NYHETSBREV Innehåll Inledning Styrgruppen Namn Telefonnummer E-postadress
|
|
- Johanna Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NYHETSBREV Nr Innehåll Inledning...1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida...2 NäPFo:s logga...2 SVEBIOs pelletsdagar Disputationer under Maria Olsson...2 Tomas Persson...2 Frank Fiedler...3 STEM-rapport...5 Pellets Nätverksträff för pelletsforskare i EuPRN (The European Pellet Researcher Network)...7 Presentationer från medlemmar under Pellets Nätverkspresentation...8 Medlemmar...8 Inledning Välkomna till årets andra nyhetsbrev för NäPFo - Nätverket för Pelletsforskare i Sverige. Sommarvärmen har släppt sitt grepp och höststormarna anfaller med regn och snö. De flesta har troligen satt igång sina pelletsuppvärmningssystem för vintern. Nätverket som administreras via en styrgrupp, se efterföljande avsnitt för mer information, har haft 2 möten, båda i Göteborg, sedan förra nyhetsbrevet. Redaktör för detta nyhetsbrev är undertecknad men redan nästa nyhetsbrev kommer troligen Katja Hagström att ansvara för då hon är tillbaka efter föräldraledigheten. Kontakta gärna Katja om du har något intressant forskningsresultat eller abstract från din avhandling att bidra med till nästa nyhetsbrev. Bidrag till nyhetsbrevet tas alltid tacksamt emot. I detta nyhetsbrev kan du bland annat läsa om disputationer under 2006 och om nästa forskarnätverksträff som kommer att anordnas i samband med Pellets 2007 (se mer information nedan). Vi hoppas att så många som möjligt kan komma till Örebro i slutet av januari. Trevlig höst/vinter! Magnus Ståhl Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet. Styrgruppen Styrgruppen består av följande personer: Namn Telefonnummer E-postadress Katja Hagström katja.hagstrom@orebroll.se Maria Perzon maria@perzon.org Magnus Ståhl magnus.stahl@kau.se Johan Vinterbäck johan.vinterback@pelletsindustrin.org Styrgruppens nästa möte kommer att äga rum den 8/
2 NäPFo:s hemsida Forskarnätverkets hemsida finns numera på Webbredaktör är Johan Vinterbäck (SVEBIO). NäPFo:s logga Framtagandet av en logotyp för nätverket är inne i sitt slutskede. Överst på sida ett ses en arbetskopia. I denna stund bestäms slutgiltigt vilka färgnyanser som skall till. Logotypen är framtagen av Carina Rhenström (Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet). SVEBIOs pelletsdagar 2007 SVEBIOs och pelletsintressenternas årliga pelletskonferens i Örebro/Laxå, Pellets 07, januari Konferens med studiebesök och forskarnätverks-möte (NäPFo). För mer info: Disputationer under 2006 Maria Olsson Institutionen för Kemi- och Bioteknik, Chalmers Titel: Residential biomass combustion emissions of organic compounds to air from wood pellets and other new alternatives. (Svensk titel: Biobränsleeldning i villa emissioner av organiska ämnen till luft från träpellets och andra nya alternativ) Läs mer i nyhetsbrev nr 1, Tomas Persson Centrum för solenergiforskning, SERC Institutionen för matematik, naturvetenskap och teknik, MNT, Högskolan Dalarna Disputationen är planerad till den 13:e december kl vid KTH Energiteknik. Handledare: Per Lundqvist, KTH Opponent: Simon Furbo, BYG DTU Danmark Titel: Combined solar and pellet heating systems for single-family houses - How to achieve decreased electricity usage, increased system efficiency and increased solar gains Sammanfattning I Sverige finns omkring 0.5 miljoner småhus som enbart värms med direktverkande el och stigande elpriser framtvingar konvertering till andra energikällor som värmepumpar och pelleteldning. Pelleteldning i småhus ökar nu mycket kraftigt men en framtida biobränslebrist är möjlig även i Sverige. Kombinering av pelleteldning med solvärme hjälper till att spara på biobränsleresurserna. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur elvärmda småhus kan konverteras med pellet- och solvärmesystem och hur systemverkningsgrad och solvärmebidrag kan bli så högt som möjligt. Även möjlig reduktion av kolmonoxid emissioner genom att kombinera pelleteldning med solvärme undersöks. Olika systemkoncept med pelletkaminer, pellet pannor samt solvärme har simulerats och jämförts för att finna de mest lovande systemlösningarna. Modifieringar i systemlösningar och reglerstrategier har genomförts för att undersöka hur systemverkningsgrad och solvärmetillskott kan ökas. Två teknologier för att öka solvärmetillskottet som har simulerats är varmvattenberedning med tappvattenautomat (extern plattvärmeväxlare) istället för interna kamflänsrör och användning av cirkulerande varmvatten för uppvärmning av diskmaskin och tvättmaskin via en inbyggd värmeväxlare istället för elvärme (värmedrivna vitvaror).
