ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 696

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 696"

Transkript

1 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 696 Försäljning av kommunal allmännytta Är en viktig del av välfärdspolitiken på väg att försvinna? Anna Bolinder Uppsala, juni 2009 ISSN X

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 1.1Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod Material och källkritik Disposition 7 2. TEORETISK ANKNYTNING Dualistisk och integrerad hyresmarknad 8 3. ALLMÄNNYTTanS HISTORIA OCH DESS FÖRDELNING Allmännyttans bostadspolitiska roll under 1900-talet framtill idag Allmännyttans fördelning i Sverige Allmännyttiga bostadsbyggande FÖRSÄLJNING AV KOMMUNALA ALLMÄNNYTTAN Försäljning av den kommunala allmännyttan Varför väljer kommuner att sälja? EFFEKTER AV FÖRSÄLJNINGEN Försäljning av allmännyttiga bostäder och omvandlingar till bostadsrätter Omvandling till bostadsrätter i Stockholm ett exempel på minskad eller ökad segregation? Hyresgäst med en bostadsrättsförening som hyresvärd Allmännyttans roll som hyresreglerare Försäljning av allmännyttiga bostäder i Storbritannien och Amsterdam EFFFEKTER AV FÖRSÄLJNINGEN- SPEKULATIONER ELLER VERKLIGHET? Scenario I Ökande eller minskad segregation Scenario II Försäljning av kommunal allmännytta ett steg mot Social Housing? Scenario III Situationen i Stockholm Scenario IV Hyresgäster i en bostadsrättförening AVSLUTANDE DISKUSSION KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 37 2

3 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Den kommunala allmännyttan är en del av den svenska bostadspolitiken som är unik i sitt slag, bara ett fåtal länder i världen har liknande system. Det som är unikt med den allmännyttiga bostadssektorn är att bostadsbolagen drivs utan vinstsyfte, de ägs eller kontrolleras av kommunerna och har en styrande funktion för hyressättningen vilket gör att de privata hyresvärdarna har en begränsad referensram för hyressättning. En annan unik aspekt är att de allmänyttiga bostäderna är till för alla och inte riktar sig till någon speciell social grupp. I andra länder finns istället Social Housing som är selektivt inriktade och är avsedda för speciella grupper till exempel pensionärer, personer med missbruksproblem, långtidsarbetslösa. Allmännyttan var en viktig del av den sociala välfärdspolitik som växte fram efter andra världskriget och på många sätt representerar den svenska välfärden. Miljonprogrammet under åren är ett bra exempel på detta. En miljon bostäder med en viss standard skulle byggas och målet uppnåddes med en viss marginal. Detta resulterade i att de allmännyttiga bostadsbolagen blev den största förvaltaren av flerfamiljshus 1. I och med regeringsskiftet år 1991 skedde stora förändringar inom den svenska bostadspolitiken. Bostadssubventionerna hade lett till stora utgifter för staten och det ifrågasattes om de gick till de som verkligen var i behov av det. Statliga lån, bidrag och gynnsamma räntor och skatter avskaffades och de speciella förmåner som de allmännyttiga bostadsbolagen hade avskaffades då det fastslogs att de skulle arbeta under samma förutsättningar som alla andra bostadsföretag. 2 De kommunala bostadsföretagen skulle bli mer affärsmässiga och de flesta omvandlades till aktiebolag. I slutet av talet började en omfattande försäljning av den kommunala allmännyttan. I ett försöka att hindra omfattande försäljningar infördes år 1999 en stopplag av den socialdemokratiska regeringen, den avskaffades av högeralliansen år Upphävandet innebar åter en ökning av försäljningen av allmännyttiga bostäder. Majoriteten av försäljningen sker till privata hyresvärdar men allmännyttiga bostäder som omvandlas till bostadsrätter har blivit vanligare främst i Stockholmsregionen. Omfattningen och anledningarna till försäljning varierar mellan kommuner. I vissa kommuner har hela beståndet sålts, i andra delar eller inget alls. Effekterna av utförsäljningen är omdiskuterade. Kritiker hävdar att detta är ett steg mot en selektiv bostadspolitik jämförbart med Social Housing vilket kan leda till en ökad socioekonomisk och etnisk boendesegregation. 3 Andra menar, där ibland tjänstemän 1 Hedman Eva, (2008). Den kommunala allmännyttans historia. Särtryck av underlag till utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38) Boverket, s Ibid. S Magnusson Turner, Lena, (2008) Social housing and market residential segregation: the case of municipal housing companies in Sweden. Social Housing in Europe II A review of 3

4 vid de allmännyttiga bostadsbolagen, att detta kan minska boendesegregationen genom en bättre blandning av upplåtelseformer. 4 Den allmännyttiga bostadssektorn har haft en stor betydelse i den svenska bostadspolitiken, inte bara när det kommer till att lösa bostadsbrist utan även för en generell höjning av boendestandarden och för att vara ett boendealternativ för alla oavsett social, ekonomisk och etnisk bakgrund. Försäljningar av det allmännyttiga bostadsbeståndet kan leda till en kraftig minskning av allmännyttiga bostäder vilket kan innebära stora förändringar inom bostadsförsörjningen för staten, kommunerna och inte minst för befolkningen. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att beskriva försäljningen av den kommunala allmännyttan samt vilka effekter detta kan få för befolkningen och i synnerhet för de som bor i allmännyttiga bostäder. För att göra detta förs ett resonemang om fyra scenarion som försäljningen kan leda till. Scenarierna kommer bygga på den information jag presenterar i uppsatsen som till huvudsak behandlar orsaker bakom försäljningen och effekter som uppmärksammats av bland annat forskare. Försäljning av kommunal allmännytta och effekter av detta har uppmärksammats av forskare, myndigheter, intresseorganisationer, politiker och i den allmänna debatten. Dock är jag av den åsikten att detta kan uppmärksammas ytterligare i ett mer vetenskapligt sammanhang då det allmännyttiga bostadsbeståndet är relativt unikt i sitt slag och är en viktig del i välfärdspolitiken och har haft en stor betydelse för bostadspolitiken sedan början av 1900-talet. Försäljning av kommunalt allmännyttigt bestånd är i många fall en ideologisk och politisk fråga som diskuteras därför kan vissa ord och benämningar uppfattas som politiskt laddade. En av dessa benämningar är allmännyttiga bostadsbolag som i denna uppsats avser kommunala bostadsbolag som förmedlar hyresrätter. Begreppet allmännyttigt bostadsbolag har använts sedan sedan 1930-talet och innebörden av begreppet har förändrats genom 1900-talet. I och med avregleringen av bostadspolitiken under början av 1990-talet avskaffades det förmånliga finansieringssystemet. Detta innebar att de bestämda kriterierna vilket ett bostadsbolag måste uppfylla för att definieras som allmännyttigt försvann då alla bostadsbolag i och med avregleringen skulle arbeta under samma förutsättningar. 5 Boverkets benämning av allmännyttigt bostadsföretag är att det är ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse som drivs utan vinstsyfte som i huvudsak policies and outcomes London: Lodon School of Economics and Political Science. S Fritt fram att sälja allmännyttan. Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande. Boverket, 2009, s.28 5 Hedman Eva, (2008). Den kommunala allmännyttans historia. Särtryck av underlag till utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38) Boverket, s. 26 4

