläppen av organiska ämnen minskas tack vare de energieffektiviserande insatserna. Om de föreslagna åtgärderna implementeras fullt ut i den svenska sågverksindustrin kan enligt studien ca 1 TWh biobränsle sparas årligen genom interna åtgärder. Dessutom kan 0.5 TWh spillvärme utnyttjas som fjärvärme genom integrering med fjärrvärmenätet och 0.8 TWh grön el produceras i kraftvärmedrift årligen. Studien visar även att ca 20% mer pellets kan produceras från en begränsad mängd biomassa i en integrerad produktionsprocess jämfört med en fristående. Om 10 TWh pellets i framtiden produceras på svenska sågverk istället för i fristående anläggningar kan alltså ytterligare 2 TWh biobränsle sparas årligen. Anna Vidlund anna.vidlund@ket.kth.se Kemiteknik/Energiprocesser tel: KTH fax:
FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004
FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev
Läs merNYHETSBREV Nr 2 2011. Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström
NYHETSBREV Nr 2 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Årsmötet 2011... 2 Nätverksträff... 2 Doktorandtjänst... 4 Forskning... 4 Produktionsteknisk plattform för
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003
FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från
Läs merNYHETSBREV Nr 2 2007
NYHETSBREV Nr 2 2007 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida... 2 Forskningsresultat... 2 Monitoring results of a combined pellet and solar heating system... 2 Annual co-emissions of combined
Läs merNäPFo. Nr 1 2006. Innehåll. Inledning
NäPFo Nätverket för Pelletsforskare Innehåll NYHETSBREV Nr 1 2006 Inledning...1 Styrgruppen...2 SVEBIOs pelletsdagar 2006...2 Forskningspresentationer...3 Lars Wadsö...3 Roger Renström...3 Sven Risberg
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2010
NYHETSBREV Nr 1 2010 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Anslag... 2 Kunskapssammanställning för arbetsmiljöverket... 2 Forskning... 2 Disputation - Improving
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005
FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005 Inom EnergyCentre.Info/Pellets har spridningen av forskningsresultat ökats, bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras.
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta sker dels forskare emellan,
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merPELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav
PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2008
NYHETSBREV Nr 1 2008 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 Jonas Höglund... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Disputationer... 2 Yrkesmässig exponering vid produktion av träpellets i Sverige... 2 Fuel pellet production
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merNYHETSBREV Innehåll Inledning Styrgruppen Namn Telefonnummer E-postadress
NYHETSBREV Nr 2 2006 Innehåll Inledning...1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida...2 NäPFo:s logga...2 SVEBIOs pelletsdagar 2007...2 Disputationer under 2006...2 Maria Olsson...2 Tomas Persson...2 Frank Fiedler...3
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta sker dels forskare emellan,
Läs merVäxthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion
RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood
Läs merEn utlokaliserad energiproduktion
1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola
Läs merKritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
Läs merSmåskaliga Pelleterings system På Export
Småskaliga Pelleterings system På Export Mikael Wallin Export av teknik och know how Från Sverige ut i världen Innovatörer och tillverkare av småskalig Pellets Producerande Utrustning Vår idé Från högar
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2005
1 (12) NYHETSBREV Nr 1 2005 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 2 SVEBIOs pelletsdagar 2006. 2 Wood Fuel Pellets: Sawdust Drying in the Energy System av Magnus Ståhl. 3 Disputationer under 2005... 4
Läs merSol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik
Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten
Läs merPelletsplattformen 2007-2010 (2011)
Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process
Läs merFörbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Läs merBasprogram 2008-2011 Systemteknik
Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta
Läs merPelletplattformen II,
Bättre totalekonomi för pelletstillverkningen Pelletplattformen II, 2013-2016 Michael Finell, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU, Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, Umeå Pelletsförbundets
Läs merINFO från projektet 04
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merBioEnergi Kombinatet i Härjedalen
BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en
Läs merPellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem
Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem Lennart Gustavsson and Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merBiobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Läs merInblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi
Läs merGöran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merGoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016
GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas
Läs merBioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merSyfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.
Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.
