Projektmaterial. BILD -BILDA DIG! Valjevikens folkhögskola

Transkript

1 Projektmaterial BILD -BILDA DIG! Valjevikens folkhögskola

2 Bild Bilda dig! Jonas Broman Bo Johansson Lotta Johansson Rolf Johnsson Esbjörn Salje Barbro Stålfors ITiS Handledare: Joakim Fryklund Valjevikens Folkhögskola vt

3 Sammanfattning Vid ItiS-arbetets start var inblandade lärare på Valjevikens folkhögskola överens om att på något sätt använda Bilden och dess betydelse i undervisningen som forskningsprojekt. Man kom fram till detta p g a folkhögskolans grundläggande pedagogiska idéer och Valjevikens i synnerhet, med sitt stora inslag av elever med fysiska funktionshinder. Folkhögskolan vinnlägger sig bl a om flexibilitet, mångsidighet och deltagarstyrda utbildningsplaner. Bilden, med eller utan text, har en överlägsen förmåga att förmedla kunskap, och ibland kan bilden t o m i sig bli ett nytt språk. Att i samarbete med eleverna bygga upp en egen, lokal bildbank, blev målet för arbetet. I förlängningen skulle en utvärdering ge besked om hur densamma kunde användas i olika former av det vardagliga skolarbetet, och i vilken mån inlärandet påverkades. Kunde en bildbank hjälpa elever med inlärningssvårigheter? Skapandet av en egen, lokal bildbank var också ett sätt att kringgå upphovsrättslagen. I korthet lades arbetet upp på följande sätt: Eleverna informerades om projektet och fotograferade sedan fritt med digitalkamera. Bilderna överfördes till dator, kategoriserades och försågs med bildtext. Därefter var det upp till varje elev/lärare/ämne att på lämpligt sätt utnyttja bilderna. Efter användande gav utvärdering från eleverna både positiva och negativa kommentarer. De viktigaste var + - * engagemang * tidsödande kategorisering * gruppsamarbete * mycket arbete, lite lärdom * elevstyrt arbete * personliganknytning till bilderna Bildarbetet kändes för en del elever lite krystat och ostrukturerat, men kunde nog framöver bli betydelsefullt i skolarbetet, i synnerhet om det fick genomsyra alla ämnen 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2 INTRODUKTION 4 BAKGRUND 4 Inlärningsstilar 5 SYFTE OCH MÅL 6 METOD OCH ARBETSGÅNG 6 Med bilden som hjälpmedel 6 Målgruppen 6 Bildarkivets uppbyggnad 6 Från kamera till bildskärm 7 RESULTAT 8 Bildarkivet 8 DISKUSSION 10 LITTERATURLISTA 14 BILAGA 1 15 BILAGA

