Lerums äldsta pumpstation.

Transkript

1 Lerums äldsta pumpstation. Dags att byta pump kanske?? Denna känns lite säkrare!

2 Förord Jag heter Andreas Falk och går yrkeshögskoleutbildningen vatten och miljöteknik i Hallsberg. Detta är en rapport från min första Lia-period. Från början var det tänkt att rapporten skulle innehålla en lite mer blandad och övergripande bild av vad både en driftingenjör och drifttekniker sysslar med, eller kan komma att syssla med, på ett vattenverk och reningsverk. Men efterhand så har jag, av olika anledningar (som jag nämnt för dig, Elisabeth i veckodagböckerna) kommit att koncentrera mig på vad främst två av Lerums drifttekniker har för arbetsuppgifter, särskilt då när det gäller skötsel av pumpstationer. Därför kommer denna rapport följaktligen att handla om detta (plus lite fakta om själva VA-verksamheten i kommunen) och deras arbetsvardag skiljer väl sig heller knappast så mycket från de flesta andra driftteknikers runt om i landet, antar jag). 2

3 Innehållsförteckning: Förord..sid 2 Innehållsförteckning.3 Lerums kommuns Vatten o reningsverk...4 Nya pumpstationen..6 Pumpstationerna..7 Återkommande rutiner o allmänna funktioner.8 Hälsorisker 9 Slutord och Källor..10 3

4 Översiktlig info om Lerums kommuns Vatten o reningsverk Vattenverk När det gäller vattenproduktion i Lerums kommun så produceras och analyseras dricksvattnet enligt gällande normer Provtagning sker regelbundet på respektive vattenverk och ute hos konsumenten. Lerums kommun har tre stycken vattenverk. Öxsjöns vattenverk som ligger högt och vackert beläget ca 3-4 km från Lerums centrum kan sägas vara huvudvattenverket. Cirka 60 procent av vattnet som kommunen producerar tas därfrån, resten tas från Stora Stamsjön. Vattnet renas kemiskt i filter och efterbehandlas genom långsamfilter, aktivt kol och även med klor desinfektion och ultraviolett ljus. Vattnet från Öxsjöverket levereras till Lerum, Stenkullen, Stannum, Tollered och Floda. Gråbo vattenverk ligger nära Gråbo centrum och är en råvattentäkt med två borrade brunnar. Vattnet filtreras och ph-justeras. Desinfektion sker här endast med ultraviolett ljus och alltså ingen klorering då vattnet här är av väldigt fin kvalitet och faktiskt nästan skulle kunna drickas direkt, enligt en av driftteknikerna där. Sjöviks vattenverk är också en råvattentäkt med fint vatten. En borrad brunn. Vattnet filtreras. Desinfektion sker med ultraviolett ljus och ingen klorering här heller. Tolv stycken tryckstegringstationer reglerar och höjer trycket i kranarna så att de boende i kommunen får rätt vattentryck. För att erhålla ett jämt vattentryck ut i ledningsnätet finns även sex vattenreservoarer där vattnet lagras, utspridda i kommunen. Normal vattenförbrukning per person och dygn: 180 liter Pris för en liter dricksvatten: 2 öre Reningsverk Rening av avlopp (spillvatten) Lerums kommun hade tills för ett par veckor sedan även tre reningsverk. Lerum, Floda och Sjövik som tog hand om allt spillvatten. (F.r.o.m. den 27/ finns dock ej Lerums reningsverk kvar i drift.)k 4

