VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

Transkript

1 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

2 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september 2009 Åke Hellström Översiktsplanearkitekt Christina Zoric Persson Landskapsarkitekt Kristin Rydell - Andersson Landskapsarkitektpraktikant Ola Trulsson WSP Enviromental

3 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Vindkraft 2009 i Lunds kommun Denna rapport är ett planeringsunderlag för Lunds kommuns översiktsplan 2010 vilken också är en uppdatering av PM NR 19 från år 1998 som tidigare använts som underlag i vindkraftverksfrågor. Sedan 1998 har bland annat vindkraftverkens storlek och effektivitet ökat. Detta reser nya frågor om hur verken påverkar landskapet och människan. Regeringens mål År 2020 skall det enligt Energimyndigheten i Sverige finnas planmässiga förutsättningar för en elproduktion av 30 TWh/år från vindkraftverk. 20 TWh på land och 10 TWh till havs. 20 Twh motsvarar ca 14 % av Sveriges totala elproduktion (år 2006) och över 6300 nya stora verk (2 MW). Räknat från år 2002 har regeringen satt som planmål att Skånes län ska 2015 producera ytterligare 606 GWh/år. Här sker den mesta etableringen troligtvis till havs. Stora verk i fokus För att det ska vara kostnadseffektivt att uppföra vindkraftverk på land är det idag rimligt med verk som har effekten 2 MW. De mäter 80 m i rotorhöjd och får en totalhöjd om 120 m. Det är dessa verk som denna rapport fokuserat på. Bulleravstånd Boverket rekommenderar 40 db(a) som den ljudnivå som ej får överskridas vid en vindkraftverksetablering i anslutning till bostäder. Ljudnivån påverkas av flertalet faktorer vilket gör att bulleravståndet kan variera kraftigt mellan 400 m och 500 m. I denna rapport undersöks områden med ett bulleravstånd om 400 m till bostad för att inga områden ska falla ifrån på förhand. Senare prövning med vidhängande ljudmätningar får visa lämpligaste avstånd mellan nya verk och befintliga bostäder. Det kan då visa sig att antalet verk blir betydligt färre än som visas i denna utredning. Konflikter med motstående intressen Det finns flera intressen som står i konflikt eller ej kan samverka med vindkraftverk. Stora konfliktområden är till exempel de större opåverkade områdena, riksintresse för kulturminnesvården, flygplatsen Malmö Airport samt riksintresset för totalförsvaret kring Revingehed. Produktion av elenergi Lunds kommuns totala elenergiförbrukning år 2006 var ca MWh. (SCB) Medelvärdet för den faktiska energiproduktionen av ett vindkraftverk i Sverige år 2006 med effekten 2 MW var 3153 MWh. (Driftuppföljning av vindkraftverk, årsrapport 200, Energimyndigheten, Vindforsk, Elforsk, Vattenfall Power Consultant AB; Vindstatistik, 200.) Då områden närmre än 400 m till närmaste bostad samt att områden med motstående intressen tagits bort har förslag på placering av nya vindkraftverk gjorts. Det totala antalet av nya vindkraftverk som teoretiskt skulle vara möjliga är 22 st. Landskapsbildsanalysen ger ett antal av cirka verk som lämpliga att pröva Dessa skulle kunna alstra elenergi på cirka % av Lunds totala elenergiförbrukning. 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SID SAMMANFATTNING... INLEDNING... Bakgrund Syfte Metod FÖRUTSÄTTNINGAR... Elproduktion Tekniska förutsättningar Vindförhållanden Storlek och effekt Markbehov Vägar och transporter Anslutning till elnät Säkerhet Buller Skuggor Placering i grupp Påverkan på djur Hur uppfattas vindkraftverk? MOTSTÅENDE INTRESSEN... Järnvägar & allmänna vägar Kraftledningar Fornlämningar Naturvårdsförordnanden Strandskydd Större opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga områden Kulturminnesvård Friluftsliv Malmö Airport Naturvården Totalförsvaret Värdefulla ämnen Möjliga områden i konflikt med planerade bostäder Frizoner Uteslutning av områden på grund av konflikt med motstående intressen VIDARE UTREDNING AV MED HJÄLP AV FOTO- MONTAGE... Karaktärsområden Områdesbeskrivningar och frågeställningar Förslag på placering av vindkraftverk fotopunkter och fotomontage SLUTSATS - LÄMPLIGA OMRÅDEN, RIKTLINJER... ÄRENDEHANTERING... KÄLLFÖRTECKNING

