VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2008
|
|
- Sandra Pålsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2008
2 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september 2008 Åke Hellström Översiktsplanechef Christina Zoric Persson Landskapsarkitekt Kristin Rydell - Andersson Landskapsarkitektpraktikant
3 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Vindkraft 2008 i Lunds kommun Denna rapport är ett planeringsunderlag för Lunds kommuns översiktsplan 2010 vilken också är en uppdatering av PM NR 19 från år 1998 som tidigare använts som underlag i vindkraftverksfrågor. Det som förändrats sedan 1998 är bland annat vindkraftverkens storlek och effektivitet. Detta ger i sin tur nya frågor om hur verken påverkar landskapet och människan. Regeringens mål År 2020 skall det enligt Energimyndigheten i Sverige finnas planmässiga förutsättningar för en elproduktion av 30 TWh/år från vindkraftverk. 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Räknat från år 2002 har regeringen satt som planmål att Skånes län ska 2015 producera ytterligare 606 GWh/år. Den mesta etableringen sker troligtvis till havs. Stora verk i fokus För att det ska vara kostnadseffektivt att uppföra vindkraftverk på land är det idag rimligt med verk som har effekten 2 MW. De mäter 80 m i rotorhöjd och får en totalhöjd om 120 m. Det är dessa verk som denna rapport fokuserat på. Bulleravstånd Boverket rekommenderar 40 db(a) som den ljudnivå som ej får överskridas vid en vindkraftverksetablering i anslutning till bostäder. Ljudnivån påverkas av flertalet faktorer vilket gör att bulleravståndet kan variera kraftigt mellan 400 m och 500 m. I denna rapport undersöks därför områden med ett bulleravstånd om 400 m samt 500 m. Utifrån föreslagna områden krävs en ljudmätning i varje enskilt fall. Konflikter med motstående intressen Intressen som står i konflikt eller ej kan samverka med vindkraftverk kan verka många. Stora konfliktområden är till exempel de större opåverkade områdena, riksintresse för kulturminnesvården, flygplatsen Malmö Airport samt riksintresset för totalförsvaret kring Revingehed. Produktion av elenergi Lunds kommuns totala elenergiförbrukning år 2006 var ca MWh. (SCB) Medelvärdet för den faktiska energiproduktionen av ett vindkraftverk i Sverige år 2006 med effekten 2 MW var 3153 MWh. (Driftuppföljning av vindkraftverk, årsrapport 2007, Energimyndigheten, Vindforsk, Elforsk, Vattenfall Power Consultant AB; Vindstatistik, 2007.) Om 5% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW motsvarar detta ca 14 verk. Utredning 400 m till bostad Utredningen har utgått ifrån ett bulleravstånd om 400 m till närmaste bostad samt att områden med motstående intressen tagits bort. På resterande områden har förslag på placeringsalternativ av nya vindkraftverk gjorts. Det totala antalet av nya vindkraftverk som teoretiskt skulle vara möjliga är 29 st. Verken skulle alstra en energi som nästan motsvarar 11% av Lunds totala energiförbrukning. Utredning 500 m till bostad Utredningen har utgått ifrån ett bulleravstånd om 500 m till närmaste bostad samt att områden med motstående intressen tagits bort. På resterande områden har förslag på placeringsalternativ av nya vindkraftverk gjorts. Det totala antalet nya vindkraftverk som teoretiskt skulle vara möjliga är 9 st. Verken skulle alstra en energi som ungefär motsvarar 3% av Lunds totala energiförbrukning. 3
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SID SAMMANFATTNING... INLEDNING... Bakgrund Syfte Metod FÖRUTSÄTTNINGAR... Elproduktion Tekniska förutsättningar Vindförhållanden Storlek och effekt Markbehov Vägar och transporter Anslutning till elnät Säkerhet Buller Skuggor Placering i grupp Påverkan på djur Acceptans MOTSTÅENDE INTRESSEN... Järnvägar & allmänna vägar Kraftledningar Fornlämningar Naturvårdsförordnanden Strandskydd Större opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga områden Kulturminnesvård Friluftsliv Malmö Airport Naturvården Totalförsvaret Värdefulla ämnen Resterande områden i konflikt med planerade bostäder Frizoner Slutsats VIDARE UTREDNING AV LÄMPLIGA VINDKRAFTSOMRÅDEN... Översiktskarta Karaktärsområden Beskrivning av lämpliga områden för vindkraftsetablering Förslag på placering av vindkraftverk vid maximalt utnyttjande. 400 m till bostäder 500 m till bostäder Ärendehantering KÄLLFÖRTECKNING... BILAGA Visualisering av vindkraftverk Fotopunkter Fotomontage
5 INLEDNING INLEDNING Bakgrund Vindkraftverkens utveckling accelererar. Baserat på Kyotoprotokollet ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 4% från 1990 fram till år (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008.) År 2020 skall det enligt Energimyndigheten finnas planmässiga förutsättningar för en elproduktion av 30 TWh/år från vindkraftverk, 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Räknat från år 2002 har regeringen satt som planmål att Skånes län ska 2015 producera ytterligare 606 GWh/år. Den största etableringen planeras till havs. Enligt detta uppdrag bör vindkraftverksanläggningar om minst 5 verk vara en riktlinje. Dock kommer detta ej vara möjligt på alla platser och då ska mindre eller färre verk användas. Det är ändå viktigt att maximalt utnyttja ytan i fråga om energisyfte. Syfte Syftet med denna rapport är dels att uppdatera den senaste utredningen om vindkraft i Lunds kommun. (Vindkraft i Lunds kommun, PM NR 19, Stadsarkitektkontoret i Lund, 1997.) Rapporten skall fungera som ett planeringsunderlag för ÖP 2010 för Lunds kommun. Rapporten skall redovisa om det finns utrymme för stora vindkraftverk i Lunds kommun. Rapporten skall redovisa förslag på de områden där en vindkraftverksetablering skulle vara möjlig. Rapporten skall även ge analyser för de föreslagna områden. Metod En uppdatering av fakta kring vindkraftverk har varit nödvändig då det inom den tekniska utvecklingen konstant sker förändringar. Ett steg i utredningen är att få fram teoretiskt möjliga områden för en vindkraftsetablering av stora verk. Dessa områden har sållats fram genom att områden med motstående intressen till vindkraftverk samt områden som befinner sig inom 400 m till närmaste bostad har tagits bort. Även en vidare utredning har gjorts där områden inom 500 m till närmaste bostad borttagits. Nästa steg då möjliga områden för vindkraftsetablering tagits fram är huruvida en vindkraftsplacering kan ta form. Som ett sista steg över kvarvarande områden har en fotoanalys gjorts där det visualiseras hur de nya områdena skulle kunna se ut från olika känsliga vyer. 5
