FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003
|
|
- Jörgen Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras. Tidigare nyhetsbrev, liksom information om forskarna i forskarnätverket, finns på hemsidan Detta sjunde nyhetsbrev innehåller följande: Information om deltagarna i nätverket för pelletsforskare Jan Häckner Stipendiat 2002 Karin Granström, Karlstads Universitet Parameterstudie av torkning och lagring av biomassa Katarina Rupar-Gadd, Växjö Universitet Kombi-solvärmesystem Klaus Lorentz, Högskolan Dalarna Forskarnytt ur Bioenergi villa 3/03 1
2 FORSKARNÄTVERK FÖR PELLETSFORSKARE Juni 2003 Eliana Alvarez de Davila, IVL Svenska Miljöinstitutet, Arbetsmiljö vid hantering och tillverkning av träpellets och andra biobränslen. Eva Andersson, Värmeteknik och Maskinlära, Chalmers, Energieffektiv framställning av förädlade biobränsle i kombinat med massabruk. Niklas Berge, niklas.berge@tps.se, TPS Termiska Processer AB, Studsvik, Förbränning och förgasning av biobränslen. Katja Edman, katja.edman@orebroll.se, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro Universitetssjukhus, Exponering för trädamm och terpener samt hälsoeffekter vid tillverkning av träpellets. David Eskilsson, david.eskilsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Reduktion av NOx från pelletbrännare. Sensorer för styrning och minimering av emissioner. Karin Granström, karin.granstrom@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Emissioner av terpener och andra flyktiga organiska ämnen vid torkning av sågspån. Peter Helby, peter.helby@miljo.lth.se, Miljö- och Energisystem, LTH, Bekväm pelletsvärme i villa. Annette Henning, ahe@du.se, SERC, Högskolan Dalarna, emb.du.se Villahushållens vanor, tankar och beslut kring pellets och solvärme. Raida Jirjis, raida.jirjis@sh.slu.se, Bioenergi, SLU, Påverkan av råvaruegenskaper på pelletskvalitet Linda Johansson, linda.johansson@sp.se, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och emissioner av partiklar (PM 10 ) vid småskalig förbränning av biobränslen. Åsa Karlsson, asa.karlsson@miljo.lth.se, Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola, Livscykelperspektiv på energianvändning, emissioner och kostnader för pelletspanna.
3 Jennica Kjällstrand, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Sylvia Larsson, sylvia.larsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, System- och ekonomianalys av kvalitet, transport och pelletering av nya råvaror. Päivi Lehtikangas, paivi.lehtikangas@energisystemsverige.se Energisystem Sverige AB, Inga pågående projekt. Lagring och egenskaper hos pellets av sågspån, avverkningsrester och bark. Lars Martinsson, lars.martinsson@sp.se, Energiteknik, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Olika parametrars betydelse för förbränning och emissioner. Calle Nilsson, calle.nilsson@btk.slu.se, Enheten för biomassateknologi och kemi, SLU, Förbränning av pellets av källsorterat avfall och olika biobränslen. Svante Nordlander, snr@du.se, Energi, miljö och byggande, Högskolan Dalarna, Skötsel och injusterings inverkan på emissioner och verkningsgrad. Pellets och solenergi Kerstin Olin, kerstin.olin@miljo.lth.se, Miljö- och energisystem, LTH, Bekväm pelletseldning i villa. Maria Olsson, mariao@kmv.chalmers.se, Kemisk Miljövetenskap, Chalmers, Antioxidanter och andra organiska ämnen i emissioner från småskalig förbränning av biobränslen. Karin Perman, kpm@du.se, Energi, Miljö och Byggande, Högskolan Dalarna, Omställning från el-uppvärmning till pellets och sol. Henrik Persson, henrik.persson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, P-märkning av pelletsutrustning. Eldningstester med olika pelletskvaliteter. Emissioner. Katarina Rupar-Gadd, tekn lic, katarina.rupar@ibp.vxu.se, Bioenergiteknik, Växjö Universitet, Organiska emissioner och självantändningsegenskaper hos torkade och lagrade biobränslen Jessica Samuelsson, jessica.samuelsson@sp.se, SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Bildning och destruktion av kväveföreningar i en biobränslebädd. Magnus Ståhl, magnus.stahl@kau.se, Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, Torkning av pelletsråvara.
4 Urban Svedberg, Arbets- och miljömedicin, Akademiska Sjukhuset i Uppsala Gasformiga emissioner vid förvaring av pellets sett ur ett arbetsmiljö- och slutanvändarperspektiv. Claes Tullin, claes.tullin@sp.se, Förbränningsteknik, SP Sveriges Provnings - och Forskningsinstitut, P-märkning och förbättring av förbränningsutrustning. Emissioner från småskalig pelletseldning. Johan Vinterbäck, johan.vinterback@sh.slu.se, Skogshushållning, SLU, Optimering av pelletsdistribution. Variationer inom träråvaran och deras påverkan på kvaliteten. Fredrik Wikström, fredrik.wikstrom@kau.se, Inst för ingenjörsvetenskap, Karlstads universitet, Miljöeffekter i biobränslekedjan systemanalys, pelletskvalitet. Marcus Öhman, marcus.ohman@chem.umu.se, Energi- och Processteknik, Inst för Tillämpad Fysik och Elektronik, Umeå Universitet Slaggbildning och askhalt från pellets av olika kvalitet. Emissioner från småskalig pelletseldning. Håkan Örberg, hakan.orberg@btk.slu.se, SLU, Sveriges Lantbruks Universitet, Umeå, Kvalitet, råvarubehandling, matrisutformning och energiförbrukning vid pellettering av energigräs.