5 Spillvattnet pumpas genom ledningsnätet med datorövervakade pumpstationer och renas mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Det finns drygt 60 stycken pumpstationer i kommunen, varav 4 stycken är dagvattenstationer och en är privat brunn. Mekanisk rening är det första steget där spillvatten passerar genom ett rensgaller, sandfång och en försedimentering. Rensgallret tar bort grov förorening som tops och toapapper, detta för att minska belastningen på nästa steg i reningen och för att inte sätta igen pumparna. Avloppsvatten består alltid av en viss mängd sand. Detta sliter på den mekaniska utrustningen och bör därför avlägsnas snarast i processen. Sandfånget är en bassäng med en ficka i botten. Denna ficka används som uppsamling av sand, grus och andra tunga partiklar som sjunker till botten. Dessa partiklar tillsammans med flytande material som t.ex. fett, skall helst reduceras i nästkommande steg som är försedimenteringen. I försedimenteringen skiljs partiklar av organiskt material i en bassäng där alla partiklar sjunker till botten och skrapas ihop. Detta slam pumpas upp, avvattnas och körs till en anläggning för produktion av biomull. Biologisk rening Biologisk rening är det andra steget i reningen då spillvattnet är fritt från fasta föroreningar. Denna rening är en naturlig process där mikroorganismer, främst bakterier, livnär sig på organiskt material. Bakterierna koncentreras i bassängen för att skynda på processen genom att pumpa in luft (syresättning). Det är viktigt att bakterierna trivs så att de äter och växer, att de kan klumpa ihop sig till så kallade flockar, som man kan avskilja i sedimenteringsbassängen. Bakterierna pumpas sedan tillbaka till luftningen. Kemisk rening är det tredje steget. Här avskiljs främst fosfor från spillvattnet. En fällningskemikalie (polymer) tillsätts som fäller ut den lösta fosforn. Även här bildas flockar som avskiljs från vattnet genom sedimentering. Egenkontroll Reningen sker enligt de villkor som satts upp av länsstyrelsen. Regelbunden provtagning sker på det renade vattnet som släpps ut. (Pumpstationer kontrolleras varannan vecka.) Egenkontroll innebär att fastställda rutiner följs för planering, styrning, dokumentation och uppföljning av verksamheten. 5

6 Lerums nya stora pumpstation Under samma tid som jag gjort min Lia-period färdigställdes ett intressant bygge i form av en gigantiskt pumpstation. Denna pumpstation har byggts strax framför Lerums reningsverk vilket ju alltså har lagts ner (stängdes av vecka 18 den 27 april) Allt spillvatten/avloppsvatten som tidigare togs omhand av reningsverket pumpas nu vidare genom den nya tunneln ner till Gryab i Göteborg. Gryaab ligger på Hisingssidan av Älvsborgsbron i Göteborg. Ägare till bolaget är Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Tunneln i sig är ju också ett ganska fantastiskt bygge och har tagit flera år att genomföra. Bygget startade i mars 2007 och själva tunneln var klar hösten Tunnelns area är 10,6 och den är ungefär åtta kilometer lång. Bergvolymen är ca m3 (kubikmeter. Några dar innan påsläppet, (Lerum kopplade alltså på sitt avloppsvatten till tunneln den 27/4) var vi även nere i tunneln för ett slags studiebesök. Vi körde med personbilar i ca 30graders lutning, rakt ner i berget. Har aldrig varit så långt ner/in i ett berg tidigare. Ganska konstig känsla plus att luften blev lite sämre till en början, men man vande sig snabbt. 6

