FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005

Transkript

1 FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005 Inom EnergyCentre.Info/Pellets har spridningen av forskningsresultat ökats, bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras. Tidigare nyhetsbrev, liksom information om forskarna i forskarnätverket, finns på hemsidan Detta tionde nyhetsbrev innehåller följande: Information om deltagarna i nätverket för pelletsforskare Information från forskarnätverksträffen under SVEBIOs årsmöte Pellets R&D in Europe a review, Maria Olsson, Chalmers och Johan Vinterbäck, SVEBIO Particulate and gaseous emissions from residential biomass combustion, Christoffer Boman, Energy Technology and Thermal Process Chemistry, Umeå University, christoffer.boman@chem.umu.se Livscykelanalys av villauppvärmning - En studie av fjärrvärme, pelletspanna, oljepanna, elpanna och värmepump, examensarbete, Hans Bengtsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, 2005 KOMMANDE KONFERENSER 3rd Nordic Drying Conference, juni 2005, Karlstad Ytterligare information: SLUP workshop om pelletsproduktion, augusti 2005, Umeå Ytterligare information: 14th European Biomass Conference and Exhibition, oktober 2005, Paris tterligare information: Nordic Bioenergy Conference, oktober 2005, Trondheim Ytterligare information: Pellets 06, SVEBIOs nationella pelletsdagar, 7-8 februari 2006, Helsingborg Ytterligare information kommer att komma på Pellets 2006 och World Bioenergy 2006, 30 maj 1 juni 2006, Jönköping Ytterligare information och call for papers: SLUP konferens 2006 Ytterligare information:

2 FORSKARNÄTVERK FÖR PELLETSFORSKARE Juni 2005 Karin Abrahamsson, Kemi/Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Råmaterialhanteringens inverkan på tillverknings- och produktegenskaper vid träpelletstillverkning. Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Niklas Berge, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Christoffer Boman, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. David Eskilsson, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Karin Granström, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av sågspån. Leif Gustavsson, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för bland annat trädamm och hartssyror samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Bekväm pelletsvärme i villa. Annette Henning, ahe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@sh.slu.se, Bioenergi, SLU, Påverkan av råvaruegenskaper på pelletskvalitet

3 Linda Johansson, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar (PM10) vid småskalig förbränning av biobränslen. Åsa Karlsson, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@t.komforb.se Energikontoret i Örebro län - ÖNET, Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Klaus Lorenz, klo@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@mh.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusterings inverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Maria Olsson, maria.olsson@chemeng.chalmers.se, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Tomas Persson, tpe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, Pellet- och solvärmesystem för småhus, systemsimuleringar med TRNSYS. Christofer Rhén, christofer.rhen@ssko.slu.se, Skogsteknologi, SLU, Förbrännings- och pelleteringsprocess för stamveds-, GROT- och barkpellets.

4 Katarina Rupar-Gadd, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen Jessica Samuelsson, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Torkning av pelletsråvara. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, Arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@svebio.se Pres-to-Blok / Svebio, Systemstudier, pellets logistik, analyser av pelletsmarknad och produktionsprocess. Henrik Wiinikka, henrik@etcpitea.se, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Inst för ingenjörsvetenskap, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Slaggbildning och askhalt från pellets av olika kvalitet. Emissioner från småskalig pelletseldning. Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.

