Förebyggande röstvård för lärare En studie av en minimal preventionsåtgärd

Transkript

1 Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Logopedprogrammet Logopedi Examensarbete D-nivå, 20 poäng Vårterminen 2007 Förebyggande röstvård för lärare En studie av en minimal preventionsåtgärd Stefan Förberg Magisteruppsats i logopedi, 20 p Vårterminen 2007 Handledare: Maria Södersten Britta Hammarberg

2 Förebyggande röstvård för lärare. En studie av en minimal preventionsåtgärd. Sammanfattning Lärare är den yrkesgrupp som oftast söker hjälp för röstbesvär. Orsaker till detta kan vara de höga kraven på röstkvalité och hörbarhet, samtidigt som ett flertal arbetsmiljöfaktorer, bl.a. att tala i höga omgivande ljudnivåer, utgör en stor påfrestning på rösten. Stora socio-ekonomiska vinster för samhället i allmänhet och för den enskilde läraren i synnerhet skulle kunna göras om lärarens rösthälsa förbättrades. Ett flertal metoder har prövats med till stora delar goda resultat, bl.a. röstförstärkare och olika former av förebyggande röstvård. Syftet med denna studie var dels att undersöka förekomsten av subjektivt upplevda röstbesvär bland grundskolelärare (n=77) med hjälp av en självskattningsenkät, dels att utveckla och utvärdera en i tid mycket begränsad preventionsmetod av förebyggande röstvård med frågeformulär. Resultatet av självskattningsenkäten, rösthandikappindex (RHI) visade på en något högre förekomst av upplevda röstbesvär hos lärarna jämfört med tidigare studier av röstfriska personer. Den grupp lärare som deltog i preventionsåtgärden (n=11) skattade en signifikant högre förekomst av röstbesvär i arbetssituationen jämfört med röstbesvär på fritiden. Knappt 40 % av dessa uppgav före preventionsåtgärd att de hade röstbesvär. Nittio % av dem uppgav att de hade för lite kunskap om hur de skulle vårda rösten. En klar majoritet av deltagarna ansåg att preventionsåtgärden på 2 timmar och 15 minuter varit givande. En ökning av röstergonomiska strategier till följd av åtgärden kunde påvisas. Framför allt minskade deltagarnas beteende att överrösta höga ljudnivåer signifikant. Tillgången till röstergonomiska strategier hade också ökat vid upplevda symptom, mest markant vid heshet. De strategier som ökade mest var att använda rösten mer sparsamt och att dricka mer vätska under arbetsdagen. Voice care for teachers. A study of a minimal prevention method. Abstract Teachers are the largest professional group most likely to seek professional help for voice-problems. Possible causes for voice related problems among teachers are: High use and demand for voice quality and audibility and work environment loading factors such as speaking in high surrounding sound levels. Society as well as the individual teacher could benefit socio-economically if teachers voicestatus improved. Several methods have been tried, such as sound-amplification systems and different forms of preventive voice care. The present study s aim was twofold: To survey the level of selfexperienced voice problems among teachers in the primary school (1-9 th grade), and to develop and assess a minimum time and cost efficient voice-care prevention method using questionnaires. The results from the Voice Handicap Index survey (VHI) showed only a somewhat higher level of selfexperienced voice problems compared to earlier studies of individuals without reported voice problems (n=77). A smaller group of teachers (n=11) participated in the minimal prevention method and estimated that they had a significantly higher level of voice problems pertaining specifically to the work situation as compared to their leisure time. A little less than 40 % thought they had a voice problem and 90 % thought they knew too little about how to care for the voice. The participants thought, overall, that the minimal prevention method had been rewarding. An increase in ergonomic voice-care strategies could be noted: Loud talking behaviour over surrounding noise decreased significantly. There was also an increase in voice-care strategies in response to self-perceived symptoms, specifically hoarseness. The voice-care strategies mostly used were less frequent voice use and an increased intake of liquids during the workday.

3 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR HYPOTESER METOD DELTAGARE DELSTUDIE DELSTUDIE MATERIAL ENKÄT NR ENKÄT NR LJUDINSPELNINGAR: ÖVRIGT MATERIAL DATAINSAMLING/PROCEDUR DELSTUDIE DELSTUDIE SEMINARIEINNEHÅLL OCH GENOMFÖRANDE ANALYS OCH STATISTISK BEARBETNING AV RESULTAT RESULTAT DELSTUDIE DELSTUDIE RHI-ENKÄT ENKÄTEN LÄRARES RÖSTANVÄNDNING I OCH UTANFÖR SKOLAN UTVÄRDERING AV RÖSTKURSEN DISKUSSION DELSTUDIE DELSTUDIE FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING SLUTSATSER...32

4 TACK...33 REFERENSER:...34 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

5 1 Bakgrund I dagens informations- och kommunikationssamhälle utgör den mänskliga rösten ett viktigt arbetsredskap för många människor. Inte bara skådespelare och sångare anses numera ha ett s.k. röstkrävande yrke, utan även lärare, barnskötare, telefonarbetande, jurister, präster, kontorsanställda, försäljare, arbetsledare, resebyråanställda, tolkar, banktjänstemän m.fl. I vårt grannland Finland innehar mer än 1/4 av de yrkesverksamma ett sådant yrke (Laukkanen, 1995). Andelen i Sverige bör vara likvärdig. Under de senaste tjugo åren har ett flertal studier gjorts som visar på en förhållandevis hög förekomst av röstproblem hos lärare och förskollärare. (Vilkman, 1996; Russell et al., 1998; Smith et al., 1997, Sala et al., 2001; Roy et al., 2004; Simberg et al., 2000; Sliwinska-Kowalski et al., 2006.) I Roys studie (2004) uppgav 11 % av de amerikanska lärarna att de för tillfället upplevde röstbesvär och 58 % att de upplevt röstbesvär någon gång under sitt yrkesverksamma liv. Motsvarande resultat för den amerikanska befolkningen i stort var 6 % respektive 29 %. Dessa siffror, som självfallet varierar utifrån vilken definition man använder för att beskriva röstbesvär, tyder ändå på en hög förekomst av röstbesvär hos lärare jämfört med den övriga befolkningen. Andra studier har visat att lärare såsom grupp är vanlig bland röstpatienter (Fritzell, 1996; Titze et al., 1997). Fritzells undersökning visade att lärare var den yrkesgrupp i Sverige som oftast sökte hjälp på foniatrisk klinik för besvär med rösten, nästan tre gånger fler än vad man kunde förvänta sig i proportion till andelen lärare i befolkningen, 16.3 % jämfört med 5.9 %. I Titzes studie utgjorde de amerikanska lärarna en ännu större del, nästan fem gånger fler, eller 20 % jämfört med 4.2 % i befolkningen. Samtidigt tyder forskningsresultat på att lärare sällan söker hjälp trots de upplevda röstproblemen (Roy et al., 2004). I en studie av Simberg et al (2005) framkom dessutom att röstproblem hos lärare hade ökat under en tolvårsperiod. Orsakerna till varför just lärargruppen är så hårt drabbad kan härledas till ett flertal orsaker. Hög röstbelastning, d.v.s. långa perioder då läraren dagligen använder rösten utan tillräckliga möjligheter till röstvila, höga krav på röstkvalité och hörbarhet, otillräcklig röstutbildning och röstmedvetenhet, arbetsmiljöfaktorer såsom höga bullernivåer och dålig rumsakustik, dålig luftkvalité, långa talavstånd, samt en stressande arbetsmiljö (Sala et al., 2001; Vilkman, 2000; 2004).