3 Datormodeller av pelletkaminer (både med och utan vattenmantel), pelletpannor, tappvattenautomater och värmedrivna vitvaror har utvecklats och parametrar till modellerna har identifierats från mätningar på riktiga komponenter och överensstämmelsen mellan mätdata och modell har undersökts. Systemen med pelletkaminer har simulerats i tre olika hustyper där värmeöverföring i dörröppningar mellan olika zoner simulerats i detalj. För övriga simuleringar har en värmelastfil eller en husmodell med en zon använts. Simuleringarna är genomförda för Stockholm och för undersökningen med värmedrivna vitvaror även för Miami, USA. De viktigaste resultaten från studien är den ökade förståelsen av systemdesignens betydelse för funktion och prestanda. Elbesparingen och systemverkningsgrad är kraftigt beroende på systemdesign och reglerstrategi. Stora besparingar i pellet är möjliga genom att kombinera pelleteldning med solvärme. Detta kräver att varmvattenberedning radiatorkretsen är kopplad till den solvärmda ackumulatortanken. Pannan stängs sedan av då solvärmen ensamt täcker energibehovet. Besparingen i elvärme med pelletkaminer är kraftigt beroende av planlösning, system design och reglerstrategi samt brukarnas komfortkrav och beteende. Väl fungerande systemlösningar och reglerstrategier är avgörande för att uppnå hög elbesparing och god komfort med pelletkaminer. De undersökta teknikerna för att öka solvärmetillskottet (tappvattenautomater och värmedrivna vitvaror) ökar solvärmetillskottet men marknadsintroduktionen för värmedrivna vitvaror i småhus är problematisk på grund av relativt dåliga ekonomiska förutsättningar. En marknadsintroduktion i gemensamma tvättstugor eller i varma och soliga klimat är troligare. Tappvattenautomater är ekonomiska, men det är svårt att bryta den dominerande tekniken med interna kamflänsrörvärmeväxlare. Tomas publikationer finns på: Frank Fiedler Solar Energy Research Center (SERC), Dalarna University College Disputationen är planerad till den 19:e december kl. 9:30 på Mälardalens Högskola i Västerås. Titel: Combined solar and pellet heating systems - Studies of energy use and CO emissions. Sammanfattning Due to rising energy prices for fossil fuels and electricity the demand for alternative solutions of heating systems for detached houses is increasing. Combined solar and pellet heating system are an environmental friendly alternative offering reliable heating for low energy costs in future. In this study typical solutions of this system type have bee studied by the help of dynamic simulations with the aim to evaluate their thermal performance, their CO-emissions and their suitability for the installation in houses with limited space for heating systems. For the simulation study four typical system solutions of combined solar and pellet heating systems have been selected, modelled and simulated for one year. Two of the systems comprised a pellet stove, which provides the heat for space heating, and a solar heating system for the domestic hot water production. One stove was an air heating stove, the other one was water mantled stove, which supplies the heat to the building via a radiator system. The other two systems were solar combisystems, one with a store integrated pellet burner, the other one with a separate pellet boiler.
4 The stove systems have the best thermal performance provided the auxiliary electricity is taken into account with an conversion factor of 100% and the boilers and store are not place in the heated area. If the auxiliary electricity is taken into account with a conversion of 40% and/or the systems are placed in the heated area, so that the heat losses can contribute to the space heating, the combisystems need less or a similar amount of auxiliary energy. A seasonal operation of the pellet heaters by using an electrical heater for the auxiliary heat demand in the summer months is reducing primary energy use and CO-emissions significantly. The CO emissions of the systems depend strongly on the characteristics of the specific pellet unit, the control of the pellet unit and the number of starts and stops. The latter is strongly dependent on the way how the heat from the pellet unit is transferred to the building. Modulating combustion power reduces the number of starts and stops and prolongs the operation time. For the most pellet units the lower number of starts and stops reduces the CO emissions. The obtained annual CO emissions represent the dynamic behaviour of the pellet heater and give CO values for the operation of the pellet units under realistic conditions. These values are higher than the values obtained from the standard test methods. From the comparison of the annual emissions with the limit values from Eco-labels can be seen that most pellet heaters would not fulfil the requirements. There is a large potential for system improvements. A proper control of the pellet heater can reduce the CO emissions but also reduces the auxiliary consumption. The heat losses can be dramatically reduced if the pellet heater is dimensioned according to the size of the peak space heating load. An optimisation of the main design parameter of the pellet heater and the heat store can give significant improvements in terms of CO emissions and primary energy use. Automatic combustion control, automatic heat exchanger, burner cleaning and ash removal would ensure constant combustion conditions with high efficiency and low emissions and would probably improve the comfort and acceptance of the customers. The studied systems are suitable for the Nordic market but only partly suitable for houses without boiler room. The main problems are the heat distribution of the stove systems, the physical size of the solar combisystems and high heat losses that can cause overheating. Based on results from earlier research and the results from this study a combined solar and pellet heating system has been designed, built and tested. The system is very compact and is addressing detached houses with no heating room or little space for a heating room. The flexible system concept allows using different types of boilers and the size of the solar system can be easily adapted to the costumer wishes. A prototype of the system with an integrated pellet boiler has been tested and improved during comprehensive lab measurements. It has been shown that it is possible to build a 60x60 cm unit including the pellet boiler, the standby store, the hot water and space heating preparation and the module for the solar collector loop. A second prototype with an external water mantled pellet stove has been installed in a detached house in Borlänge and is since July 2006 in operation. The results from the monitoring will be used to evaluate the system performance and to obtain information about the system behaviour under real conditions. I avhandlingen finns bland annat artikeln i International Journal of Energy Research, accepterad, med titeln Comparison of carbon monoxide emissions and electricity consumption of modulating and non-modulating pellet heating systems. Dessutom ingår en artikel som presenterades på Eurosun konferensen i maj i Glasgow med titeln: Optimization method for solar heating systems in combination with pellet boilers/stoves.