6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Elproduktion Skåne län är det län som har flest vindkraftverk och producerar mest vindenergi i Sverige. Detta beror dels på att här finns öppna ytor med närhet till havet som ger möjlighet för en god vind. Dock är inte vindkraften maximalt utnyttjad. Vindkraften eller snarare vindkraftverken strider mot många andra intressen vilket gör att möjliga ytor för en vindkraftsetablering är begränsade i Lunds kommun. Ett scenario där all energi utvinns ur vindenergi i Lunds kommun med dess nuvarande förhållanden skulle praktiskt vara omöjligt. Trots allt är vindkraft en ren energikälla och bör utnyttjas så långt det bedöms rimligt. Enligt SCB (Statistiska Central Byrån) är Lunds kommuns totala elenergiförbrukning år MWh. Detta är en siffra som har stigit och sjunkit sedan (Se tabell 1.) Elproduktionen från vindkraft i Lunds kommun gav år MWh. För att komma fram till hur mycket energi ett 2 MW-vindkraftverk producerar per år har siffror använts ur Vindforsk årsrapport, Energimyndigheten. Medelvärden har räknats fram. Medelvärdet för den faktiska energiproduktionen av vindkraftverk i Sverige (2006) med effekten 2 MW är: 3153 MWh Medelvärdet för beräknad energiproduktion av vindkraftverk i Sverige med effekten 2 MW är: 5228 MWh (värdet är av ägarna beräknat värde) Medelvärdena skiljer sig relativt mycket från varandra vilket kan bero på en mängd olika orsaker. Det är dock mest realistiskt att räkna med det lägre faktiska medelvärdet. Räkneexempel 1: All elenergi som förbrukas i Lunds kommun produceras enbart av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 271 verk. Räkneexempel 2: 20% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 54 verk. Räkneexempel 3: 10% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 27 verk. Räkneexempel 4: 5% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 14 verk. I beräkningar ovan har medelvärdet för den faktiska energiproduktionen för år 2006 använts. Tabell 1. Total elanvändning i Lunds kommun 1990, 2004 och Total elanvändning i Lunds kommun (MWh)
7 FÖRUTSÄTTNINGAR Tekniska förutsättningar För att driva ett vindkraftverk krävs vind. Då rotorn tagit fart alstras elektricitet med hjälp av en generator. Vindkraftverk är dock inte i drift i alla vindstyrkor. Vindstyrkan ska vara mellan 3-25 m/s för att verket skall vara i drift. Under 3 m/s är vinden inte tillräcklig för att driva rotorn. Över 25 m/s vinklas rotorbladen om och vindkraftverket stängs helt enkelt av för att inte överbelastas. Detta sköts via datorautomatik. När vindhastigheten har sjunkit till ca 20 m/s startar verket igen. Då vindkraftverket producerar maximal effekt når vindstyrkan en nivå av m/s. Det sker hela tiden en teknisk utveckling av vindkraftverk som gör dem tystare och effektivare men också större i storlek. Då vindkraftverken kommer upp på en allt högre höjd tilltar också vinden och därmed utvinns också mer energi. Det finns nya typer av verk som kan reglera vinkeln på rotorbladen för att få en optimerad energiproduktion och en så låg ljudnivå som möjligt. Regleringen sker automatiskt via ett hydralsystem som kan vrida bladen 95. Dock blir energiproduktionen något lägre då ljudnivån regleras till en lägre nivå. Temperatur Ett vindkraftverk är igång i temperaturer mellan -20 C och +30 C. Vindförhållanden En vindkartering i Skåne är gjord på 56, 71 samt 103 m höjd av Meteorologi Institutionen vid Uppsala Universitet. Undersökningen visar att det i hela Skåne blåser tillräckligt för att en vindkraftsetablering skall vara lönsam. Storlek och effekt Denna rapport avser främst vindkraftverk med en navhöjd på ca 80 m, en rotordiameter på 80 m och en effekt på 2 MW. Mindre verk än dessa är inte energimässigt effektiva nog och bör inte användas. Framöver kommer förmodligen nyuppförda verk på land ha en effekt på 1-3 MW. Större verk skulle skapa transportproblem. Effekt (energi per tidsenhet) 1 kilowatt (kw)=1 000 W 1 megawatt (MW)=1 000 kw 1 gigawatt (GW)= kw 1 terrawatt (TW)= kw Energi (effekt gånger tid) 1 kilowattimme (kwh)=1 000 Wh 1 megawattimme(mwh)=1 000 kwh 1 gigawattimme (GWh)= kwh 1 terrawattimme (TWh)= kwh Markbehov För ett verk med ca 80 m högt torn behövs ett fundament i storleksordningen 20 m i diameter. Därtill skall det finnas plats för en transformatorstation med väg och parkeringsutrymme intill. I vissa fall byggs transformatorn in i vindkraftverket. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008.) Vid placering av verk i rader rekommenderas ett avstånd av 4x rotordiametern vilket ger ett inbördes avstånd på 320 m. Raden bör stå vinkelrätt mot förhärskande vindriktning. Vid placering av parallella rader är avståndet mellan rader minst 5x rotordiametern vilket ger ett avstånd på 400 m. Vid placering av nya anläggningar i närheten av befintliga är ett minsta avstånd om 3-5 km rekommenderat. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Vägar och transporter Vid uppförande av verk krävs en viss kvalitet på transportsträcka/väg till området i fråga. Vanligtvis räcker det med en allmän grusad väg i god kondition för att lösa detta. Vid uppförande av verk rent praktiskt krävs olika transporter så som lastbil, grävlastare samt mobilkran. Anslutning till elnät Stora vindkraftsanläggningar bör anläggas så nära ett elnät som möjligt. Utbyggnaden bör i första hand ske i anslutning till befintligt vägnät. 7
8 FÖRUTSÄTTNINGAR Grupper av vindkraftverk ansluts till 50 kvledningar medan enstaka verk kan anslutas till befintliga 10 kv-ledningar, eventuellt krävs då en viss förstärkning i nätet. Vid anslutning till befintligt elnät skall en bedömning göras i varje enskilt fall. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Säkerhet Den mest påtagliga säkerhetsrisken för svenska vindkraftverk bedöms vara nedisning av rotorblad som kan ge upphov till iskast. Denna risk råder främst i kallt klimat samt i förhållanden där frost och underkylt regn bildas till följd av en hög luftfuktighet. Det finns även en risk för att bladdelar kan lossna från verket och slungas iväg. En holländsk studie ( Guidelines on the Environmental Risk of Wind Turbines in the Netherlands ), visar på att det under ett år skall lossna en bladdel på ett av 4000 verk med en sannolikhet på 95 %. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Säkerhetsavståndet bedöms vara 350 m vid ett verk i vindhastighet 25 m/s. Buller Ljud är tryckförändringar som mäts i enheten decibel (db). En människa med god hörsel kan uppfatta ljud så låga som 0 db. Vid 65 db för vi ett vanligt samtal och vid 130 db går den smärtgräns då örat kan ta skada. 8 Viktigt att veta är att endast små tryckförändringar kan öka ljudstyrkan avsevärt. Ex. då ljudtrycksnivån höjs från 8 till 10 db sker en fördubbling av den upplevda ljudstyrkan. (Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241, Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, 2001.) Riktvärdet för hur mycket ett vindkraftverk får låta i anslutning till bostadshus är 40 db(a). Om verket avger rena toner bör ljudnivån sänkas med 5 decibel-enheter. Detta på grund av att rena toner uppfattas starkare och är svårare att maskera. Med maskering menas att andra vindljud som till exempel lövprassel och vinande bland hus överröstar ljudet från vindkraftverket. Från vindkraftverket uppkommer tydligt två typer av ljud, dels det mekaniska ljudet från växellådan och dels det aerodynamiska ljudet som alstras från rotorbladen. Generellt anses det mekaniska ihållande ljudet vara mest störande till skillnad från det aerodynamiska som ger ett svischande mer vindlikt ljud. (Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35) Ju längre avstånd från vindkraftverket desto mer minskar ljudet då ljudenergin fördelas över ett större område. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Ljudenergin påverkas även av vind-, temperatur- och markförhållanden. Bulleravstånd Det är viktigt att vid varje fall göra en bedömning av bullernivån. Dock skall boverkets rekommenderade ljudnivå om 40 db(a) i anslutning till bostadshus följas. I det fall då verk med rotorhöjd 80 m, effekt 2 MW, används räknar man med minst 400 m avstånd. Frågan är komplex då flera faktorer spelar in så som vind, terräng, tornhöjd m.m. Ljudnivån kan vara högre på den östra sidan om ett verk då vinden oftast ligger på från väst. Bulleravstånd beror även på antalet uppförda verk på platsen. Moderna vindkraftverk kan även regleras så att en viss effekt stryps och då ge ett lägre bullervärde. Det är nödvändigt att i varje fall göra en bullerutredning för att få det exakta avståndet. Mätningen görs med hjälp av ett datorprogram där olika faktorer matas in. Fasta värden är dels att bullervärdet inte får överstiga 40 db och dels skall måttet tas fram med en vindhastighet av 8 m/s. Över denna vindhastighet anses vinden låta mer än själva verket. (Intervju med Arne Helmersson, Vestas Northern Europe AB, september 2008)