5 förvaltar bostadslägenheter med hyresrätt. 6 Andra benämningar på allmännyttiga bostadsbolag som används i uppsatsen är kommunala bostadsbolag och kommunal allmännytta. Jag har valt att använda ordet försäljning när jag talar om allmännyttigt bestånd som sålt till privata hyresvärdar eller omvandlas till bostadsrätter. Utförsäljning är ett annat ord som används dock har jag valt att inte använda det då det finns de, där ibland tjänstemän vid de allmännyttiga bostadsbolagen, som tydligt tar avstånd från att det handlar om försäljningar. Uppsatsen bygger på två övergripande frågeställningar: Hur ser försäljningen av den kommunala allmännyttan ut? Vilka effekter kan utförsäljningen av den kommunala allmännyttan ge för befolkningen och i synnerhet boende i allmännyttiga bostäder? 1.3 Metod Uppsatsen bygger till största del på litteraturstudier då detta främst är en beskrivande uppsats. För att ge en bakgrund och introduktion till allmännyttan behandlas dess bostadspolitiska roll under 1900-talet och hur allmännyttan är fördelad i Sverige. Avsnitt är av en beskrivande karaktär och jag anser att denna bakgrund är nödvändig för att sedan kunna redogöra för försäljningen av kommunal allmännytta och effektern av det vilket är uppsatsens huvudsakliga syfte. I kapitel som behandlar effekterna av försäljning av kommunal allmännytta har ett flertal källor, främst forsknings rapporter och publikationer används i ett försök att presentera en nyanserad och bred bild av försäljningen. För att bilda en mer konkret och tydlig bild av de kommunala bostadsbolagens anledningar till försäljning av allmännyttiga bostäder har kommunala bostadsbolag kontaktas via e-post där jag ställde fyra frågor. Frågorna behandlade deras anledningar till försäljning, hur stor del av det allmännyttiga beståndet bolagen valt att sälja, till vilket/vilka företag försäljning skett och hurvida de planerar fortsatt försäljning. Genom rapporter från Boverket fick jag information om vilka bostadsbolag som sålt hela eller delar av sitt allmännyttiga bestånd och jag valde ut åtta bolag som nyligen sålt stora delar. I uppsatsen redovisas vad fyra tjänstemän vid kommunen och de kommunala bostadsbolagen angett som anledningar bakom försäljningen. Valet av de fyra kommunerna grundar sig på att de hade de mest utförliga svaren. Uppsatsen behandlar försäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet i Sverige med viss fokus på Stockholm på grund av den omfattande omvandlingen till bostadsrätter som äger rum där. Det är i första hand sociala och inte ekonomiska 6 Boverket (sök ord allmännytta, definition) 5

6 effekter av försäljning av allmännyttiga bostäder som behandlas i uppsatsen där segregation utgör en omfattande del av diskussionen. I analysen har fyra scenarion målats upp om vad försäljningen av allmännyttan kan leda till. Enligt Nationalencyklopedin är ett scenario.en systematisk beskrivning av en möjlig framtida situation och av en tänkbar utveckling från dagens tillstånd fram till den beskrivna situationen... 7 Utifrån det som presenteras i uppsatsen förs resonemang om vad som talar för och i vissa fall emot att scenariot kan inträffa. Det finns artiklar och rapporter skrivna av forskare och tjänstemän där liknade scenarion och effekter av försäljningen presenteras och även i viss mån stöd för effekterna. De fyra scenariona bygger på vad som presenteras i uppsatsen som i sin tur bygger på vad jag anser vara tillförlitliga källor. Vilket gör att de är realistiska. 1.4 Material och källkritik Det material som främst har använts är rapporter, artiklar och andra vetenskapliga publikationer från Boverket och forskare. Försäljning av kommunal allmänytta är ett relativt nytt fenomen i den formen som sker idag. Detta gör att materialet som används måste vara relativt nypublicerad och aktuell för att uppsatsen syfte ska kunna uppfyllas vilket det använda materialet gör. Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat byggd miljö och lyder under regeringen och har till uppgift att genomföra beslut som riksdag och regering har fattat. 8 Detta gör att jag anser att Boverket är en trovärdig källa. Jag har använt information från Boverket i tidigare arbeten och vilket gjorde att jag redan var bekant med deras publikationer. Jag har även använt information från Hyresgästföreningens hemsida (www.hyresgastforeningen.se) som är en demokratisk medlemorganisation för bostadshyresgäster och är partipolitiskt obundna. Det är en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgäster. 9 Hyresgästföreningen är alltså en organisation som arbetar för hyregästernas intresse och är på det sättet partisk. Av denna anledning har jag varit kritisk när jag gjort mitt val av information från Hyresgästföreningen och till största del är det information och publikationer av forskare som använts, bland annat av Roger Andersson, Lena Magnusson Turner och Jim Kemeny. Jag har även använt mig av information från Fastighetsägarnas hemsida (www.fastighetsagarna.se) som är en intresse- och branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad och en avreglerad hyresmarknad. Organisationen har cirka medlemmar som äger 7 Nationalencyklopedin Boverket Hyresgästföreningen 550?ViewMode=&orgId=

7 lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och bostadsrättsföreningar. 10 Liknade kritik kan riktas mot denna källa som mot Hyresgästföreningen då organisationen arbetar för fastighetsägarnas intressen. Dock har denna källa inte används i någon större utsträckning. Statistiken och indelningen som används i avsnitten om allmännyttans fördelning i Sverige och om försäljningen av kommunal allmännytta är hämtade från Boverkets rapporter Nyttan med Allmännyttan, Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar och Bostadsmarknaden med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten Anledningarna till valet är att det inte gjorts någon ny folk- och bostadsräkning sedan år 1990 men genom statistik från bland annat SCB och egna beräkningar har Boverket gjort sammanställningar. Jag hittade andra källor som redogör för liknande statistik dock redogjorde de inte för hur de kommit fram till resultatet vilket ledde till att valet föll på Boverket. I en tabell presenteras de delar av Boverkets rapporter som jag ansåg vara relevanta för uppsatsen. 1.5 Disposition Efter det inledande kapitlet följer ett teoriavsnitt där två olika former av hyresmarknad och Social Housing presenteras. Sedan följer ett kapitel som behandlar allmännyttans historia från sekelskiftet 1900 fram till idag och ett avsnitt om den kommunala allmännyttans fördelning i Sverige. Nästa kapitel handlar om försäljningen av kommunal allmännytta och kommunernas angivna anledningar till försäljningar. Sista kapitel i empirin handlar om effekterna av försäljningen där omvandlingar till bostadsrätter behandlas och hur det påverkar de som fortsätter att vara hyresgäster i en omvandlad fastighet. Vidare behandlas allmännyttans roll som hyresreglerare och kapitlet avslutas med ett avsnitt om försäljning i Storbritannien och Amsterdam då det skett en liknande försäljning av deras motsvarighet till den svenska allmännyttiga bostadssektorn. I analysen presenteras fyra scenarion om vad försäljningen kan leda till och dessa bygger på det som behandlats tidigare i uppsatsen. Uppsatsen avrundas med en avslutande diskussion. 2 TEORETISK ANKNYTNING Hyresrätter och hyresmarknader finns över hela världen men form och utseende skiljer sig mellan länder. För att ge en övergripande bild av hyresmarknad och hur det kan variera mellan länder har jag valt att presentera Jim Kemenys indelning i dualistisk och integrerad hyresmarknad. Sedan följer en kort beskrivning av den sociala och icke vinstdrivande delen av hyresmarknaden som i många europeiska länder endast är till för låginkomsttagare och resurssvaga. 10 Fastighetsägarna