5 INLEDNING INLEDNING Bakgrund Vindkraftverkens utveckling accelererar. Baserat på Kyotoprotokollet ska utsläppen av växthusgaser i Sverige minska med 4% från 1990 fram till år (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008.) År 2020 skall det enligt Energimyndigheten finnas planmässiga förutsättningar för en elproduktion av 30 TWh/år från vindkraftverk, 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Räknat från år 2002 har regeringen satt som planmål att Skånes län ska 2015 producera ytterligare 606 GWh/år. Den största etableringen planeras till havs. Enligt detta uppdrag bör vindkraftverksanläggningar om minst 5 verk vara en riktlinje. Dock kommer detta ej vara möjligt på alla platser och då ska mindre eller färre verk användas. Syfte Syftet med denna rapport är att uppdatera vindkraftpolicyn i Lunds kommun. (Vindkraft i Lunds kommun, PM NR 19, Stadsarkitektkontoret i Lund, 199.) Den ska fungera planeringsunderlag för ÖP 2010 och redovisa var det kan var lämpligt att pröva etablering av stora vindkraftverk ca (2 MW) i Lunds kommun. Etablering förutsätter ett intresse från markägaren. Metod Det har varit nödvändgt att uppdatera fakta om vindkraftverk, då sker en konstant teknisk utveckling. Ett första steg i utredningen har varit att ta fram de teoretiskt möjliga områdena för en vindkraftsetablering av stora verk. stycken områden har sållats fram genom att områden med motstående intressen till vindkraftverk samt områden som befinner sig närmre 400 m till närmaste bostad har tagits bort. Måttet 400 meter är troligen för optimistiskt, men har valts för att inga möjliga områden skulle uteslutas i förtid. I praktiken är det bullerutbredningen från verken som avgör hur nära de kan ligga bostäder. Detta avstånd ligger erfarenhetsmässigt på mellan m. Det har inte varit möjligt att undersöka bullerutbredningen för alla verk i denna utredning. En bedömning av hur många stora vindkraftverk som är rimliga att få in i de olika områdena. har därefter gjorts av konsultföretaget WSP. De har även gjort fotomontage över de tänkta områdena. Som ett sista steg har slutsatser dragits om de olika områdena på grundval av hur de påverkar känsliga vyer och landskapsbilden i stort. Dessa slutsatser lyfts in i ÖP

6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Elproduktion Skåne län är det län som har flest vindkraftverk och producerar mest vindenergi i Sverige. Detta beror dels på att här finns öppna ytor med närhet till havet som ger möjlighet för en god vind. Dock är inte vindkraften maximalt utnyttjad. Vindkraften eller snarare vindkraftverken strider mot många andra intressen vilket gör att möjliga ytor för en vindkraftsetablering är begränsade i Lunds kommun. Ett scenario där all energi utvinns ur vindenergi i Lunds kommun med dess nuvarande förhållanden skulle praktiskt vara omöjligt. Trots allt är vindkraft en ren energikälla och bör utnyttjas så långt det bedöms rimligt. Enligt SCB (Statistiska Central Byrån) är Lunds kommuns totala elenergiförbrukning år MWh. Detta är en siffra som har stigit och sjunkit sedan (Se tabell 1.) Elproduktionen från vindkraft i Lunds kommun gav år MWh. För att komma fram till hur mycket energi ett 2 MW-vindkraftverk producerar per år har siffror använts ur Vindforsk årsrapport, Energimyndigheten. Medelvärden har räknats fram. Medelvärdet för den faktiska energiproduktionen av vindkraftverk i Sverige (2006) med effekten 2 MW är: 3153 MWh Medelvärdet för beräknad energiproduktion av vindkraftverk i Sverige med effekten 2 MW är: 5228 MWh (värdet är av ägarna beräknat värde) Medelvärdena skiljer sig relativt mycket från varandra vilket kan bero på en mängd olika orsaker. Det är dock mest realistiskt att räkna med det lägre faktiska medelvärdet. Räkneexempel 1: All elenergi som förbrukas i Lunds kommun produceras enbart av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 21 verk. Räkneexempel 2: 20% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 54 verk. Räkneexempel 3: 10% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 2 verk. Räkneexempel 4: 5% av elenergin i Lunds kommun produceras av vindkraftverk med effekten 2 MW. Detta skulle motsvara ca 14 verk. I beräkningar ovan har medelvärdet för den faktiska energiproduktionen för år 2006 använts. Tabell 1. Total elanvändning i Lunds kommun 1990, 2004 och Total elanvändning i Lunds kommun (MWh)