5 Forskarnätverksträff Under SVEBIOs årsmöte och pelletskonferens på Operaterrassen i Stockholm anordnades en informell forskarnätverksträff. Tretton forskare på pelletsområdet deltog i nätverksträffen och presenterade tidigare och pågående forskningsprojekt och resultat. PIR sponsrade forskarnätverket genom att finansiera möteslokalen. Under eftermiddagssessionen av SVEBIO:s konferens presenterade även flera pelletsforskare sina pågående projekt. Marianne Pettersson, SISMAB, marianne.pettersson@sismab.se Marianne inledde med att berätta om den kommande svanenmärkningen för villapellets. Representanter för myndigheter och samhälle har varit engagerade för att se till att märkningen verkligen medför miljöförbättringar. Målen är relativt högt satta och det är inte meningen att alla tillverkare ska kunna uppfylla dem. Kriterierna omfattar allt från råvaror, kvalitet och leverans av färdig pellets till energiåtgång vid torkning och tillverkning. Beslut om märkningen planeras till den 10 juni. Efter det kommer mer information att vara tillgänglig på Roger Renström, Energi och Miljöteknik, Karlstad Universitet, roger.renstrom@kau.se Roger studerar torkning av spån tillsammans med Jonas Berghel och har utvärderat torkning med fluidiserad bädd. De vill kunna styra utkommande fukthalt till ett litet intervall och behöver därför veta hur länge varje partikel uppehåller sig i torken. Detta studeras genom uppehållsförsök med litiumjoner som spårämnen. Håkan Örberg, Biomassateknologi och kemi, SLU, hakan.orberg@btk.slu.se Håkan har just avslutat ett arbete tillsammans med Finska skogsforskningsinstitutet där potentialen för gallringsvirke har studerats. Askhalten för denna pellets är betydligt högre än för träpellets och de lämpar sig bäst för storskalig förbränning. En lagring av gallringsvirket i mer än 18 månader gav ökade problem med sintring av askan. Nästa projekt är att studera brännare som klarar sintringen tillsammans med Luleå Universitet. Ett projekt tillsammans med Skellefteå Kraft pågår även där rörflen och andra råvaror ska pelleteras. Katja Hagström, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, katja.hagstrom@orebroll.se Katja har genomfört en ny fältfas där hon har studerat pelletstillverkning på fyra olika företag. Hon har studerat personburen exponering för 70 personer och gjort stationära mätningar där hon mätt halterna av bland annat trädamm, hartssyror, monoterpener, aldehyder och kolmonoxid. Hon har även genomfört hälsoundersökningar där hon studerat lungfunktion, biomarkörer i urinen samt inflammationsmarkörer i näsa och luftvägar. Ett problem som Katja identifierat är att halterna av inhalerbart damm ofta är över det nya gränsvärde som snart införs. Magnus Ståhl, Energi och Miljöteknik, Karlstad Universitet, magnus.stahl@kau.se Magnus skriver för tillfället på sin licentiatavhandling som han kommer att presentera under hösten. Han är involverad i två forskningsprojekt. Det ena behandlar terpener från torkning och pelletering. Det andra är matematisk modellering för rökgastorken där studier görs av hur mycket temperaturen på rökgaserna ut kan höjas och vad den energin i så fall kan användas till. Exempel kan vara virkestorkning eller fjärrvärme. I framtiden är Magnus intresserad av att installera en pelleteringsmaskin och energieffektivisera hela processen samt hur torkningen påverkar pelletskvaliteten.

6 Sten-Axel Dahlqvist, Biomassateknologi och kemi, SLU, På Biomassateknologi studeras pelleteringsprocessen och vad som påverkar den. Försök görs på en pilotanläggning. Råvarans fukthalt och förbehandling har betydelse, men störst betydelse har det vilken sorts råvara som används. Stora skillnader syns mellan gran och tall och även mellan olika växtplatser. Maria Olsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Aktuell forskning har inriktats på de olika förbränningsstegen vid eldning av havre; antändning, tidig flameldning, sen flameldning, slocknande och glödning. Resultaten har jämförts med resultaten från en studie av träpellets. Generellt sett brinner havre lite sämre än träpellets. Johan Vinterbäck, SVEBIO, och Maria Olsson, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers Johan sammanfattade resultaten av arbetet med att sammanställa europeisk pelletsforskning till en R&D databas. Pelletforskning bedrivs i nästan alla europeiska länder idag och databasen innehåller mer än 110 forskargrupper. De nordiska länderna dominerar pelletsforskningen med Sverige i spetsen. Arbetet genomförs för att göra forskningsresultat bättre tillgängliga för pelletsföretag samt för att underlätta kontakter och informationsspridning forskargrupper emellan. Databasen kommer inom kort att vara tillgänglig på tillsammans med rapporten Pellets R&D in Europe an overview. Johan informerade även om möjligheten för forskare att lägga ut forskningsinformation och publikationer på SVEBIO:s hemsida för att ytterligare öka spridningen. Knut Bernotat (Industriell Ekonomi, KTH), Sven Risberg (Energimyndigheten), Jerry Jochenick, Sinikka Johansson samt Karl-Anders Johansson deltog även under forskarnätverksträffen. Forskningssession Under eftermiddagssessionen av konferensen presenterade även flera pelletsforskare sina pågående projekt. Pelletsforskning och utveckling, Rolf Olsson, Biomassateknologi och kemi, SLU, rolf.olsson@btk.slu.se Rolf är projektledare för SLUP som är ett forskningsprogram för utveckling av pelletsproduktion. Projektet är finansierat av STEM, SLU, PIR, Kempestiftelsen, kommuner, länsstyrelser med flera. Studier sker i laboratorieskala, i pilotskala och i industriförsök. Målet är att optimera pelleteringen genom att studera både traditionella råvaror och alternativa råvaror vad gäller en mängd olika parametrar som exempelvis materialval i pressar, lagring, bränslekvalitet, logistik och processtyrning. Arbetet sker i olika delgrupper med industrirepresentation. Pelleteringsteknik, Rolf Gref, Institutionen för skogsskötsel, SLU, rolf.gref@ssko.slu.se Vedråvaran är komplex och det finns många problem vid pelleteringen. Forskning krävs för att läsa dessa. Stora skillnader finns mellan olika trädslag, färskhet, fraktionsfördelning, densitet, hårdhet och ytstruktur hos vedpartiklarna. Det som påverkar processen mest är råvarans fukthalt. Lagring har mindre påverkan. Hållbarheten är proportionell mot densiteten. Innovationer, Magnus Näslund, Energidalen, magnus.naslund@solleftea.se Magnus har identifierat intressanta pelletstekniker som bör testas genom att leta i internationella patentdatabaser och i sitt eget nätverk. Den mest intressanta tekniken var