6 En förbättring av lärares rösthälsa skulle i förlängningen leda till stora vinster, dels för den enskilda individen i form av större möjlighet till optimal röstanvändning och minskat sjukdomsbortfall, dels för skolan och för samhället i stort ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. I sin artikel Yrkesrelaterade risker för röststörning räknar Verdolini och Ramig (2001) på hur mycket röststörningar kostar samhället i förlorade arbetsdagar och sjukvårdskostnader. Den summa som de kommer fram till, ca 3.5 miljarder dollar årligen i U.S.A., beräknas utifrån att ca 6 % av 28 miljoner människor i röstkrävande yrken har röststörningar och förlorar två arbetsdagar per år. Omsatt till svenska förhållanden skulle detta innebära att enbart förlorade arbetsdagar för lärare skulle kunna kosta ca 41 miljoner kr årligen, beräknat på att ca 11 % av lärarna i Sverige har röstbesvär. Kostnaden för behandling samt även för ersättningspersonal och förlorad produktivitet tillkommer och mångdubblar detta belopp. Detta är en mycket grov och ofullständig överslagsberäkning. Den kan dock fungera som en fingervisning att stora ekonomiska besparingar kan göras om åtgärder satsas på att förbättra lärarnas rösthälsa. Åtgärder för att förebygga röstproblem skulle kunna utvecklas för lärargruppen. Det finns ett antal preventionsstudier gjorda där preventionsinsatserna varit olika utformade (Kaufman och Johnson, 1991; Ohlsson, 1993; Chan, 1994; Comins, 1995; Sapienza et al, 1999; Kyhlberg och Eriksson, 2001; Jónsdottir et al, 2001, 2003; Jónsdottir, 2002; Simberg et al, 2006). Samtliga dessa studier visar på en större eller mindre dokumenterad positiv effekt av preventionsåtgärder. Röstförstärkare kan bidra till minskade röstbesvär. Sapienza et al (1999) och Jónsdottir et al (2001, 2003) har visat att en röstförstärkare minskar röstbelastningen genom att användaren får ut mer röst med mindre ansträngning, vilket avlastar stämbanden. Forskningsresultat har också visat att för lärare som redan har röstbesvär är röstförstärkare en mer effektiv åtgärd än vad gruppundervisning i rösthygien är (Roy et al, 2002). Flera forskare, bl.a. Nelson et al (2000), Titze (2001), Jónsdottir (2002) och Yui (2002) har dock pekat på ett antal nackdelar med röstförstärkning. De högre ljudnivåer som röstförstärkning innebär kan i sin tur driva upp elevernas ljudnivå. En redan dålig röstteknik kan förvärras. Det är därför viktigt att lärarna lär sig använda röstförstärkarna på rätt sätt för att kunna utnyttja tekniken optimalt. Titze (2001) betonar att en högtalarförstärkt röst trots att den uppfattas klarare också uppfattas som mindre uttrycksfull och därmed mindre intresseväckande. I Jónsdottirs studie (2002) skattade eleverna att lärarnas röster lät bättre med högtalarförstärkning än utan, eftersom talinnehållet uppfattades lättare. Då hänsyn måste tas inte bara till lärarens rösthälsa utan även till hur talbudskapet uppfattas av eleverna ter det sig logiskt att se röstförstärkare som ett användbart komplement till röstträning och kunskap om rösthygien. Simberg et al (2001) föreslår förebyggande åtgärder redan på lärarutbildningarna, dels s.k. screeningtest vid intagningen till utbildningarna med syfte att upptäcka de studenter som har en benägenhet att få röstbesvär, dels röstterapi i grupp för berörda studenter. Enligt statistiska centralbyrån arbetade 2003 sammanlagt ca

7 personer som antingen grundskolelärare, gymnasielärare, förskollärare eller fritidspedagoger i Sverige. Flertalet av dessa lärare har endast fått en mycket begränsad undervisning i förebyggande röstvård som del av yrkesutbildningen (Söderlundh, 2006). Även om förebyggande åtgärder i form av röstvård i större utsträckning införs på högskolorna skulle behovet av fortsatt förebyggande röstvård på skolorna kvarstå. I takt med att skolmiljön och för rösten viktiga arbetsmiljöfaktorer förändras, förändras också förutsättningarna för lärarrösten. För bibehållande av ett gynnsamt röstbeteende och en god röstteknik krävs både repetition av erhållna kunskaper och fortbildning. Kaufman och Johnsons (1991) åtgärd innehöll förebyggande röstvård såväl som ett videoband och skrivet informationsmaterial. Dock begränsar sig utvärderingen av åtgärden till att lärarna enligt författarna var positiva till åtgärden. Ohlssons (1993), Comins (1995) och Kyhlberg och Erikssons (2001) studier utvärderar alla tre förebyggande röstvårdsåtgärder med såväl subjektiv skattning som perceptuell och akustisk analys. Preventionsåtgärderna bestod av minst 10 timmars undervisning och sträckte sig över en tidsperiod från sex veckor till två terminer. Samtliga studier visar positiva resultat. Ett fåtal studier har undersökt effekten av en i tid jämförelsevis kort preventionsåtgärd i form av förebyggande röstvård för personer inom röstkrävande yrken. Endast en har undersökt effekten av en sådan minimal preventionsåtgärd för lärare (Chan, 1994). Yrkesverksamma förskollärare i Hong Kong deltog i två diskussionstillfällen och 1 ½ timmes workshop som bestod av föreläsningar i rösthygien. Därefter uppmuntrades de att följa de rösthygieniska råden och föra dagbok över det egna röstbeteendet i två månader. Resultaten av de akustiska mätningar som användes i utvärderingen rapporterades ha positiva effekter på röstkvalitén, oavsett ålder och år i yrket. Dessutom visade en genomgång av dagböckerna att negativt röstbeteende såsom att tala med mycket hög volym och att harkla sig hade minskat signifikant. Ett par studier med skiftande resultat har undersökt effekterna av en kortare preventionsåtgärd i form av förebyggande röstvård för sångstudenter (Broaddus- Lawrence et al, 2000) och telefonförsäljare (Lehto et al, 2003). I studien med sångstudenterna påvisades endast en marginell förbättring av rösten som ett resultat av fyra entimmes föreläsningar om rösthygien. Samtidigt uppgav samtliga deltagare att undervisningen varit värdefull. Telefonförsäljarna genomgick en tvådagarskurs bestående av föreläsningar i röstproduktion och rösthygien, praktiska övningar i att använda rösten och ett uppföljande seminarium. De allra flesta deltagarna skattade att deras röst hade förbättrats. I en tid då skolorna är tvungna att ta hänsyn till ständiga kostnadsmässiga prioriteringar och lärarna dessutom har ett pressat tidsschema ställs stora krav på att föreslagna preventiva åtgärder är tids- och kostnadseffektiva för att kunna realiseras och få genomslagskraft. En väl fungerande förebyggande åtgärd kan fungera på två plan. Förutom att just förebygga röstproblem kan den även ge