8 2.1 Dualistisk och integrerad hyresmarknad Jim Kemeny, professor i sociologi, delar in hyresmarknader i olika typer; dualistisk (dualist rental system) och integrerad (integrated rental system). Det dualistiska hyressystemet består av två olika hyresmarknader där det ena är privat och vinstdrivande och det andra är statligt ägt och icke vinstdrivande. Den senare hyresmarknaden är endast till för låginkomsttagare och resurssvaga. Ett integrerat hyressystem består också av en privat vinstdrivande hyresmarknad och en statlig icke vinstdrivande hyresmarknad men dessa är integrerade med varandra. Syftet är att den statliga icke vinstdrivande hyresmarknaden ska fungera som instrument för att hämma och kontrollera marknadshyressättning samt att sätta en boendestandard och minska risken för bostadsbrist. Den statliga och icke vinstdrivande hyresmarknaden är till för alla i en integrerad hyresmarknad vilket är fallet för den allmännyttiga hyressektorn i Sverige. I en dualistisk hyresmarknad ser myndigheter, utsett av staten eller staten själv till att den icke vinstdrivande hyresmarknaden inte konkurrerar med den privata vinstdrivande hyresmarknaden. Storleken på den privat vinstdrivande hyressektorn och den statlig icke vinstdrivande hyressektor varierar mellan länder med en dualistisk hyresmarknad. USA, Australien och Nya Zeeland har en mindre statlig icke vinstdrivande hyressektor medan Storbritannien och Irland har en mindre privat vinstdrivande hyressektor. 11 Den statliga icke vinstdrivande hyresmarknaden i ett integrerat hyressystem kan vara diverserad eller enhetlig. På en diverserad hyresmarknad finns det flera olika aktörer som i bland annat Tyskland medan Sverige, Danmark och Nederländerna har en mer enhetlig uppsättning aktörer. Nederländerna är det enda landet där den icke vinstdrivande hyressektorn utgör en majoritet av den totala integrerade hyresmarknaden och den icke vinstdrivande hyressektorn är hyressättare för det totala hyresbeståndet. I Sverige utgör den privata och allmännyttiga hyressektorn ungefär lika stor del av hyresmarknaden men den allmännyttiga sektorn är hyressättande för den privata hyressektorn. I andra länder där den icke vinstdrivande hyressektorn är betydligt mindre än den vinstdrivande har den endast en hämmande effekt på den vinstdrivande hyressektorns hyressättning. För att den icke vinstdrivande hyressektorn ska ha möjlighet att konkurrera och påverka en integrerad hyresmarknad måste dess bostadsbolag vara ekonomiskt starka. Det kan uppnås genom att bostadsbolagen har en hög soliditet och har en betydande del av bostadsmarknaden vilket inbegriper boende yta, boende typ, 11 Kemeny, Jim, Corporatism and Housing Regimes, Housing, Theory and Society, Vol. 23, No. 1, 2006, s.2-3 8

9 boendebeståndets ålder, bostadsområden och boendes sociala bakgrund till exempel ålder, etnicitet social tillhörighet. 12 Den statliga icke vinstdrivande hyresrättsmarknaden ser olika ut bland de europeiska länderna, både gällande storlek och kriterierna för att bo i dessa. I Nederländerna utgör den hyresmarknaden 35 procent av den totala bostadsmarknaden medan den i Ungern har minskat efter en omfattande privatisering till cirka fyra procent av den totala bostadsmarknaden. Det har skett en minskning av den statliga icke vinstdrivande hyresmarknaden i många andra europeiska länder de senaste tio åren på grund av minskad bostadsproduktion av sociala hyresrätter orsakat av minskade bidrag till nybyggnationer, försäljning och rivningar. 13 Den statliga icke vinstdrivande hyresmarknaden i Europa kan delas in i två olika former. Den ena är allmänt inriktad och är då öppen för alla och inte bara fattiga och låginkomsttagare, vilket den är i Sverige och Nederländerna. Den andra formen kallas residual vilket enligt nationalecyklopedien kan översättas till återstående och rest och som Jim Kemeny kallar särnytta 14 och är endast till för låginkomsttagare och fattiga. Internationellt går denna form av hyresmarknad under benämningen Social Housing. Denna form av statlig icke vinstdrivande hyresmarknad finns i Storbritannien och är vanligt förekommande i södra Europa. 15 Det är inte bara i Sverige som boendesegregationen på hyresmarknaden har uppmärksammans. I många länder är etniska minoriteter koncentrerade i sociala hyresrätter på grund av bland annat fattigdom och mindre valmöjligheter på den resterande bostadsmarknaden. Ökade skillnader mellan den icke vinstdrivande hyressektorn och den privata har gjort att hushåll som har för hög inkomst för att platsa i den sociala hyresmarknaden men samtidigt har för låg inkomst för att klara sig på den privata marknaden har begränsade valmöjligheter på bostadsmarknaden. Länder där den statliga icke vinstdrivande hyresmarknaden är till för alla kan i vissa fall strida med de nya EU reglerna som har slagit fast om att statliga bidrag och lån för bostadsbyggande i den sociala hyressektorn endast får gå till bostadsbyggande för de fattiga. 16 Detta beslut kan komma att innebära slutet för de allmmänt inriktad sociala hyresmarknader som är beroende av statligt stöd och lån ALLMÄNNYTTANS HISTORIA OCH DESS FÖRDELNING I detta kapitel följer en historisk beskrivning av allmännyttans framväxt under tidiga 1900-talet framtill i dag. Fokus ligger på den bostadspolitiska roll de kommunala 12 Ibid s.5 13 Scanlon, Kathleen,(2008) Introduction, Social Housing in Europé II A review of policies and outcomes. Lodon School of Economics and Political Science s Kemeny, Jim, Corporatism and Housing Regimes, Housing, Theory and Society, Vol. 23, No. 1, 2006, s Scanlon, Kathleen,(2008) Introduction, Social Housing in Europé II A review of policies and outcomes. Lodon School of Economics and Political Science. S Ibid. S Ibid. s. 13 9