7 EcoTre. En tidigare italiensk, numera slovakisk, pelletspress med låg temperatur vid pressningen och med en optimal fukthalt på råvaran vid 20-25%. Kvalitetsmätning NIR on-line, Torbjörn Lestander, Biomassateknologi och kemi, SLU, Mätning med nära infrarött ljus under pelletsprocessen leder till effektivare processtyrning, mindre spill, effektivare resursutnyttjande och hållbarare energiprocess. NIR kan användas för allt ifrån råvarubedömning, processkontroll och kvalitetskontroll. Under processen kan torrhalt, vedslag och spånmognad testas, vilket gör att torkning, presstid och kemi kan styras. I laboratoriet kan partikelstorlek, bulkdensitet, askhalt och energiinnehåll testas. Materialval i pressar, Esa Vuorinen, Materialteknik, Luleå Tekniska Universitet, esa.vuori@ltu.se Vid pelletsproduktion är materialval av stor vikt. Matriser och slagor nöts, medan rullar riskerar lagerhaveri. En hypotes är att det är sand i råvaran som nöter på matrisen. Studerar därför ytor som är hårdare än sand. Nitrerhärdat stål har en hårdhet över sand och gav marginell viktförlust vid nötningsförsök i laboratorieskala. Flyktiga ämnen och hälsa vid produktion, Mehrdad Ashadi, Biomassateknologi och kemi, SLU, mehrdad.arshadi@btk.slu.se Pellets av låg fukthalt tar upp vatten och värms, varpå flyktiga organiska ämnen avges. Oxidation av fettsyror bildar VOC, bland annat aldehyder, vilket är ett luftproblem. Mehrdad har analyserat aldehyder och hartssyror för att bestämma VOCer vid pelletsproduktion och lagring. Högre torktemperatur ger mer aldehyder. Gran innehåller mindre fettsyror och därför bildas en mindre mängd aldehyder. Flyktiga ämnen och hälsa vid produktion, Gunnar Johansson, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, gunnar.johanson@imm.ki.se Urban Svedberg har gjort mätningar på tre fabriker och i tre villor. Efter utvärdering av dessa resultat insågs att höga halter för hexanal bildades vid lagring av pellets. Därför genomfördes exponeringsförsök på friska försökspersoner för hexanal. Hexanal kan orsaka ögonirritation hos människor i nivåer som kan uppstå stationärt vid pelletslagring. Samverkanseffekter och långtidseffekter är okända. Stationärt uppmätta halter av kolmonoxid var mycket höga, medan halterna för aceton och myrsyra var höga. För att jämföra nivåerna med hygieniska gränsvärden behövs personburna exponeringsmätningar. Ren förbränning, Claes Tullin, SP, claes.tullin@sp.se Claes studerar tillsammans med David Eskilsson och Henrik Quicklund förbränningsoptimering i realtid med hjälp av nya gassensorer. Kvalitetsvariationer i förbränningen leder till försämrad verkningsgrad, ökade emissioner och sintring. Fördelar med att installera gassensorer i villapannor är att verkningsgraden förbättras, tillgängligheten förbättras, emissionerna blir lägre, pannan blir oberoende av eldaren och bränslevariationer. Nackdelen är att en sensor är relativt dyr.