7 FÖRUTSÄTTNINGAR Tekniska förutsättningar För att driva ett vindkraftverk krävs vind. Då rotorn tagit fart alstras elektricitet med hjälp av en generator. Vindkraftverk är dock inte i drift i alla vindstyrkor. Vindstyrkan ska vara mellan 3-25 m/s för att verket skall vara i drift. Under 3 m/s är vinden inte tillräcklig för att driva rotorn. Över 25 m/s vinklas rotorbladen om och vindkraftverket stängs helt enkelt av för att inte överbelastas. Detta sköts via datorautomatik. När vindhastigheten har sjunkit till ca 20 m/s startar verket igen. Då vindkraftverket producerar maximal effekt når vindstyrkan en nivå av m/s. Det sker hela tiden en teknisk utveckling av vindkraftverk som gör dem tystare och effektivare men också större i storlek. Då vindkraftverken kommer upp på en allt högre höjd tilltar också vinden och därmed utvinns också mer energi. Det finns nya typer av verk som kan reglera vinkeln på rotorbladen för att få en optimerad energiproduktion och en så låg ljudnivå som möjligt. Regleringen sker automatiskt via ett hydralsystem som kan vrida bladen 95. Dock blir energiproduktionen något lägre då ljudnivån regleras till en lägre nivå. Temperatur Ett vindkraftverk är igång i temperaturer mellan -20 C och +30 C. Vindförhållanden En vindkartering i Skåne är gjord på 56, 1 samt 103 m höjd av Meteorologi Institutionen vid Uppsala Universitet. Undersökningen visar att det i hela Skåne blåser tillräckligt för att en vindkraftsetablering skall vara lönsam. Storlek och effekt Denna rapport avser främst vindkraftverk med en navhöjd på ca 80 m, en rotordiameter på 80 m och en effekt på 2 MW. Mindre verk än dessa är inte energimässigt effektiva nog och bör inte användas. Framöver kommer förmodligen nyuppförda verk på land ha en effekt på 1-3 MW. Större verk skulle skapa transportproblem. Effekt (energi per tidsenhet) 1 kilowatt (kw)=1 000 W 1 megawatt (MW)=1 000 kw 1 gigawatt (GW)= kw 1 terrawatt (TW)= kw Energi (effekt gånger tid) 1 kilowattimme (kwh)=1 000 Wh 1 megawattimme(mwh)=1 000 kwh 1 gigawattimme (GWh)= kwh 1 terrawattimme (TWh)= kwh Markbehov För ett verk med ca 80 m högt torn behövs ett fundament i storleksordningen 20 m i diameter. Därtill skall det finnas plats för en transformatorstation med väg och parkeringsutrymme intill. I vissa fall byggs transformatorn in i vindkraftverket. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008.) Vid placering av verk i rader rekommenderas ett avstånd av 4x rotordiametern vilket ger ett inbördes avstånd på 320 m. Raden bör stå vinkelrätt mot förhärskande vindriktning. Vid placering av parallella rader är avståndet mellan rader minst 5x rotordiametern vilket ger ett avstånd på 400 m. Vid placering av nya anläggningar i närheten av befintliga är ett minsta avstånd om 3-5 km rekommenderat. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Vägar och transporter Vid uppförande av verk krävs en viss kvalitet på transportsträcka/väg till området i fråga. Vanligtvis räcker det med en allmän grusad väg i god kondition för att lösa detta. Vid uppförande av verk rent praktiskt krävs olika transporter så som lastbil, grävlastare samt mobilkran. Anslutning till elnät Stora vindkraftsanläggningar bör anläggas så nära ett elnät som möjligt. Utbyggnaden bör i första hand ske i anslutning till befintligt vägnät.