5 STEM-rapport Hur påverkas pelletskvalitet av råvaruegenskaper och tillverkningsprocess? Raida Jirjis(1), Marcus Öhman(2) & Johan Vinterbeck(3) (1)Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för bioenergi, Uppsala, (2) Energitekniskt Centrum i Piteå, Sweden, mohman@etcpitea.se (3)Johan Vinterbäck, SVEBIO, johan.vinterback@svebio.se Sammanfattning av projektresultat Att optimera pelleteringsprocessen och producera pellets med en jämn hög kvalitet är önskvärt av alla aktörer. Pelletskvaliteten kan påverkas av flera faktorer som relaterar till både råvaruegenskaper och tillverkningsprocessen. Målet med detta STEM finansierade projekt var att försöka förtydliga en del av de frågor som råder kring råvarans egenskaper och dess påverkan på pelletskvaliteten. Projektet inkluderade tre delar: Den första delen omfattade ett experimentellt försök där pellets baserade på en väl utvald råvara tillverkades småskaligt. Syftet med denna del var att försöka ta reda på hur olika trädslag, stockdimensioner och lagring av råvara påverkar pelletskvaliteten. Den andra delen bedrevs i samarbete med Energitekniskt Centrum i Piteå och behandlade data från två storskaliga pelletstillverkningar. Syftet med del två var att samla in och analysera data angående råmaterialet egenskaper samt tillverkningsprocesser och bearbeta dem med en multivariat dataanalys (PLS). Målsättningen med denna del var att under en hel säsong försöka klarlägga kvalitetsvariationerna hos de två ingående fabrikerna, SÅBI AB och Luleå Bioenergi AB. Den tredje delen av projektet utgjordes av en enkätundersökning vilken behandlade pelletproducenternas driftserfarenheter över året. Målet med den delen var att studera årstidernas påverkan på pelletskvaliteten. Det spån som användes i försöken kom från tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Var art representerades av två olika diameterklasser vilka klassificerades som grova respektive klena. Spånet från respektive art och diameterstorlek delades in i tre delar. En del, som representerade färskt spån, lufttorkades under rumstemperatur till 12 % fukthalt och frystes därefter ned. De två andra delarna lagrades under fyra respektive åtta månader. Materialet pelleterades sedan i en laboratoriepress. Under pelleteringen uppstod en hel del praktiska problem kring pelleteringsprocessen vilket resulterade i att all råvara ej blev pelleterad. Spån från tall, färskt respektive lagrat under fyra månader, gick att pelletera medan tallspån som lagrats under åtta månader respektive spån från gran, ej gick att pelletera. Kvaliteten på de pellets som producerades utvärderades utifrån råvarans egenskaper och dess olika behandling innan pelletering. När spånet lagrades storskaligt utomhus steg temperaturen efter två veckor till ca 65 C. Efter ytterligare en veckas lagring sjönk temperaturen och stabiliserade sig på ca 60 C. Den initiala fukthalten varierade mellan de två arterna och diameterklasserna. Tallspån innehöll marginellt mer vatten än granspån och var hos båda arter högre i spån från klena träd än grova träd. Fukthalten i spån från grov tall innan lagring var ca 51 % (råvikt) och de klena ca 54 % medan spån från grov och klen gran innehöll 46- respektive 52 % fukt. Efter fyra månaders lagring var fukthalten i samtliga fall reducerad för att sedan efter ytterligare fyra månader ha stigit med ett par procent i jämförelse med när lagringen påbörjades. Generellt var de genomsnittliga substansförlusterna under lagring låga, ca 0,5 % per månad. Det spån som kom från grova dimensioner uppvisade högre substansförluster än spån från klena träd, dock var signifikansen av detta svår att bedöma p.g.a. höga standardavvikelser.