9 FÖRUTSÄTTNINGAR Skuggor De höga 2 MW verken ger stora skuggeffekter. Det störande momentet uppstår då rotorbladet skär solstrålen vilket ger en skuggeffekt i rörelse. (Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35) För att motverka denna stressfaktor bör verket undvikas att placeras syd-ost och syd-väst om objekt som kan komma att påverkas. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Idag är vindkraftverken avancerade i fråga om styr- och reglersystem som kan begränsa problemen med skuggeffekter. Där dessa problem kan uppstå rekommenderas att en avkopplingsautomatik kopplas till verken. Med andra ord kan man automatiskt stänga av verk då skuggeffekten är som värst. För vindkraftverkens skuggutbredning se tabell 2. Placering i grupp Att placera vindkraftverk i grupp ger allmänt ett mindre störande intryck än att fördela dem spritt i landskapet då de i det senare fallet tar ett större landskapsrum i anspråk. Den inbördes placeringen av vindkraftverken bör vara enkel och i en organiserad geometri. Gruppen bör även anpassas till landskapets former och riktningar. Gruppen bör bestå av lika stora verk. Vid etablering av nya verk vid befintliga verk skall höjden avvägas och en eventuell nedtagning av de äldre verken bör göras. Avstånd mellan två vindkraftverksgrupper bör vara mellan 3-5 km för att grupperna ska uppfattas som åtskiljda. I annat fall kan ett onödigt stort landskapsrum komma i anspråk rent visuellt. Kostnadsmässigt är det lönsamt att bygga vindkraftverk grupperat då etableringskostnaden kan fördelas på flera verk. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Då landskapet inte tillåter stora vindkraftverk kan mindre verk användas. Det är dock viktigt att försöka utvinna maximal vindenergi på utredda platser och därför är en gruppering av flera och stora verk att sträva efter. Påverkan på djur Fladdermöss Vindkraftverk kan dra till sig insekter som får till följd att fladdermöss vill vistas i miljön och är då en risk för flera olika arter fladdermöss. Risken finns också för fladdermusen att kollidera med ett vindkraftverk i ett förflyttningsstråk. Därför bör dessa stråk undvikas vid en vindkraftsetablering. ( Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Djurlivet--/Fladdermoss/ ( )) Tabell 2. Skuggutbredning för vindkraftverk. Sommar Vinter Navhöjd Rotordiam. Horisontell Vertikal Horisontell Vertikal yta yta yta yta 50 m 50 m 300 m 700 m 600 m 1250 m 75 m 75 m 500 m 1100 m 850 m 1800 m 100 m 100 m 600 m 1375 m 1100 m 2300 m Fåglar Studier visar att de flesta fåglar undviker vindkraftverksanläggningar. Det är dock viktigt att ta hänsyn till rovfåglars häckningsområden och inte placera vindkraftverk inom den närmasta zonen. ( Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Djurlivet--/Faglar-och-vindkraftverk/ ( )) 9
10 FÖRUTSÄTTNINGAR Hur uppfattas vindkraftverk? Det är viktigt att verket passar in i sin omgivning och att verket fungerar och levererar sin energi som det ska. Då vindkraftverken skapar en skuggrörelse syns de mer i landskapet än om de skulle stå stilla. Dock kan det uppfattas mer negativt om verken inte snurrar. Stora verk påverkar landskapet mer än mindre verk när det gäller landskapsbild, skuggor skyddsavstånd m.m. Det är dock mer positivt med ett större verk med större rotorblad då dessa roterar långsammare än mindre verk. Det är lättare att acceptera en långsam rörelse och därför motiveras större verk. Ofta är människor mer negativa till en utbyggnad innan verken har kommit på plats än när de väl är uppförda. Detta visar på att det är viktigt med information redan i ett tidigt skede samt under projekteringsprocessens gång. Bild 1. Vindkraftverk väster om Värpinge by med Lunds stad som bakgrundssiluett. Negativ eller positiv påverkan? ( Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Narsamhallet-och-landskapet--/ ( )) 10
11 MOTSTÅENDE INTRESSEN MOTSTÅENDE INTRESSEN Motstående intressen till vindkraftverk har olika krav och skydd vilket gör att varje intresse vägs för sig. Områden som till exempel klassats som riksintresse skall nästan alltid skyddas från en vindkraftverksetablering. Intressen som infrastruktur har däremot skyddsavstånd som inte är helt fasta och en avvägning får göras i varje enskilt fall. Järnvägar och allmänna vägar Vid placering av vindkraftverk kring järnväg får verket inte störa radiotrafiken. Vindkraftverk får alltså inte placeras på linjen mellan systemets noder. Varje enskilt fall skall bedömas. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Enligt banverket bör inte vindkraftverk placeras närmare järnvägsbanken än verkets totalhöjd. Avståndet får dock inte vara mindre än 50 m (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Minsta etableringsavstånd kring större allmänna vägar motsvarar vindkraftsverkets totalhöjd. Vid mindre vägar är ett avstånd om 50 m rimligt. Kraftledningar Minsta avstånd för etablering av vindkraftverk kring kraftledningar är 50 m. Vid större ledningar kan ett större säkerhetsavstånd behövas. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Utbyggnad av infrastruktur Vid planering av nya vindkraftverk skall hänsyn tas till nyutbyggnad av vägar, järnvägar och kraftledningar. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Fornlämningsområden Då fornlämningar och fornlämningsområden kan komma att beröras av en nyetablearing skall samråde ske med länsstyrelsen. Varje fall bedöms individuellt. Områden med naturvårdsförordnanden i Lunds kommun innefattande naturreservat, Natura 2000-områden samt nationalpark: Följande områden är klassade som naturreservat i Lunds kommun: (Se bild 2) Naturreservat skyddas med stöd av miljöbalken (SFS 1998:808). 1. Billebjär 2. Dalby norreskog 3. Dalby västermark 4. Dörröds fälad 5. Fågelsångsdalen 6. Gryteskog 7. Häckeberga 8. Hällestad åsar 9. Klingavälsån 10. Knivsåsen Borelund 11. Kungsmarken 12. Maskängen 13. Måryd 14. Rinnebäcksravinen 15. Risen Dalby Söderskog 16. Skrylle 17. Stångby mosse ( ) Följande områden är klassade som Natura områden: (Se bild 2) 1. Billebjär 2. Dalby Norreskog 3. Dalby Söderskog 4. Fågelsångsdalen 5. Häckeberga - Degebergahus 6. Häckeberga - Husarahagen 7. Häckeberga - Skoggård 8. Humlamaden - Enelyckan 9. Klingavälsån 10. Klingavälsån - Karup 11. Knivsås 12. Krankesjön 13. Kungsmarken 14. Linnebjer 15. Måryd - Hällestad 16. Revingefältet 17. Stadsparken i Lund 18. Vombs Norregård 19. Sularpskärret 20. Stångby mosse ( ) 11
12 MOTSTÅENDE INTRESSEN Följande område är klassad som nationalpark: Dalby söderskog Dalby söderskog är en ädellövskog med både biologiska och kulturhistoriska värden. Som nationalpark ägs den av staten. ( ) Bild 3. Områden med naturvårdsförordnanden i Lunds kommun (Se bild 2) Nästintill all negativ påverkan på miljön i ett område med naturvårdsförordnanden är förbjuden. Områden utesluter anläggande av vindkraftverk. Bild km 0 5 km Strandskydd (Se bild 3) 100 m är det generella avstånd som gäller vid strandskydd. Dels 100 m ut i vattnet och 100 m upp på land. I vissa fall gäller ett avstånd om 300 m. Strandskyddsområden berör dock inte de områden som är intressanta för vindkraftverksetablering. 12