5 Karin Granström Jan Häckner Stipendiat 2002 Miljö- och Energisystem, Karlstads universitet, "Motivering Jan Häckner Stipendiat 2002 Med den kraftigt ökande användningen av förädlade biobränslen och med en breddad bas av bränsleråvaror kommer behovet av effektiv och miljöriktig torkteknik att stegras. Karin Granström har genom sin forskning kring avgången av flyktiga kolväten under torkprocessen och identifieringen av dessa inlett ett arbete med betydelse både för att minska miljöpåverkan från bränslefabriker och för att bevara bränslets energiinnehåll. Hon har med sitt arbete lagt grunden till att torkningsprocessen skall kunna optimeras ur både energi- och miljösynpunkt." Karin berättar mer om sin forskning: Mitt forskningsområde gäller miljövänlig produktion av torkade trädbränslen. Vi är en grupp på 5 personer på Karlstads universitet som sysslar med detta. Vi tror på en kraftigt ökad roll för biobränslen. Forskningen går ut på att identifiera och minimera negativa effekter av biobränsleproduktionen. Idén är att lösa problemen innan de uppstår - pelletsproduktion i stor skala ska ju inte ge upphov till nya miljöproblem! Ett torrt bränsle har många fördelar, som ökad lagringstålighet, effektivare förbränning och mindre luftföroreningar. Nackdelar med torkning är att det är energikrävande (tar 10% av bränslets värmevärde) och ger utsläpp av flyktiga kolväten under torkningen (vilket leder till bildandet av marknära ozon). Jag har främst undersökt hur torkning och pelletering kan ske med minskade utsläpp av flyktiga kolväten. Först undersökte jag emissioner till luft vid torkning av sågspån med överhettad ånga i en fluidiserad bädd. Det innebar utvecklandet av en mätmetod som fungerade i ett system med diffusa läckage och hög fukthalt. Avgiven vattenånga användes som "spårgas" för att mäta volymen torkgas. En koldioxidisfälla fångade upp kolväten, samt vattenånga för bestämning av torkgasens fukthalt. Mätmetoden har validerats genom standardadditions-metoden och med Soxhletextraktion. Med mätmetoden klar undersökte jag hur emissionerna beror av torkgastemperatur och spånens slutfukthalt. Sågspån från gran och fur torkades till olika slutfukthalter vid tre temperaturer (140 C, 170 C och 200 C). Emissionerna analyserades med flamjonisations-detektor (FID) och gaskromatograf-masspektrometer (GC-MS). Därefter undersökte jag hur olika torktekniker påverkar kolväteavgången under torkning och under pelletering. Jag fann bland annat att spånen vid ångtorkning behåller mer kolväten, och att avgången av kolväten under pelleteringen är relaterat till fukthalten i sågspånen före pelletering. Nu skriver jag på en artikel om emissioner vid ångtorkning av lövträ. Jag är övertygad om att torkade biobränslen har en fortsatt stor roll att spela i energisystemet, och hoppas att min forskning kan bidra till framgången. Det är mycket roligt att få ett stipendium från Svebio eftersom det är ett kvitto på att min forskning uppfattas som användbar. Pengarna ( kr) kommer att komma väl till pass i höst då jag ska till Kanada och presentera forskningsresultat på 53rd Canadian Chemical Engineering Conference (PRES'03 6th Conference on process integration modelling and optimisation for energy saving and pollution reduction).
6 Granström KM Utsläpp av lättflyktiga kolväten vid torkning av biobränslen. Värmeforskrapport 745, Stockholm. Granström KM Emissions of volatile organic compounds during drying of wood. Karlstad University Studies 2002:14, Karlstad University, Karlstad. Ståhl M, Granström KM, Berghel J, Renström R Industrial processes for biomass drying and their effects on the quality properties of wood pellets. Proceedings of the first world conference on pellets, Stockholm, Sweden. Granström KM A method to measure emissions from dryers with diffuse leakages, using evaporated water as a tracer. Drying Technology, 21 (7): Granström KM Emissions of monoterpenes and VOC during drying of sawdust in a continuous spouted bed. Accepted for publication in Forest Products Journal.
7 A Parameter Study of Drying and Storage of Biomass (Parameterstudie av torkning och lagring av biomassa) Katarina Rupar-Gadd Institutionen för Biovetenskaper och Processteknik Avdelningen för Bioenergiteknik Olika organiska föreningar, främst terpener, frigörs till luft eller som kondensat eller lakvatten vid torkning eller lagring av träbränslen. Detta är ett miljö- och hälsoproblem. I många länder finns utsläppsrestriktioner för terpener till luft och vatten och även hygieniska gränsvärden. Vid framtida planering av energisystem och bioenergianvändning är det viktigt att det finns information tillgänglig om både miljöpåverkan och hälsoeffekter. Syftet var att bestämma olika parametrar som påverkar de organiska emissionerna från torkning och lagring av biobränslen. Frigörandet av terpener vid träbränsletorkning påverkades av torkmediet, torktemperaturen och råmaterialet. Biomassaproven som undersöktes hade torkats vid tre olika temperaturer (140 C, 170 C and 200 C) i en pilotskaleanläggning (KAU). Torkmediet var ånga eller varm luft. Biomassaproven som undersöktes var tallspån (Pinus sylvestris) och granspån (Picea abies). De avgivna ämnena bestod till största delen av monoterpener och seskviterpener, inga större utsläpp av diterpener. Utsläppen bestod av olika organiska ämnen beroende på om torkmediet utgjordes av varm luft eller ånga. Terpenemissionerna vid lagring av träbränsle påverkades av: mängden nederbörd under lagringsperioden, typ av material och hur länge materialet lagrades. Olika biobränslen undersöktes under en 200 dagars lagringsperiod (juni-januari). Biomassan (bark/träflis och grot) lagrades på en terminallagringsplats utanför Växjö. Prover togs en gång i månaden från högar som var ca sju meter höga och femtio meter långa. Resultaten visar att emissionerna till luften ökar när temperaturen precis ovanför högen ökar. Temperaturen precis ovanför högen sjunker när utetemperaturen sjunker, detta gäller fram till september för groten och fram till oktober för bark/träflis. I september respektive oktober ökar temperaturen markant, detta kan bero på lagringstiden, mikrobiell aktivitet eller den omgivande temperaturen.