5 Introduktion Bilden som redskap i kunskapsbygget är en dåligt utnyttjad resurs. Visst använder vi oss av bilder i alla olika inlärningssituationer, men mera som en biprodukt till den lärande texten. Bildens absolut unika förmåga till en kommunikation, som spränger språkbarriärerna och som hjälper studiesvaga elever till insikt, är oslagbar. Den moderna tekniken med dator, digitalkamera och scanner ger oss dessutom nya spännande öppningar i inlärningsprocessen. Frasen en bild säger mer än tusen ord är inte bara en kliché. Med en bild kan vi uttrycka våra tankar och reflektioner, drömmar och önskningar som inte är lika självklara med ord eller text. Vad tänker du på? Frågan är inte alltid lätt att besvara. Berätta om dig själv! Javisst, med en bild blir det lätt! Utifrån en bild hittar du infallsvinklar och ser dig själv och din omvärld i nya perspektiv. Du lär känna dig själv genom bilden! Att tolka en bild är en spännande resa. Vad betyder bildens uppbyggnad, d v s kompositionen och färgerna? Vad vill bilden? Är bildens syfte att instruera, roa, försköna, oroa eller manipulera oss? Vilka känslor lockar den fram hos betraktaren och vilka diskussioner eller samtal initierar den? Bilder talar till oss människor och berättar vilka vi är om vi är lyhörda. Bilden är ett kraftfullt medium. Bilden kan också ingå som en del av texten, alltså inte som en illustration till texten utan symbiotiskt med texten. Bilden fördjupar och vidgar texten. Texten blir lättare att lära, komma ihåg och framför allt förstå. Å andra sidan kan också texten göra bilden tydligare och förstå varför den engagerar. Bild och text måste samverka, inte störa eller förstöra varandra. Vad kom först ordet eller bilden? Bakgrund Valjeviken är en anläggning som ägs av de olika länsförbunden inom NHR (Neurologiskt handikappades riksförbund). Inom anläggningen bedrivs konferensverksamhet, aktivitetscenter för gäster med olika neurologiska handikapp, rehabilitering och folkhögskola. Förutom dessa aktiviteter finns det simhall med träningsbassäng och bubbelpool, styrketräningslokal, sjukgymnastik, arbetsterapi och lokaler för fritidsverksamhet. Antalet elever på folkhögskolan är just nu ca 100 fördelade på fyra omvårdnadsutbildningar, två i egen regi och två tillsammans med kommunen. Bland de hundra finns det också två allmänna kurser, en för elever med funktionshinder och en med inriktning mot grundläggande behörighet eller att känna sig för, inklusive en turismutbildning med inriktning på friskvård. Grundläggande för all utbildning på folkhögskola är att den är: -fri och frivillig -deltagarstyrd -formad av egna utbildningsplaner -livsvärldsförankrad -mångsidig -flexibel. Detta tillsammans med en kunskapssyn där grunden är att varje individ formar sin inhämtade kunskap till personlig bildning. Denna process börjar hos individen och bildningen formas hela tiden och man når 4

6 aldrig full kunskap. I denna skapelseprocess utan slut, där deltagarna klättrar på sin kunskapsstege är folkhögskolans uppgift att möta deltagarna alltid med en stege i beredskap. Inlärningsstilar Varje individ har sin egen strategi att ta till sig ny information. Det är många faktorer som spelar roll och påverkar inlärningen. Det kan handla om rent fysiska saker som belysningen i salen, tidpunkten på dygnet, bekvämligheten där personen sitter eller rummets ventilation. Dessa saker är relativt enkla att påverka. Vad som är svårare att påverka är de individer som lär sig bäst genom muntliga genomgångar, diskussioner eller t ex lyssna på band, eller de som behöver se sitt material i form av bilder, texter och filmer. Åter andra måste använda sina händer, att ha något konkret att ta på. Vidare finns det en stor grupp som lättare tar till sig ny kunskap genom rörelser i kombination med upplevelser och känslomässigt engagemang. 1 Arbetet med fotografering och bildtagning öppnar nya dörrar för människor med inlärningssvårigheter. Tabellen nedan visar olika aktiviteters inlärningsstrategier. Aktivitet Instruktioner Kamerahantering Kategorisering Redovisning Inlärningsstrategi Auditiv och visuell Taktil, visuell, kinestetisk Auditiv och visuell samt kinestetisk Auditiv, visuell, taktil och kinestetisk Bodil Jönsson betonar också att just konceptet bilden som språk, inte bara bilden som ord, representerar ett starkt genombrott för människor med speciella inlärningssvårigheter. Att med bilder kunna formulera frågor, inte koncentrera sig enbart på svaren, har gett livet en ny dimension för dessa människor. 2 1 Cronsioe, Ingelas, Lusten att lära och lusten att leda, ITiS Studiematerial 2 Jönsson, Bodil, Learning by searching, ITiS Studiematerial 5