8 individer som redan upplever problem tillgång till röstergonomiska strategier, d.v.s. kunskap om och förmåga att påverka omgivande arbetsmiljöfaktorer, det egna röstbeteendet och rösttekniken, som ett sätt att uppnå en gynnsammare röstanvändning (Sala et al, 2005). För lärare med röstproblem kan rätt preventionsåtgärd också höja den egna röstmedvetenheten och leda till att lämplig hjälp söks. 2 Syfte Syftet med denna studie var dels att kartlägga förekomsten av subjektivt upplevda röstbesvär hos grundskolelärare, dels att utveckla och utvärdera en minimal preventionsåtgärd, d.v.s. en tidsmässigt mycket kortvarig form av förebyggande röstvård. 2.1 Frågeställningar Har lärare en jämförelsevis hög förekomst av subjektivt skattade röstbesvär? Kan en minimal preventionsåtgärd i form av förebyggande röstvård i grupp under ca 2 timmar och 15 minuter signifikant öka deltagarnas tillgång till röstergonomiska strategier? 2.2 Hypoteser Lärare utgör en heterogen grupp ifråga om röstbesvär. Trots individuella variationer kommer en högre andel röstbesvär jämfört med normalvärden att kunna påvisas för gruppen som helhet. Ökad tillgång till röstergonomiska strategier efter genomgången preventionsåtgärd kommer att kunna påvisas. Avsikten med den förebyggande insatsen som sådan var att öka lärares tillgång till röstergonomiska strategier, d.v.s. kunskap om och förmåga att påverka det egna röstbeteendet och för rösten viktiga arbetsmiljöfaktorer. Detta baseras på antagandet att lärarens rösthälsa är avhängig inte bara av den egna rösttekniken, utan även i högsta grad av röstbeteendet och arbetsmiljöfaktorer. Ökad röstmedvetenhet hos personalen genom röstutbildning får positiva återverkningar inte bara på rösten utan också på miljön genom att personalen då vet vad man behöver för att rädda rösten och kan föreslå rätt sorts förändringar i arbetsmiljön (Ohlsson, 2005). Denna sorts förändringar i arbetsmiljön, t.ex. bättre rumsakustik i klassrummen, skulle i sin tur skapa gynnsammare förutsättningar för en hållbar lärarröst. 3 Metod

9 Upplägget av studien framgår av figur Deltagare Delstudie 1 En skola valdes att ingå i studien. Kriterier som styrde valet av skola var att den skulle ha fler än 50 lärare samt att dessa var fördelade över såväl låg-, mellan- som högstadium. Förfrågan att delta i studien riktades slumpvis till tre skolor i Stockholm och den inledande kontakten togs via telefon med skolornas rektorer. Den skola som först uttryckte sitt intresse om att delta i studien var en skola i Stockholms innerstad. På skolan arbetade sammanlagt 80 lärare, inklusive förskollärare. Samtliga lärare erbjöds att delta i delstudie 1 och 77 av 80 tackade ja. Av dessa var 54 kvinnor med medelålder 43.7 år (28-61 år) och 23 män med medelålder 43.8 år (26-61 år). De 77 lärarna var fördelade på 8 arbetslag och undervisade från sexårsverksamheten upp till den nionde årskursen Delstudie 2 Av deltagarna i delstudie 1 valdes två arbetslag ut, med 12 lärare i det ena och 10 i det andra, till delstudie 2. Urvalet skedde i samråd med biträdande rektor på skolan och hänsyn togs endast till arbetslagens tillgänglighet. Samtliga av dessa tjugotvå lärare undervisade på högstadiet. Elva av de 22 lärarna genomförde samtliga moment i preventionsåtgärden och kunde räknas med i delstudie 2. Sjukdom uppgavs vara den vanligaste orsaken till bortfallet. Ett par av lärarna uppgav förhinder som inte närmare preciserades. Av de elva deltagarna var 7 kvinnor och 4 män i åldrarna år. Kvinnorna var mellan år, med en medelålder på 49.7 år. Männen var mellan år, med en medelålder på 40.8 år. 3.2 Material Enkät nr. 1 Enkäten Rösthandikappindex, RHI, användes för att kartlägga den subjektivt upplevda förekomsten av röstproblem samt de psykosociala konsekvenserna av dessa eventuella problem (Jacobson et al 1997, svensk översättning Ohlsson 2001). De 30 enkätfrågorna försöker mer specifikt besvara individens upplevelse inom tre kategorier; en fysiologisk, en funktionell samt en emotionell. Dessa försöker i tur och ordning ge en bild av: Upplevelse av röstbesvären och grad av obehag till följd av dessa.

10 Hur de dagliga aktiviteterna påverkas. Individens känslomässiga respons. Enkätfrågorna besvaras genom att välja ett av fem alternativ (0=aldrig, 1=nästan aldrig, 2=ibland, 3=nästan alltid, 4=alltid) som bäst beskriver hur mycket ett påstående stämmer överens med den egna upplevelsen. Möjligt poängintervall är 0-120, där en högre poäng innebär en högre subjektivt upplevd förekomst av röstproblem Enkät nr. 2 Enkäten Lärares röstanvändning i och utanför skolan (bilaga 3) försöker framförallt kartlägga lärarens kunskap om och förmåga att påverka omgivande arbetsmiljöfaktorer, det egna röstbeteendet och rösttekniken för att uppnå en gynnsammare röstanvändning. Av de 39 frågorna finns 11 frågor som berör bakomliggande faktorer som kan påverka individens rösthälsa. Nio av frågorna är mer eller mindre identiska med de frågor som användes i studien av Kyhlberg och Eriksson (2001). Ytterligare fem frågor är inspirerade av samma studie men modifierade för att passa denna studie. Resten av frågorna har utformats av författaren enkom för denna studie. Svarssättet på frågorna varierar. Ja/nej-frågor varvas med frågor som besvaras genom att man sätter ett kryss på en 100 mm lång visuell analog skala (VAS) och frågor där man väljer ett av flera alternativ som bäst överensstämmer med den egna upplevelsen. När så är tillämpligt ges möjlighet att utveckla svaret med kommentarer Ljudinspelningar: Ljudinspelning med korta inspelade avsnitt ur, i tur och ordning; operasång ( Trollflöjten ), human beatbox ( Bounce ) och strupsång. Dessa röstexempel valdes som inledning till seminarium 1, för att tjäna som exempel på röstens uttrycksmöjligheter men också som exempel på hur man kan börja en föreläsning utan att själv använda rösten, d.v.s. en röstergonomisk åtgärd i form av röstvila. Ljudinspelning av en kvinnlig röst med diagnosen stämbandsknutor. Ljudinspelning av röstanvändning i buller, med buller samt med bakgrundsbullret borttaget. Ljudinspelning av barnröster, ett bullerband. (Ljudinspelningarna 2, 3 och 4 lånades ifrån Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset. Tillåtelse för användning av ljudinspelning 2 inhämtades från den inspelade personen i fråga.) Övrigt material Bärbar kassettbandspelare med inbyggda högtalare, Panasonic Digital rx-dt30.