10 allmännyttiga bostadsföretagen fått genom förmånliga statliga bidrag, lån och rabatter och hur detta har förändrats under 1900-talet och några år in på 2000-talet. Sedan presenteras allmännyttans fördelning i Sverige och hur andelen allmännyttiga bostäder varierar regionalt. Indelningen och statistiken som använts är hämtade från Boverkets rapporter Nyttan med Allmännyttan, Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar och Bostadsmarknaden med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten Allmännyttans bostadspolitiska roll under 1900-talet framtill idag Vid sekelskiftet 1900 började bostadsförhållanden behandlas som en politisk fråga i Sverige. Den första mer omfattande statliga inblandningen i bostadsförsörjningen var lån till byggandet av egnahem på landsbygden i ett försök att förhindra avbefolkningen. Byggandet av egnahem var början för det kommunala ansvaret för bostadspolitiken. Statens och kommuners inblandning i bostadspolitiken var före 1930-talet främst tillfälliga åtgärder som svar på akuta problem som bostadsbrist och höga hyror. Under första världskriget resulterade den ekonomiska krisen i en omfattande bostadsbrist och ökande hyror och kommuner fick då större betydelse inom bostadspolitiken. Kommunerna hade möjlighet att inrätta en nämnd som deltog i medling vid hyrestvister och genom instiftandet av Hyresstegringslagen skulle hyreshöjningar först godkännas av nämnden. Den ekonomiska krisen fortsatte under 1920-talet och med avskaffandet av tidigare inrättade bostadssubventioner och hyresstegringslagen följde hyreshöjningar och vräkningar. 18 Det ökade missnöje med de dåliga bostadsförhållanden och osäkerheten runt hyreshöjningar och vräkningar gjorde att åtta hyresgästföreningar gick samman och bildade år 1923 Hyresgästföreningarnas Riksförbund. 19 Under 1930-talet började kommunala bostadsföretag och bostadsföretag som ägdes eller kontrollerades av kommuner att bildas i en större omfattning. Detta skedde i samband med införandet av statliga lån till byggandet av bostäder för familjer med många barn som hade det sämre ekonomiskt, så kallade Barnrikehus. Det blev de kommunalt kontrollerade bostadsföretag som var ekonomiskt fristående som fick till uppgift att bygga barnrikehusen. Bidrag till byggandet av pensionärshem och ökade bidrag till egnahemsbyggande på landsbygden var ytterligare åtgärder. 20 Lånekraven för dessa statliga lån var att byggföretagen inte fick bygga i vinstsyfte och att de ägdes direkt av kommunen eller att kommunen hade kontroll över företaget. Under andra världskriget blev det återigen bostadsbrist och nyproduktionen av bostäder avstannade. Som åtgärder infördes statliga lån och 18 Bengtsson, Bo (2006). Sverige kommunal allmännytta och korporativa särintressen. Varför så olika? Malmö: Égalité, s Hyresgästföreningens historia, Hyresgästföreningen, 2004 s Bengtsson, Bo (2006). Sverige kommunal allmännytta och korporativa särintressen. Varför så olika? Malmö: Égalité, s

11 bidrag för bostadsbyggandet vilka var speciellt gynnsamma för kommunala bostadsföretag och en hyresregleringslag med besittningsskydd infördes. Efter andra världskriget började staten arbeta med en bred social välfärdspolitik där bostadspolitiken fick en betydande roll. Goda bostäder åt alla genomsyrade bostadspolitiken som nu blev generellt inriktad och skulle inte bara omfatta vissa grupper i samhället och de kommunala och kommunalt styrda bostadsföretagen fick en central roll. De kommunala bostäderna skulle inte endast vara ett boendealternativ för speciella grupper utan gå i linje med den sociala välfärdspolitiken och vara ett alternativ för alla. Bostadsbidrag inrättades för att ersätta bostäder som var speciellt avsedda för de som hade det sämre ekonomiskt och bidraget skulle underlätta sökandet efter bostad i hela beståndet. 21 De statliga lån som inrättades för bostadsbyggande kom att innefatta alla byggföretag och för byggandet av alla upplåtelseformer. Lånen var speciellt förmånliga för de kommunala bostadsföretagen som även fick skattemässiga fördelar vilket gjorde att ett flertal kommunala bostadsföretag och kommunalt kontrollerade bostadsföretag bildades. Anledningen till dessa fördelar var bland annat att de kommunala bostadsföretagen inte var vinstdrivande och de tog ett större ansvar för den sociala bostadsförsörjningen än den privata hyressektorn som inte var lika villiga att erbjuda och bygga bostäder till de som hade det sämre ekonomiskt. 22 I det första slutbetänkandet av den Bostadssociala utredningen (SOU 1945: 63) fastslogs det att de allmännyttiga bostadsföretagen kunde få statliga lån som täckte upptill hela byggnadskostnaden medan det krävdes en insats på mellan fem till femton procent av byggnadskostanden för att beviljas statligt lån för byggande av andra upplåtelseformer. Med detta trodde de som ledde den Bostadssociala utredningen att majoriteten av de nya bostäderna skulle ägas av kommunala bostadsföretag. 23 Det var inte bara bostadsbristen som skulle byggas bort utan även en höjning av boendestandarden skulle ske utan hyresökningar 24. Bostadsbyggandet blev även ett instrument för att gynna och öka tillverkningsindustrin då det skulle byggas bostäder där det behövdes arbetskraft. Trots att det byggdes nya bostäder blev bostadsbristen allt mer påtaglig under 1960-talet på grund av stora barnkullar från 1940-talet, inflyttningar till städer från landsbygden och arbetskraftsinvandringen. Den rådande högkonjunkturen gjorde att kapital och arbetskraft lades i större omfattning på varuproduktion och ökade byggnadskostnader förvärrade situationen. 25 En bostadsutredning visade att det 21 Ibid. s Kommittédirektiv Allmännyttans villkor och förutsättningar. Dir. 2005:116 Beslut vid regeringssammanträde, 2005, s 2 23 Thord Strömberg (2001). Bostadspolitik, en historisk parantes, Den nya bostadspolitiken. red. Anders Lindbom. Umeå: Borea Bokförlag, s Bengtsson, Bo (2006). Sverige kommunal allmännytta och korporativa särintressen. Varför så olika? Malmö: Égalité s Ibid s

12 skulle behövas upptill en miljon nya bostäder och år 1965 fastslog staten att det skulle byggas en miljon bostäder under en tioårs period och staten skulle stå för det nödvändiga kapitalet och arbetskraften. Det blev kommunala bostadsföretag, de kommunalt kontrollerade bostadsföretagen och bostadskooperationerna som stod för den största delen av byggandet. Produktionen av en miljon bostäder gjorde att de kommunala och kommunalt kontrollerade bostadsföretag blev den dominerade förvaltaren av flerfamiljhus. Under 1970-talet blev bostadsbristen till ett bostadsöverskott på grund av bland annat strukturomvandlingar inom industrin vilket bland annat innebar att arbetskraftsinvandringen minskade, antalet unga hushåll minskade och den rådande oljekrisen påverkade. Det fanns tomma bostäder i många kommuner och många av dessa var i de nybyggda flerfamiljshusen som var kommunalt ägda då de som hade möjlighet valde att undvika eller flytta från dessa områden. Detta gjorde att många kommunala bostadsföretag fick ekonomiska problem på grund av att de omfattade statliga lånen de hade fått för bostadsbyggandet och med tomma lägenheter fick de inte lika omfattade hyresintäkter. 26 Människor med social och ekonomiska problem och nyanlända flyktingar blev de som fick flytta in i de tomma lägenheterna och social och etnisk koncentrationen blev allt mer tydlig i dessa områden. Bostadspolitiken tog en ny inriktning under den senare delen av 1970-talet. Istället för att enbart fokusera på att bygga skulle man försöka ta hand om bostäderna och lyssna på boendes önskemål. Som tidigare föll detta på de kommunala bostadsföretagen som decentraliserades och det som byggdes skulle vara småskaligt och av varierande slag. 27 De statliga bostadssubventionerna ökade under det sena 1970-talet och mellan hade subventioner för nästan 300 miljarder kronor betalats ut av staten och många ifrågasatte om dessa verkligen gick till de som behövde det mest. De ökade subventionerna var resultatet av ett beslut om att subventioner skulle bli en permanent lösning år Neutralitet mellan upplåtelseformerna gällde och då skulle även subventioner gynna upplåtelserna lika. 28 Regeringsskiftet 1991 innebar stora förändringar av bostadspolitiken. Bostadsdepartementet avskaffades, statliga bostadslån avskaffades och räntebidrag minskade. Detta kom att påverka de kommunala bostadsföretagen då de förmånliga subventionerna, skattereglerna, finansieringen avskaffades och möjligheten att godkännas som allmännyttigt avskaffades. De kommunala bostadsföretagen skulle fungera under samma förutsättningar som de andra bostadsföretagen. 29 Konkurrensen 26 Hedman Eva, (2008). Den kommunala allmännyttans historia. Särtryck av underlag till utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38) Boverket, s Ibid. s Bengtsson, Bo (2006). Sverige kommunal allmännytta och korporativa särintressen. Varför så olika? Malmö: Égalité s. 130, Hedman Eva, (2008) Den kommunala allmännyttans historia. Särtryck av underlag till utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38) Boverket, s 20 12