13 MOTSTÅENDE INTRESSEN Större opåverkade områden (Se bild 4) Lunds kommun har drygt invånare med en folkökning av 2000 invånare år Kommunen är idag relativt tätt bebyggd och starkt exploaterad och kommer förmodligen fortsätta i den riktningen. Dock finns ett fåtal sammanhängande områden som kan klassas som opåverkade vad gäller större vägar, kraftledningar, vindkraftverk etc. Det är således viktigt att låta dessa områden förbli orörda i så stor utsträckning som möjligt. När det gäller vindkraftverk så tar de ett mycket stort visuellt landskapsrum i anspråk varför det är viktigt att hålla tillräckliga avstånd till de områden som är opåverkade. Större opåverkade områden utesluter anläggande av vindkraftverk. Enligt ÖPL - 98 är nedan benämnda områden klassade som större opåverkade områden vilka ska skyddas så långt som möjligt från exploateringsingrepp: 1. Svenstorp 2. Kungsmarken - Skarnberga - Valleberg 3. Sjöstorp - Skrylle 4. Romeleåsen - Häckeberga 5. Vombs fure - Klingavälsån (Se bild 4) Bild 4. Gällande för större opåverkade områden är: NRL, 2 kap, 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Bild 5. Gällande för ekologiskt särskilt känsliga områden är: NRL, 2 kap, 3 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmijön km Bild km Bild 5. Ekologiskt särskilt känsliga områden (Se bild 5) Områden under denna rubrik kan enligt ÖP- 98 klassas i tre olika klasser som ska skyddas så långt som möjligt från bl.a. exploatering som t.ex. vindkraftverk. Kategorierna som ska skyddas är: 1. Kommunens alla vattendrag, all skogsmark samt vinderotionskänslig åkermark. 2. Hotade djur- och växtarter inom kommunen. 3. Länge hävdad ängs- och hagmark samt känsliga områden för fåglar så som deras häckningsplatser och rastplatser. Områden utesluter anläggande av vindkraftverk. 13
14 MOTSTÅENDE INTRESSEN Riksintresse kulturminnesvården Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Lunds kommun som ska bevaras, vårdas och utvecklas enligt länsstyrelsen: 1. Bonderup - Lunnarp 2. Dalby stenbrott 3. Esarp - Alberta - Sånahusen 4. Flyinge 5. Hammarlunda - Harlösa - Hjularöd - Revingehed - Silvåkra 6. Hardeberga - Arendala - Dalby - Skrylle - Hällestad 7. Linnebjer 8. Ljungen 9. Lund 10. Romeleåsen - Lyngby - Genarp - Häckeberga 11. Kungsmarken - Fågelsångsdalen 12. Stångby - Västra Hoby - Krutmöllan 13. Svenstorp - Örtofta - Ellinge - Skarhult - Gårdstånga 14. Trolleberg - Värpinge 15. Vomb 16. Landsvägen och första motorvägen Malmö - Lund (Kulturmiljöstråk) 17. Kävlinge å (Kulturmiljöstråk) 18. Malmö - Simrishamns järnväg (Kulturmiljöstråk) 19. Södra stambanan (Kulturmiljöstråk) Områden som skyddas av kulturminnesvården utesluter anläggande av vindkraftverk. Områden skyddas enligt MB 3kap. 6. För beskrivningar av områden ovan hänvisas till Kulturmiljöprogram för Skåne, Länsstyrelsen. Bild 7. Länsintresse för kulturminnesvården Områden ovan visar på kulturhistoriskt värdefulla miljöer som öppna landskap, bebyggelsemiljöer samt värdefulla vyer och stråk ur ett regionalt skåneperspektiv. Bild 6. Bild km Bild 6. Områden som är av riksintresse för kulturminnesvården. Områdena får inte exploateras så att de värden som fi nns påtagligt kommer till skada. 0 5 km 14 14
15 MOTSTÅENDE INTRESSEN Friluftslivet Områden som är av riksintresse för friluftslivet är ett natur- eller ett kulturlandskap som ger naturupplevelser för ett välbefinnande. Området skall också vara attraktivt för besökare från stora delar av landet. Det är viktigt att tillgängligheten är god dels för friluftsverksamhet och dels för naturupplevelser. En stor kvalitet för friluftslivet är ett variationsrikt landskap vilket i sin tur höjer värdena. Landskapsbilden spelar här en väsentlig roll för dessa upplevelser vilket gör att vindkraftverk skulle stå i konflikt med dessa värden. Områden av värde för friluftslivet utesluter anläggande av vindkraftverk. Bild 8. Bild km 0 5 km Riksintresse för det rörliga friluftslivet (Se bild 8) Områden är skyddade av MB, 4kap, 2. Riksintresse för friluftslivet (Se bild 9) Områden är skyddade av MB, 3kap, 6. 15
16 MOTSTÅENDE INTRESSEN Riksintresse för flygplatsen Malmö Airport Malmö Airport, före detta Sturup flygplats, är ett riksintresse då det utgör viktiga förutsättningar för näringslivet och dess kommunikation. Vid uppförande av byggnadsverk högre än 40 m eller högre oavsett läge skall detta alltid anmälas till Malmö Airport och prövas av Luftfartsstyrelsen. Byggnadsverk högre än 10 m och samligger inom berörda hinderytor skall även de anmälas till Malmö Airport. Lunds kommun Staffantorps kommun Områden med riksintresse för flygplatsen Malmö Airport utesluter anläggande av vindkraftverk. (Flygplatsen Malmö Airport, Anspråk på riksintresse. Upprättad av LFV Malmö Airport och kompletterad i samråd med Luftfartsstyrelsen ) Svedala kommun Skurups kommun Trelleborgs kommun Bild 10. Ungefärlig utbredning av flygtrafiken runt Malmö Airport. Tillståndsgiven kurva för 70 dba. (Tillstånd för flygbuller, koncessionsnämnden) km
17 MOTSTÅENDE INTRESSEN Kommunalt naturvårdsprogram De värden som vägts in i områden klassade som värdefull natur är aspekter som biologiska, geologiska samt de sociala och kulturhistoriska. Trakter består av större områden där det finns landskapsekologiska värden, kulturmiljövärden, friluftslivsvärden och landskapsbildsvärden. Naturvärdesområden och trakter är områden som skall visas särskild hänsyn vid exploatering. (Se bild 11) (Läs mer i Grönstrukturoch naturvårdsprogram för Lunds kommun - bevarande och utveckling, Antagen av kommunfullmäktige ) Områden med värdefull natur och värdefull landskapsbild utesluter anläggande av vindkraftverk. Riksintresse för naturvården Ett område som är klassat som riksintresse för naturvården har särskilt höga naturvärden. Det kan vara ett ostört område innefattande många olika naturtyper. Här kan finnas hotade eller på annat sätt känsliga naturtyper eller arter, både växter och djur. Området kan också vara känsligt då det väl understryker natur- och kulturlandskapets utvecklingsskeden. Områdets värden skall skyddas mot påtaglig skada enligt MB, 3kap, 6. (Se bild 12) Områden med riksintresse för naturvården utesluter anläggande av vindkraftverk. Bild 11. Bild 12. Värdefull natur (naturvärdesklasser 1, 2, 3) Värdefull landskapsbild (trakter) 0 5 km 0 5 km 17
18 MOTSTÅENDE INTRESSEN Bild 13. Riksintresse för värdefulla ämnen och material Områden för utvinning av värdefulla ämnen och mineral är enligt länsstyrelsen uteslutna gällande en vindkraftverksetablering. Dock kan det finnas möjligheter att etablera vindkraftverk i området under en begränsad tid om utvinningen av ämnen skall äga rum långt fram i tiden. (Se bild 14) Bild km Riksintresse för totalförsvaret Lunds kommuns östra del har i stort sett tagits i anspråk av totalförsvaret. Området används dels för militär luftfart samt för övnings- och skjutverksamhet i Revingehed. Vindkraftverk skulle utgöra hinder för dessa intressen. Likaså skulle vindkraftverk kunna störa tekniska system som radiolänk, radar, kommunikationssignalspaning (KOS), teknisk signalspaning (TES) och andra underrättelsesystem. Riksintresset för totalförsvaret kräver ett relativt stort område för att inte störas eller hindras av t.ex. vindkraftverk. Ytan har expanderat österut sedan ÖPL 98. Områden med riksintresse för totalförsvaret utesluter anläggande av vindkraftverk. (Se bild 13) 0 5 km 18