11 Ljudmätare YFE 20, som användes till att ställa in ljudnivå på bullerband vid praktisk övning i att hålla ner taltonläget vid läsning i buller. Texten Ett svårt fall, den standardtext som används vid röstinspelningar på Logopedkliniken, Karolinska universitetssjukhuset och som användes vid praktisk övning vid seminarium Datainsamling/Procedur En skola som uppfyllde kriterierna, >50 lärare, valdes ut att medverka i Delstudie 1: Samtliga lärare på skolan (80 st) tillfrågades att besvara RHI-enkäten (enkät nr 1) 77 deltog Delstudie 2: 22 st (2 arbetslag) valdes ut att delta i preventionsåtgärden. Dessa besvarade enkät nr.1 (RHI) även efter åtgärd, enkät nr.2 före och efter preventionsåtgärd, samt en

12 Förekomst och grad av röstbesvär kartlades Utvärdering huruvida preventionsåtgärden 1) förändrade deltagarnas svar på RHI 2) ökade deltagarnas tillgång till Figur 1. Upplägg av studie Delstudie 1 Data samlades in genom att lärarkollegiet besvarade RHI-enkäten. Enkäten administrerades av författaren till fyra av arbetslagen, tillsammans med muntliga instruktioner för ifyllandet. Till följd av praktiska omständigheter administrerades enkäten via studieledare för respektive arbetslag till de övriga fyra arbetslagen. För att säkerställa att alla lärare fick samma instruktioner medföljde ett följebrev innehållande instruktioner för ifyllandet av enkäten (bilaga 1). I de muntliga respektive skriftliga instruktionerna betonades att RHI-enkäten ursprungligen är avsedd för personer som har röstproblem men att den även som i detta fall kan användas för att kartlägga rösthälsan. Lärarna lämnade in besvarad enkät i förseglat kuvert till respektive arbetslags studiehandledare som i sin tur vidarebefordrade dessa till författaren Delstudie 2 Ett brev skickades ut till de 22 deltagarna i delstudie 2. Brevet innehöll inbjudan till kommande seminarier om Förebyggande röstvård för lärare samt tider och kort beskrivning av seminarieinnehåll (bilaga 2). Dessutom fick de ytterligare en enkät att besvara, Lärares röstanvändning i och utanför skolan (bilaga 3). Denna enkät lämnades till respektive studiehandledare som i sin tur vidarebefordrade dessa till seminariedeltagarna, att besvaras före första seminarietillfället Seminarieinnehåll och genomförande En rad antaganden gjordes vid utformningen av seminarieinnehållet:

13 Att lärarens rösthälsa är avhängig inte bara den egna rösttekniken utan även det egna röstbeteendet och för rösten viktiga arbetsmiljöfaktorer. Med röstteknik menas här faktorer såsom hållning, andning och tonbildning. Med röstbeteende menas dels negativt röstbeteende som att pressa rösten då man ska överrösta buller och att vanemässigt harkla sig, dels positivt röstbeteende som att dricka mycket vätska under arbetsdagen. Att läraren till stora delar planerar sitt arbete och med ökad tillgång till röstergonomiska strategier i hög grad kan påverka både det egna röstbeteendet och arbetsmiljöfaktorer. Att de lärare som vid tidpunkten för preventionsåtgärden inte upplever några röstbesvär kan komma att göra det i framtiden om förutsättningarna förändras. En ökad tillgång till röstergonomiska strategier kan då öka lärarnas möjlighet att möta dessa nya förutsättningar som t.ex. en bullrigare arbetsmiljö eller en av ålder betingad svagare röst. Det fanns också en strävan att innehållet i seminarierna skulle vara hanterbart, begripligt och kännas meningsfullt, för att låna termerna av den israeliske psykologen Aaron Antonovski (1987). Det var alltså viktigt att deltagarna upplevde en känsla av sammanhang, i detta fall genom att förmedla en grundförståelse om hur rösten fungerar, om vilka förutsättningar och risker i avseende på rösten som finns i deras specifika yrkessituation, samt kunskap hur de själva kan påverka dessa förutsättningar. Seminarierna gavs vid två tillfällen. Första seminariet gavs i föreläsningsform för hela gruppen under 45 minuter. Innehållet var följande: Ljudexempel på extrema röstuttryck för att väcka intresse, beskrivning av rösten; möjligheter och begränsningar. Genomgång av läraryrkets specifika krav för röstanvändning. Kort genomgång av hur rösten bildas och fungerar; andning, stämbandsfunktion, ansatsrörets funktion. Beskrivning av individuella förutsättningar för en uthållig, bärkraftig och uttrycksfull röst. Beskrivning av de skilda anatomiska förutsättningarna för mäns och kvinnors röstfunktion. Genomgång av riskfaktorer i arbetsmiljön som kan bidra till röstbesvär. Genomgång av för rösten arbetsmiljöförbättrande åtgärder, med fokus på bullerförbättrande åtgärder. Utdelande och kort genomgång av folder, Praktiska råd 1- Arbetsmiljöförbättrande åtgärder för rösten (bilaga 4). Utdelande av Lärarförbundets skrift, Ljud och oljud, en skrift om hur du kan skona din hörsel (Lärarförbundet, 2004).

14 Andra seminariet gavs åtta dagar efter det första seminarietillfället. Seminariet gavs för ett arbetslag åt gången och pågick 1 ½ timme inklusive 5 min paus. Innehållet var framförallt praktiska tillämpningsövningar som varvades med diskussionsstunder för att förankra innehåll i övningar och i informationsmaterial. Innehållet var följande: Kort diskussion runt foldern Praktiska råd 1-arbetsmiljöförbättrande åtgärder för rösten. Utdelande av och genomgång av folder, Praktiska råd 2-Röstteknik och röstbeteende för lärare (bilaga 5). Genomgång och diskussion runt följande avsnitt i foldern: Riskfaktorer för rösten i läraryrket, Råd-röstbeteende, Råd-röstteknik. Praktisk övning i att finna optimal kroppshållning i sittande position. Beskrivning av etiologi, symptom, behandling och prognos för de två vanligaste röstdiagnoserna för lärare; stämbandsknutor och fonasteni. Deltagarna fick lyssna på ljudexempel och identifiera perceptuella karakteristika. Praktisk avspänningsövning. (Denna övning fanns beskriven i foldern Praktiska råd 2 ). Praktisk övning i att identifiera knarr i annans röst, att själv producera knarr samt att läsa fritt från knarr. Praktisk övning i att hålla ner taltonläget vid läsning i buller där band med inspelat buller på ca db styrka användes. Utdelande av och mycket kort genomgång av skriften Rösten-ditt viktigaste redskap (Lärarförbundet, 2004). Avslutande summering av kursinnehåll. Fyra veckor efter sista seminarietillfället fick seminariedeltagarna återigen besvara enkät nr. 1 (RHI-enkäten), samt enkät nr. 2 (Lärares röstanvändning i och utanför skolan, bilaga 3, förutom frågorna om bakgrundsfaktorer). Dessutom besvarade seminariedeltagarna en seminarieutvärdering (bilaga 6). Enkäterna och kursutvärderingen åtföljdes av ett följebrev (bilaga 7). 3.4 Analys och statistisk bearbetning av resultat Den statistiska bearbetningen utfördes med statistikfunktionen i programmet Excel (Microsoft office). Ifråga om resultaten från delstudie 1 användes oberoende tvåsidigt t-test för att undersöka om det förelåg någon signifikant skillnad i RHI-resultat mellan män och kvinnor. För delstudie 2 användes beroende tvåsidigt t-test för att undersöka om statistisk signifikant skillnad förelåg mellan seminariedeltagarnas RHI-resultat före och efter preventionsåtgärd och beroende tvåsidigt t-testanvändes för den statistiska bearbetningen av svaren i