8 PELLETS R&D IN EUROPE AN OVERVIEW Olsson, Maria, Lic. Eng.a) & Vinterbäck, Johan, Ph.D. For.b)*) a) Chalmers University of Technology b) Swedish Bioenergy Association Chemical Environmental Science Torsgatan 12 SE Göteborg, SWEDEN SE Stockholm, SWEDEN Tel. +46-(0) Tel. +46-(0) *) Corresponding author A key issue to pellet development and promotion is to collate, and disseminate important research findings. The ALTENER/Pellets for Europe project addressed this issue in a questionnaire survey on past and current R&D (Research & Development) activities in Europe. The information was compiled to form a European R&D register for pellets in common spreadsheet database format. The present status of pellet R&D was analysed, including identification of demand for new research areas. To reach small- and medium sized enterprises, the project worked to establish forums for increased dialogue between R&D institutions and the commercial actors on a regional level, especially concerning technology development issues. These forums also ensure that a continuous dialogue is kept within the R&D community. Different centres for pellet R&D exist in most European countries, but frequently they work in isolation. There are currently more than 110 research groups actively dealing with pellet related issues. The total number of scientists involved is about 200 and the total number of current and past pellet related projects goes beyond 300. The early start of the Nordic countries in pellet R&D, and particularly for Sweden, is today reflected in a large number of research groups and R&D projects in this region. The research performed covers different aspects of pellets, ranging from raw materials and production to combustion and emissions. Suggestions for future R&D areas are presented on a country basis. These cover the whole chain from extension of the raw material bases for pellet production to reduction of particle emissions in small-scale pellet burning and ash recycling. Research institutions represented today are e.g., universities, institutes, private companies and university hospitals. The number of research performers has increased considerably during the last 6-7 years. A Swedish research network, that now comprises more than 60 scientists, was initiated in 2001 as a part of the regional pellet project EnergyCentre.Info. This European R&D project has now developed the bases for a similar network on a European level. The network will ensure that research results are disseminated and put to use by industry, making pellets even better adapted to customer needs. The full report Pellets R&D in Europe an overview and the R&D register will in the future be found at but will meanwhile be found at:

9 UMEÅ UNIVERSITY Energy Technology and Thermal Process Chemistry SE Umeå, Sweden DOCTORAL DISSERTATION Author: Christoffer Boman Title: Particulate and gaseous emissions from residential biomass combustion Abstract Biomass is considered to be a sustainable energy source with significant potentials for replacing electricity and fossil fuels, not at least in the residential sector. However, present wood combustion is a major source of ambient concentrations of hydrocarbons (e.g. VOC and PAH) and particulate matter (PM) and exposure to these pollutants have been associated with adverse health effects. Increased focus on combustion related particulate emissions has been seen concerning the formation, characteristics and implications to human health. Upgraded biomass fuels (e.g. pellets) provide possibilities of more controlled and optimized combustion with less emission of products of incomplete combustion (PIC s). For air quality and health impact assessments, regulatory standards and evaluations concerning residential biomass combustion, there is still a need for detailed emission characterization and quantification when using different fuels and combustion techniques. This thesis summarizes the results from seven different papers. The overall objective was to carefully and systematically study the emissions from residential biomass combustion with respect to: i) experimental characterization and quantification, ii) influences of fuel, appliance and operational variables and iii) aspects of ash and trace element transformations and aerosol formation. Special concern in the work was on sampling, quantification and characterization of particulate emissions using different appliances, fuels and operating procedures. An initial review of health effects showed epidemiological evidence of potential adverse effect from wood smoke exposure. A robust whole flow dilution sampling set-up for residential biomass appliances was then designed, constructed and evaluated, and subsequently used in the following emission studies. Extensive quantifications and characterizations of particulate and gases emissions were performed for residential wood and pellet appliances. Emission factor ranges for different stoves were determined with variations in fuel, appliance and operational properties. The emissions of PIC s as well as PM tot from wood combustion were in general shown to be considerably higher compared to pellets combustion. PAH tot emissions were determined in the range of µg/mj for wood stoves and µg/mj for pellet stoves with phenantrene, fluoranthene and pyrene generally found as major PAH s. The PM emissions from present residential appliances was found to consist of significant but varying fractions of PIC s, with emissions in the range mg/mj for wood stoves compared to mg/mj for pellet stoves. Accordingly, the use of up-graded biomass fuels, combusted under continuous and controlled conditions give advantageous combustion conditions compared to traditional batch wise firing of wood logs. The importance of high temperature in well mixed isothermal conditions was further illustrated during pellets combustion to obtain complete combustion with almost a total depletion of PIC s. Fine ( nm) particles dominated in all studied cases the PM with 80-95% as PM 1. Beside varying fractions of carbonaceous material, the fine PM consisted of inorganic volatilized ash elements, mainly found as KCl, K 3 Na(SO 4 ) 2 and K 2 SO 4 with mass concentrations at mg/mj during complete combustion. The importance of the behavior of alkali elements for the ash transformation and fine particle formation processes was further shown, since the stability, distributions and compositions also directly control the degree of volatilization. In addition to the alkali metals, zinc was found as an important element in fine particles from residential biomass combustion. Finally, the behaviour of volatile trace elements, e.g. Zn and Cd, during pellets production and combustion were studied. A significant enrichment in the pellet fuel during the drying process was determined. The magnitude and importance of the enrichment was, however, relative small and some alternative measures for prevention were also suggested. Key words: aerosols, air pollution, emissions, fuel pellets, residential biomass combustion, inorganic characterization, incomplete combustion, particulate matter, polycyclic aromatic hydrocarbons, trace elements ISSN ETPC Report ISBN April 5 th pages + 7 papers