19 MOTSTÅENDE INTRESSEN Möjliga områden för vindkraftsetablering i konflikt med planerad bebyggelse. Områden med motstående intressen är borttagna. Avstånd till närmaste bostad är 400 m. Bild 15. Håstad 1. Stångby kyrkby Hoby 2. Vallkärra gård 3. Stångby 4. Söder om Botillelund 5. Söder om Håstad 6. Fels mosse 7. Norr om Vallkärra 8. Odarslöv 9. Nordväst om Värpinge, Pilsåker 10. Norr om Knästorp 11. Sydost om St. Råby Stångby 6. Vallkärra 8. LUND Södra Sandby 9. Värpinge Områden möjliga för vindkraftverk Möjliga vindkraftområden belägna på yta planerad för ny bebyggelse Rögle dammar St.Råby 10. Kommungräns 11. Dalby N 0 5 km 19
20 MOTSTÅENDE INTRESSEN Möjliga områden för vindkraftsetablering i konflikt med planerad bebyggelse. Områden med motstående intressen är borttagna. Avstånd till närmaste bostad är 400 m. Bild Väster om Dalby 13. Väster om Dalby 14. Hässleberga 15. Lyngby Dalby Hällestad Områden möjliga för vindkraftverk Möjliga vindkraftområden belägna på yta planerad för ny bebyggelse Genarp 0 5 km Kommungräns Häckebergasjön N 20
21 MOTSTÅENDE INTRESSEN Frizoner kring stad, större tätort och sammanhållen bebyggelse Det kan vara av vikt att hålla städer och tätorter fria från vindkraftverk. Framförallt bör det finnas ett utrymme för en ort/stad att växa. Varje enskilt fall bedöms dock. Frizon kring större tätort Avstånd till vindkraftverk bör vara 1000 m. Frizon kring Lunds stad Avstånd till vindkraftverk bör vara 1000 till 2000 m. Frizon kring sammanhållen bebyggelse Avstånd till vindkraftverk bör vara 500 m. Bild 17. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Håstad 1. Stångby kyrkby Hoby 2. Vallkärra gård 3. Stångby 4. Söder om Botillelund 5. Söder om Håstad 6. Fels mosse 7. Norr om Vallkärra 8. Odarslöv 9. Nordväst om Värpinge, Pilsåker 10. Norr om Knästorp 11. Sydost om St. Råby 12. Väster om Dalby 13. Väster om Dalby 14. Hässleberga 15. Lyngby Stångby 6. Vallkärra 8. LUND 9. Bild Dalby 12. Värpinge Områden teoretiskt möjliga för vindkraftverk, 400 m till närmaste bostad. Motstående intressen borttagna. St.Råby N 0 5 km Genarp N 21
22 MOTSTÅENDE INTRESSEN - slutsats Slutsats - motstående intressen Uteslutning av områden med motstående intressen. 2. Vallkärra gård Området uteslutes i utredningen då dess yta är i konflikt med planerat bostadsområde. 4. Söder om Botillelund Området uteslutes i utredningen då dess yta är i konflikt med planerat bostadsområde. 7. Norr om Vallkärra Området uteslutes i utredningen då dess yta är i konflikt med planerat bostadsområde. 10. Norr om Knästorp Området uteslutes i utredningen på grund av närhet till Lunds stad samt Knästorps kyrka. 13. Väster om Dalby Området uteslutes i utredningen på grund av närheten till Dalby kyrka. 14. Hässleberga Området uteslutes då det kommer i konflikt med flygtrafik med anknytning Malmö Airport. 15. Lyngby Området uteslutes då det kommer i konflikt med flygtrafik med anknytning Malmö Airport. 22
23 slutsats - MOTSTÅENDE INTRESSEN Resterande områden möjliga för vindkraftverk efter att områden där konflikter med motstående intressen tagits bort. Områden inom 400 m till närmaste bostad har tagits bort. Bild 19. Håstad 1. Stångby kyrkby 1. Hoby 3. Stångby 5. Söder om Håstad 6. Fels mosse 8. Odarslöv 9. Nordväst om Värpinge, Pilsåker 11. Sydost om St. Råby 12. Väster om Dalby Stångby 6. Vallkärra Södra Sandby LUND Värpinge Rögle dammar St.Råby 11. Områden möjliga för vindkraftverk som utreds vidare 0 5 km Dalby 12. N 23
24
25 VIDARE UTREDNING AV LÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN
26 UTREDNING - översiktskarta Översiktskarta Områden möjliga för vindkraftverk som utreds vidare med en buffert kring bostäder om 400m. Bild 20. Håstad 1. Stångby kyrkby Stångby 4. Vallkärra 5a. b. 1. Hoby 2. Stångby 3. Söder om Håstad 4. Fels mosse 5a, b. Odarslöv 6. Nordväst om Värpinge 7. Sydost om Stora Råby 8. Väster om Dalby Södra Sandby 6. LUND Värpinge Rögle dammar St.Råby 7. Dalby Områden möjliga för vindkraftverk som utreds vidare 8. N km
27 karaktärsområden - UTREDNING Karaktärsområden Landskapet i Lunds kommun kan delas in i fyra större karaktärsområden. Det sydskånska backlandskapet är olika mycket skogsbeklätt och har därför ytterligare delats in i två skiljda områden. (se bild nr. 21) Karaktärsområdena sträcker sig även utanför kommunens gränser. Möjliga områden för en etablering av vindkraftverk är belägna inom karaktärsområdet Lundaslätten som beskrivs nedan. 1. Lundaslätten Består till största delen av utdikad åkermark. Slättlandskapet är ett sedan länge kulturpåverkat område tack vare sina näringsrika jordar. Jorden den så kallade sydvästmoränen är en kalkrik moränlera och anses vara landets bästa odlingsjord. Höjden över havet varierar från möh. Karaktäristiskt för landskapet är de spridda gårdarna som fick sin placering främst efter enskiftet i början av 1800-talet. Visuellt och audiellt finns här också en påverkan av infrastrukturen samt bebyggelsen. De lodräta vindkraftverken skapar en kontrast och förstärker det flacka moderna jordbrukslandskapet. Staden Lund skapar också den en kontrast där den ligger mitt på slätten. Trädtäckningen är låg med enstaka dungar, trädrader och alléer. Historiskt sett har landskapet delvis varit öppet sedan bronsåldern (ca 1500 f.kr.). Norr om Lund kan man uppfatta stora gravhögar från bronsåldern. Karaktärsområden i Lunds kommun: 1. Lundaslätten 2. Vombsjösänkan 3. Romeleåsen 4. Sydskånska backlandskapet 5. Sydskånska skogsbeklädda backlandskapet ( Landsbygdsprogram/ ( )) (Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun - bevarande och utveckling, A-programdel, Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen, 2006) Bild 22. Lundaslätten ett vidsträckt öppet landskap 1. Lund Bild
28 UTREDNING - områdesbeskrivning Områdesbeskrivning 1. Hoby Öppet flackt åkerlandskap med gles bebyggelse. Relativt opåverkat landskap när det gäller större vägar. Kävlingeån går som ett rekreativt band norr om detta område. Över ån på dess norra sida finner man Lilla Harrie med sin kyrka. Från vindkraftsområdet är kyrkan synlig på långt håll. Även Stångby kyrka som ligger sydväst om aktuella området är synligt. Ett par kilometer österut kan man finna en markant bronsåldershög sticka upp. Alla dessa riktmärken i landskapet är viktiga att visa hänsyn inför i fråga om landskapsbild när det gäller en vindkraftsetablering. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt för vindkraftsetablering om riktmärken i landskapet beaktas. Bild 23. Pilevall väster om Stångby kyrka 2. Stångby Området är beläget i ett öppet flackt åkerlandskap med glest spridda gårdar. En kraftledning är väl synlig i området. Det går en väg genom detta område som leder norrut mot Stångby kyrka. Med knappa 1 km till kyrkan sticker kyrktornet upp väl synligt. Väster om Stångby kyrkby leder en lång pilrad vars siluett kan störas kraftigt av vindkraftverk. (Se bild 23) Området ligger även på ett avstånd så att befintliga vindkraftverk åt väst är väl synliga. Avståndet till denna grupp är närmare än 3 km varför de skulle kunna läsas ihop landskapsbildsmässigt och ta ett stort område i anspråk visuellt. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Lämpligt endast om tillräckligt avstånd till Stångby kyrka hålls samt att trädraden ej påverkas. Fotomontage får avgöra om samverkan med befintliga verk är möjliga. 3. Söder om Håstad Området ligger i nära anslutning till område nummer 1. Då minsta rekommenderade avstånd mellan två vindkraftsanläggningar är 3km bör område 1 och 5 samspela istället för att fungera som två enheter. Härifrån kan man också se vindkraftverken i Odarslöv tydligt. Österut från området sträcker sig en lång pilevall som är viktig att hållas ostörd. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Lämpligt endast om vindkraftsetableringen kan harmoniera med vindkraftverk i område 1 (Område 1 skall dock prioriteras.) samt att pilevallen ej kommer i konflikt. 4. Fels mosse Storskaligt mycket flackt åkerlandskap. Gles bebyggelse. Fels mosse ligger i närheten och är ett vackert inslag i landskapet. Mossen skall visas hänsyn. Området ligger på kommungräns mot Lomma kommun. Då området är för litet för att skapa rum för fler vindkraftverk än ett kan en samordning göras med Lomma kommun för att göra en vindkraftverksgruppering över kommungränsen möjlig. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt ur landskapsbildsaspekt. Samordning med Lomma kommun är nödvändig. 28