13 mellan de kommunala bostadsföretagen och de privata fastighetsägarna skulle se på lika villkor på grund av att bostadspolitiken skulle bli mer marknadsinriktad. En utredning tillsattes av den dåvarande regeringen (SOU 1992:47, s 9 ff och 118 f) och målet var att undanröja kvarvarande brister i neutraliteten mellan olika upplåtelseformer. Ett sätt att uppnå målet var att sluta särbehandla de allmännyttiga bostadsföretagen. Bostäder skulle ägas och inte hyras och bosparandet började förespråkas. 30 Under 1990-talet omvandlades de flesta kommunala bostadsföretag till aktiebolag och ett mer affärsmässigt tänk har antagits där termer som vinst, avkastning, utdelning och ökad soliditet har fått större utrymme. När socialdemokraterna åter kom till makten 1994 gjorde de inte många ändringar inom bostadspolitiken, inget nytt bostadsdepartement inrättades och ingen återgång till subventioner och liknande finansiering blev aktuell. 31 Under hösten 2005 tillsatte regeringen en utredning om allmännyttans villkor och förutsättningar i framtiden och skulle då se över de lagar och förordningar som styr villkoren för hyresmarknaden och speciellt de för de allmännyttiga bostadsföretagen och göra nödvändiga förändringar. En del av utredning behandlade en anmälan som Fastighetsägarna gjort av den svenska staten till EU-kommissionen. Anmälan gick via EPF, European Property Federation och syftade till att se över det svenska bostadssystemets förenlighet med EG-rättens konkurrens- och stadsstödregler. Länder där den sociala hyresmarknaden är till för alla och som får statligt stöd kan strida mot reglerna vilket innebär att statliga bidrag och lån för bostadsbyggande i den sociala hyressektorn endast får gå till bostadsbyggande för de fattiga. 32 Fastighetsägarna ansåg att de statliga och kommunala stöden till kommunala bostadsföretag var konkurrenssneddrivande och skedde på de privata fastighetsägarnas bekostnad. De ville utreda om stöd till de kommunala bostadsföretagen var förenligt med de rådande EG-lagarna. Det fastslogs att det stred mot lagarna och ändringar är under utredning 33. I utredningen om allmännyttans villkor och förutsättning fastställdes det att hyressättningssystemet med skydd mot orimliga hyror skulle kvarstå och besittningsskyddet likaså. I och med regeringsskifte år 2006 ändrades utredningens riktlinjer och nya tillägg kom. En förändring som gjordes var att tillståndsplikten avskaffades som innebar att de allmännyttiga bostadsbolagen inte längre behövde söka tillstånd hos länsstyrelsen för försäljning av hela eller delar av sitt bostadsbestånd. Vidare fastslogs det att de allmännytta bostadsföretagen inte längre skulle följa en självkostnadsprincip som tidigare inneburit att de inte varit 30 Strömberg, Thord (2001). Bostadspolitik, en historisk parantes, Den nya bostadspolitiken. red. Anders Lindbom. Umeå: Borea Bokförlag, s Bengtsson, Bo (2006). Sverige kommunal allmännytta och korporativa särintressen. Varför så olika? Malmö: Égalité s. 143, Scanlon, Kathleen (2008). Introduction, Social Housing in Europé II A review of policies and outcomes, s Fastighetsägarna,

14 vinstdrivande. Som den tidigare socialdemokartiska regeringen ansåg även den borgliga regeringen att allmännyttan ska vara ett boendealternativ för alla oberoende av social, ekonomisk och etnisk bakgrund Allmännyttans fördelning i Sverige För att kartlägga hur den kommunala allmännyttan är fördelad i Sverige har jag valt att använda en indelning av kommunerna som Boverket presenterar i Bostadsmarknaden med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008 och Nyttan med Allmännyttan, Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar Regioner och Antal Antal Total Andel kommuntyper kommuner invånare befolkning i kommunal 2007 riket år 2007 allmännytta av totalt bostadsbestånd 2005 StorStockholm % 25 % StorGöteborg % 25 % StorMalmö % 15 % Högskoleorter med % 23 % mer än inv. Högskoleorter med % 19 % mindre än inv. Övriga kommuner % 18 % med mer än inv. Övriga kommuner % 15 % med mindre än inv. Tabell 1 Det allmännyttiga bostadsbeståndets fördelning i Sverige i procent. Källa: Nyttan med Allmännyttan, Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar 2008, s 19, 41 och Bostadsmarknaden med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2008, Boverket, s 17. Enligt tabellen ovan är det tre kommuntyper där majoritet av Sveriges invånare bor; kommuner med mindre än invånare, StorStockholm och högskoleorter med mer än invånare. Kommuner med mindre än invånare representerar 34 Hedman Eva, (2008). Den kommunala allmännyttans historia. Särtryck av underlag till utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38) Boverket, s