7 Syfte och mål Vårt syfte är att skapa en bildbank på Valjeviken. En egen bildsamling som eleverna själva skapar, sortera och kategoriserar. Elever och lärare som tillsammans hittar nya idéer att arbeta med bilder. Det förlösande ordet var tillsammans. Kunskap är ingen ö utan uppstår bland människor i social gemenskap. Målet för arbetet är att undersöka om en egen skapad bildbank kan göra det lättare för kursdeltagarna att förstå olika slag av problemställningar. Ett annat mål är också att på ett enkelt och lagligt sätt komma förbi upphovsrättslagen. Metod och arbetsgång Med bilden som hjälpmedel Vi ville dels bygga en bildbank med Valjeviken som gemensam nämnare, dels undersöka bildens betydelse i skolans arbete, speciellt i samband med datorn. Till bildbanken fick eleverna uppdrag att fotografera med skolans digitalkamera. Efter en kort instruktion hur man använde kameran gick eleverna ut och tog miljöbilder till naturkunskapen, interiördetaljer för inlärning av engelska glosor, bilder i guidesituationer eller fångade våren! Kursdeltagarna var helt fria i sina motivval och fick endast uppgifter på vad bilderna skulle användas till. Målgruppen Det föll sig naturligt att arbetet med insamlingen av bilder gjordes av den klass på Valjeviken där hela Itis lärarlag var involverade. Tillsammans täckte vi svenska med litteratur, samhällskunskap, matematik och naturkunskap, engelska, datakunskap och motion. Bildarkivets uppbyggnad Arbetslaget enades om att bygga upp ett enkelt och lättnavigerat bildarkiv under en mapp som var tillgänglig för skolans alla elever. Mappen döptes till Valjevikens bildarkiv och när den öppnades visade sig tre stycken undermappar uppdelade i följande kategorier: På Valjeviken, Utanför Valjeviken och Bildförråd. Till var och en av dessa skapade eleverna och lärarna tillsammans nya underkataloger med rubriker som byggnader, miljö och människor. 3 3 Se bilaga 1 6

8 Från kamera till bildskärm När väl tiden var inne för våra kursdeltagare att ge sig i kast med kameran för att fånga diverse motiv var utrustningen som stod till buds inte av så avancerat slag. Vi använde en digitalkamera som redan fanns på anläggningen och en stillbildskamera. Stillbildskameran blev ingen större succé p g a den långa framkallningstiden eftersom vi ville ha bilderna på en CD-skiva. Fotografiet här ovanför är från elevernas studiebesök på miljöstationen och nedan från temat Våren. Själva överföringen av bilderna från kameran till datorn är tämligen enkel. Vi använde oss av en smartcardläsare, vilket innebär att man tar minneskortet från digitalkameran och placerar detta i kortläsaren som i sin tur är ansluten till datorn. Kortläsaren visas som en egen enhet i den här datorn. Därefter är det vanlig filhantering. 7

9 Bildfilerna kopierades över till mappen Bildförråd där de osorterade bilderna först hamnade. Sedan fördes de in under passande kategori och namngavs. Namngivningen gick till så att kursdeltagarna skrev ett namn, en fras eller kanske t o m en liten vers eller en lustighet. För att visa bilderna och sortera dem valde vi att använda oss av ACDSee med sin enkla och överskådliga layout. Resultat Bildarkivet Resultatet av kategoriseringen kan ses som en schematisk bild. 4 Eftersom vi hade Valjeviken som utgångspunkt blev det naturligt att ha två huvudkategorier, nämligen På Valjeviken och Utanför Valjeviken. Den extra mappen Bildförråd blev en mapp för osorterat, d v s sådana bilder som vi inte hade tid att kategorisera direkt eller som av någon anledning var svåra att bedöma och alltså krävde diskussioner. Eleverna fick utvärderingsfrågor 5 som de först besvarade enskilt för att sedan ta upp dem i en gemensam diskussion. Under diskussionens gång framkom det att eleverna tyckte det varit roligt att använda kameran och att få lära sig nya saker, det hade stimulerat dem. Kursdeltagarna önskade mer kunskap om kamerahantering. Det kom även upp ett förslag på tillvalskurser med fotografering och bild. Kategoriseringen hade känts konstlad och krävde mycket jobb för lite kunskap. Eleverna tyckte inte att de hade inhämtat någon ny och användbar kunskap, det hade varit för styrt och otillräcklig med information om meningen med kategoriseringen. Frågan om vem eller vilka som skulle använda bilderna framöver kom upp. En elev tyckte att sorteringen av bilder hade varit kul och givande, medan en annan tyckte att det var som att sitta och träna in vanliga glosor från en bok. Katalogen kändes för liten och det kom ett förslag på att Valjeviken kunde inhandla ett färdigt bildarkiv med professionella bilder. Någon ansåg att arbetet med bildarkivet hade tagit för mycket tid från vanliga lektioner och en annan åsikt var att uppgifterna kunde ha varit mer riktade och inte så öppna som de varit. Vid dokumentationen under studiebesöken hade det varit bra att använda kameran och lägga upp bilderna i arkivet. Detta gjorde det enkelt att hämta material till den egna bildpresentationen till redovisningen. 4 Se bilaga 1 5 Se bilaga 2 8

