Grundläggande kunskaper om problematisk skolfrånvaro

Transkript

1 Grundläggande kunskaper om problematisk skolfrånvaro Vad säger forskningen? Vad kan vi göra? Elev- och studerandevårdsdagarna 2017 Helsingfors/Vasa AdPetra Konsult

2 Dagens agenda: Vad säger forskningen? - definition - symptom, karaktärsdrag - orsaker - behandling Skolinspektionens rapport - skolans roll - handlingsplanens innehåll Stöd och hjälp Vad kan jag göra?

3 Vet jag redan något om detta? Vad i så fall? Vad behöver jag veta ytterligare?

4 Bakgrund presentationen baserar sig på mitt slutarbete inom ramen för studierna till ämneslärare i hälsokunskap (januari 2015) tillgång till vetenskapliga studier och forskningsartiklar från Åbo Akademis databaser litteraturstudie, en begränsad sådan inom ämnet fanns det en hel del internationell forskning

5 Utvalda forskare: Brumariu L E och Kerns K A, 2010 Christogiorgos S och Giannakopoulos G, 2014 Ek H och Eriksson R, 2013 Ingul J M och Nordahl H, 2013 Kearney C A och Bates M/Kearney, Chapman G och Cook L C, 2005 Sheppard A, 2008 Stroobant E och Jones A, 2006

6 Definition av problematisk skolfrånvaro viktigt att göra skillnad på skolk och problematisk skolfrånvaro vid skolk vet inte föräldrarna om att barnet är frånvarande vid skolfrånvaro vet de om att barnet inte är i skolan forskarna idag vill undvika benämningen skolfobi och använder hellre termen problematisk skolfrånvaro

7 Beteenden är inte slumpartade. De är alltid kopplade till olika aspekter i livet. Michal Kosinski, pyskolog, Cambridge University

8 Tabell 10:1 Differentialdiagnostik: Skolk - Skolvägran Skolk Skolvägran Dominerande Mellan - och Låg- och ålder lågstadiet mellanstadiet Skolprestationer Låga Medel till höga Beteende Passivt eller Normalt eller i skolan bråkigt ängsligt Familje- Lösa band, Starka band, mönster ofta sociala ängsligt överproblem beskyddande Attityd hos Struntar i Vill gå till skolan barnet skolan men klarar ej av separationen hemifrån (separationsångest) Attityd hos Svårengagerade i Överengagerade i föräldrarna problemet problemet Barn- och ungdomspsykiatri, Svedin C-G

9 Fortsättning definition C A Kearney definierar problematisk skolfrånvaro så här: 1) Eleven har missat minst 25% av den totala skoltiden under två veckor 2) Eleven upplever stora svårigheter med att gå till skolan under två veckor och/eller dessa svårigheter påverkar tydligt barnets och/eller familjens dagliga rutiner 3) Eleven är frånvarande minst 10 dagar under en 15 veckors period när som helst under läsåret

10 Min litteraturstudie indelad i åtta underrubriker: definition effekter av skolfrånvaro för individen kön, bakgrund ålder och tidpunkt för frånvaro symptom karaktärsdrag hos skolfrånvarande elever orsaker behandling

11 Ålder och tidpunkt för skolfrånvaro generellt kan det förekomma under hela grundskoletiden och gymnasietiden under pågående läsår märks det efter helger och lov enligt Kearney vid övergången mellan dagis-skola, vid byte av stadium, vid byte av skola TIPS!: Bjud in till extra skolbesök!

12 Symptom problematisk skolfrånvaro är i sig ett symptom på ett bakomliggande problem! fysiska symptom: exempelvis huvudvärk, magont, trötthet, trots, bråk (ex utåtagerande beteende på morgonen och kvällen före skola), humörssvängningar, klängande beteende, rymningar rädsla för att få ont i huvudet eller magen, stannar hemma av den anledningen rubbad dygnsrytm, sömnsvårigheter TIPS: Kolla upp det fysiska måendet, kolla upp trivseln, prata med eleven själv!