15 majoriteten av Sveriges kommuner och dessa kommuner finns jämt fördelade över landet. Den senaste folk- och bostadsräkningen gjordes år 1990 och sedan dess uppdaterar SCB denna statistik genom att ta med nyproduktion, rivningar, ombyggnader och omvandlingar i sina beräkningar 35. Det svenska bostadsbeståndet bestod i genomsnitt av år 2007 av 18 procent bostadsrätter, 38 procent äganderätter och 44 procent hyresrätter varav ungefär hälften var kommunal allmännytta. 36 Fördelningen och förändringar av andelen kommunal allmännytta skiljer sig mellan de olika kommunindelningarna. Kommuntypen med störst andel allmännytta år 1990 var StorStockolm och det är även i den kommuntypen där den största minskningen har skett. År 2005 var andelen 25 % vilket är en minskning med 5 % sedan år 1990 och även den privata hyresrätten har minskat med ungefär lika mycket. Det andra som skiljer StorStockholms bostadsbestånd från de andra kommungrupperna är att det har skett en kraftig ökning av bostadsrätter. I StorGöteborg har det allmännyttiga beståndet ökat något samtidigt som kommunen har den största andelen äganderätter av storstäderna. StorMalmö skiljer sig från de andra storstäderna genom att ha ett mindre allmännyttigt bostadsbestånd men det har skett en liten ökning sedan år Bostadsrätten och den privata hyresrätten har sedan lång tid tillbaka haft en stark ställning på bostadsmarknaden i Malmö. I de andra kommungrupperna har allmännyttan ökat något förutom i de minsta kommunerna. I större högskoleorter har det skett en generell ökning av alla upplåtelseformer och den privata hyresrätten har ökat mest medan det allmännyttiga beståndet har ökat minst. Liknande mönster kan urskiljas på de mindre högskoleorterna och i övriga kommuner med mer än invånare. I de minsta kommunerna har det skett en minskning av kommunal allmännytta medan de andra upplåtelseformerna har ökat sitt bestånd. Men det bör tilläggas att det bara är i dryga hälften av de 175 kommunerna som det har skett en minskning av allmännyttiga bostäder. 37 Under 1990-talet ökade antalet lediga lägenheter i hela landet men under senare delen av 1990-talet ökade efterfrågan på bostäder igen i större städer och universitet orter. I mindre kommuner fortsatte bostadsöverskottet hela 1990-talet vilket till stor del berodde på att ett ökat antal unga flyttade till större kommuner och de allmännyttiga bostadsföretagen fick ta den största smällen. Många valde privata hyresvärdar då hyressättningen var lägre än de allmännyttiga och fler lämnade hyressektorn för billiga äganderätter i form av småhus Nyttan med Allmännyttan. Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar. Boverket, s Fritt fram att sälja allmännyttan. Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande. Boverket, s Nyttan med Allmännyttan. Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar Boverket, s Turner, Bengt, (2003) Allmännyttans framtid i Sverige, Allmännyttiga och sociala bostäders framtid i Norden, TemaNord 2003:536, s

16 Under 1960-talet ökade det allmännyttiga beståndet kraftigt i och med miljonprogrammet men sammantaget har det skett en minskning av det allmännyttiga beståndet sedan 1990-talet. Det allmännyttiga beståndet angivet i procent av rikets hela bostadsbestånd har förändrats på följande sätt; År Andel allmännytta i procent av totalt bostadsbestånd Allmännyttiga bostadsbyggande Byggandet av allmännyttiga bostäder har varierat genom de senaste årtiondena. I början av 1970-talet stod allmännyttan för runt 40 procent av det totala bostadsbyggandet i och med miljonprogrammet för att sedan minska till runt 25 procent under 1980-talet. Vid slutet av 1990-talet sjönk bostadsbyggandet av alla upplåtelseformer och byggandet av allmännyttiga bostäder var för första gången på länge under 15 procent av det totala bostadsbyggandet. Efter den kraftiga nedgången ökade åter byggandet av allmännyttiga bostäder vid början av 2000-talet och ligger nu på runt 20 procent av det totala byggandet. 40 Byggandet av allmännyttiga bostäder skiljer sig något mellan de olika kommuntyperna. I storstäderna var procent av det totala bostadsbyggandet mellan åren allmännyttiga hyresrätter. De största skillnaderna i bostadsbyggandet mellan storstäderna finns i de andra upplåtelseformerna. I StorStockholm var det bostadsrätter som dominerade bostadsbyggandet och det byggdes fler bostadsrätter än privata och allmännyttiga hyresrätter sammanlagt under perioden. I StorGöteborg och StorMalmö utgjorde hyresrätten majoriteten av byggandet och i StorGöteborg byggdes en stor andel äganderätter i form av småhus. I StorMalmö var det en mer jämn fördelning mellan upplåtelseformerna men den privata hyresrätten dominerade bostadsbyggandet något. 41 På de större högskoleorterna stod hyressektorn för cirka 50 procent av bostadsbyggandet mellan åren och 24 procent var allmännyttiga bostäder. En förklaring till detta kan vara en ökad produktion av studentbostäder. I de mindre kommunerna har nyproduktionen av bostäder inte återhämtat sig sedan den kraftiga 39 Andersson, Roger & Magnusson Turner, Lena (2008) Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad Boverket, s. 14s 40 Nyttan med Allmännyttan. Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar. Boverket, s Ibid. s

17 minskningen i början av 1990-talet. De mindre högskoleorterna följer ett liknande mönster som de större med en hyressektor som står för majoriteten av bostadsbyggandet trots en generellt låg bostadsproduktion. I kommungruppen med mindre än invånare har bostadsproduktionen varit speciellt låg. I de kommungrupper med mer och mindre än invånare stod även här hyressektorn för majoriteten av bostadsbyggandet och allmännyttan stod för runt 20 procent av detta FÖRSÄLJNING AV KOMMUNALA ALLMÄNNYTTAN Det följande kapitlet behandlar försäljningen av den kommunala allmännyttan som har pågått i större omfattning sedan mitten av 1990-talet. Första avsnittet handlar om avregleringen av bostadspolitiken och Stopplagen som sedan ersattes av Allbolagen där en del av lagen inrättades för att hämma försäljningen av allmännyttan men som år 2007 avskaffades. För att redogöra för hur försäljningen har sett ut och ser ut i dag och hur det skiljer sig mellan kommunerna i Sverige har Boverkets indelning i kommuntyper använts även i detta kapitel. Anledningar till utförsäljningar behandlas och genom e-post kontakt med kommuner som har sålt delar av eller hela sitt allmännyttiga bestånd har jag tagit del av de specifika anledningar bakom varför de valt att sälja (se bilaga 1). 4.1 Försäljning av den kommunala allmännyttan Avregleringen av bostadspolitiken under 1990-talet innebar en stor omställning för de kommunala bostadsföretagen. De speciella förmåner i form av subventioner, räntor och skatter avskaffades i och med att de skulle börja konkurrera under samma förutsättningar som de andra bostadsföretagen. Många kommunala bostadsföretag omvandlades till aktiebolag och det innebar bland annat att företagen kunde ta ut vinst och använda det inom andra sektorer i kommunen. 43 De politiska argumenten bakom avregleringen var bland annat att bostadsmarknaden hade förändrats. Det fanns ett överskott av bostäder och boendestandarden hade ökat kraftigt. Lika omfattande bidrag och lån behövdes inte längre och många av bidragen ifrågasattes om de verkligen gjorde någon nytta. Det var inte endast den svenska bostadspolitiken som genomgick en avreglering. Andra europeiska länder och anglosaxiska länder där ibland Nya Zeeland och England, oavsett vad de hade för bostadspolitisk inställning började minska bidrag, lån och skattemässiga fördelar för att minska statliga utgifter till bostadspolitiken Ibid. s Andersson, Roger & Magnusson Turner, Lena, (2008) Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad Boverket s Turner, Bengt, Whitehead, Christine (2002). Reducing Housing Subsidy: Sweden housing policy in an international context. Urban Studies, Vol. 39, No. 2 s