15 enkät nr.2 före och efter preventionsåtgärd. Signifikansnivå på fem procent har genomgående använts. I de fall det gällde kategorisvar presenteras resultaten deskriptivt med svarsfrekvens. 4 Resultat 4.1 Delstudie 1 Sjuttiosju av sammanlagt åttio lärare på skolan (96 %) besvarade RHI-enkäten. Tabell 1. RHI-resultat för hela gruppen (n=77) uppdelat på män och kvinnor. Samtli Kvinnor Män ga fp Antal Medelvärde 9,4 9,2 9,7 Medianvärde Standardav. 9,4 9,5 9,5 Minimum Maximum Som framgår av tabell 1 var de manliga lärarnas RHI-poäng något högre med ett medelvärde på 9.7 av 120 möjliga jämfört med 9.2 för de kvinnliga lärarna. Skillnaden var dock inte signifikant. I figur 2 och 3 ses de individuella totala RHI-poängen för kvinnor respektive män. Den person som hade högst RHI-poäng, 45 poäng, var en kvinna. Kvinnor RHI RHI poäng Försökspersoner

16 Figur 2. De kvinnliga försökspersonernas individuella RHI-resultat (n=54). Nr skattade 0. Män RHI RHI poäng Försökspersoner Figur 3. De manliga försökspersonernas individuella RHI-resultat (n=23). Nr skattade Delstudie 2 Elva försökspersoner (fp) genomförde preventionsåtgärden i sin helhet, d.v.s. deltog i de båda seminarierna samt fyllde i enkät 1 och 2 före och efter, och kunde därför räknas med i studien. I genomsnitt hade dessa lärare, 7 kvinnor och 4 män, varit yrkesverksamma i 14 år och 11 månader. Nio av elva uppgav att de hade normal hörsel, två svarade att de inte visste. Ingen av fp rökte och ingen uppgav att de hade förkylningar mer än 5 ggr/år (dock lämnade en fp frågan obesvarad). Ingen av deltagarna hade tidigare haft kontakt med logoped eller talpedagog p.g.a. röstproblem. Däremot hade tre tidigare fått undervisning i röst och talvård, som mest 1 gång/v under max ett år. Endast två uppgav att de tidigare hade arbetat med röstkrävande yrken. Tre uppgav att de hade röstkrävande intressen på fritiden (max 3 tim/vecka) RHI-enkät Medelvärdet av de 11 fp: s totala RHI-poäng ökade från 10.5 (SD=7.8) före till 15 (SD=9.3) efter preventionsåtgärd. Skillnaden var dock inte signifikant. En jämförelse mellan individuella fp:s RHI-poäng visade vissa skillnader vilka framgår i figur 4. En fp

17 (fp 1) skattade 14 poäng lägre efter åtgärd och en annan 27 poäng högre (fp 10). Åtta av de 11 lärarna skattade högre RHI-poäng efter preventionsåtgärden, två skattade mindre och en fp uppgav oförändrad poäng på RHI RHI-poäng Före Efter Försökspersoner Figur 4. Individuella RHI-resultat före och efter preventionsåtgärd (n=11) Enkäten Lärares röstanvändning i och utanför skolan De elva försökspersonerna besvarade även enkäten Lärares röstanvändning i och utanför skolan (bilaga 3). Frågor och svarsresultat visas i figur 5 och 6 samt i tabellerna 2 och 3. När VA-skala använts som svarssätt anges alltid i tabelltexten hur ändpunkterna med värdena 0 mm och 100 mm betecknats. Deltagarnas subjektivt upplevda förekomst av röstbesvär i arbetet såväl som på fritiden förändrades inte signifikant mellan de två skattningstillfällena före och efter preventionsåtgärd. I figur 5 jämförs lärarnas skattning av röstbesvär under arbete och på fritid. Deltagarnas skattade värden av röstbesvär från såväl före som efter preventionsåtgärd används vid jämförelsen för att på så sätt utesluta möjligheten att resultatet är kopplat till tidpunkt. Upplevelse av röstbesvär arbete/fritid Arbete Fritid VAS mm

18 14 Känner du dig trött i halsen/rösten när du arbetar? 15 Känner du dig trött i halsen/rösten på fritiden? 17 Blir du hes när du arbetar? 18 Blir du hes på fritiden? 20 Händer det att rösten försvinner när du arbetar? 21 Händer det att rösten försvinner på fritiden? 22 Har du behov att harkla dig när du arbetar? 23 Har du behov att harkla dig på fritiden? Figur 5. Upplevelse av röstbesvär under arbete jämfört med på fritiden. Fp skattade sin upplevelse på VA-skala (aldrig-ofta) före och efter preventionsåtgärd). Ett gruppmedelvärde för varje fråga presenteras i figuren (n=11). Som framgår av figur 5 upplevde lärarna betydligt större röstbesvär under arbete än under fritiden. Skillnaderna var genomgående signifikanta (p<.01). Lärarna kände sig oftare trötta i halsen/rösten när de arbetade jämfört med på fritiden (t=5.21, p<.01). Lärarna blev oftare hesa när de arbetade jämfört med på fritiden (t=3.38, p<.01). Lärarna upplevde att deras röst försvinner oftare när de arbetade jämfört med på fritiden (t=2.64, p<.01). Lärarna upplevde oftare ett behov att harkla sig när de arbetade jämfört med på fritiden (t=2.61, p<.01). Med ett undantag uppgav samtliga fp före preventionsåtgärd att rösten väl eller mycket väl svarade upp mot de egna behoven i arbetssituationen (fråga 32, bilaga 3). Det går inte heller att dra några slutsatser att lärarna upplevde att rösten skulle komma att fungera sämre i framtiden, eller att den fungerade sämre under terminen jämfört med under semestern (fråga 33 och 34, bilaga 3). Deltagarnas enkätsvar visade inte på att någon förändring i denna upplevelse skett efter preventionsåtgärd Tre av elva lärare uppgav röstbesvär såväl före som efter preventionsåtgärd (fp3, fp4 och fp11) och en fjärde lärare uppgav röstbesvär efter (fp7). Lärarna som uppgav röstbesvär angav följande orsaker som troliga: anstränger stämbanden fel, dåligt magstöd, förkyld ansträngd röst, använt rösten under hög