8 Emissionerna ökar också med ökande nederbörd, detta stämmer bättre för bark/träflis. Detta kan tolkas som att bark är mer känsligt för nederbörd än grot. Hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag är 150 mg/m 3 för terpener. Detta kan jämföras med olika doft-trösklar som finns för olika terpener. En doft-tröskel är den nivån där hälften av personerna i en grupp känner doften. Dennna nivån kan i vissa fall få ökas upp till 60 gånger innan gränsvärdet är nått! Detta kan vara en förklaring till att dofter från torkar och lagringsplatser kan upplevas som besvärande. Provtagningen gjordes med Solid Phase Microextraction (SPME) och proverna analyserades med en gaskromatograf med en flamjonisationsdetektor (GC-FID) eller en mass spektrometer (GC-MS). Detta är en sammanfattning av en licentiatavhandling: Rupar-Gadd, Katarina : A Parameter Study of Drying and Storage of Biomass. Växjö Universitet, Värmeforsk, KK-stiftelsen och CeCost forskarskola tackas för finansiellt stöd.
9 KOMBI-SOLVÄRMESYSTEM Förbättrad systemlösningen effektivare än en fördubbling av solfångarytan I sin licentiatuppsats, som presenterades på Chalmers i oktober, visar Klaus Lorenz på stora möjligheter att förbättra kombisolvärmesystem. Dessa system är av stort intresse i Sverige, eftersom den ingående ackumulatortanken kan samutnyttjas av flera värmekällor, typiskt bränslepanna och solfångare. Med mycket enkla förändringar av systemen, som i princip inte leder till ökade kostnader, kan prestandan förbättras med drygt 10 procent. Större förbättringar på upp mot 30 procent medför visserligen merkostnader men värdet av erhållna energibesparingar motsvarar i regel merkostnaderna. Denna ökade energibesparing motsvarar en dubblering av solfångarytan i referenssystemet! Resultatet har kommit fram i datorberäkningar av ett referenssystem, som är representativt för de system som idag är vanliga i Sverige. Referenssystemet består av 10 m 2 enkla plana solfångare och en typisk 3-slingors ackumulatortank på 750 liter. Den anslutna lasten utgörs av en typisk familj i ett typhus beläget i Storstockholmsklimat och antas uppgå till kwh/år, bestående dels av en varmvattenlast på drygt kwh/år, dels en värmelast på knappt kwh/år. Med dessa förutsättningar erhålls ca kwh/år eller knappt 20% i energibesparingen tack vare solvärmesystemet EB [kwh] EB = 19.7 % = 2280 kwh solfångararea [m 2 ] 10 m 2 plan enkelglasad H= KV VV F VÄ 3100 kwh 8000 kwh H= l R Bilden visar referenssystemet med 10 m2 solfångare som ger en energibesparing i jämförelse till ett system utan solfångare på 2280 kwh/år. i
10 Solfångare: m 2 varmvatten panna radiatorkrets kallvatten I ett solvärme kombisystem värmer solfångarna en ackumulatortank. Från ackumulatortanken tas värme till både tappvarmvatten och till uppvärmning av huset. Tillsatsvärmen, som behövs när solvärmen inte räcker till tillförs i tankens övre del via elpatron och/eller värmepanna. I exemplet ovan visas en vanlig systemuppbyggnad för ett kombi-solvärmesystem för villor i Sverige. Solvärme kombisystem passar väl till det svenska klimatet med lång uppvärmningssäsong: månader som april, maj eller oktober kan både ger mycket sol och kallt väder med uppvärmningsbehov som följd! Varianter på referenssystemet har utvärderats, först inverkan av enskilda komponenter och sedan den kombinerade effekten av flera systemförändringar. Resultatet blev att systemets energibesparing kan ökas till knappt 3000 kwh/år (230 till 300 kwh/år och m² solfångare) med en mer avancerad systemutformning. System med samma komponenter EB [kwh] EB = 19.7 % = 2280 kwh solfångararea [m 2 ] H=1 LU H = 0.6 EB = 2550 kwh + 12 % LU: +140 kwh LU HR : +195 kwh LU HR-BVS : +270 kwh VV BVS HR 8000 kwh 3100 kwh H=0 Bilden visar principen av ett förbättrad kombisystem: utdragna värmeväxlare i tankens nedre del och lägre flöde i solfångarkretsen (system LU), dessutom en hög returinkoppling på värmesystemet (system LU HR ) samt installation av en bivalent shunt (system LU HR-BVS ). Alla här visade förbättringar ökar inte systemkostnaden och ger lika mycket i extra energitillskott som en ökning av solfångararean från 10 till 13 m2 skulle ge på refsyst. ii
11 Extern tappvattenväxlare + extern solväxlare EB [kwh] EB = 19.7 % = 2280 kwh solfångararea [m 2 ] H=1 TVA E-HL : +500 kwh LU TVA E-LU : +575 kwh EB = 2855 kwh + 25 % TVA 8000 kwh 3100 kwh H=0 Bilden visar hur energibesparingen i solvärmekombisystem kan ökas med hela 25% vid bibehållen solfångaryta, ackumulatorstorlek och last. Detta sker genom installation av extern plattvärmeväxlare (E) för tappvattenberedning och för solkretsen (system TVA.) Bilden skiljer mellan högflödes-(hl) och lågflödessystem (LU) i solkresen, där lågflödessystemet ger högre ytbyte. De här visade systemförbättringarna motsvarar en ökning av solfångararean från 10 till knapp 19 m2 på referenssystemet. Trots ökad investeringskostnad i ett mer avancerad system förbättras här de ekonomiska förutsättningar för kombisystem på grund av ökad energibesparing. EB [kwh] EB = 19.7 % = 2280 kwh H=1 RS System Solvis solfångararea [m 2 ] SOLV : +630 kwh TVA RS SOLV BVS : +707 kwh BVS EB = 3070 kwh + 35 % SOLV BVS-LT : +790 kwh TVA LT LT 8000 kwh 3100 kwh H=0 Bilden visar hur energibesparingen i solvärmekombisystem kan ökas upp mot med hela 35% vid bibehållen solfångaryta, ackumulatorstorlek och last. Detta sker genom att konsekvent atabilisera skiktningen i ackumulatortanken. Viktigt är att alla komponenter i systemet samverkar för att åstadkomma en stabil iii