Läs merBioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merEnergiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet Vänersamarbetet - referensgrupp sjöfart och transportinfrastruktur 2/3 2012 Ingemar Gunnarsson
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merBasprogram 2012-2015 Systemteknik
Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet
Läs merInnehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme
Innehåll Solvärme En mogen teknik med potential för nya marknader Dr Chris Bales Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna Styrelsemedlem svenska solenergiföreningen Bakgrund Marknadsläget
Läs merBioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merProduktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik
Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar
Läs merNaturskyddsföreningen 2014-04-24
Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion
Läs merKurspaketet Värmesystem
Värmesystem Kurspaketet Värmesystem Hur förser vi våra byggnader med värme och hur effektivt används den? Hur kan vi minska energianvändningen i byggnader? Hur produceras, uppgraderas och utnyttjas biobränslen
Läs merStrategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme
Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion
Läs merOptimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand
Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå
Läs merDelrapport 8. Bioenergigårdar
Delrapport 8. Bioenergigårdar Brikettering av rörflen med kolvpress. Jan 2011 Projektledare Håkan Örberg Bakgrund Transport och hantering av fasta biobränslen kan underlättas genom förädling av biobränslen
Läs merSlamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)
Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP) Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, Umeå 2017-01-25 michael.finell@slu.se ;
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merOptimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor
Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström
Läs merLantbruk och landsbygd
Lantbruk och landsbygd En dag om Framtidens Lantbruk 18 oktober 2011 Richard Ferguson Cecilia Waldenström Gruppmedlemmar Cecilia Waldenström, Institutionen för Stad och Land Richard Ferguson, Institutionen
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Läs merVattenfall Värme Uppsala
Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs merBiogas från många bioråvaror
Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merBränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter
Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion
Läs merEnergisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius
Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merProgram och hålltider
Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser
Läs merNeova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB
Neova/Vapo Syntetdiesel 18.11.2008 Stefan Östlund Neova AB Råsjö Torv (Hudiksvall), grundat 1982 och SÅBI (Jönköping), grundat 1964 I bioenergibranchen sedan 70 talet Råsjö Torv + SÅBI = Neova 2006 Ägare
Läs merBio2G Biogas genom förgasning
Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med
Läs merMöjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merFörnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018
Förnybarhetsdirektivet 2020 2030 påverkan på biobränslen på svensk marknad Julia Hansson, Mathias Gustavsson IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018 Förnybarhetsdirektivet II del av större paket November
Läs merENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,
Läs merBiobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merBiobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017
Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är
Läs merFalu Energi & Vatten
Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs merett nytt steg i energiforskningen
ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen
Läs merErfarenheter från Sverige. Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB
Erfarenheter från Sverige Focus på effketopptimering i ett stadsdelsperspektiv 2015-02-03 Anders Rönneblad Cementa AB Traditionell passiv värmelagring Energibesparingarna mellan 0-12 % (köpt energi) för
Läs merBioenergi. En hållbar kraftkälla.
Bioenergi. En hållbar kraftkälla. Energins naturliga kretslopp Inom Skellefteå Kraft finns det en stark övertygelse om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i den svenska energiproduktionen i framtiden.
Läs merBioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis
23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets
Läs merJämförelse med uppsatta mål
2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi
Läs merINFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007
BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 140 Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen Under de
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme
Läs merWP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING
WP2 INVERKAN AV PELLETSKVALITET OCH LAGRINGSADDITIV PÅ FÖRBRÄNNING PETER SUNDBERG, SWECO PELS Workshop Älvdalen 18-19 september Syfte 2 Att undersöka vilken inverkan tillåtna variationer för densitet och
Läs merSågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet
Sågspånets malningsgrad inverkan på pelletskvalitet The degree of sawdust grinding influence on pellet quality Michael Finell, Gunnar Kalén, Markus Segerström och Carina Jonsson Pelletplattformen II Rapport
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Läs merVÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR
VÄRMECENTRALER FLEXIBLA BIOENERGILÖSNINGAR 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar dagens och framtidens bioenergilösningar. Genom
Läs merLars Göran Harrysson
Lars Göran Harrysson Till största delen av yrkeslivet arbetat med bioenergi med koppling till skog och sågverk. Skogsägare Djur och natur är ett stort intresse Inför det nya året! Hur började det? Vad
Läs mer