6 Askhalterna var under hela lagringsförsöket låga, 0,20-0,35 % av torrsubstans (TS) och skiljde sig marginellt åt mellan de två barrträdsarterna där gran generellt innehöll något högre askhalter än tall. Medelaskhalten var högre i de klena dimensionerna än i de grova. Askhalten i producerade pellets följde askhalten inom råvaran. De kalorimetriska värmevärdena var i både klen och grov tall högre än i gran. Pellets producerad av färskt spån från klena tallar hade ett kalorimetriskt värmevärde på 20,40 MJ/kg TS medan värdena för de grova var 20,21 MJ/kg TS. Pellets tillverkade av denna råvara hade ett värmevärde på 20,36 respektive 20,47 MJ/kg TS. Halten Klason lignin var i de flesta fall högre i det spån som kom från tall än från gran. Denna skillnad var signifikant i färskt spån från klen tall samt i spån från grov tall som lagrats under fyra månader. Spån från klen gran, som lagrats under fyra månader, innehöll signifikant högre lignin halter än grov gran (31,1 respektive 26,9 % TS). När materialet sedan lagrats under åtta månader var skillnaden endast signifikant mellan klen och grov tall. Klen tall visade då högre lignin halter än grov tall. Bestämningen av halten extraktivämnen utfördes med hjälp av två analysmetoder, etanolsamt acetonextrahering. Etanolextraheringen gav i samtliga fall högre koncentrationer av extraktivämnen än extraheringen med aceton men relationerna mellan olika prov var dock desamma. De ämnen som hos både tall och gran är extraherbara i etanol ökade under lagring och hade efter åtta månaders lagring ökat med 50 % i tall och 80 % i gran, till ca 9 respektive 6 % av torrvikten. Hos tall var ökningen tydligast när spånet kom från klena träd medan den hos gran var tydligare i de grövre dimensionerna. Den producerade pelletsen följde förändringen hos råvaran. Valet av råvara avgör den kemiska kompositionen i pellets. Extraktivämnen och lignin är två komponenter som kan ha betydelse för pelletskvaliteten, speciellt hållfastheten. Dessa ämnen kan dessutom påverkas olika av tid, fukt och temperatur vilket medför att både lagring och variabler inom tillverkningsprocessen kan påverka pelleteringsprocessen och således pelletskvaliteten. Kvaliteten på producerade pellets analyserades genom att mäta dess kompaktdensitet och hållfasthet. Kompaktdensiteten varierade marginellt i samtliga pellets och andelen finfraktion var mindre, d v s högre hållfasthet, när råvaran bestod av lagrat spån från grova träd. För att verifiera den småskaligt producerade pelletsen egenskaper, jämfördes analyserade data med pellets producerade storskaligt. Av de olika parametrarna var askhalten högre i den storskaligt producerade pelletsen än i dem som producerats småskaligt. Skillnaden var tydligast i pellets producerade av gran, där askinnehållet stigit med närmare 50 %. Detta berodde på råvaruhanteringen vid fabrik. Energiinnehållet varierade något och följde innehållet av lignin och extraktivämnen. Det kalorimetriska värmevärdet i pellets från den storskaliga tillverkningen överensstämde med småskaligt tillverkade pellets där råvaran var färsk. De analyserade kvalitetsparametrarna kompaktdensitet och hållfasthet, visar liknande mönster oavsett om pelletsen producerats små- eller storskaligt med en över året relativt konstant kompaktdensitet och en varierande hållfasthet. Skrymdensiteten varierade marginellt mellan olika årstider hos storskaligt producerad gran och tall, en svag ökning kunde antydas under vintermånaderna.
7 Enkätundersökningen med syfte att studera årstidernas inverkan på råvaran och således pelletskvaliteten resulterade i en mycket låg svarsfrekvens och har därmed ej givit något pålitligt resultat. De stora variationerna i egenskaper inom varje råmaterial samt problemen med småskalig pelletering av vissa råmaterial gör det svårt att korrelera variationer i råvarans egenskaper till pelletskvalitet. En generell slutsats som kan dras från de olika delprojekten är dock att såväl råvaruegenskaper som processparametrar har stor betydelse för pelletskvaliteten (hållfasthet, kompaktdensitet och fukthalt). Pellets 2006 Den 30 maj till 1 juni, 2006 anordnades konferensen Pellets nd World Conference on Pellets på Elmia i Jönköping. Konferensen tog emot 64 abstracts vilket är mer än en dubblering jämfört med förra gången (28 stycken 2002). Deltagarantal: 495! 2002 var det 318 deltagare. Konferensens mässdel samlade mer än 100 utställare. Konferensen hade en huvudsession samt en forskningsinriktad parallellsession. Därtill arrangerades ytterligare ett antal parallella pelletsaktiviteter som t.ex. möte mellan europeiska pelletstillverkare och storförbrukare av pellets, svensk-kinesisk session om pellets, session som presenterade resultaten från SLUP-projektet samt nätverksträffen för pelletsforskare. Nästa världspelletskonferens kommer att arrangeras 2009, preliminärt i Göteborg! Nätverksträff för pelletsforskare i EuPRN (The European Pellet Researcher Network) Onsdagen den 31/5 kl hade det europeiska nätverket för pelletsforskare ett upptaktsmöte. Detta är ett projekt som har initierats av styrgruppen och nätverket kommer att drivas av Magnus Ståhl (som höll i mötet tillsammans med Johan Vinterbäck, Svebio) tillsammans med styrgruppen. Under träffen så presenterades idén med ett europeiskt nätverk, med det svenska dito som förebild. En kort presentation av respektive deltagare gjordes och träffen avslutades med en kort diskussion samt insamlande av adresser till de som var intresserade att gå med i nätverket. På mötet deltog ca 30 personer, majoriteten av dessa var forskare och 11 nationaliteter fanns församlade. Nästa nätverksträff är planerad att hållas under World Sustainable Energy Days/Pellets Conference i Wels/Österrike Mer information kommer i nästa nyhetsbrev. Presentation under nätverksmötet i Jönköping, maj-06. Presentationer från medlemmar under Pellets Nätverkets medlemmar var väl representerade på världskonferensen. Många var de medlemmar som presenterade sina arbeten i muntliga presentationer alternativt i posterform. Om man missade detta evenemang och är intresserad av vad som presenterades under konferensen kan man vända sig till Svebios kansli. Där kan man beställa Proceedings från konferensen i tryckt form till en kostnad av 200 kronor.