12 temperaturskiktning. I det här visade systemet Solvis installeras en extern tappvattenautomat TVA för varmvattenberedning. Därutöver förses tanken med ett skiktfördelningsrör som lagrar in värmesystemets returvatten i rätt höjd i tanken, blandning av varmt och kallt vatten undviks. Samma typ av skiktfördelningsrör, kombinerad med en special-solvärmeväxlare i tanken, används för att överföra solvärme till tanken. Även här är målsättningen att tillföra värme i det skiktet i tanken som har samma temperatur som det inkommande vatten. Skiktfördelare fungerar i självcirkulation och har funnits i Tyskland i många år (system SOLV). Samma system med en bivalent shunt visas i diagrammet ovan som SOLV BVS. Detta system ökar referenssystemets energibesparing av 2280 kwh med drygt 700 kwh vilket motsvarar mer än en fördubbling av solfångarytan. Ytterliggare en förbättring visas i diagrammet ovan som system SOLV BVS-LT genom att byta från ett traditionellt radiatorsystem (55/45) till ett lågtemperatur(golvvärme) system (30/25). Även för systemet SOLV gäller att den ökade investeringskostnaden för ett mer avancerad system förbättrar de ekonomiska förutsättningar för kombisystem på grund av ökad energibesparing. Detta gäller däremot inte för lågtemperaturvärmesystem (LT system), deras effekt är önskvärd men deras ökad investeringskostnad kan knappast motiveras av extra insparad energibesparing i solvärmesystemet. I sitt förord till arbetet skriver Klaus att hans förhoppning är att arbetet ska bidra till att solvärmeföretagen i Sverige kan utveckla sina produkter till bättre prestanda och till att kunskapen om samverkan mellan olika komponenter i ett solvärmesystem ökar. När den i detta arbete utvecklade tekniken används på hundratusentals småhus kommer solvärmen att kunna bli en allt väsentligare del i vår energiförsörjning. De flexibla lösningar ett solvärmekombisystem erbjuder gör just detta system intressant som basvariant för fortsatt utveckling. Ett solvärme-kombisystem för småhus står med dagens teknik för procent av den tillförda energi, men forskargrupper siktar redan idag på att utveckla varianter som bör nå målet 50 procent. Detta arbete genomfördes på Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna. Jan-Olof Dalenbäck på Chalmers har varit handledare. Arbetet har finansierats av anslag från Byggforskningsrådet. Klaus Lorenz kan kontaktas angående solvärmeprodukter: angående solvärmeforskning: Solentek AB Centrum för solenergiforskning SERC Djurmo 29 Högskolan Dalarna Gagnef Borlänge info@solentek.se klo@du.se iv
13 Forskarnytt ur Bioenergi i villa 3/03 På pelletsområdet sker en omfattande forskning i Sverige. Forskarna finns organiserade i ett forskarnätverk. Mer information om forskningen och forskarnätverket finns på hemsidan Vid LiTH, KTH och Chalmers har projektet Energieffektiv biobränsleförädling i skogsindustrin genomförts. Slutsatserna är att det är energitekniskt och miljömässigt fördelaktigt att tillverka pellets i kombination med massaindustri och sågverk där torkenergi finns tillgänglig. I massaindustrin är bästa sättet att torka pelletsbränslet med rökgaserna från sodapannan. I ett sågverk är det fördelaktigast att seriekoppla bränsletorken med virkestorken så att vattenångan från bränsletorken kan torka virket. Kontakt: Eva Andersson, Chalmers, eva.andersson@hpt.chalmers.se Vid Skogsteknologi, SLU Umeå samt Energi- och Processteknik, Umeå Universitet pågår försök under våren med att studera förbränningsförloppet hos olika pelletskvaliteter (stamveds-, grot- och barkpellets). De hittills erhållna resultaten tyder på att pelletsråvaran påverkar förbränningsförloppet. Kontakt: christofer.rhen@ssko.slu.se Vid Energi- och Processteknik, Umeå Universitet samt Energitekniskt Centrum, Piteå pågår försök under 2002/03 med att studera effekten av additiv (kaolin/kalk) för att minska slaggningstendensen hos problematiska pelletskvaliteter. Projektet är finansierat av STEM och kommer att slutrapporteras till hösten. Under hösten 2002 studerades möjligheterna att utnyttja pelleterad hydrolysrest från etanolframställning av vedråvara som villabränsle. Dessa pellets har en mycket låg askhalt, ca 5% av den hos normala träpellets, och innehåller i princip inga alkalimetaller. Detta bidrar till minimal drifttillsyn och hög drifttillgänglighet. Eventuellt måste förbränningsutrustningen justeras något, men resultaten från undersökningen visar på möjligheten att redan idag kunna elda hydrolyspellets i vissa utrustningar med utmärkt förbränningsresultat. Kontakt: Marcus Öhman, Umeå Universitet, SP Energiteknik studerar bildandet av partiklar, det vill säga stoft som kan bestå av både sot och aska. Mängden och sammansättningen är starkt beroende av bland annat temperatur och syrehalt under förbränningen. I ett annat projekt studeras hur sensorer för oförbränt kan utnyttjas för att ytterligare minska utsläppen och förbättra verkningsgraden. Den framtida tillgången på pelletsråvaror har kartlagts i en Värmeforskrapport. De alternativa råvaror som finns leder ofta till mer svåreldade pellets med betydligt