7 Pumpstationerna Om jag då börjar med Lerums stora nya pumpstation så har den 4st pumpar av märket Flygt. Två stora och två små. Bara de små är på 37 kw, 670 kg, och IP-klass68. De två stora är på hela 180kw 360A IP68 och väger 3400kg, styck! Själva driften är fördelad på de små pumparna (P1 och P4) som står uppställda på var sin sida (yttersidan) av de två jättepumparna i mitten. P1 och P4 startar varannan gång. P1 och P2 går på samma linje ut, P4 och P3 är också ihop fast på en annan linje. Startnivåer ser ut på följande vis: Startnivå 1: 2.9m P1 startar Startnivå 2: 3,2m P4 startar Startnivå 3: 3,5m ( om det nu var P1 som var igång först i varannangångs-intervallet), så stannar P1 och P2 går igång så att båda kanalerna fortfarande är öppna. Stoppnivå: 1,6m Hög-hög nivå: 4m Låg nivå: 1,10m Hög nivå: 3,7m Alla pumparna är torruppställda. De står två våningar ner dit man kommer via en spiraltrappa. På andra sidan väggen där nere finns en stor djup rektangulär pumpgrop, ca 4*10meter. Den här nya pumpstationen är ju således väldigt olik de övriga stationerna i Lerums kommun. De allra flesta pumpstationer för övrigt i kommunen har i stort sett samma utseende på utsidan och insidan. Särskilt de nya stationerna av märket Flygt är väldigt lika. På de lite äldre stationerna kan utformningen variera lite mer. Det kan bl.a. finnas andra märken på pumparna, som t.ex Grundfos och alla har inte heller en elektrisk kättingtelfer upphängd i taket. Ett standard- utförande på en lite nyare pumpstation ser översiktligt ut så här: En liten husliknande byggnad på några kvadratmeter med en normalstor dörr. Ca en meter in finns luckan ner till pumpgrop. Luckan har alltid ett skyddsgaller under. Pumpsumpen har två vattendränkta pumpar. De sitter fast mellan två s.k. gejdrar och kan smidigt följa med upp i spåret mellan dessa gejdrar vid en upplyftning. De flesta stationer har två lika stora pumpar. De startar varannan gång och är alltså i drift ett antal timmar/minuter vardera varje dag. Där finns en nivågivare som oftast är nersänkt i ett långt plaströr som sitter mellan båda pumparna. Den ger analoga signaler (4-20mA). En nivåvippa hänger nån meter ovanför pumparna. Den avger ett digitalt larm vid hög nivå. En bräddvippa finns också för det mesta. Den sitter ytterligare en bit ovanför nivåvippan och varnar för bräddning. 7

8 På nån sida, t.ex högersidan sitter ett apparatskåp där det mesta av elektroniken i pumphuset finns. På utsidan av skåpet sitter en kontrollpanel ( oftast Flygt FGC 323 eller Flygt APP 721,521 ) Till vänster finns en skrivpulpert. Bredvid denna kan det sitta ett tilluftsaggregat för luftförbättring. Ett joniseringsaggregat med ozonstavar kan byggas in för kvalitetsäkring av tilluften. Ozonstavar bör bytas en gång/år. Rakt fram i pumphuset finns ett handfat, med tvål, desinfektionsmedel och torkpapper. I takhöjd i nån hörna sitter en fläkt I pumpstationen finns även alltid en högtrycksslang för främst spolning av pumpsump och oftast finns också en mindre slang med en borste som munstycke, för lättare städfunktioner i övrigt på stationen. I många stationer, främst de nya, finns ett återströmmningsskydd (många är av märket Zickert) för brutet vatten. När man lämnar en station skall vredet till högtrycksslangen vara i läge av. Helst ska också vredet till vattnet och återströmmningsskyddet vara avstängt, plus att säkerhetsbrytaren till återströmmningsskyddet ska stå på 0. Av de övriga pumpstationerna så finns det ett mindre antal som ej har ett hus över sig. Där finns det bara ett mindre låst apparatskåp plus en intilliggande reglad brunnslucka ner till pumpgrop. Kortfattat om återkommande rutiner och allmänna funktioner Alla pumpstationer finns uppkopplade på datorn via ett övervakningssystem (mactech) De är oftast uppkopplade via radio. Där går man in varje dag och följer processer i vattenverk, reningsverk och pumpstationer. Där finns uppgifter om driftparametrar, trendkurvor larmhantering, osv. På databilden för respektive pumpstation finns en symbol på de larm som kan utlösas. T.ex kontakt bruten, hög nivå, låg nivå, motorskydd utlöst, bräddning etc, etc. I ett rullande tvåveckorsschema åker man ut till varje pumpstation och tittar till dom. På kontrollpanelen läser man av driftparametrar, i form av antal starter och antal timmar som respektive pump har startat/gått. Dessa siffror antecknas på ett särskilt blad för kontinuerlig uppföljning. Via kontrollpanelen kan man även ställa in/om t.ex. start och stopp nivåvärden på plats i stationen. På vissa stationer finns även en flödesmätare uppsatt och som då också läses av. På plats vid en pumpstation sätter man ofta pumparna i hand-läge för att kunna köra dem manuellt. Detta i syfte att kontrollera så de fungerar normalt och även för att kunna lyssna på en pump i drift för att höra efter eventuella missljud. 8