29 områdesbeskrivning - UTREDNING 5. Odarslöv Svagt böljande åkerlandskap. Området är stört av buller från motorvägen E22. Här finns få bostäder omkring med lite växtlighet annars mycket öppet landskap. Befintliga verk finnes i område 8b. Det går en höjdrygg i ost-västlig riktning som är väl synlig. Väg E22 går igenom detta område och är en av Lunds stora infarter. Väg E22 ger upphov till ständiga billjud. Kommer man från söder har man en stor och fin utsikt. Kommer man norrifrån ser man siluetten av Lund då man kommit upp på höjden. Vindkraftverk här blir mycket påtagliga. Placering av verk på båda sidor av motorvägen kommer att uppfattas samtidigt. Viktigt med ett samspel områdena emellan. På andra sidan kommungränsen kan verk synas liknande Lunds kommuns. Bild 24. Befi ntliga vindkraftverk i Odarslöv a. Området ligger inom en 2 km gräns till Lunds stad. Det är möjligt att området Norra Fäladen anses ligga för nära för att en etablering skall vara möjlig. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt om hänsynsavståndet kan överträdas. b. Här finns redan tre uppförda verk med navhöjd 67 m och effekten 1500 kw vardera. (Se bild 24) Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt ur landskapsbildsaspekt men befintliga verk är effektiva nog för att stå kvar i detta fall. Detta gör att det inte kommer att finnas utrymme för fler vindkraftverk i området. Krävs samordning med kommande ESSanläggning i området. 6. Nordväst om Värpinge, Pilsåker Öppet storskaligt landskap med få gårdar omkring. Här syns några träddungar och mindre trädrader. Området ligger i nära anslutning till väg 108 och väg 16 vilka ger ett ständigt störande billjud. Befintliga verk syns i områdets östra del. Söder om området ligger Höje åns dalgång som är känsligt för exploatering i dess närmaste omgivning. En av de stora infarterna till Lund går söder om området och låter betraktaren se siluetten av Lunds stad. Verk i området skulle påverka stadens siluett. Området ligger inom gränsen av 1 km till Lunds stad. Undantag gällande vindkraftverk anses dock kunna göras här. I nordostlig riktning kan ses industriverksamhet. Enligt Mellanrum landskapsarkitekter (Landskapsanalys av område mellan Staffanstorps- och Lunds kommun, Mellanrum landskapsarkitektkontor, 2008) är området något känsligt för förändrad markanvändning vad gäller en vindkraftverksetablering. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Bedöms lämpligt ur landskapsbildsaspekt men olika placeringsalternativ bör diskuteras med tanke på stadens siluett. Idag står här olikstora verk vilket gör uttrycket oharmoniskt. De mindre verken kan komma att bytas ut på sikt. 29
30 UTREDNING - områdesbeskrivning 7. Sydost om St. Råby Ett relativt ostört landskap dock med en kraftledning i anslutning till området. Gårdarna ligger glest och trafiken är låg. träddungar är spridda. Området ligger mitt i mellan Råby kyrka och Bjällerups by vilket skulle göra att siktstråket skulle störas av en vindkraftsetablering. Härifrån ges även en stor vy där Lunds stads siluett är värd att bevara. Här ses bl.a. Lunds domkyrka och Allhelgonakyrkan. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Tveksamt då siktstråket mellan Råby k:a och Bjällerups by skulle störas samt vyn över Lunds stads siluett. Bild 25. Att träda över kommungränsen kan ibland vara nödvändigt vid en vindkraftsetablering. 8. Väster om Dalby Storskaligt landskap med öppen flack åkermark. Hästgårdar ligger i närheten. Området sluttar svagt nedåt från Dalby. Dalby kyrka kan skymtas som ett landmärke på höjden i Dalby. Området ligger mellan de två större vägarna väg16 i norr och väg11 i söder. Här finns också ett par mindre kraftledningar i området. Lämplighet för etablering av vindkraftverk: Avståndet anses tillräckligt stort till Dalby kyrka för att en vindkraftsetablering anses lämplig. Fotopunkter Fotokollage är gjorda från samtliga av utredda områden. (Se bilaga: Visualisering av vindkraftverk) 30
31 400 m till bostad - UTREDNING UTREDNING m till bostäder Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 400 m. 0 2 km Lilla Håstad Bild Hoby Stångby kyrkby Botillelund 3. Söder om Håstad 2. Stångby Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) N Områden möjliga för vindkraftverk 31
32 UTREDNING m till bostäder Förslag på placering av nya verk Buffertavstånd till närmaste bostadshus är 400 m. Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) 0 2 km Områden möjliga för vindkraftverk Bild 27. Bild 28. Odarslöv E22 4. Fels mosse 5a. Odarslöv Fels mosse N N 32
33 400 m till bostad - UTREDNING Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 400 m. Förslag på ny vindkraftsplacering 0 2 km 16 Bild 29. Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Områden möjliga för vindkraftverk Bild NV om Värpinge Stora Råby Värpinge N 7. S om Stora Råby N 33
34 UTREDNING m till bostäder Förslag på placering av nya verk Buffertavstånd till närmaste bostadshus är 400 m. VINDKRAFTVERKENS ENERGI Utredning 400 m till bostäder: 29 vindkraftverk har förslagsvis placerats ut på möjliga vindkraftverksområden. Detta med ett bulleravstånd om 400 m. Verken skulle alstra en energi om ca 91 GWh/år vilket motsvarar nästan 11 % av den totala elenergiförbrukningen i Lunds kommun. (Se bild 26-31) 0 2 km Bild Dalby 8. V om Dalby Förslag på ny vindkraftsplacering 11 N Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Områden möjliga för vindkraftverk 34
35 500 m till bostad - UTREDNING UTREDNING m till bostäder Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 500 m. 0 2 km Bild Hoby Stångby kyrkby Botillelund 2. Stångby Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) N Områden möjliga för vindkraftverk 35
36 UTREDNING m till bostäder Förslag på placering av nya verk Buffertavstånd till närmaste bostadshus är 500 m. 0 2 km Odarslöv Bild 33. Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Områden möjliga för vindkraftverk Bild 34. E22 6. NV om Värpinge 5a. Odarslöv Värpinge by N N 36
37 500 m till bostad - UTREDNING Förslag på placering av nya verk. Bulleravstånd till närmaste bostadshus är 500 m. Förslag på ny vindkraftsplacering Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) VINDKRAFTVERKENS ENERGI Utredning 500 m till bostäder: 9 vindkraftverk har förslagsvis placerats ut på möjliga vindkraftverksområden. Detta med ett bulleravstånd om 500 m. Verken skulle alstra en energi om ca 28 GWh/år vilket motsvarar drygt 3% av den totala elenergiförbrukningen i Lunds kommun. (Se bild 32-35) Områden möjliga för vindkraftverk Bild km Dalby 8. V om Dalby N 37