8 FÖRUTSÄTTNINGAR Grupper av vindkraftverk ansluts till 50 kvledningar medan enstaka verk kan anslutas till befintliga 10 kv-ledningar, eventuellt krävs då en viss förstärkning i nätet. Vid anslutning till befintligt elnät skall en bedömning göras i varje enskilt fall. (Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, Länsstyrelsen i Skåne Län, Skåne i Utveckling 2006:6) Säkerhet Den mest påtagliga säkerhetsrisken för svenska vindkraftverk bedöms vara nedisning av rotorblad som kan ge upphov till iskast. Denna risk råder främst i kallt klimat samt i förhållanden där frost och underkylt regn bildas till följd av en hög luftfuktighet. Det finns även en risk för att bladdelar kan lossna från verket och slungas iväg. En holländsk studie ( Guidelines on the Environmental Risk of Wind Turbines in the Netherlands ), visar på att det under ett år skall lossna en bladdel på ett av 4000 verk med en sannolikhet på 95 %. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Säkerhetsavståndet bedöms vara 350 m vid ett verk i vindhastighet 25 m/s. Buller Ljud är tryckförändringar som mäts i enheten decibel (db). En människa med god hörsel kan uppfatta ljud så låga som 0 db. Vid 65 db för vi ett vanligt samtal och vid 130 db går den smärtgräns då örat kan ta skada. 8 Viktigt att veta är att endast små tryckförändringar kan öka ljudstyrkan avsevärt. Ex. då ljudtrycksnivån höjs från 8 till 10 db sker en fördubbling av den upplevda ljudstyrkan. (Ljud från vindkraftverk, Rapport 6241, Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, 2001.) Riktvärdet för hur mycket ett vindkraftverk får låta i anslutning till bostadshus är 40 db(a). Om verket avger rena toner bör ljudnivån sänkas med 5 decibel-enheter. Detta på grund av att rena toner uppfattas starkare och är svårare att maskera. Med maskering menas att andra vindljud som till exempel lövprassel och vinande bland hus överröstar ljudet från vindkraftverket. Från vindkraftverket uppkommer tydligt två typer av ljud, dels det mekaniska ljudet från växellådan och dels det aerodynamiska ljudet som alstras från rotorbladen. Generellt anses det mekaniska ihållande ljudet vara mest störande till skillnad från det aerodynamiska som ger ett svischande mer vindlikt ljud. (Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35) Ju längre avstånd från vindkraftverket desto mer minskar ljudet då ljudenergin fördelas över ett större område. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Ljudenergin påverkas även av vind-, temperatur- och markförhållanden. Bulleravstånd Det är viktigt att vid varje fall göra en bedömning av bullernivån. Dock skall boverkets rekommenderade ljudnivå om 40 db(a) i anslutning till bostadshus följas. I det fall då verk med rotorhöjd 80 m, effekt 2 MW, används räknar man med minst 400 m avstånd. Frågan är komplex då flera faktorer spelar in så som vind, terräng, tornhöjd m.m. Ljudnivån kan vara högre på den östra sidan om ett verk då vinden oftast ligger på från väst. Bulleravstånd beror även på antalet uppförda verk på platsen. Moderna vindkraftverk kan även regleras så att en viss effekt stryps och då ge ett lägre bullervärde. Det är nödvändigt att i varje fall göra en bullerutredning för att få det exakta avståndet. Mätningen görs med hjälp av ett datorprogram där olika faktorer matas in. Fasta värden är dels att bullervärdet inte får överstiga 40 db och dels skall måttet tas fram med en vindhastighet av 8 m/s. Över denna vindhastighet anses vinden låta mer än själva verket. (Intervju med Arne Helmersson, Vestas Northern Europe AB, september 2008)

9 FÖRUTSÄTTNINGAR Skuggor De höga 2 MW verken ger stora skuggeffekter. Det störande momentet uppstår då rotorbladet skär solstrålen vilket ger en skuggeffekt i rörelse. (Vindkraft i Skåne, Analyser och konsekvenser av olika scenarier, Länsstyrelsen i Skåne län, Skåne i utveckling 2003:35) För att motverka denna stressfaktor bör verket undvikas att placeras syd-ost och syd-väst om objekt som kan komma att påverkas. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Idag är vindkraftverken avancerade i fråga om styr- och reglersystem som kan begränsa problemen med skuggeffekter. Där dessa problem kan uppstå rekommenderas att en avkopplingsautomatik kopplas till verken. Med andra ord kan man automatiskt stänga av verk då skuggeffekten är som värst. För vindkraftverkens skuggutbredning se tabell 2. Placering i grupp Att placera vindkraftverk i grupp ger allmänt ett mindre störande intryck än att fördela dem spritt i landskapet då de i det senare fallet tar ett större landskapsrum i anspråk. Den inbördes placeringen av vindkraftverken bör vara enkel och i en organiserad geometri. Gruppen bör även anpassas till landskapets former och riktningar. Gruppen bör bestå av lika stora verk. Vid etablering av nya verk vid befintliga verk skall höjden avvägas och en eventuell nedtagning av de äldre verken bör göras. Avstånd mellan två vindkraftverksgrupper bör vara mellan 3-5 km för att grupperna ska uppfattas som åtskiljda. I annat fall kan ett onödigt stort landskapsrum komma i anspråk rent visuellt. Kostnadsmässigt är det lönsamt att bygga vindkraftverk grupperat då etableringskostnaden kan fördelas på flera verk. (Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2008) Då landskapet inte tillåter stora vindkraftverk kan mindre verk användas. Det är dock viktigt att försöka utvinna maximal vindenergi på utredda platser och därför är en gruppering av flera och stora verk att sträva efter. Påverkan på djur Fladdermöss Vindkraftverk kan dra till sig insekter som får till följd att fladdermöss vill vistas i miljön och är då en risk för flera olika arter fladdermöss. Risken finns också för fladdermusen att kollidera med ett vindkraftverk i ett förflyttningsstråk. Därför bör dessa stråk undvikas vid en vindkraftsetablering. ( Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Djurlivet--/Fladdermoss/ ( )) Tabell 2. Skuggutbredning för vindkraftverk. Sommar Vinter Navhöjd Rotordiam. Horisontell Vertikal Horisontell Vertikal yta yta yta yta 50 m 50 m 300 m 00 m 600 m 1250 m 5 m 5 m 500 m 1100 m 850 m 1800 m 100 m 100 m 600 m 135 m 1100 m 2300 m Fåglar Studier visar att de flesta fåglar undviker vindkraftverksanläggningar. Det är dock viktigt att ta hänsyn till rovfåglars häckningsområden och inte placera vindkraftverk inom den närmasta zonen. ( Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Djurlivet--/Faglar-och-vindkraftverk/ ( )) 9

10 FÖRUTSÄTTNINGAR Hur uppfattas vindkraftverk? Det är viktigt att verket passar in i sin omgivning och att verket fungerar och levererar sin energi som det ska. Då vindkraftverken skapar en skuggrörelse syns de mer i landskapet än om de skulle stå stilla. Dock kan det uppfattas mer negativt om verken inte snurrar. Stora verk påverkar landskapet mer än mindre verk när det gäller landskapsbild, skuggor skyddsavstånd m.m. Det är dock mer positivt med ett större verk med större rotorblad då dessa roterar långsammare än mindre verk. Det är lättare att acceptera en långsam rörelse och därför motiveras större verk. Ofta är människor mer negativa till en utbyggnad innan verken har kommit på plats än när de väl är uppförda. Detta visar på att det är viktigt med information redan i ett tidigt skede samt under projekteringsprocessens gång. Bild 1. Vindkraftverk väster om Värpinge by med Lunds stad som bakgrundssiluett. Negativ eller positiv påverkan? ( Framjande-av-vindkraft1/Vindkraftens-effekt-paomgivningen/Narsamhallet-och-landskapet--/ ( )) 10