8 Nätverkspresentation Fredagen den 18/9 befann sig ett 30-tal fransmän på Karlstads universitet, alla var knutna till pelletsbranschen på ett eller annat sätt. I Energikontoret i Värmlands regi anordnades en resa för pelletsintressenter från Frankrike och nämnda fredag höll seminariet Seminar on the use of pellets as a comfortable heating source hus. Johan Vinterbäck, Svebio, pratade om erfarenheter av konvertering från fossila bränslen till biobränslen. Bengt-Erik Löfgren, ÄFAB, pratade om pelletsteknologi, tester på brännare och pannor och talade sig varm för pelletsanvändning. Magnus Ståhl presenterade NäPFo och dess funktion samt informerade om det nybildade europeiska nätverket. Flera av deltagarna satte upp sig på sändlistan för kommande nyhetsbrev för EuPRN och ett par av den anslöt sig till nätverket. Medlemmar NÄTVERKET FÖR PELLETSFORSKARE Oktober 2006 Eliana Alvarez de Davila, eliana.alvarez@ivl.se, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Lovisa Blomqvist, Lovisa.Blomqvist@bioenergi.slu.se, Institutionen för bioenergi, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Uppsala, Markanvändningsalternativ som kan leda till bioenergiproduktion samtidigt som ett öppet/brukat landskap skapas/bevaras. Christoffer Boman, christoffer.boman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. Kåre Eriksson, Kare.Eriksson@vll.se ABCentrum, Yrkes- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Exponeirng för trädamm och hartssyror vid tillverkning av träpellets. David Eskilsson, david.eskilsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Frank Fiedler, ffi@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Kombisolvärmesystem (sol/pellets), test och simulering av pelletsbaserade uppvärmningssystem för småhus. Karin Granström, karin.granstrom@kau.se, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av trä. Leif Gustavsson, leif.gustavsson@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets.
9 Henry Hedman, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Ekonomiska och sociologiska perspektiv på pelletsanvändning. Annette Henning, ahe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@bioenergi.slu.se, Bioenergi, SLU, Råvaruegenskaper och dess betydelse för pelletskvalitet. Linda Johansson, linda.johansson@sp.se, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleförbränning, samt emissioner av t.ex. metan, dioxiner och PAH. Åsa Karlsson, karlsson.asa@home.se Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, jennica.kjallstrand@chalmers.se, Chalmers, Inga pågående projekt. Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@energisystemsverige.se Energisystem Sverige AB, Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Torbjörn Lestander, torbjorn.lestander@btk.slu.se, , Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, On-line karakterisering av råvaran och dess successiva modifiering i pelleteringsprocessen. Klaus Lorenz, klo@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusteringsinverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi.
10 Kerstin Olin, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Maria Perzon (tidigare Olsson), maria@perzon.org Tidigare vid Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Inga pågående projekt. Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Tomas Persson, tpe@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge ( Pellet- och solvärmesystem för småhus. Mina publikationer: Christofer Rhén, christofer.rhen@ssko.slu.se, TallOil, WTC, Klarabergsviadukten 70, D7, SE Stockholm, Biobränsleexpert inom fasta bränslen. Pelletsproduktion, produktionsutveckling, kvalitet samt affärsutveckling. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@vxu.se, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen. Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Torknings- och pelleteringsprocessen vid tillverkning av träbränslepellets från sågspån, pelletskvalitet. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, Yrkes- och miljömedicinksa kliniken, Sundsvalls Sjukhus, Sundsvall Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Anna Vidlund, anna.vidlund@ket.kth.se. Energiprocesser, KTH, Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@svebio.se, SVEBIO, Optimering av pelletsdistribution. Variationer inom träråvaran och deras påverkan på kvaliteten.