10 Ingen av eleverna hade arbetat med bildarkivet utöver de uppgifter de fått av sina handledare. Alla eleverna hade bidragit med att fylla på bilder i arkivet. En elev hade känt sig utnyttjad p g a att denna elev var en duktig fotograf och hade fått ta många av bilderna. Det ansågs vara lätt att navigera runt i bildarkivet. Dock uppfattades bilderna som tjatiga de ansågs snarlika och en större variation rekommenderades. Det kom fram synpunkter på kamerans tillgänglighet. Kanske ett enkelt bokningssystem kunde hjälpa till att lösa denna fråga, eller att skolan förvaltade en egen kamera. Detta trodde eleverna skulle leda till att det blir enklare och mer naturligt att greppa kameran. Bildarkivets kategorier borde utökas och göras mer komplett, en CD-skiva med bilder kunde utgöra någon sorts grundstomme. Ett tillvalsämne med bild önskades och att eleverna själva skulle få mer ansvar att skapa och hantera bildbanken. En av eleverna uttryckte följande åsikt: Bilderna jag fotograferar själv ger en större känsla och mer engagemang i skolarbetet än bilder från en inköpt bildbank Någon annan fyllde på med att arbetar man med bilder hela tiden blir det mer naturligt att använda dessa. 9

11 Diskussion Vad händer egentligen när man sätter kamera i händerna på en kursdeltagare? Vilka bilder känns angelägna för henne eller honom? Hur tänker man när man väljer sitt motiv? Är det skillnad på egna bilder och andras? Hur ska man tolka bilden? Dessa och många andra frågor hade vi som utgångspunkt. Utanför Valjeviken: Miljö: Miljöpåverkan Det var kursdeltagarna själva som tog bilderna, att alla fick vara med och fotografera och diskutera vilka motiv som borde ingå i samlingen. Man fick lyssna på varandras argument och komma med motargument eller accepteranden. Kategoriseringen skapade oändliga diskussioner bland berörda deltagare. Vad är det för skillnad mellan Natur och Miljö? Kan en bild tagen för engelskan också ingå i en andra kategorier? Under en engelsklektion ville jag ta reda på hur eleverna i en allmän klass bättre skulle kunna arbeta med bilder. Många i klassen upplevde engelska som svårt, speciellt att lära in nya ord. De var individualister så arbeta i grupp var ingenting som de mötte med glädjetjut. Kursdeltagarna, som fick låna skolans digitalkamera, gick ut två och två för att hitta motiv. Efter en timma var alla tillbaka och vi tankade över bilderna till datorn. Vackra landskapsbilder, båtar i hamnen, svanar, en nyvaknad vårblomma, ett träd med nakna grenar avtecknande mot en solblå himmel hade jag förväntat mig. Ingen av de motiven fanns med. Istället dök vägguttag, stickkontakt, brandpost, industrifläkt, magasinskärra, trappräcke, flakmoppe, etc upp på datorskärmen. Alla började spontant undra vad det hette på engelska, och utan bara passivt vänta på svar, kastade de sig över lexikonen (något som de knappt gjort tidigare) för att slå upp och översätta allt de fotograferat. Plötsligt var alla intresserade, alla samarbetade och de hade roligt! Ibland, rätt ofta fick de problem med översättningarna. Till exempel vållade brandpost och magasinskärra svårigheter. Brandpost fanns inte i lexikonet i direktöversättning utan bara andra ord som började på fire. Då kom en kille på att leta i den engelska delen av lexikonet, och där bland tjugo andra fire-ord hittade han ordet för brandpost: fire hydrant. Lyckan och triumfen i ansiktena var fullkomlig! 10

12 På Valjeviken: Övrigt På Valjeviken: Miljö: Inne Utanför Valjeviken: Miljöpåverkan: Soptipp Med magasinskärravar problemet annorlunda. Ganska snart förstod de att man måste dela på ordet: magasin + kärra. Sedan kom nästa svårighet eftersom magasin hade tre olika betydelser i lexikonet. Ganska snart kom de fram till att det måste vara warehouse eller storehouse. Nästa steg var kärra. Cart eller barrow? Efter ytterligare diskussioner och slående i större och tjockare lexikon fann de att /warehouse/ barrow var det rätta ordet. Utformningen av bildarkivet är en föränderlig process som fortgår hela tiden. När vi började diskutera utformningen i arbetslaget hade vi tänkt oss ett enkelt arkiv som var lätt att navigera runt i för eleverna. Först hade vi ett förslag på att fem stycken mappar skulle utgöra en bas för arkivet, sedan funderade vi på att låta eleverna helt bygga upp och kategorisera bilderna själv. Då tiden var knapp ansåg vi att någon form av struktur var nödvändig i detta stadium av arbetet och till slut kom vi fram till de tre startmapparna se resultatet i bilaga 1 på sidan 14. Vi fann att en av många fördelar med digitalkameran var att man kunde direkt samlas vid datorn och föra över bilderna för att se resultatet. Laptopen möjliggjorde att vi inte var bundna till någon speciell sal eller plats och OH-projektorn visade sig vara en trevlig inspiratör då eleverna såg sina proffsiga power-pointpresentationer. Här var det dock lite försiktighet först men eleverna hjälptes åt och stärkte därmed tilltron till sin egen förmåga. Detta samarbete gav även den eller de som var vana datahanterare känslan av att vara duktig och kunna hjälpa andra. För att visa bilderna på datorn provade vi två olika program; I-Viev32 och ACDSee som är ganska lika varandra. Valet föll dock slutligen på ACDSee med motiveringen att det var lätt att namnge, sortera och ge en beskrivning av bilden i detta program. Båda programmen finns som gratisversioner att ladda hem. Inom naturkunskapen arbetade eleverna med bildarkivet under introduktionen till miljöarbetet. Eftersom det var första gången eleverna arbetade med digitalkamera syftade uppgiften både till att bekanta sig med kameran samt ge en grundplåt att utgå ifrån med det fortsatta miljöarbetet. Uppdraget var att gå ut i mindre grupper och med kamerans hjälp dokumentera miljö. Resultatet var mycket intressant för jag trodde det skulle bli naturbilder från de vackra omgivningarna runt Valjeviken, vilket inte alls eleverna hade intresserat sig för. Spänningen steg när vi laddat över bilderna och första bilden visar en gul skrotbil i naturen. Samlade runt laptopen beskådades allt från avgasrör, återvinningsgårdens innehåll, läckande syra, oljespill, reningsverk till olika 11

13 former av transportmedel. Engagerade och intresserade satt vi runt datorn och diskuterade hur var och en tolkade bilden och resultatet blev vår kategorisering. Det var lärorikt att höra hur eleverna tänkt när de bestämde sig för motiven samt hur olika bilderna kunde tolkas. Det blev verkligen en variationsrik miljölektion. Utifrån detta drog jag slutsatsen att eleverna verkligen hade diskuterat och funderat på ordet miljö. En process hade dragits igång och inbjöd till deltagande genom att alla hade bidragit med bilder. Till och med de tystare eleverna kom till tals genom bilden. Under vårens studiebesök hade eleverna med sig uppgiften att dokumentera platsen så att verksamheten kunde redovisas i en bildpresentation. Till att börja med var eleverna mycket försiktiga när de konfronterades med den moderna tekniken, vilket dock avhjälptes genom det positiva samarbetet i gruppen. Tveksamheten utbyttes mot en större tro på sig själv och glädjen var inte att ta fel på när de lyckades och slutligen hade en proffsig redovisning färdig. Enligt min egen uppfattning var det även stärkande för de elever som redan kunde hantera de tekniska hjälpmedlen att hjälpa andra i gruppen. Kursdeltagarna fick, precis som någon elev sa under utvärderingen, en personlig anknytning till bilderna samtidigt som bilden var en stor hjälp att komma ihåg och lära sig utifrån. Eftersom eleverna själv bestämde vad de skulle fotografera var de tvungna att tänka igenom situationen och fundera ut vilka bilder de hade nytta av. Svaret på frågan om bildarkivet har varit en hjälp för kursdeltagarna är inte självklart ja eller nej. Det som talar mot detta är bl a elevernas uppfattning om hur tid tagits från ordinarie lektioner, proceduren från tanke till färdigsorterad bild var omständlig och tidskrävande. Vidare ansågs kategoriseringen i sig vara meningslös och fungera som någon slags alternativ glosinlärning och framför allt har eleverna inte använt sig av bildarkivet förutom när de haft styrda uppgifter. Å andra sidan talar elevernas engagemang och samarbete (se tidigare nämnda lektionsbeskrivningar) för att eleverna varit hjälpta av arbetet med bildarkivet. Genom de olika momenten under bildinsamlingen fick deltagarna på kursen chansen att inhämta kunskap genom flera inlärningskanaler (se tabell sidan 5). I utvärderingen får vi belägg för att eleverna inte riktigt var med på vart vi siktade med vårt digitala bildarkiv. Då deltagarna i arbetslaget drog åt lite olika håll och en viss tidspress uppstod släpptes eleverna inte in i arbetet från början. Så här i efterhand ser vi att mer tid borde ha lagts på en ordentlig struktur och organisation av arbetet för alla inblandade. Nu blev det mer en planering utifrån vad vi trodde att eleverna skulle tänka och tycka. Eftersom eleverna kom med sent i processen fick de inte riktigt förståelse för nyttan av bildarkivet samt att det kan användas på flera olika sätt. Exempelvis kunde vi ha köpt in en CD-skiva med färdiga bilder och koncentrerat oss mer på själva bilden. Härifrån kunde vi sedan byggt på med egna bilder. Detta är viktigt att ha med sig i bagaget inför det framtida arbetet. Trots dessa brister i organisationen ser vi framåt med tillförsikt och känner att vi har hittat ett 12

14 bra redskap för att ge eleverna flera vägar att inhämta kunskap från. Nu gäller det att vidareutveckla arbetet med vårt digitala bildarkiv i rätt färdriktning. Den framtida användningen av bildarkivet kan vara att arbeta med bildtolkning, bildbearbetning, skapa sina egna personliga bilder, planera en bild, händelsebilder, bild i historien och konsten, underlätta och stimulera skrivandet och elevernas egna idéer inte att förglömma. Det vore mycket intressant att arbeta med olika projekt i den allmänna kursen för funktionshindrade. Exempelvis skulle eleverna kunna arbeta med bilden som ett språk att kommunicera med, göra sin egen dokumentation av sitt år på Valjeviken samt kunde minnesträningen utvecklas med hjälp av bilder från närmiljön. 13

15 Litteraturlista Cronsioe, Ingela, Lusten att lära och lusten att leda, ITiS studiematerial Gärdenfors, Peter, Media och berättande, ITiS studiematerial Jönsson, Bodil, Learning by searching, ITiS studiematerial Johansson, Christer, Digitala bilder i undervisningen, ITiS studiematerial 14

16 15

17 Bilaga 2 Utvärderingsfrågor Vad har arbetet med bildarkivet inneburit för dig? Fundera utifrån a) fotograferingen, b) datoranvändningen, c) kategoriseringen, d) nyttan och hjälpen med samt förståelsen i de olika ämnena Har du haft nytta av/använt bildarkivet i andra uppgifter än de ni fått av lärarna? Har du själv bidragit med att fylla på bilder i arkivet? Hur har detta påverkat ditt intresse och engagemang? Är bildarkivet lätt att navigera runt i? Hitta du bilden du söker? (Uppbyggnaden) Hur kan det förbättras? Hur kan bildarkivet användas framöver? Tips och idéer mottages Får bilden en speciell betydelse för dig när du själv tagit bilderna? 16