9 Vidare kan nämnas att pumparna skall lyftas upp ca en gång per år för service. Vid en normal/enkel service kollas främst oljan så att den ej är för svart (ska helst vara ljus). Man tittar även på själva pumphjulet, exempelvis ett friströmshjul. Pumphjulet ska då helst ha en någorlunda slät och jämn yta. Det ska inte ha för mycket hack och skavningar. Detta uppkommer ofta om avloppsvattnet innehåller mycket stenar av lite större karaktär. Alla lyft görs med en befintlig kättingtelfer (i främst de nyare stationerna). En del lite äldre pumpstationer har bara en telferskena i taket. Därför finns det bärbara telfer som man kan ha med sig i sin servicebil. Lyft av pump kan även förekomma vid andra tillfällen, t.ex. om man ser ett ojämnt mönster i antal starter och timmar mellan de bägge pumparna. Det kan då röra sig om en trasa eller liknande material som har snärjt in sig i pumphjulet. Det kan, som jag nämnde ovan, även röra sig om större stenar som tar sig in i avloppssystemet. Detta inträffade i en av de pumpstationer som jag var med att bevaka. P1 hade väldigt mycket mer starter o drifttimmar än P2 under en period. Vi rensade då backventilen till P1 på en stor mängd stenar, en del stora som en halv pingisboll ungefär. När detta inte hjälpte prövade vi att byta plats på P1 och P2 i pumpsumpen för att kunna utesluta fel på själva pumpen. Det var inget fel på pumpen så en slamsugarbil fick komma och suga rent systemet. Stenar större än bandybollar sögs ut och driftproblemet verkar vara löst för denna gången. Hälsorisker Enligt de informationsblad jag hittade på kontoret i Lerum (stenkullen) så gjordes den senaste större undersökningen om arbetsmiljön och hälsorisker i reningsverk i Sverige 1999 (har ej kollat upp om det gjorts nån liknande nyare). En sammanställning av den befintliga litteraturen gjordes då i en rapport från avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Avloppsvattnet består av stora mängder bakterier och virus. Infektionsrisken är normalt liten för människan, men ett ytligt ämne (endotoxin) på en speciell bakterie kan orsaka inflammation med olika symptom. Vid t.ex. spolningsarbeten med högtryckstvätt bildas aerosoler. Dessa är små vätskepartiklar eller fasta dammpartiklar i luften. Vid inandning av dessa partiklar når de lungans djupaste delar. I aerosolerna finns det endotoxin. Om avloppsvatten kommer direkt på hud kan detta medföra smittorisker, särskilt vid måltider, rökning och snusning. 9

10 Personal på reningsverk får oftare symptom på irriterad tarmkanal, ledvärk, huvudvärk och onormal trötthet. Lite mer akuta symptom av t.ex. torrhosta feber och frossa är också vanlig. Dessa symptom försvinner normalt till nästa dag utan bestående men. Ingen undersökning visar på någon högre risk att utveckla allergier eller astma bland reningsverkspersonal. Gulsotsvirus (hepatit A) har påvisats hos personal, men risken att insjukna i hepatitinfektion bedöms som väldigt liten i Sverige, vilket gör att en generell vaccination mot hepatit saknar vetenskaplig grund. För att undvika infektionsrisken är naturligtvis en god personlig hygien viktig. Slutord En mycket givande Lia-period är avklarad. Tack vare en klar fokusering på en driftteknikers alldagliga sysslor så har jag skaffat mig en god grund för en (förhoppningsvis i Lerum!!) tänkbar framtida anställning som sådan. Källor: Lerums kommuns hemsida och ett par faktablad från kontoret. Egna anteckningar ur eget huvud plus anteckningar av muntlig info från de drifttekniker som visat mig runt/lärt upp mig. Bilder: Lerums kommuns hemsida. 10