10 Livscykelanalys av villauppvärmning - En studie av fjärrvärme, pelletspanna, oljepanna, elpanna och värmepump Hans Bengtsson, examensarbete, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, 2005 Olika uppvärmningsalternativ för en villa med ett årligt värmebehov på 20 MWh har studerats med livscykelanalysmetodik. De alternativ som studerats är fjärrvärme, pelletspanna, oljepanna, elpanna och värmepump. Vad gäller fjärrvärme, elpanna och värmepump redovisas resultat från några olika alternativa fall av bränslemix. För fjärrvärmen är dessa alternativ värme producerat av skogsbränsle, naturgaskombi samt svensk medelfjärrvärme. För elpannan och värmepumpen är de alternativa elscenarierna kolkraftverk, naturgaskombi samt svensk medelel. Vad gäller fjärrvärme har linjetäthetens inverkan på miljöbelastningen också studerats. Studien tar hänsyn till miljöbelastning från vaggan till användning d v s ingen resthantering av pannorna, värmepumpen, fjärrvärmeanläggningarna och rören beaktas. Vid miljöbedömningen har följande fyra miljöpåverkanskategorier använts: bidrag till växthuseffekt, försurning, fotooxidantbildning och resursförbrukning. Viktningsmetoderna Ekoknapphet och EcoIndicator 99 har använts. Slutsatsen från alla utvärderingar är att fossila bränslen generellt sett ger höga bidrag och inte i något avseende är det bästa alternativet. I synnerhet är elpanna som drivs av kolel ett dåligt alternativ. Användandet av biobränslen är bra när växthuseffekt och resursanvändning beaktas och EcoIndicator99 använts, dock ger alternativ som använder biobränsle lite högre bidrag till försurning och fotooxidantbildning än t ex oljepanna. De mest bidragande emissionerna är kväveoxider och kolmonoxid från transporter och förbränning av bränslet, vilka bör kunna minskas t ex genom optimerad förbränning och effektivare transporter. Värmepump som drivs av svensk medelel är ett alternativ som ger låg miljöbelastning i de flesta av påverkanskategorierna. Det något större bidraget till resursförbrukningen är dock en nackdel. Vid låg linjetäthet hos fjärrvärmen, d v s stora avstånd mellan husen, har värmeförlusterna från distributionssystemet stor inverkan på miljöbelastningen och det måste till bättre isolering om fjärrvärme ska vara miljömässigt konkurrenskraftig i värmeglesa områden. För att ytterliggare minska miljöbelastningen får fossila bränslen inte användas till fjärrvärmeproduktion. Den svenska medelfjärrvärmen, som innehåller en del fossila bränslen, ger ofta höga bidrag jämfört med fjärrvärme framställt av biobränsle, vilket huvudsakligen beror på den fossila andelen i bränslemixen. Examensarbetet i sin helhet finns tillgängligt på: Tillhörande inventeringsmatriser finns på: CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA AB Kemisk Miljövetenskap Göteborg Org. nr: