NYHETSBREV Nr

Transkript

1 NYHETSBREV Nr Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida... 2 Forskningsresultat... 2 Monitoring results of a combined pellet and solar heating system... 2 Annual co-emissions of combined pellet and solar heating systems... 2 Disputationer... 3 Diffusion of innovative domestic heating systems in Sweden... 3 Kommande disputationer... 4 Konferenser...4 Pellets World Bioenergy Medlemmar...4 Medlemslista... 4 Inledning Min disputation kommer allt närmare och närmare (se under kommande disputationer). Att disputera är, som flera vet, utmanande, roligt, jättejobbigt och oerhört utvecklande. Eftersom tiden är knapp för mig och Magnus som också snart disputerar (dock inget datum satt än) så blir detta ett lite kortare nyhetsbrev. Men håll till godo och så kommer vi tillbaka med full styrka nästa år. God jul och gott nytt år Katja Hagström Styrgruppen Styrgruppen består av följande personer: Namn Telefonnummer E-postadress Katja Hagström katja.hagstrom@orebroll.se Maria Perzon maria@perzon.org Magnus Ståhl magnus.stahl@kau.se Johan Vinterbäck johan.vinterback@pelletsindustrin.org Styrgruppens nästa möte är den 15 januari.

2 NäPFo:s hemsida Glöm inte vår hemsida Vi försöker hålla den uppdaterad. Vår senaste idé är att ha ett kalendarium angående föredrag och konferenser med koppling till pellet samt att lägga upp referenser av intresse. Skicka gärna referenslistor till Forskningsresultat Monitoring results of a combined pellet and solar heating system In this study the monitoring results of prototype installation of a recently developed solar combisystem have been evaluated. The system, that uses a water jacketed pellet stove as auxiliary heater, was installed in a single family house in Borlänge/Sweden. In order to allow an evaluation under realistic conditions the system has been monitored for a time period of one year. From the measurements of the system it could be seen that it is important that the pellet stove has a sufficient buffer store volume to minimize cycling. The measurements showed also that the stove gives a lower share of the produced heat to the water loop than measured under stationary conditions. The solar system works as expected and covers the heat demand during the summer and a part of the heat demand during spring and autumn. Potential for optimization exists for the parasitic electricity demand. The system consumes 680 kwh per year for pumps, valves and controllers which is more than 4% of the total primary heating energy demand. Av Frank Fiedler (ffi@du.se), Chris Bales och Johan Vestlund, Solar Energy Research Center SERC, Högskolan Dalarna. Annual co-emissions of combined pellet and solar heating systems Emissions are an important aspect of a pellet heating system. High carbon monoxide emissions are often caused by unnecessary cycling of the burner when the burner is operated below the lowest combustion power. Combining pellet heating systems with a solar heating system can significantly reduce cycling of the pellet heater and avoid the inefficient summer operation of the pellet heater. The aim of this paper was to study CO-emissions of the different types of systems and to compare the yearly CO-emissions obtained from simulations with the yearly CO-emissions calculated based on the values that are obtained by the standard test methods. The results showed that the yearly CO-emissions obtained from the simulations are significant higher than the yearly CO-emissions calculated based on the standard test methods. It is also shown that for the studied systems the average emissions under these realistic annual conditions were greater than the limit values of two Ecolabels. Furthermore it could be seen that is possible to almost halve the CO-emission if the pellet heater is combined with a solar heating system. Av Frank Fiedler (ffi@du.se) och Tomas Persson, Solar Energy Research Center SERC, Högskolan Dalarna. 2

3 Disputationer Diffusion of innovative domestic heating systems in Sweden Krushna Mahapatra disputerade den 30 oktober på Mitthögskolan i Östersund. Diffusion of innovation that promotes sustainable use of forest resources and energy efficiency is important for reducing greenhouse gas emission and dependency on oil. In this thesis the systems of innovation (SI) approach is used to analyse the diffusion of wood pellet heating systems in Sweden. The diffusion of an innovative heating system (IHS) is influenced by the diffusion of other types of IHSs, making it complex to analyse the diffusion of all these systems simultaneously using the SI approach. Hence, an adopter-centric approach was used, as homeowners make the decision to adopt an IHS, which affects the rate of adoption of that system. The SI analyses showed that the growth of the pellet market was supported by national energy policy, the abundance of raw material and broad dissemination of district heating systems. However, a lack of co-ordination between the pellet and equipment suppliers in the early phase of market development, high annual operating cost, lack of information, dissatisfaction among early adopters and technology lock-in contributed to its relatively slow growth. The adopter-centric approach included household questionnaire surveys: one covering the whole of Sweden in 2004 involving 1500 randomly selected homeowners with any type of heating system, and another in the city of Östersund in 2005 of 700 homeowners who had resistance heaters. The same homeowners in Östersund were re-surveyed in 2006 to analyse the influence of a national investment subsidy and a local marketing campaign by the district heating company, Jämtkraft, on the diffusion of district heating. The surveys revealed that about 80% of the respondents, particularly those with resistance heaters, did not intend to install a new heating system. Economic aspects, functional reliability and indoor air quality were found to be the most important factors influencing respondents choice of a new heating system. Low priority was given to environmental aspects. Since the diffusion of heating systems is largely cost driven, economic policy instruments, e.g. internalizing the external costs, appears to be an effective means of inducing homeowners to install an IHS. Homeowners with resistance heaters accorded more importance to investment cost, and therefore an investment subsidy was more important for them when deciding to install an IHS. Installers were the most important source of information on heating systems. Survey respondents thought that a bedrock heat pump system had advantages with respect to the annual cost of heating, security of fuel supply, environmental benignity, market value of the home and low greenhouse gas emission, a district heating system had advantages regarding functional reliability, system automation and the time required to obtain information, while a pellet boiler system had the advantage of the relatively low investment cost. Thus, a heat pump has more advantages than a pellet boiler, particularly with regard to the most important factor annual cost of heating, and therefore diffuses faster. The expansion of district heating networks in the detached home sector, particularly those homes with resistance heaters, is often considered difficult. However, results showed that, in östersund, the government investment subsidy and jämtkraft s marketing campaign motivated 78% of the homeowners to adopt district heating. The marketing strategy of jämtkraft reflects the results presented here of the 2005 questionnaire survey of the concerned homeowners. 3

4 Kommande disputationer Jag kommer att disputera den 22 februari 2008 klockan i Wilandersalen på Universitetssjukhuset, Örebro. Disputationen handlar om luft- och hudexponering för arbetstagarna som producerar träpellets för trädamm och ämnen från kådan i råmaterialet. Alla är välkomna. /Katja Hagström Konferenser Pellets08 Hålls den januari 2008 i Sundsvall. Se Svebios hemsida för mer information. World Bioenergy 2008 Hålls den maj 2008 i Sundsvall. Se Svebios hemsida för mer information. Medlemmar Vi vill hälsa våra nya medlemmar välkomna. Medlemslista Eliana Alvarez de Davila, eliana.alvarez@ivl.se, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Mehrdad Arshadi, Mehrdad.Arshadi@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå, Helena Arvidsson, helena.arvidsson@orebroll.se, Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering vid tillverkning av träpellets. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Lovisa Blomqvist, Lovisa.Blomqvist@bioenergi.slu.se, Institutionen för bioenergi, SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Uppsala, Markanvändningsalternativ som kan leda till bioenergiproduktion samtidigt som ett öppet/brukat landskap skapas/bevaras. Per Blomqvist, per.blomqvist@sp.se Självantändning och brandrisker med pellets Christoffer Boman, christoffer.boman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Småskalig biobränsleteknik, förbränningskemi, emissioner, partiklar, miljö. 4

5 Kåre Eriksson, ABCentrum, Yrkes- och miljömedicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Exponeirng för trädamm och hartssyror vid tillverkning av träpellets. David Eskilsson, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Frank Fiedler, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Kombisolvärmesystem (sol/pellets), test och simulering av pelletsbaserade uppvärmningssystem för småhus. Tore Filbakk, Norsk institutt for skog og landskap, Ås Michael Finell, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Åkerbränslen, (hampa och rörflen) och pelleteringsteknik. Karin Granström, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra organiska ämnen vid torkning av trä. Leif Gustavsson, Forskargruppen i ekoteknik, Mittuniversitetet, Katja Hagström, katja.hagstrom@orebroll.se, Arbets - och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. Henry Hedman, henry@etcpitea.se, , Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Ekonomiska och sociologiska perspektiv på pelletsanvändning. Annette Henning, ahe@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@bioenergi.slu.se, Bioenergi, SLU, Råvaruegenskaper och dess betydelse för pelletskvalitet. Linda Johansson, linda.johansson@sp.se, Energiteknik, 5

6 Bildning och emissioner av partiklar från biobränsleförbränning, samt emissioner av t.ex. metan, dioxiner och PAH. Åsa Karlsson, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna. Jennica Kjällstrand, Chalmers, Inga pågående projekt. Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Mikael Klintman, mikael.klintman@soc.lu.se Lunds Universitet Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@regionorebro.se, ÖNET Energikontoret Örebro Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Torbjörn Lestander, torbjorn.lestander@btk.slu.se, , Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU Umeå, On-line karakterisering av råvaran och dess successiva modifiering i pelleteringsprocessen. Klaus Lorenz, klo@du.se, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna, Energioptimering av kombisolvärmesystem bestående av bränslepanna och solfångare. Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@miun.se, Forskargruppen i ekoteknik, Mitthögskolan, Processen bakom ökningen av småskalig pelletseldning i samhället. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusteringsinverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Janne Paavilainen, jip@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Modellering och simulering av kombisolvärmesystem (sol/biobränslen) i skala villornärvärmenät med syftet systemoptimering med hänsyn till utsläpp. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, 6

7 Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Maria Perzon, Tidigare vid Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Inga pågående projekt. Organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av pellets. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Henry Persson, henry.persson@sp.se, Brand, brandförlopp, släckning Tomas Persson, tpe@du.se, Centrum för solenergi forskning, SERC, Högskolan Dalarna, Borlänge ( Pellet- och solvärmesystem för småhus. Mina publikationer: Christofer Rhén, christofer.rhen@ssko.slu.se, TallOil, WTC, Klarabergsviadukten 70, D7, SE Stockholm, Biobränsleexpert inom fasta bränslen. Pelletsproduktion, produktionsutveckling, kvalitet samt affärsutveckling. Katarina Rupar-Gadd, katarina.rupar@vxu.se, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen. Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Geir Skjevrak, gss@statoil.com, Statoil Norge Oslo, wwww.statoil.com Arbetar med: Små- och mellanskaliga panncentraler, prestanda, driftstilgängelighet, reglering, bränslekvalité. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Energieffektiv sågspånstorkning och träbränslepelleteringsprocess. Pelletskvalitetstudier. Urban Svedberg, urban.svedberg@lvn.se, Yrkes- och miljömedicinksa kliniken, Sundsvalls Sjukhus, Sundsvall Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. 7

8 Lars Wadsö, Lund Isothermal Calorimetry Group, Building Materials LTH Nedbrytning av biobränslen, input data vid simuleringar av självantädningar (to self ignition simulations) Anna Vidlund, Energiprocesser, KTH, Systemaspekter på integrerade produktionssystem för pellets. Johan Vinterbäck, SVEBIO, Optimering av pelletsdistribution. Sytemanalys. Henrik Wiinikka, Energitekniskt Centrum i Piteå, ETC, Råvara, inmatning, förbränning, emissioner, ask/slaggproblem/möjlighet och pelletskvalitet. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Energi-, miljö- och byggteknik, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energiteknik och Termisk processkemi, Umeå universitet, Förbränningskaraktärisering av pellets (Slaggbildning/Förbränningsförlopp/ Partikelbildning/Emissioner). Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs. 8