högre askhalt, vilket kräver större underhåll från användarens sida. Det vore önskvärt om större förbrukare kunde använda alternativa pellets och att träpellets kunde användas huvudsakligen till småhus. Kontakt: Lars Martinsson, lars.martinsson@sp.se Vid Energiteknik, Chalmers har förbränning av individuella träpellets vid olika syrekoncentration och temperatur studerats dels i en fluidiserande bädd, dels i en tubreaktor. Detta för att det är viktigt att känna till förbränningsmekanismer och hur olika emissioner uppstår för att kunna förbättra produktions- och förbränningsteknik för pellets. Pellets krymper mindre vid lägre temperatur. Koksmängden blir 50-80% högre för pellets jämfört med en träbit av samma storlek. Kvävehalten i koksen ökar med temperaturen och blir 3-6 gånger högre än i ursprunglig pellets. Kontakt: Henrik Thunman, heth@entek.chalmers.se
FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2003 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004
FORSKNINGSNYHETSBREV Mars 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2005
1 (12) NYHETSBREV Nr 1 2005 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 2 SVEBIOs pelletsdagar 2006. 2 Wood Fuel Pellets: Sawdust Drying in the Energy System av Magnus Ståhl. 3 Disputationer under 2005... 4
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV April 2004
FORSKNINGSNYHETSBREV April 2004 Inom pelletsprogrammet EnergyCentre.Info görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta görs bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV SEPTEMBER 2002 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta sker dels forskare emellan,
Läs merPreliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi
Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi Systemet inlämnat av Svesol värmesystem / Solentek AB Provning genomförd vid SERC/Högskolan Dalarna
Läs merPellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem
Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem Lennart Gustavsson and Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen
Läs merRemissvar avseende Boverkets byggregler
Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har
Läs merBioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Läs merSpecialister på solvärme och flexibla värmesystem
www.svesol.se Specialister på solvärme och flexibla värmesystem KATALOG 32 FASTIGHET Svesol Värmesystem AB katalog nr 32/fastighet www.svesol.se 1 Stora system spar mer Ju högre förbrukning av varmvatten
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2010
NYHETSBREV Nr 1 2010 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Anslag... 2 Kunskapssammanställning för arbetsmiljöverket... 2 Forskning... 2 Disputation - Improving
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merNYHETSBREV Nr 2 2011. Vi önskar er all en trevlig sommar! Styrelsen genom Katja Hagström
NYHETSBREV Nr 2 2011 Innehåll Inledning... 1 Styrelse... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Information... 2 Årsmötet 2011... 2 Nätverksträff... 2 Doktorandtjänst... 4 Forskning... 4 Produktionsteknisk plattform för
Läs merVäxthusets nya värme. Spara och bevara med modern värmepumpteknik
Växthusets nya värme Spara och bevara med modern värmepumpteknik Vi skapar rätt klimat för god tillväxt Ett växthus har stora och mycket speciella krav på inomhusklimatet. För att växterna ska få rätt
Läs merNäPFo. Nr 1 2006. Innehåll. Inledning
NäPFo Nätverket för Pelletsforskare Innehåll NYHETSBREV Nr 1 2006 Inledning...1 Styrgruppen...2 SVEBIOs pelletsdagar 2006...2 Forskningspresentationer...3 Lars Wadsö...3 Roger Renström...3 Sven Risberg
Läs merInblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB
Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi
Läs mertema: nr 6 2012 NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle Mellanår för flisentreprenörer på rätt spår FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING
nr 6 2012 tema: NÄRVÄRME NÄrVÄRME Växthus ökar till 37 procent biobränsle FOKUS: SÖNDERDELNING & SORTERING Mellanår för flisentreprenörer BRÄNSLE Värme och el Skogsbränsle Olja från skogsrester BIOENERGI
Läs merNYHETSBREV Nr 2 2007
NYHETSBREV Nr 2 2007 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida... 2 Forskningsresultat... 2 Monitoring results of a combined pellet and solar heating system... 2 Annual co-emissions of combined
Läs merManual till paketmärkningsverktyg
Manual till paketmärkningsverktyg För beräkning av säsongsmedelverkningsgrad och energieffektivitetsklass för paket i enlighet med EUkommissionens delegerade förordningar (EU) nr 811/2013 och 812/2013
Läs merNYHETSBREV Nr 1 2008
NYHETSBREV Nr 1 2008 Innehåll Inledning... 1 Styrgruppen... 1 Jonas Höglund... 2 NäPFo:s hemsida... 2 Disputationer... 2 Yrkesmässig exponering vid produktion av träpellets i Sverige... 2 Fuel pellet production
Läs merVedeldning Miljöförvaltningen informerar
Miljöförvaltningen Vedeldning Miljöförvaltningen informerar Allmänt Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Många upplever att de
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005
FORSKNINGSNYHETSBREV Juni 2005 Inom EnergyCentre.Info/Pellets har spridningen av forskningsresultat ökats, bland annat genom nyhetsbrev där resultat och slutsatser från olika forskare i Sverige presenteras.