11 Henrik Wiinikka, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Förbränningskaraktärisering av pellets (Slaggbildning/Förbränningsförlopp/ Partikelbildning/Emissioner). Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.
NYHETSBREV Nr 2 2007
NYHETSBREV Nr 2 2007 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida... 2 Forskningsresultat... 2 Monitoring results of a combined pellet and solar heating system... 2 Annual co-emissions of combined
Läs merNYHETSBREV Nr 2 2011. Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström
NYHETSBREV Nr 2 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Årsmötet 2011... 2 Nätverksträff... 2 Doktorandtjänst... 4 Forskning... 4 Produktionsteknisk plattform för
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV April 2004
FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2010
NYHETSBREV Nr 1 2010 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Anslag... 2 Kunskapssammanställning för arbetsmiljöverket... 2 Forskning... 2 Disputation - Improving
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004
FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003
FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från
Läs merNäPFo. Nr 1 2006. Innehåll. Inledning
NäPFo Nätverket för Pelletsforskare Innehåll NYHETSBREV Nr 1 2006 Inledning...1 Styrgruppen...2 SVEBIOs pelletsdagar 2006...2 Forskningspresentationer...3 Lars Wadsö...3 Roger Renström...3 Sven Risberg
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2008
NYHETSBREV Nr 1 2008 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 Jonas Höglund... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Disputationer... 2 Yrkesmässig exponering vid produktion av träpellets i Sverige... 2 Fuel pellet production
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2005
1 (12) NYHETSBREV Nr 1 2005 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 2 SVEBIOs pelletsdagar 2006. 2 Wood Fuel Pellets: Sawdust Drying in the Energy System av Magnus Ståhl. 3 Disputationer under 2005... 4
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005
FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005 Inom EnergyCentre.Info/Pellets har spridningen av forskningsresultat ökats, bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras.
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta sker dels forskare emellan,
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merInblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi
Läs merMätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson
Mätning och utvärdering av PM brännaren Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -93- -SE Maj 2007 Abstract The PM-brännaren (pellets burner) have on commission by the company been measured and evaluated
Läs merPELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav
PELS Pelletsutveckling för att möta kommande produkt-, säkerhets- och emissionskrav Pelletsförbundets årsmöte & konferens 2017 Michael Finell, skogens biomaterial och teknologi, SLU, Umeå Projektets övergripande
Läs merOptimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand
Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merIEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme
IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering
Läs merÄr passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merPelletsplattformen 2007-2010 (2011)
Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merLignin i pulverpannor
Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro
Läs merSOLAR LIGHT SOLUTION. Giving you the advantages of sunshine. Ningbo Green Light Energy Technology Co., Ltd.
2017 SOLAR LIGHT SOLUTION Address:No.5,XingYeMiddleRoad,NingboFreeTradeZone,China Tel:+86-574-86812925 Fax:+86-574-86812905 Giving you the advantages of sunshine SalesServiceE-mail:sales@glenergy.cn Tech.ServiceE-mail:service@glenergy.cn
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merLuftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning
Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta sker dels forskare emellan,
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann
Läs merBioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Läs merDVU-HP. Integrerat reversibelt värmepumpsystem
Fläktar Luftbehandlingsaggregat Luftdistributionsprodukter Luftkonditionering Brandsäkerhet Luftridåer och värmeprodukter Tunnelfläktar Integrerat reversibelt värmepumpsystem 2 Integrerat reversibelt värmepumpsystem
Läs merVarför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merFOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253
Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo
Läs merOljeanvändningen har minskat med en tredjedel
EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten
Läs merEnergiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Läs merKartaktärisering av biobränslen
Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov
Läs merBoiler with heatpump / Värmepumpsberedare
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida
Läs merSara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park
Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park Sara Skärhem Martin Jansson Vad är innovation? På Wikipedia hittar man: En innovation är en ny idé, till exempel i form av en produkt, lösning, affärsidé,
Läs merStiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Läs merNYHETSBREV Nr 1-2 2012
NYHETSBREV Nr 1-2 2012 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsidor... 2 Information och konferenser... 2 Fortsatt forskning kring förbränningsegenskaper hos pellets... 2 Nya råvarukällor för
Läs merTechnical description with installation and maintenance instructions
www.euronom.se Technical description with installation and maintenance instructions VPS 300 / 500 BXU 0710-102 EXOTANK VPS 300/500 BXU Technical description Installation and maintenance instructions Installation...2
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merNYHETSBREV Nr 3 2011. Vi önskar er alla en trevlig jul och gott nytt år! Styrelsen genom Katja Hagström
NYHETSBREV Nr 3 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information och konferenser... 2 Nätverksträff den 28 september i Gävle... 2 Pellets 2012... 2 Årsmöte... 2 Referensgruppsmöte
Läs merSolenergi vid Högskolan Dalarna. Frank Fiedler, Björn Persson Ludvika, 29 mars 2017
Solenergi vid Högskolan Dalarna Frank Fiedler, Björn Persson Ludvika, 29 mars 2017 Energiämnet vid Högskolan Dalarna Ca 35 personer engagerade (ca 10 professorer och docenter, 5 doktorer, 15 doktorander,
Läs merIntegrerade system för biooch solvärme
Integrerade system för biooch solvärme Mätuppställning av soloch pelletvärmesystem vid SERC Tomas Persson Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.serc.se Tre
Läs merD-RAIL AB. All Rights Reserved.
2 3 4 5 6 Photo: Svante Fält 7 8 9 ägare ägare /förvaltare huvudman mätning operatör DATA underhållare underhållare 9 The hardware 10 SENSORS: Cutting edge technology designed for minimum maintenance and
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merPellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem
Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem Lennart Gustavsson and Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen
Läs merwww.pianoflygelservice.com
PRESENTERAR KLIMATANLÄGGNING FÖR PIANON OCH FLYGLAR. Varför blir ett piano eller en flygel ostämd? Det kan vara många orsaker, t.ex. hårdhänt bruk, flyttning av instrument, stora skillnader i luftfuktighet
Läs merPelletplattformen II,
Bättre totalekonomi för pelletstillverkningen Pelletplattformen II, 2013-2016 Michael Finell, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU, Institutionen för Skogens Biomaterial och Teknologi, Umeå Pelletsförbundets
Läs merENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL?
ENERGIEFFEKTIVA BYGGNADER EFTER NÄRA NOLL? Magnus Brolin 2017-10-24 Research Institutes of Sweden AoI Energy and Biobased Economy Energieffektiviseringen går framåt! Temperaturkorrigerad energianvändning
Läs merMomento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline
Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals
Läs merASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels
ASES Active Solar Energy Storage Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels 2017-06-21 1 Sweden and cold climate 2 Warm summers 3 Heat and electricity free if produced on the property area. Energy input 150 kwh/m
Läs merSalix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer
Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5
Läs merInnehåll. Solstrålning i Europa. Att tänka på.. Varför solvärme i Sverige? Stor andel av energianvändning till värme
Innehåll Solvärme En mogen teknik med potential för nya marknader Dr Chris Bales Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna Styrelsemedlem svenska solenergiföreningen Bakgrund Marknadsläget
Läs merSkillGuide. Bruksanvisning. Svenska
SkillGuide Bruksanvisning Svenska SkillGuide SkillGuide är en apparat utformad för att ge summativ återkoppling i realtid om hjärt- och lungräddning. www.laerdal.com Medföljande delar SkillGuide och bruksanvisning.
Läs merprocessindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Läs merTOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID
TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.
Läs merOm oss DET PERFEKTA KOMPLEMENTET THE PERFECT COMPLETION 04 EN BINZ ÄR PRECIS SÅ BRA SOM DU FÖRVÄNTAR DIG A BINZ IS JUST AS GOOD AS YOU THINK 05
Om oss Vi på Binz är glada att du är intresserad av vårt support-system för begravningsbilar. Sedan mer än 75 år tillverkar vi specialfordon i Lorch för de flesta olika användningsändamål, och detta enligt
Läs merCOPENHAGEN Environmentally Committed Accountants
THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique
Läs merVätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Läs merPelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot
Pelletering av avverkningsrester Jämförelse mellan färsk och lagrad grot Pelletplattformen II Robert Samuelsson, Gunnar Kalén och Markus Segerström Arbetsrapport 19 2016 Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merInom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
Sida 1(5) Utbildningsplan Energiteknikerprogrammet 120 högskolepoäng Energy Technician Programme 120 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål enligt Högskolelagen (1992:1434), 1 kap. 8 : Utbildning på grundnivå
Läs merINSTALLATION INSTRUCTIONS
INSTALLATION - REEIVER INSTALLATION INSTRUTIONS RT0 RF WIRELESS ROOM THERMOSTAT AND REEIVER MOUNTING OF WALL MOUTING PLATE - Unscrew the screws under the - Pack contains... Installation - Receiver... Mounting
Läs merCountry report: Sweden
Country report: Sweden Anneli Petersson, PhD. Swedish Gas Centre Sweden Statistics for 2006 1.2 TWh produced per year 223 plants 138 municipal sewage treatment plants 60 landfills 3 Industrial wastewater
Läs merRastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM
Rastercell Digital Rastrering Hybridraster, Rastervinkel, Rotation av digitala bilder, AM/FM rastrering Sasan Gooran (VT 2007) Önskat mått * 2* rastertätheten = inläsningsupplösning originalets mått 2
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2010:1 Energianvändning i växthus 2008 Tomat, gurka och prydnadsväxter Energy use in greenhouses 2008, tomato, cucumber and ornamental plants Sammanfattning
Läs merSjälvuppvärmning. Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi nytta för många
Anders Lönnermark, RISE Självuppvärmning Anders Lönnermark 19 September 2018 Research Institutes of Sweden Safety and Transport Safety/Fire Research Med vår kompetensbredd och unika expertis skapar vi
Läs mer12.6 Heat equation, Wave equation