38 ÄRENDEHANTERING ÄRENDEHANTERING Detaljplan eller bygglov Vid prövning av ett områdes lämplighet för vindkraftsetablering skall detta ske genom upprättande av detaljplan om lämpligheten ej kan prövas i samband med handläggning av ansökan om bygglov. Krav på detaljplan för en vindkraftverksgrupp beror på dess antal och storlek. Vid ärendehantering av enstaka verk bör en prövning i lov eller förhandsbesked kunna göras. Miljökonsekvensbeskrivning Vid ansökan om uppförande av vindkraftverk skall alltid en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. I denna rapport har redovisats bland annat ett område i anslutning till Lomma kommun som är möjlig för en vindkraftsetablering. Här krävs en samordning om en gruppering är möjlig över kommungränsen. Skydd för vindkraftverk Miljöbalken: 3 kap 8 Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses iförsta stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Landskapsanalys Vid ansökan om uppförande av vindkraftverk skall alltid en landskapsanalys göras. I analysen skall landskapets karaktär och värden redovisas samt en utvärdering av de aktuella områdenas känslighet för exploatering. Grannkommuner Vid ansökan om uppförande av vindkraftverk inom 3 km till grannkommun skall samråd med denna göras. Samråd skall även göras i fall då en vindkraftverksgruppering är motiverad att läggas över kommungräns. 38
39
40 KÄLLFÖRTECKNING KÄLLFÖRTECKNING Litteratur 1. ÖPL - 98, Översiktsplan för Lunds kommun, Stadsarkitektkontoret i Lund, Vindkraft i Lunds kommun, PM NR 19, Stadsarkitektkontoret i Lund, Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun - bevarande och utveckling, A-programdel, Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen, Energiplan för Lunds kommun, Stadsarkitektkontoret i Lund, General Specification V MW Optispeed Wind Turbine, Vestas Wind Systems A/S, Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241, Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020, ER 2007:45, Statens Energimyndighet Driftuppföljning av vindkraftverk, årsrapport 2007, Energimyndigheten, Vindforsk, Elforsk, Vattenfall Power Consultant AB; Vindstatistik, Vindkraftens Miljöpåverkan, Resultat från forskning inom kunskapsprogrammet Vindval, Naturvårdsverket, Wind Resource Mapping of Sweden using the MIUU-Model, Hans Bergström, Wind Energy Report WE 2008:1, Air, Water and Landscape Sciences, Departement of Earth Sciences, Uppsala University, Energimyndigheten, MIUU, Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006: Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, Landskapsanalys av område mellan Staffanstorps- och Lunds kommun, Mellanrum landskapsarkitektkontor, Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003: Flygplatsen Malmö Airport, Anspråk på riksintresse. Upprättad av LFV Malmö Airport och kompletterad i samråd med Luftfartsstyrelsen Internet aspx ( ) /Kommuner/Lund.htm ( ) ( ) Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/ Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Djurlivet-- /Fladdermoss/ ( ) Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/ Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/Djurlivet-- /Faglar-och-vindkraftverk/ ( ) Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/ Vindkraftens-effekt-pa-omgivningen/ Narsamhallet-och-landskapet--/ ( ) planeringsunderlag/landsbygdsprogram/ ( ) 40
41 KÄLLFÖRTECKNING Intervju Intervju med Arne Helmersson, Vestas Northern Europe AB, september 2008 Foto Kristin Rydell - Andersson Layout Kristin Rydell - Andersson 41
42
43 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN VISUALISERING AV VINDKRAFTVERK Bilaga till planeringsunderlag för översiktsplan 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2008
44 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN VISUALISERING AV VINDKRAFTVERK Bilaga till planeringsunderlag för översiktsplan 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september 2008 Åke Hellström Översiktsplanechef Christina Zoric Persson Landskapsarkitekt Kristin Rydell - Andersson Landskapsarkitektpraktikant 44
45 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... ÖVERSIKTSKARTA... FOTOPUNKTER OMRÅDE A, Hoby OMRÅDE B, Söder om Håstad OMRÅDE C, Stångby OMRÅDE D, Fels mosse OMRÅDE E, Nordväst om Värpinge OMRÅDE F, Odarslöv OMRÅDE G, Sydost om Stora Råby OMRÅDE H, Väster om Dalby SID
46 INLEDNING INLEDNING En utredning har gjorts över vilka områden som anses möjliga för en vindkraftsetablering. De områden som har blivit kvar redovisas i denna rapport. För att slutligen kunna bedöma om ett område är lämpligt för vindkraftverk eller inte krävs en visualisering. Visualiseringen går ut på att man, med hjälp av datorsystemet Wind PRO, gör ett fotomontage med föreslagna verk placerade ute i landskapet. Detta visar tydligt hur landskapsbilden skulle kunna förändras och om den skulle ta skada vid uppförande av vindkraftverk. 46
47 ÖVERSIKTSKARTA ÖVERSIKTSKARTA A. Hoby B. Söder om Håstad C. Stångby D. Fels mosse E. Nordväst om Värpinge F. Odarslöv G. Sydost om Stora Råby H. Väster om Dalby Stångby kyrkby Håstad A B C Stångby D Vallkärra E F LUND Södra Sandby Värpinge Rögle dammar St.Råby G Dalby A-H: Områden möjliga för vindkraftverk H 0 5 km N 47
48 FOTOPUNKTER - område A, B, C FOTOPUNKTER A Hoby 1. Denna punkt riktas mot Stångy kyrkby och kyrka. 2. I siktlinjen här kan man se en av Lunds alla bronsåldershögar. Hur förhåller sig verken till detta fornminne? 3. Lilla Harrie kyrka i Kävlinge kommun är väl synlig varför en fotopunkt är viktig här. 1. B 4. Denna fotovinkel från vägen är viktig då man ser flera områden möjliga för vindetablering samtidigt. Hur samverkar dessa verk och är området närmast vägen för nära? C Söder om Håstad Stångby Stångby kyrkby 3. A 2. Håstad 5. Fotopunkten är riktad mot två befintliga verk i väst för att se hur de skulle samspela med de nya. 6. Vyn härifrån är vacker med Stångby kyrkby och kyrka i siktlinjen samt en mycket lång pilrad i väst som leder dig till kyrkan. Eventuellt kan verk ställas på båda sidor vägen. C B 4. Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Stångby Kommungräns Fotoriktning (i pilens riktning ) Område möjligt för vindkraftsetablering 0 3 km N 48
49 område D - FOTOPUNKTER D Fels mosse 7. Hur uppfattas området från väg 108? 8. Fels mosse är ett vackert inslag i landskapsbilden varpå vindkraftverk kan stå i konflikt. Mossen är i förgrunden och vyn riktad mot blivande verk. 7. D 8. Fels mosse Norra Nöbbelöv Befintliga vindkraftverk (sept, 2008) Kommungräns Fotoriktning (i pilens riktning ) Område möjligt för vindkraftsetablering N 0 3 km 49
(Planeringsunderlag för utbyggnad av stora. vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6)
MOTSTÅENDE INTRESSEN Motstående intressen till vindkraftverk har olika krav och skydd vilket gör att varje intresse vägs för sig. Områden som till exempel klassats som riksintresse bör som utgångspunkt
Läs merVINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009
VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merBYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN
BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN
D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse
Läs meroch utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.
FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merSAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15
SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merOm Vindkraft. Sverige & EU
Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN
VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...
Läs merInnehållsförteckning 1 INLEDNING ORIENTERING BAKGRUND OCH SYFTE NULÄGESBESKRIVNING... 6
Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 ORIENTERING... 4 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 NULÄGESBESKRIVNING... 6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFTUTBYGGNAD... 7 2.1 KRAFTVERKSTEKNIK... 7 2.2 HÄLSA OCH
Läs merTillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila
Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,
Läs merLJUD. fall -beräkning.
VKS Vindkraft Sverige AB LJUD Ljud från vindkraftverk Ljudet från ett vindkraftverk kommer från rotorbladen och består av ett aerodynamiskt, svischande ljud. För vindkraft tillämpas i Sverige som regel
Läs merTillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merVälkomna till samråd angående Hån vindpark
Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.
Läs merVad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla
Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret
Läs merVindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft
Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merJacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.
2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merI nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler
Läs merGötene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV
!" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV
Läs merVindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:
HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning
Läs mervindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt
Läs merBEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merPlan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merVindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V
Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...
Läs merPlanering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merProjektidé Vindkraft Tokeryd
Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom
Läs merSynpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Läs merSTRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Läs merBEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Läs merSamrådsunderlag Vindkraft Rågåkra
Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...
Läs merAnsökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun
Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor
Läs merÖversiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:
2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd
Läs merFJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun
Göteborg den 23 november 2012 Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i Kalmar kommun i området Gunnarsbo, och vill med detta brev informera er närboende eller
Läs merPlanering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merDegerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning
Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.
Läs merHästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren
Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och
Läs merSAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK
SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK 2013-09-05 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Kullboarp Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg 5 anställda
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs merVindkraftprojekt Skabersjö. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Skabersjö Samrådsunderlag Samråd enligt 6 kap. 4. Miljöbalken samt 5 kap 20 i Plan- och bygglagen Okt 2008 Innehåll Bakgrund...3 Omfattning och utformning...3 Områdesbeskrivning...4 Energiproduktion...4
Läs merKap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Läs mer3. Vindkraftsplanering i Tanum
3. Vindkraftsplanering i Tanum 3.1 Tidigare skeden och ställningstaganden I ett inledande skede i arbetet med den nya vindkraftsplanen för Tanum utarbetades ett antal grundläggande planeringsprinciper.
Läs merVINDKRAFTSPROGRAM RIKTLINJER FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFT I SKOGSBYGDEN OCH ÖVERGÅNGSBYGDEN DEL 3 PRÖVNINGSMANUAL ANTAGANDEHANDLING
Diarienummer 20/10-212 VINDKRAFTSPROGRAM RIKTLINJER FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFT I SKOGSBYGDEN OCH ÖVERGÅNGSBYGDEN DEL 3 PRÖVNINGSMANUAL ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 25 OKTOBER 2010 88
Läs merLjud från vindkraftverk
Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en
Läs merLokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.
Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17
del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 3 VINDKRAFT I TINGSRYDS KOMMUN IDENTIFIERING AV MÖJLIGA OM- RÅDEN FÖR VINDKRAFT Utifrån de övergripande analyserna i kapitel 5, 6 och 7 har ett antal
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14
Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merVINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12
VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR
Läs merBoverket och vindkraften
Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att
Läs merVäsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken
Väsman Boberget Storstensberget Fjällberget Saxberget Gropberget Norra Hörken Boberget 440 möh Saxberget 439 möh Ljungåsens parkering Storstensberget Gropberget 455 möh 425 möh Fjällberget 466 möh Gravitationsfundament
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk
Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 7 samordning av intressen
del 7 samordning av intressen 53 7 INTRESSEN SOM MER ELLER MINDRE KRÄVER SAMORDNING MED VINDKRAFT 7.1 Områden olämpliga för vindkraftutbyggnad Bedömningen har gjorts att inom följande områden ska värdena
Läs merSamrådsunderlag om vindkraft på Broboberget
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Läs merVindkraftsplan för Götene kommun
2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /
Läs merBrännlidens vindpark. Projektbeskrivning
Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3B, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR DALS-ED KOMMUN Vindbruk Dalsland
Läs merTillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna
Läs merVindkraft Lycksele. Tillägg till Översiktsplan. Antagen av Kommunfullmäktige den 28 september 2009 82.
Vindkraft Lycksele Tillägg till Översiktsplan Antagen av Kommunfullmäktige den 28 september 2009 82. Tillägg beträffande områden för Vindkraft till den 19 juni 2006 av Kommunfullmäktige antagna Översiktsplan
Läs merVindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2
Vindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2 Vindkraftpolicyn är utarbetad under 2007 och våren 2008
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merMKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring.
Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsanläggning på Gabrielsberget Bild tagen från http://magasin08.files.wordpress.com/2010/06/vindkraft37.jpg Johan Dyrlind johan.dyrlind@gmail.com Viktor Johansson
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i:
Utställningshandling - december 2009 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Miljökonsekvensbeskrivning
Läs merSamrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008
Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun
Läs merMKB med Hållbarhetsanalys
Översiktsplan Söderhamns kommun TEMA - VINDKRAFT Utgrunden vindkraftpark, Kalmarsund Källa:WPD Scandinavia AB MKB med Hållbarhetsanalys Söderhamn i juni 2009 KUS-förvaltningen Planerings- och utvecklingsavdelningen
Läs merDetaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun
Detaljplaneprogram för vindkraftverk inom fastigheterna Lårstad 1:5 och Fågelstad 2:2, Motala kommun Bilden är ett fotomontage. Motala kommun Kommunledningskontoret Stadsbyggnad Handläggare: Alisa Basic,
Läs mer