18 Under slutet av 1990-talet ökade omfattningen av försäljningen av kommunal allmännytta. För att hämma försäljningens omfattning och för att hindra att kommunala bostadsföretag sålde hela sitt bestånd inrättades en stopplag år 1999 vilket bland annat innebar minskat statligt bidrag vid omfattande försäljning. Den då sittande socialdemokratiska regeringen var mån om att behålla stora delar av den kommunala allmännyttan för att inte riskera allmännyttans roll för hyressättning. När Allbolagen trädde i kraft år 2002 ersatte en del av lagen den tidigare stopplag som även den var ett sätt för regeringen att hämma och i viss mån kontrollera försäljningen av kommunal allmännyttan. Lagen innebar bland annat att bostadsföretagen måste söka tillstånd hos sina respektive länsstyrelser för att sälja delar av eller hela sitt bestånd. I och med regeringsskiftet år 2007 upphörde lagen då den stred mot den nya regeringens ideologi som anser att det är en rättighet att äga sig bostad 45. En annan anledning till upphävandet var att man från regeringens håll menade att detta var ett verktyg för att minska segregationen framför allt i förorter till storstäderna då en bättre blandning av upplåtelseformerna kan motverka socioekonomisk boendesegregation. 46 Under 1990-talet började andelen kommunal allmännytta att minska och minskningen har fortsatt. Detta var även fallet med de privata hyresrätterna. Under samma period ökade andelen bostadsrätter med fem procent, från 15 till 20 procent. Den minskade andelen allmännyttiga hyresrätter beror på försäljning till privata hyresvärdar, omvandling till bostadsrätter och rivningar. 47 Av hyresrättsbeståndet är det främst allmännyttiga lägenheter som har rivits, mellan år var det cirka lägenheter vilket motsvarade 2,5 procent av det totala allmännyttiga bostadsbeståndet. Rivningarna sker av lägenheter som inte har varit möjliga att hyra ut och rivningarna är koncentrerade till ett antal kommuner det vill säga att ett begränsat antal kommuner står för den största delen av rivningarna. 48 Det finns ett samband mellan minskad befolkning i kommuner och antal rivningar och en del av kommunerna där rivningar förekommit anger att det fortfarande finns ett bostadsöverskott och att ytterligare rivningar kan bli aktuella. 49 När Allbolagen trädde i kraft år 2002 minskade försäljningen något främst i Stockholm. Under åren 2007 och 2008 ökade åter försäljningen och många 45 Andersson, Roger, Magnusson & Turner, Lena, (2008). Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad Boverket s Se bland annat Hedman Eva,(2008). Den kommunala allmännyttans historia. Särtryck av underlag till utredningen om allmännyttans villkor (SOU 2008:38) Boverket, 47 Andersson, Roger, Magnusson & Turner, Lena (2008). Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad Boverket s Nyttan med Allmännyttan. Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar. Boverket s Bostadsmarknaden med slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten. Boverket. 2008, s

19 kommuner planerar att sälja delar av den kommunala allmännyttan under 2009, ca allmännyttiga lägenheter beräknas säljas under Dock kan den rådande lågkonjunkturen komma att påverka dessa planer och minska de planerade försäljningarna. Mellan åren har försäljningen av den kommunala allmännyttan sett olika ut mellan de olika regioner och kommuntyper. Nedan presenteras hur stor del av den totala försäljningen varje kommuntyp stod för mellan åren StorStockholm 45 % StorGöteborg 2 % StorMalmö 0 % Högskoleorter med mer än inv. 15 % Högskoleorter med mindre än inv. 9 % Övriga kommuner med mer än inv. 11 % Övriga kommuner med mindre än inv. 18 % 51 Stockholms kommuner beräknas stå för den största delen av försäljningen och under åren har ungefär hälften av all försäljning av den kommunala allmännyttan skett i dessa kommuner. 52 I de andra två storstäderna, Göteborg och Malmö har försäljning av allmännytta inte skett i liknande omfattning som i Stockholm. Stockholm har haft och har fortfarande en större allmännytta än Göteborg och Malmö. 53 I vissa fall har de sålda bostäderna gått till annan köpare vilket är vanligaste i de mindre kommunerna med mindre än invånare. Allmännyttiga bostäder har då bland annat omvandlats till fritidsbostäder eller hyresgäster i småhus som har varit upplåtna som hyresrätt har köpt sin bostad. I andra fall har de köpta bostäderna används till annat än boende till exempel intresseföreningar och småföretagare har köpt allmännyttiga bostäder för att bedriva sin verksamhet. I kommuner med outhyrda allmännyttiga bostäder som medför ekonomiska problem har Statens bostadsomvandling i vissa fall tagit över bostäderna. 54 Det är vanligast att allmännyttiga bostäder säljs till privata bostadsbolag och fortsätter vara hyresrätter. År 2007 såldes 58 procent av dem sålda allmännyttiga bostäderna till privata hyresvärdar och 36 procent omvandlades till bostadsrätter. Omvandlingar till bostadsrätter är koncentrerad till drygt 30 kommuner och mellan 50 Fritt fram att sälja allmännyttan. Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande. Boverket s Nyttan med Allmännyttan. Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar Boverket. 2009, s Ibid. s Ibid. s Fritt fram att sälja allmännyttan. Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande. Boverket, 2009, s

20 åren skedde mer än 80 procent av omvandlingarna Stockholmskommunerna Varför väljer kommuner att sälja? Anledningarna till varför kommunala bostadsföretag väljer att sälja allmännyttiga bostäder varierar men de kan delas in i ideologiska eller bostadspolitiska och ekonomiska anledningar. Bostadspolitiska skäl är bland annat att man i kommunen vill uppnå en bättre blandning av upplåtelseformerna där det finns en dominans av hyresrätter. Av dessa kommuner är det några som haft en vision om en bättre blandning av upplåtelseformer genom att erbjuda hyresgäster att köpa sin bostad men som inte lyckats nå målet då omvandling till bostadsrätter inte ägt rum i den tänkta omfattningen och inte i de stadsdelar där allmännyttiga bostäder har en stor del av bostadsbeståndet. Boende har inte varit intresserade av att köpa sin bostad eller de har inte fått lån och omvandlingar har istället skett i andra mer attraktiva bostadsområden. Några ideologiska skäl är att det inte anses vara kommunens kärnuppgift att ha hand om bostadsfinansiering och att alla har rätt att äga sin bostad. 56 Ekonomiska skäl för försäljning är bland annat att kommunen är i behov av pengar för renoveringar eller för att bygga nya bostäder. Kommuner har även sålt delar av det allmännyttiga beståndet som varit i renoveringsbehov. De aktuella kommunerna har då inte ansett sig ha de ekonomiska förutsättningarna för att själva renovera och det kostar kommunen för mycket att ha kvar bostadshusen. Andra ekonomiska anledningar är att försäljning kan vara ett sätt att stärka kommunens ekonomi. Kommuner där befolkningsunderlaget minskar har sålt delar av bostadsbeståndet som har varit svårt att hyra ut. 57 Generellt bland kommunerna är det i attraktiva och så kallade normalattraktiva områden som omvandling till bostadsrätter har ägt rum. Detta är även fallet med Stockholm där det främst är kommunala hyresrätter i de centrala delarna som omvandlats till bostadsrätter medan bostäder i förorterna och speciellt de som byggdes under miljonprogrammet finns kvar i kommunal ägo. 58 Kommuner som valt att sälja med anledning att minska allmännyttans dominans har haft en allmännyttig bostadssektor av varierande storlek, från 20 procent upp till 90 procent av den totala hyresmarknaden. I Sundbyberg har man istället för att ha som syfte att minska allmännyttan sagt att andelen hyresrätter inte ska understiga 25 procent i någon stadsdel. 59 Tjänstemän vid kommunala bostadsbolag som kontaktades via e-post har angivit olika skäl till försäljning och anledningar varierar och är av bostadspolitisk, 55 Ibid. s Ibid. s , 57 Ibid. s , Ibid. s Ibid. s