Läs merFAQ Gullberg & Jansson
FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning
Läs merEldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torsås 1:11
Utgåva 1:1 2012-06-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Torsås 1:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merIVT Solvärme. Kompletta solenergisystem för hus och fastigheter.
IVT Solvärme Kompletta solenergisystem för hus och fastigheter. Solenergisystem för fastigheter. Innehåll Solen vår starkaste energikälla. 4 Energibesparing och hållbarhet. 6 Om solfångare. 8 Solfångare
Läs merAtt tänka i nya banor. Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer.
Att tänka i nya banor Energi- och miljöproblemen är globala. Vi kan alla göra lite mer. Den förvillande formeln Sänk en (1 o) grad spara fem procent (5%) Det mest spridda påståendena om energi och besparingar:
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt
ProduktBladet Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt Ren ved All ved vi levererar har under produktion passerat genom en så kallad renstrumma, vilket innebär
Läs merReglerprinciper för villasystem med pelletkaminer och solvärme. Tomas Persson
Reglerprinciper för villasystem med pelletkaminer och solvärme Tomas Persson ISSN 1401-7555 ISRN DU-SERC- -88- -SE maj 2005 ABSTRACT Systems with water jacket stoves fired by wood pellets can be very
Läs merEfterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö
Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan
Läs merDet finns många sätt att koppla ackumulatortankar
Det finns många sätt att koppla ackumulatortankar Skall man elda med ved i värmepannor skall man ha en ackumulatortank. Bekvämligheten och komforten ökar, verkningsgraden förbättras och utsläppen till
Läs merden kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw
tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar
Läs merEnergianvändningen i flerbostadshus kan halveras!
Energianvändningen i flerbostadshus kan halveras! Innemiljö, energianvändning och livscykelkostnad för flerbostadshus har studerats i många undersökningar utan någon vältäckande och enhetlig utvärderingsmetodik.
Läs merFörädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik
Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merSolenergigrossist för alla
Solenergigrossist för alla Svesol har affärsområden SVESOL-grossist, SVESOL-komplett och SVESOL-projekt. SVESOLgrossist Vi säljer till installatörer och till dig som är privatperson och installerar i egen
Läs merSäsongslagring för tillvaratagande av spillvärme
Naturvårdsverkets diarienummer 752-7499-06 Regionförbundets diarienummer 2006-369/400 Slutrapport Säsongslagring för tillvaratagande av spillvärme Åtgärdsbeskrivning, sammanfattning Åtgärden har lett till
Läs merResults 11. esearch. MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats Nylinder, Hans Fryk och Jonaz Nilsson
esearch Results 11 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV GROTFLIS Daniel Nilsson, Mats
Läs merACKUMULATORTANK INSTALLATION SKÖTSEL MONTERING
ACKUMULATORTANK INSTALLATION SKÖTSEL MONTERING Rev. EA.013-01-08 Inledning Vi på Effecta tackar för Ert förtroende vad det gäller val av ackumulator. Effecta ackumulatortank är utvecklad för att ge Er
Läs merInstallations- och skötselanvisning
OPEX Installations- och skötselanvisning 2009-05-01 www.trebem a.se Innehåll Leveransomfattning...2 Komponentförteckning...2 Installation Pannrum och skorsten...3 Rökrörsanslutning...3 Elektrisk installation...3
Läs merPelletsplattformen 2007-2010 (2011)
Pelletsplattformen 2007-2010 (2011) Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson & Mehrdad Arshadi SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå Vad vill vi uppnå? En så kostnads- och materialeffektiv process
Läs merINFO från projektet 35
HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 35 Integrerad förädling av biomassa EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Småskalig och
Läs merLars Andrén Jan-Olof Dalenbäck m fl.. Växjö 20-21 okt 2009 1 JOD/LA
Lars Andrén Jan-Olof Dalenbäck m fl.. Växjö 20-21 okt 2009 1 JOD/LA Småskalig värmeförsörjning Biobränsle och solvärme A. Integrerade system för bio- och solvärme B. Komplett integrerat pellet/solvärmesystem
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Riddaretorp 1:5
Utgåva 1:1 2012-06-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Riddaretorp 1:5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merVid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion.