19 ljudnivå med halsont, pratar mycket och alltid ansträngt, lite torr, behöver harkla mig ganska ofta, måste skrika en del. De tre fp som uppgav att de hade röstbesvär såväl före som efter preventionsåtgärd hade följande resultat på RHIenkäten (figur 4): (21 före, 32 efter), (11 före, 12 efter), (12 före, 14 efter) och den fp som endast svarade ja efter preventionsåtgärd hade (14 före, 14 efter). Av de fp som svarade nej på frågan om röstbesvär både före och efter hade två fp låga RHI-resultat både före och efter preventionsåtgärd: (4 före, 2 efter) respektive (1 före, 4 efter). De övriga fem fp hade följande RHI-resultat: (24 före, 10 efter), (16 före, 23 efter), (5 före, 11 efter), (7 före, 15 efter), (1 före, 28 efter). Med frågorna i tabell 2a och 2b undersöktes mer specifikt huruvida tillgången till röstergonomiska strategier hade ökat efter preventionsåtgärden. Antalet fp som uppgav användning av röstergonomiska strategier vid upplevd trötthet i halsen/rösten hade ökat från 3/11 fp till 5/11 fp. Vid heshet hade tillgången till röstergonomiska strategier ökat från 2/11 fp till 8/11 fp och vid harklingsbehov från 0/11 fp till 1/11 fp. Resultaten i tabell 2b visar på en minskning av beteendet att arbeta vid halsinfektion/förkylning som dock inte var signifikant. Inte heller kan påvisas någon skillnad i tillgång till röstergonomiska strategier vid halsinfektion/förkylning före och efter preventionsåtgärd. Redan före preventionsåtgärd uppgav dock 7/11 fp att de använde röstergonomiska strategier (fråga 9). Efter preventionsåtgärd höjde deltagarna mer sällan rösten för att överrösta andra ljud när de arbetar. Minskningen var signifikant (t=2.17, p<0.05). Det hade dock endast skett en marginell minskning av samma negativa röstbeteende på fritiden. Tabell 2a. Tillgång till röstergonomiska strategier, före och efter preventionsåtgärd (n=11). Frågorna 16 och 19 besvarades med ja eller nejsvar. Möjlighet gavs till att ytterligare utveckla eventuellt ja-svar. Fråga 24 besvarades genom att kryssa i alt. inte kryssa i harklar mig. Fråga nr: Fråga Före prevention Efter prevention 16 Om du känner dig trött i halsen/rösten, gör du då något för underlätta för rösten? Om ja, i så fall vad då? 19 Om du blir hes, gör du då något för underlätta? Om ja, i så fall vad då? 24 Om du har behov att harkla dig, vad gör du då? Harklar dig? Annat? Ja (3) Nej (6) Inget svar (2) Ja (2) Nej (5) Inget svar (4) Harklar (11) Annat (0) Ja (5) Nej (4) Inget svar (2) Ja (8) Nej (2) Inget svar (1) Harklar (8) Annat (1) Inget svar (2)

20 Tabell 2b. Tillgång till röstergonomiska strategier, före och efter preventionsåtgärd (n=11). Frågorna besvarades med VA-skala (aldrig-ofta). Fråga Fråga nr: 8 Brukar du arbeta trots att du har halsinfektion/förkylning? 25 Brukar du höja rösten för att överrösta andra ljud när du arbetar? 26 Brukar du höja rösten för att överrösta andra ljud på fritiden? Före preventio n M (SD) 79,2(21, 7) 62,5(29, 1) 28.0(23, 5) Efter prevention M (SD) 73,7 (24,1) 51,1 (26,9) 26,8 (21,1) De röstergonomiska strategier som lärarna framförallt uppgav hade ökat efter preventionsåtgärd var att de försökte använda rösten mer sparsamt samt att de oftare drack vätska under arbetsdagen. Antalet fp som uppgav att de hade försökt gynna röstanvändningen genom adekvata förändringar i arbetsmiljön den senaste månaden ökade från 1/11 till 3/11. Denna ökning bestod främst av bullerdämpande åtgärder, och en lärare nämnde även luftförbättrande åtgärd. Åtta av elva lärare hade fortsatt inte försökt göra några förändringar. I tabell 3a och 3b redovisas upplevd tillgång till och behov av ökad kunskap i röstergonomiska strategier. Tabell 3a. Subjektiv upplevelse av tillgång till kunskap om röstergonomiska strategier (n=11). Fråga 27 och 29 besvarades med VA-skala, inte alls-väl förberedd (27), ingen mycket god (29). Fråga Fråga Före Efter nr: prevention prevention M (SD) M (SD) 27 Hur väl förberedd känner du dig (när det gäller din röstteknik) för 41,3 (30.0) 48,9 (24,6 att använda din röst i buller/ vid hög ljud nivå? 29 Hur mycket kunskap har du om hur din arbetsmiljö påverkar rösten? 36,7 (26,3) 63,9 (25,3

21 Tabell 3b. Subjektiv upplevelse av tillgång till, och behov av ökad, kunskap om röstergonomiska strategier (n=11). På fråga 37 fanns 3 svarsalternativ att kryssa i ( alldeles för lite, för lite, tillräckligt ). Fråga 38 besvarades med ja eller nejsvar. Fråga nr: Fråga Före prevention Efter prevention 37 Hur mycket kunskap tycker du att du har om hur du ska vårda din egen röst? 38 Har du behov att lära dig mer om hur du kan vårda rösten? Om ja, beskriv på vilket sätt. Alldeles för lite (3) För lite (7) Tillräckligt (1) ( 0) (6) (5) Ja (10) Nej (1) Ja (6) Nej Deltagarna upplevde att deras kunskap om hur arbetsmiljön påverkar rösten hade ökat. Ökningen var signifikant (t = 2.90, p<0.01). Dessutom upplevde drygt 60 % att deras kunskap om hur de ska vårda rösten hade ökat efter preventionsåtgärden. Antalet fp som tyckte att de hade alldeles för lite kunskap minskade från 3/11 fp till 0 och antalet fp som tyckte att de hade tillräckligt med kunskap ökade från 1/11 fp till 5/11 fp. Däremot tyckte 6/11 fp att de fortfarande hade för lite kunskap efter preventionsåtgärd. Samtidigt minskade antalet fp som upplevde ett behov att lära sig mer om att vårda den egna rösten från 10/11 fp till 6/11 fp. De deltagare som efter preventionsåtgärd nyanserade behoven efterlyste mer röstvård och specifikt förbättrad teknik för att åstadkomma högre röstintensitet och mindre ansträngning. Ökningen av hur förberedda lärarna kände sig i att använda rösten i buller var inte signifikant.