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Nyttan med Allmännyttan

Nyttan med Allmännyttan Boverket Nyttan med Allmännyttan Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar Nyttan med Allmännyttan Utvecklingen av de allmännyttiga bostadsföretagens roll och ansvar Boverket juni

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden

Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden Rapport 2011:21 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden Boverket december

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror

Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror 1 (8) Handläggare Datum P-GN 2013-10-18 Det svenska systemet - bruksvärdesprincip och förhandlade hyror Inledning Det svenska hyressystemet är komplicerat och i jämförelse med andra länder unikt. Det svenska

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Fritt fram att sälja allmännyttan

Fritt fram att sälja allmännyttan Boverket Fritt fram att sälja allmännyttan Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande Fritt fram att sälja allmännyttan Konsekvenser i kommunerna av tillståndspliktens upphävande Boverket

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

Rapport 2014:6 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens

Rapport 2014:6 REGERINGSUPPDRAG. De allmännyttiga bostadsföretagens Rapport 2014:6 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden 2012 2013 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll på bostadsmarknaden 2012 2013

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR

SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR SAMHÄLLELIGA FÖRÄNDRINGAR OCH BOSTADSFÖRSÖRJNING UNDER 100 ÅR Bostadsmötet1-2 oktober 2014 Session 2. Maths Isacson, Lars Fälting & Tom Petersson SESSIONSUPPLÄGG 1. Maths inleder med samhällsförändringar

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag

Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag Tjänsteskrivelse 2016-08 - 24 Handläggare Daniel Nilsson Utredningsenheten Kommunstyrelsen Svar på motion (V) om r egionalt allmännyttigt byggföretag Förslag till beslut Motionen avslås. Beslutsnivå Kommunfullmäktige

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG

RAPPORT 2015:11 REGERINGSUPPDRAG RAPPORT 215:11 REGERINGSUPPDRAG De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling på bostadsmarknaden 213 och 214 Boverket mars

Läs mer

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick

Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Hinder och potentiella framgångsfaktorer i bostadsbyggnadsprocessen - En nordisk utblick Christian Dymén Research Fellow Direct +46 8 463 54 45 Mobile +46 70 204 64 80 christian.dymen@nordregio.se http://www.nordregio.se

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Fler bostäder i Sverige

Fler bostäder i Sverige Fler bostäder i Sverige Stefan Löfven Åsa Romson Magdalena Andersson Gustav Fridolin 25 mars 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot 2 Jobbstrategi Investera för framtiden Infrastruktur Bostäder Klimat Fler

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Näringsdepartementet 2015-12-11

Näringsdepartementet 2015-12-11 Näringsdepartementet 2015-12-11 103 33 STOCKHOLM naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över SOU 2015:58: EU och kommunernas bostadspolitik Utredningens uppgift är angelägen: att

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2007 och 2008 S 2009:10 2008-12-17 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen

Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Kan tyska marknadshyror lösa den svenska bostadsbristen? Jörgen Mark-Nielsen Hyresbostadsmarknaden i Tyskland Hyresrätt är den vanligaste boendeformen De flesta hyresbostäderna ägs av privatpersoner Hyresrätten

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Vilka av Landskronahems områden ska säljas?

Vilka av Landskronahems områden ska säljas? -:ta ~, Socialdemokraterna Landskrona Landskrona 2015-11 -20 IJ\N I' n,.,1_ 2015 -lf- 23 Interpellation till Landskronahems styrelseordförande Kenneth Håkansson (FP) Vilka av Landskronahems områden ska

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef

PM, februari 2008. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen. Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Hyresmarknaden i Göteborg PM, februari 2008 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Ingress av: Andreas Jarud Näringspolitisk chef Väl fungerande bostadsmarknader med långsiktigt stabila regelverk samt

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Uppdrag om försäljning av Bo i Väsby AB

Uppdrag om försäljning av Bo i Väsby AB Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2015-02-03 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:458 31752 Kommunstyrelsen Uppdrag om försäljning av Bo i Väsby AB Förslag till beslut

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Hur ska bostadskrisen lösas?

Hur ska bostadskrisen lösas? Hur ska bostadskrisen lösas? Klas Eklund Byggbranschens valseminarium 5 september 2014 Lågt bostadsbyggande Antalet hyresrätter i Stockholm minskar Krisen och dess orsaker Bostadsbrist Blockerade flyttkedjor

Läs mer

Bostadsbyggande i Dalarna

Bostadsbyggande i Dalarna Bostadsbyggande i Dalarna Kommunal samverkan regionalt för att lösa ett samhällsproblem Bengt-Åke Rehn - ordförande rådet miljö-bygga-bo i Region Dalarna Bengt Welin - utredare 1 Bostadsfrågorna uppmärksammas

Läs mer

Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader

Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader Dualistiska hyressystem kontra enhetliga hyresmarknader Jim Kemeny Institutet för bostads- och urbanforskning Uppsala universitet 11e mars 2003 Copyright These papers are drafts only but may be cited or

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Hyreschocksrapporten!

Hyreschocksrapporten! Hyreschocksrapporten! Denna rapport innehåller vad socialdemokraterna tänker satsa på för hyresgäster jämfört med de förslag som en moderatledd regering Bostadspolitik med fortsatt socialdemokratisk regering.

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad 1995 2004

Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad 1995 2004 Socioekonomiska och demografiska konsekvenser av ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms stad 1995 2004 Lena Magnusson Turner och Roger Andersson Institutet för bostads- och urbanforskning,

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar 175 Housing stock 8.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Granskningsrapport 21 april 2009 1(10) Sammanfattning

Granskningsrapport 21 april 2009 1(10) Sammanfattning Granskningsrapport 21 april 2009 1(10) Förödande konsekvenser för hyresgästerna av förslag till ändringar av hyreslagen och lagen för kommunala bostadsföretag från Hyresgästföreningen Riksförbundet och

Läs mer

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Foto: Jan-Aage Haaland Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2013 8 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.1 Bostadsbeståndet

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla

Nytt bostadspolitiskt program. Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla Nytt bostadspolitiskt program 30 december 2013 1(7). Nytt bostadspolitiskt program Dags för en ny svensk bostadspolitik för det goda boendet för alla tillräckligt med bostäder högre boendekvalité attraktiv

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Per Wieslander NAI Svefa. Fastighetsmarknaden i Skåne

Per Wieslander NAI Svefa. Fastighetsmarknaden i Skåne Per Wieslander NAI Svefa Fastighetsmarknaden i Skåne Per Wieslander NAI Svefa Fastighetsmarknaden i Skåne (fast jag kommer att prata om fastighetsmarknaden i Sverige och Skåne, trender och tendenser samt

Läs mer