Vid val av solpanel avseende kopplingsboxens konstruktion. I detta dokument ska vi klargöra vad man bör tänka på vid val av solpanel med tanke på kopplingsboxens konstruktion avseende de fallgropar som
Läs merSolvärme Teknik och olika applikationer och system. Mats Johansson KanEnergi Sweden AB
Solvärme Teknik och olika applikationer och system Mats Johansson KanEnergi Sweden AB Min presentation Kort om KanEnergi & Asplan Viak Solvärme generellt Solvärme för varmvatten och uppvärmning Ackumulering
Läs merKarin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna. Karin.eliasson@radgivarna.nu. www.hush.se
Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet/ Rådgivarna 0325 618 612 Karin.eliasson@radgivarna.nu Jordbruket en energiomvandlare Sol energi Värme från djur, människor, maskiner och energiomvandling
Läs merby Lindquist Heating
by Lindquist Heating En smart investering -nya generationen RB Grand Lux Driftsäkerhet, underhållsfritt och tillgänglighet var ledorden vid utvecklingen av nya RB Grand Lux serien. Nya RB Grand Lux serien
Läs merIntegrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri
Integrerad torkning av biobränsle i kraftvärmeanläggningar och skogsindustri Föredrag vid Panndagarna 2011 av Ola Thorson (VD) S.E.P. Torkning av biobränsle har flera fördelar Torkning ökar bränslets effektiva
Läs merOsby PB2 350 till 3000 kw
Osby PB2 350 till 3000 kw Helautomatisk fastbränslepanna Osby PB2 är en helautomatisk fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter och flis. Pannans automatiska sotning
Läs merMiljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB
Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten
Läs merRAPPORT. Energikartläggning. Grangärdehallen AB, Livsmedelsbutik
av SWEDAC ackrediterat kontrollorgan RAPPORT Energikartläggning Grangärdehallen AB, Livsmedelsbutik Datum 2012-12-21 TH Energiteknik, Trollhättan Daniel Hårdfelt Fredrik Hennström Tord Hedgren Nr 110 Energikartläggning
Läs merSMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat
SMHI Prognosstyrning För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat Prognosstyrning av byggnader Marsnatten är klar och kall. Värmen står på för fullt i huset. Några timmar senare strålar solen in
Läs merLuften i Sundsvall 2009
Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära
Läs merFlexibla villavärmesystem -Ackumulatortankar och systemteknik
Flexibla villavärmesystem -Ackumulatortankar och systemteknik Tomas Persson tpe@du.se www.du.se Centrum för solenergiforskning SERC Högskolan Dalarna Borlänge Det svenska kombisystemet En tumregel är att
Läs merFORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002
EnergyCentre.Info Pelletsprogrammet FORSKNINGSNYHETSBREV DECEMBER 2002 Inom pelletsprogrammet i Västra Götalandregionen görs en insats för att sprida forskningsresultat. Detta sker dels forskare emellan,
Läs merVarför ett kurspaket på värmesystem?
Värmesystem Varför ett kurspaket på värmesystem? Viktigt med systemperspektiv vid tillförsel av värme och/eller varmvatten till bostäder och lokaler. Systemperspektivet är nyckeln till att uppnå bästa
Läs merALT.2 Vid användning av dessa produkter garanterar vi som leverantör till Ahlsell en payoff tid på högst 5 år tillföljd av lägre energiförbrukning.
Energieffektiva vattensparprodukter ELLESS Dessa produkter har valts ut för dess positiva energieffektiva egenskaper och får därmed bära Ahlsell symbol Energieffektiv. ALT.1 Vid användning av dessa produkter
Läs merVäggkompakt är en prefabricerad fjärrvärmecentral
Drift- och skötselinstruktion VK LPM Väggkompakt, prefabricerad fjärrvärmecentral VK Väggkompakt Utförande kan skilja sig från den här bilden. Innehåll Allmän beskrivning... 1 Varningstexter... 2 Installation...
Läs merTestrapport. 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX
Nr. 01-1602 2016-02-08 Airwatergreen, FLEX Postadress Telefon Bankgiro Org. nr. E-post Box 1026 08-525 099 40 5801-6379 556302-7530 info@fvuab.se 101 38 Stockholm Telefax Internet Besöksadress 08-525 099
Läs merTillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun
Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera
Läs merPERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA
PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA Perifal Sol Solen är den stjärna som är belägen i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser
Läs merTips & Råd vid montering av Solfångare
Tips & Råd vid montering av Solfångare Val av plats för solfångare-modul. Att sätta modulerna på taket, är det vanligaste valet Vid placeringen av nyinköpta solfångare. TH Solar vill att ni ställer er
Läs merPellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fristads Prästgård 1:73
Utgåva 1:1 2012-06-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fristads Prästgård 1:73 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merInstallations- och skötselanvisning
Installations- och skötselanvisning ALLMÄNT S2 D-X är ett komplett värmepumpsanläggning för ytjordvärme.d-x står för direktförångning, även kallat direktexpansion, som innebär att köldmediet i systemet
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merBruksanvisning. Daikin Altherma värmepump för bergvärme EGSQH10S18AA9W. Bruksanvisning Daikin Altherma värmepump för bergvärme.
Svenska Innehåll Innehåll 1 Om detta dokument 1 Om detta dokument 2 2 Om systemet 3 2.1 Komponenter i en typisk systemlayout... 3 3 Drift 3 3.1 Översikt: Drift... 3 3.2 Snabbgenomgång av användargränssnittet...
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Myckleby-Gunneröd 1:6
Utgåva 1:1 2012-07-20 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Myckleby-Gunneröd 1:6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merTotalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 April 2015. Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket. Fastigheten och dess användning.