22 I figur 6 framgår att upplevelsen av stress minskade hos 6/11 fp, ökade hos 4/11 samt förblev oförändrad hos 1/11 till följd av preventionsåtgärden. Förändringen är dock inte signifikant. Ett stressvärde räknades ut för varje individ genom att beräkna medelvärdet av de två skattningstillfällena. Tio av elva fp skattade på så sätt sin upplevelse av stress på arbetet med ett värde på minst 30/100, 4/10 fp skattade minst 83/100 (fp2, fp3, fp5, fp7). Stress 100 Upplevelse av stress på arbetet VA-skala (Aldrig-ofta) Försökspersoner Före prevention Efter prevention Figur 6. Upplevelse av stress på arbetet före och efter prevention. Ökningen av hur stor möjlighet lärarna upplever att de har att påverka sin arbetsmiljö var inte signifikant (fråga 30). De individuella skillnaderna var dock stora. Tre av elva fp skattade en ökning med minst 23/100: (23/100), (30/100), (63/100), En fp skattade en minskning med 45/100. För övrigt höll sig förändringen inom en marginal på 14/100. Efter preventionsåtgärd noteras en liten ökning i hur ofta fp tänkte på den egna och andras röstanvändning (fråga 35 och fråga 36). Ökningen var inte signifikant. 4/10 fp skattade dock en ökning med minst 21/100 mm vid frågan, hur ofta de tänker på hur de använder rösten. Tre av dessa 4 fp skattade också en ökning på mellan 14-45/100 mm i hur ofta de tänker på hur andra använder rösten.

23 Anmärkningsvärt är att två fp uppger en minskning på fråga 35 med mer än 32/100 mm. Dessa fp är konsekventa i sin skattning och uppger även en minskning på fråga 36 med 15/100 mm respektive 41/100 mm. 10/11 fp uppger att de inte upplevde några svårigheter att fylla i enkäten. De enstaka svårigheter som uppges av en fp kan inte härledas till utformningen av enkäten Utvärdering av röstkursen I kursutvärderingen skattade kursdeltagarna hur givande de olika momenten var. Tabell 9. Kategorisvar i kursutvärderingen (n=10). En fp hade inte fyllt i kursutvärderingen. mycket givande lite Seminariets olika moment givande givande Föreläsningsdel om bl.a. röstfunktion, individuella förutsättningar, röstbesvär Genomgång av riskfaktorer/råd gällande arbetsmiljöns inverkan på rösten. 4 6 Genomgång av riskfaktorer/råd gällande röstbeteendets inverkan på rösten. 1 9 Genomgång av riskfaktorer/råd gällande röstteknikens inverkan på rösten. 2 8 Avspänningsövning i sittande Övning i att minska knarr i rösten Övning i att sänka taltonläget i buller Informationsmaterialet praktiska råd 1 och Lärarförbundets skrifter Ljud och oljud och Rösten ditt viktigaste redskap Inte alls givande De tio deltagare som fyllde i kursutvärderingen skattade genomgången av riskfaktorer och råd som givande eller mycket givande. 9/10 fp tyckte att föreläsningsdelen om rösten, individuella förutsättningar och röstbesvär var givande eller mycket givande. 8/10 fp tyckte att avspänningsövningen i sittande var givande eller mycket givande. En av de två som tyckte den var lite givande kommenterade att det var svårt att slappna av just denna dag. 8/10 fp tyckte taltonlägesövningen i buller var givande eller mycket givande. 7/10 fp tyckte knarrövningen var givande. Tre personer kommenterade att det ägnades för lite tid åt dessa övningar och att alla borde ha fått chansen att pröva. 4/10 fp

24 kommenterade att de önskat mer tid åt praktiska övningar. Ingen tyckte att det saknades något i seminarieinnehållet. 5 Diskussion 5.1 Delstudie 1 Medelvärdet för lärarna på RHI-enkäten var 9.4 (SD=9.4) inom ett möjligt poängintervall på 0-120, där en högre poäng indikerar en högre subjektivt upplevd förekomst av röstproblem. Jämför man resultatet med tidigare studier framkommer att resultatet för dessa lärare som grupp betraktad inte på något sätt är alarmerande högt. I en studie av Lundberg (2006) var medelvärdet för en grupp lärare (n=23) i Denver, USA som deltagit i en studie där talmängden dokumenterades under en till två veckor med en s k röstdosimeter, 23.3 (SD=14.2). Andelen män som deltog i den amerikanska studien var lägre än i föreliggande studie, 22 % jämfört med 30 %. Detta faktum kan ha betydelse vid en jämförelse då det är vanligare att kvinnor får röstproblem vid hög röstbelastning (Fritzell, 1996; Roy et al, 2004; Russell et al, 1998.) I en studie av Holmberg et al (under publicering) besvarade en grupp kvinnor som fått diagnosen fonasteni (n=12) och en kontrollgrupp med kvinnor utan röstbesvär (n=22) RHI-enkäten. Resultaten var 33.3 (SD=13.1) för patienterna och 5.1 (SD=5.8) för de röstfriska. I en studie av Berglund och Hallin (2007) om fonetogram presenteras RHI-data för röstfriska män (n=30) med medelvärdet 5.0 (SD=4.8). Lärarnas resultat i den föreliggande studien ligger klart under gruppen kvinnor med fonasteni i Holmbergs studie. Däremot är lärarnas resultat högre än den friska kontrollgruppens resultat i Holmbergs studie och de röstfriska männens resultat i Berglund och Hallins studie. Viss reservation inför de ändå förhållandevis låga RHI-resultaten måste göras då enkätundersökningen p.g.a. praktiska skäl administrerades i januari, strax efter terminsstart. Vid denna tidpunkt hade lärarna ett jullov bakom sig med möjlighet till mindre röstbelastning än vad som är fallet senare under terminen. Det kan inte heller uteslutas att lärarna på just den aktuella skolan har en rösthälsa över genomsnittet. I de individuella RHI-resultaten framkom att fem av lärarna (6.5 %) fick ett RHIresultat på minst 30/120. I enlighet med Jacobson et al (1997) kan de anses ha röstbesvär av medelsvår grad. Dessa individer löper sannolikt en större risk att utveckla röstbesvär av än svårare grad. Utfallet av antalet fp som genomförde delstudie 1 på skolan får anses vara mycket god. Av sammanlagt 80 lärare besvarade 77 enkäten. Det goda utfallet till trots måste försiktighet användas för att dra slutsatser om den svenska lärarkåren som helhet. Antalet försökspersoner bör då vara större, dessutom bör fp komma från fler skolor från storstad, likväl som från småstad och landsbygden. Med tanke på eventuella framtida jämförelser bör också betonas att drygt 50 % (40 st) av lärarna i föreliggande studie framförallt undervisade på högstadiet, 16 st lärare Kommentar [E1]: RHI 0-30 är inga/låg grad av röstbesvär, medelgrad och hög grad av röstbesvär! Tyvärr finns ingen spec gräns för inga röstbesvär men av normaldata som du redovisar tror jag vi vågar dra slutsats att värden under 10 är inga.