12.6 Heat equation, 12.2-3 Wave equation Eugenia Malinnikova, NTNU September 26, 2017 1 Heat equation in higher dimensions The heat equation in higher dimensions (two or three) is u t ( = c 2 2 ) u x 2
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merLogistik och Bränslekvalitét Disposition
Logistik och Bränslekvalitét Disposition Pågående aktiviteter forest power Vad innehåller GROT Nackdelar med lagrad brun GROT Mätning och ersättning av GROT Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merEnergimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark
w SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum 2016-01-22 Dnr 1 (5) Energimyndighetens titel på projektet svenska Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark Energimyndighetens titel på
Läs merTunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope. Rolf Arndt Cambrex Karlskoga
Tunga metaller / Heavy metals ICH Q3d & Farmakope Rolf Arndt Cambrex Karlskoga Tunga metaller / Heavy metals Rolf Arndt -Quality Assurance Cambrex Karlskoga - Svenska Farmakopekommitten / Working Party
Läs merViktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Läs merOmställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Läs merSol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik
Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten
Läs merNIBE F1245. Energimärkning. Energy labelling. Wärmemengenzählung TIF
NIBE F1245 SE GB DE Energimärkning Energy labelling Wärmemengenzählung LEK TIF 15361 331319 Svenska, Installatörshandbok NIBE F1245 SE Informationsblad Tillverkare NIBE B F12455 1x230V F12458 1x230V F124510
Läs merVad är värmedrivna vitvaror?
Fjärrvärmedrivna vitvaror Tomas Persson Högskolan Dalarna Avdelningen för energi, skog och byggteknik tel:023-77 87 17 tpe@du.se www.du.se www.serc.se Vad är värmedrivna vitvaror? Disk, tvätt och tork-maskiner
Läs merFredrik Nordin, ABB Service Reglerkretsar En underutnyttjad resurs i jakten på ökad produktivitet. ABB April 8, 2016 Slide 1
Fredrik Nordin, ABB Service Reglerkretsar En underutnyttjad resurs i jakten på ökad produktivitet April 8, 2016 Slide 1 Reglerkretsar en underutnyttjad resurs Presentation Styrsystem (800xA) Fältservice
Läs merReglerprinciper för villasystem med pelletkaminer och solvärme. Tomas Persson
Reglerprinciper för villasystem med pelletkaminer och solvärme Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -88- -SE maj 2005 ABSTRACT Systems with water jacket stoves fired by wood pellets can be very
Läs merKan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?
Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,
Läs merSvenska()(Bruksanvisning(för(handdukstork()(1400(x(250(mm(
1 Svenska()(Bruksanvisning(för(handdukstork()(1400(x(250(mm( Läsnogaigenombruksanvisningeninnanproduktenanvänds 6Kontrolleraattduharalladelarenligtpacklistannedan.Kontaktadinåterförsäljareomnågondelär
Läs merKan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?
Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur
Läs merSplit- vs ventilationsaggregat
Split- vs ventilationsaggregat Split- vs ventilation units 2011-07-30 Gällande energibesparingspotential. Existing energy potential Innehåll/Contents 2 Inledning/Introduction... 3 Förutsättningar/Conditions...
Läs merWhat Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance Ali Muthanna, Lunds Universitet, IDA2, EDT621 Abstract Hyper-Threading (HT) is Intel s version of simultaneous multi-threading (SMT). Hyper-Threading
Läs merVärmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande
Läs merEnergieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar. Filip NielseN, 2017
Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar Filip NielseN, 2017 Projektet Projektets namn: Energieffektivisering av framtida klimatsystem för personbilar Energy optimisation of future
Läs merAnvändarhandbok. MHL to HDMI Adapter IM750
Användarhandbok MHL to HDMI Adapter IM750 Innehåll Inledning...3 MHL to HDMI Adapter-översikt...3 Komma igång...4 Smart Connect...4 Uppgradera Smart Connect...4 Använda MHL to HDMI Adapter...5 Ansluta
Läs merDaylight and thermal comfort in a residential passive house
Daylight and thermal comfort in a residential passive house A simulations study based on environmental classification systems Magnus Heier Magnus Österbring Supervisors: Paula Wahlgren, Chalmers Tekniska
Läs merResultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005
Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC-06 23 september 2005 Resultat av utökad första planeringsövning - Tillägg av ytterligare administrativa deklarationer - Variant (av case 4) med
Läs merKurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00. English Version
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 15 August 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling
Läs merSäkrare batterisystem och elektrifierade fordon
Säkrare batterisystem och elektrifierade fordon utveckla kompetens, design och krav för att säkerställa en bred introducering av elektrifierade fordon Projektfakta 2012-03-01 2015-12-01+förlängning FFI
Läs mer