Fastighet: Fastighetsägare: Konsulter: Åsaka Skola Trollhättans Tomt AB Energi Triangeln AB Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket Fastigheten och dess användning Byggår: 1948, tillbyggd 1981
Läs merEnergirik strålning/ Hög spänning
KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning
Läs merUndersöka om strategisk kommunikation och design kan öka användningen och försäljning av pellets och pelletsutrustning
Undersöka om strategisk kommunikation och design kan öka användningen och försäljning av pellets och pelletsutrustning som finns hos branscherna pellets & sol analys gjord 2002 Kärnvärden: Miljövänlig
Läs merNYHETSBREV Innehåll Inledning Styrgruppen Namn Telefonnummer E-postadress
NYHETSBREV Nr 2 2006 Innehåll Inledning...1 Styrgruppen...1 NäPFo:s hemsida...2 NäPFo:s logga...2 SVEBIOs pelletsdagar 2007...2 Disputationer under 2006...2 Maria Olsson...2 Tomas Persson...2 Frank Fiedler...3
Läs merEnergi och Miljö Växjö Universitet
Energi och Miljö Växjö Universitet Uppdragsutbildningar en dag till en vecka engelska och svenska Fristående kurser distans och campus engelska och svenska Utbildningsprogram campus svenska Miljöteknik
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merSyntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten. Bengt Ridell 2011-11-09
Syntes Solkraft och solväte Uppdrag Energimyndigheten Bengt Ridell 2011-11-09 Uppdraget Statusrapport teknikläget, marknadsläget, forskningsområden mm solkraft och solväte Solceller kisel, tunnfilm, dye
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Paragrafen 16
Utgåva 1:1 2012-05-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Paragrafen 16 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merInformation om bidrag till förbättrad vedeldning i småhus
Information om bidrag till förbättrad vedeldning i småhus Syftet med bidraget Vem kan få bidrag? Vad är ett småhus? Vad kan du få bidrag till? Vad du INTE kan få bidrag till! Byte till miljögodkänd vedpanna
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merMätningar av partiklar och bensen i luften i Habo
Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...
Läs merTekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10)
Tekniska krav och anvisningar Rörsystem Biobränslesystem Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller
Läs merKärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra
Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning
Läs mer2014-01-01 2016-02-26 Simulering och mätning av utbytet från solvärmeanläggningar i Norrbotten. Slutrapport /Kjell Skogsberg
2014-01-01 2016-02-26 Simulering och mätning av utbytet från solvärmeanläggningar i Norrbotten Slutrapport /Kjell Skogsberg 2 Sammanfattning Solvärme fungerar även i Norrbotten, trots att det är så mörkt
Läs merEnergideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10
Energideklaration av fastigheten Umeå Sparrisen 17 Hönsbärsvägen 10 Datum 2016-01-22 Energiexpert Linus Sandström Besiktningsdatum 2016-01-21 Rapport: Villauppgifter Fastighet Umeå Sparrisen 17 Kalkylerna
Läs merSolvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16
Problem med alkali och Solvie Herstad Svärd solvie.herstad.svard@wspgroup.se 0705-32 55 16 1 Upplägg Inledning Kort om olika åtgärder Resultat från Värmeforskprojektet Agglobelägg Slutsatser/diskussion
Läs merDet är tisdag morgon, tisdagen den 22 april. Solen skiner över hela Sverige! Utom i Kristianstadstrakten!
Hej VIP medlem! Det är tisdag morgon, tisdagen den 22 april. Solen skiner över hela Sverige! Utom i Kristianstadstrakten! Vad har Ni gjort, Hans Borglund och Hasse Persson för att ha gråväder? Nu till
Läs merMöte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002
Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/11 2002 Mötet i Stockholm hade arrangerats av MISTRA-programmen MAT21och Urban Water tillsammans med Naturvårdsverket. Temat var Urban växtnäring
Läs merEnergieffektivisering
Energieffektivisering Den enda miljövänliga energin är den som aldrig behöver produceras! All el- och värmeproduktion ger upphov till miljöpåverkan, mer eller mindre. Dessutom kostar all energi pengar
Läs merVEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR
VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR SVENSKTILLVERKADE VEDPANNOR Att elda med ved är det absolut billigaste sättet att värma sitt hus. Med Vedolux Lambda-serien är det billigare och enklare än någonsin.
Läs merSolkraftverken i Helenevik
Solkraftverken i Helenevik 07 juni 2012 Heleneviks bebyggelse ligger huvudsakligen i sydsluttningar mot Rådasjön. Här är soligt och skönt, och flera sommarstugor har legat i området. I dessa yttersta tider
Läs merManual för TH SOL 801 hybrid.
10-10-08 11-03-05 D 11-03-05 Percy Eriksson 1 av 20 Manual för TH SOL 801 hybrid. TH Solar Sverige. Tossene Berg 16. 455 98 Dingle Support: 0523-91139 vardag 08.00-17.00 Internet: www.thsolar.se E-post
Läs merBiomassa en knapp resurs i globalt perspektiv
Inledning Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark och vad ska vi använda den till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merMiljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. TEXTDEL MILJÖRAPPORT FÖR HETVATTENCENTRALEN HALLSTAHAMMAR 2013 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merPåverkan av partikelfraktionsfördelning på utbränningshastigheten hos träpellets
UMEÅ UNIVERSITET 27-3-15 Institutionen för Tillämpad fysik och elektronik Påverkan av partikelfraktionsfördelning på utbränningshastigheten hos träpellets Samuel Israelsson Examensarbete C-nivå 1p Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merMÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB I ENKÖPING Mats Nylinder och Hans Fryk
Results esearch 9 Research results from the Department of Forest Products at the University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden www.slu.se/skogensprodukter MÄTNING AV BRÄNSLEVED VID ENA ENERGI AB
Läs mer