25 undervisade i årskurs 4-6 och 17 st i årskurs 1-3, inklusive sexårsverksamhet. Fyra st lämnade inga uppgifter. RHI-enkäten brukar i första hand besvaras av dem som sökt eller blivit remitterad till logoped för att de upplever att de har problem med rösten. Vissa påståenden är också utformade så att de förutsätter att den som besvarar enkäten upplever röstbesvär, t.ex. Mitt röstproblem bekymrar mig. I de muntliga såväl som skriftliga instruktionerna betonades dels att enkäten även används för att kartlägga rösthälsan och dels att om en fråga inte kändes aktuell så skulle rutan för aldrig kryssas i. Detta till trots kommenterade några av testpersonerna muntligen eller med en skriven kommentar på RHI-enkäten att de inte upplevde att de hade något röstproblem och att det därför kändes konstigt att besvara vissa av frågorna. Det kan finnas en risk att de som inte anser sig ha några röstbesvär, eller mycket små sådana, upplever att enkäten inte är riktad till dem. Det är också möjligt att den yrkesverksamme individen som inte behövt söka hjälp, inte heller vill förknippas med att ha ett röstproblem och därför graderar de egna svårigheterna lägre på påståenden som Luften tar slut för mig när jag talar än vad som skulle kunna ha varit fallet om inte termen röstproblem varit så frekvent i enkäten. I en kartläggning av musiklärares rösthälsa (Sandqvist 1999, sid. 18) uttrycker sig en lärare på följande vis: Det är naturligtvis mycket värre än jag svarade på enkäten. Man vill ju inte erkänna att det är så, det är lite pinsamt eftersom man borde klara rösten bättre. Dessutom vill man ju inte verka gnällig. Ett liknande utvärderingsinstrument som RHI, Voice Activity and Participation Profile, VAPP (Ma och Yiu, 2001), översattes till svenska och utprovades av Elofsson och Lind (2005). Det visade sig i denna studie att korrelationen mellan RHI och Swe- VAPP blev låg hos kontrollgrupperna i jämförelse med patientgrupperna med organiska röstproblem. En anledning kan vara att frågorna i Swe-VAPP i än större utsträckning än vad som är fallet i RHI avslutas med formuleringen på grund av ditt röstproblem. Kontrollgruppen valde då ofta svaret aldrig eftersom de inte upplevde att de hade ett röstproblem. Slutsatsen är att en enkät som vill utvärdera röstfunktionen hos röstfriska personer inte bör använda formuleringar som: mitt röstproblem. En sådan enkät kan fungera likväl för de med och utan röstbesvär utan att någondera grupp behöver känna sig exkluderad. Om RHI-enkäten ändå används för röstfriska bör förutsättningarna extra noga betonas och direkt administrering av enkäten är då att föredra så att möjligheten att besvara fp:s frågor angående ifyllandet finns. 5.2 Delstudie 2 I delstudie 2 hade gruppens RHI-medelvärde ökat från 10.5 före till 15 efter preventionsåtgärd. De 8/11 fp som uppvisade en ökning av det totala RHIresultatet (fig. 4) hade framförallt skattat en ökning i den kategorin där frågorna berör den egna upplevelsen av röstbesvär och graden av obehag till följd av dessa. Ökningen av hur mycket de ansåg att de dagliga aktiviteterna påverkades samt hur mycket de själva påverkades känslomässigt av eventuella röstbesvär var mindre

26 än hälften så stor. Detta resultat antyder att lärarna kan ha blivit mer medvetna om de egna röstbesvären p.g.a. preventionsåtgärden. Det kan inte heller uteslutas att ökningen beror på tidpunkt då de svarat. Resultatet efter preventionsåtgärden är från en månad in på terminen då man kan anta att lärarna utsatts för mer röstbelastning. Hos försökspersonen (fp10) med den största ökningen (från 1 till 28 RHI-poäng) hade dock de olika subkategorierna ökat i samma utsträckning. Det kan mycket väl vara så att om det sker en tillräckligt stor ökning av upplevelsen av röstbesvär medför detta att även påverkan på de dagliga aktiviteterna och den egna känslomässiga responsen upplevs som mer påtaglig. RHI-resultatet och vissa svar i enkät 2 kan ge uppfattningen att lärarnas rösthälsa på skolan är relativt god. Med ett undantag uppger samtliga fp att rösten väl eller mycket väl svarar upp mot de egna behoven i arbetssituationen (fråga 32). Det går inte heller att dra några slutsatser att lärarna upplever att rösten kommer att fungera sämre i framtiden, eller att den fungerar sämre under terminen jämfört med under semestern (fråga 33 och 34). Det ligger dock nära till hands att dra slutsatsen att formuleringar som på något sätt antyder en otillräcklighet i den egna förmågan, t ex. formuleringen inte svarar upp, ger ett annat skattningsresultat jämfört med om det istället handlar om att skatta röstbesvär. När lärarna skattade upplevd rösttrötthet, heshet, harklingsbehov samt upplevelsen att rösten försvinner framkom signifikant större röstbesvär i arbetssituationen än på fritiden. Tio utav elva fp uppger också före preventionsåtgärden att de vet för lite om hur de ska vårda rösten (fråga 37) och att de har ett behov av att lära sig mer (fråga 38). Tre av elva uppger före preventionsåtgärd att de har besvär med rösten (fråga 13). Efter åtgärden uppgav ytterligare en fp att hon/han upplevde röstbesvär vilket i detta individuella fall, utifrån personlig kommentar om överdriven röstanvändning, verkar bero på det faktum att tidpunkten var längre in på terminen Svaren i enkät 2 visar att deltagarna skattade att de hade en större tillgång till röstergonomiska strategier efter preventionsåtgärd än före. Tydligast framkommer detta i att deltagarna uppgav att de mer sällan försökte överrösta buller i arbetssituationen efter åtgärden (fråga 25). Bullerförbättrande åtgärder var tillsammans med röstbeteende och röstteknik i buller också de moment som ägnades mest tid i seminarierna. Medvetenheten om bakgrundsbullers negativa effekt på röstanvändningen har ökat genom ett antal forskningsstudier på senare tid. I en studie av Södersten et al (2002) visades att förskollärare signifikant höjer både röststyrkan och röstläget under arbetet jämfört med före och efter arbetsdagen. Författarna påtalar vidare att när en otränad talare höjer röststyrkan är det vanligt att även röstläget höjs och att röstkvalitén blir pressad. Detta i sin tur kan leda till rösttrötthet och i förlängningen även till vävnadsskador på stämbanden. Bidragande orsak till den signifikanta minskningen av det negativa röstbeteendet i buller kan vara att fp fick ta del av dessa forskningsresultat om hur ett höjt taltonläge kan leda till försämrad rösthälsa. Vid en arbetsmiljöundersökning av Statistiska Centralbyrån (2001) ansåg 31 % av grundskolelärarna att man inte kan samtala i normal samtalston under minst ¼ av