13 Karaktärsdrag hos skolfrånvarande elever ytterst ängsliga personer ytterst känsliga personer (hsp- personlighet) symptom på ångeststörningar, speciellt social fobi, även separationsångest (depression) tolkar saker på ett negativt sätt, har en negativ personlighetskaraktär har ofta en orealistisk omvärldsuppfattning (högt moraltänk) individer som är extra sårbara för förändringar samt benägna att utveckla separationsångest barn med låg organisatoriskt förmåga forskningen visar att förhållandet mellan karaktärsdraget ängslighet och skolfrånvaro är starkt, samt att ångeststörningar är starkt kopplade till problematiken

14 Orsaker Under min genomgång av artiklarna gjorde jag en analys av hur många av de utvalda författarna som nämnde följande områden som orsaker till skolfrånvaro. Områdena jag valde ut var: skolfaktorer (otrygg miljö, mobbning, avsaknad av respekt etc) ångestdrag (separationsångest, generell ångest, social fobi) negativt personlighetsdrag och relationsproblem (känslig, sårbar, få vänner) kognitiv förmåga förälder-barn relation (inklusive dysfunktionell familj) förälder med psykisk sjukdom

15 Utfallet av möjlig orsak skolfaktorer 18 % Möjlig orsak psykiskt sjuk förälder 9 % kognitiv förmåga 0 % ångest drag 27 % dysfunktionell familj 18 % neg karaktärsdrag 28 %

16 Behandling KBT-terapi psykosociala program/behandling medicinering social träning familjeterapi både barnet/eleven och familjen ska involveras i behandlingen

17 Konklusion Stark koppling mellan psykisk ohälsa och problematisk skolfrånvaro Ingen kulturell skillnad gällande problematisk skolfrånvaro i denna litteraturstudie Enighet kring att det är flera samverkande faktorer som bidrar till skolfrånvaro ett mycket komplext problem Mest enighet kring det faktum att ångestproblematiken (depression) är en delorsak till skolfrånvaro Individens egna egenskaper och hälsa är av avgörande betydelse för uppkomsten av skolfrånvaro och i kombination med miljön

18 Skolinspektionens rapport Omfattande frånvaro en granskning av skolors arbete med omfattande skolfrånvaro, publiceringsår 2016 Tidigare har en kvantitativ kartläggning gjorts, nu en kvalitativ Tre frågeställningar: Har frånvaron tidigt upptäckts? Har skolan tagit reda på orsakerna? Har åtgärderna utformats efter orsakerna, har de varit tillräckliga?

19 Orsaker enligt skolinspektionens rapport en komplex sammansättning av faktorer forskningen visar att det rör sig om en heterogen grupp enligt forskning är det tre huvudsakliga kategorier av faktorer som associeras med frånvaro: skola, hem/familj och individ sällan enskilda faktorer utan dessa samverkar ofta

20 Ett mycket komplext problem som tar tid och kräver individuella lösningar!

21 Skolans tre faktorer Den pedagogiska faktorn (är undervisningen på rätt nivå?, strukturerad/ostrukturerad undervisning?, hurdant bemötande från lärare?) Den organisatoriska faktorn (fungerande frånvarorapportering, personalomsättning, lärarledd/ickelärarledd undervisning, hurdan tillgång till elevhälsa, den fysiska miljöns utformning) Den sociala faktorn (kränkningar, trakasserier, mobbning, alla slags relationer, ju lägre samhörighet med skolan desto större risk för frånvaro) Elevens stödbehov sällan kopplat till svårigheter i att nå undervisningsmålen, utan det handlar om svårigheter i en elevs skolsituation

22 Generell handlingsplan Forskningen har funnit gemensamma faktorer i arbetet med att få eleven att komma tillbaka till skolan: Tidig upptäckt! skolan bör ha ett välfungerande frånvarorapporteringssystem, i skolans handlingsplan kan man säga när lärare bör reagerar (dvs vid ett visst antal frånvarotimmar), skolan (även lärare i åk 1-6) bör har grundläggande kunskap om fenomenet Kartläggning/utredning och åtgärder! (utred ev mobbning, hälsogranskning, lista sårbarhetsfaktorer, vilken funktion fyller beteendet?, TIPS: första skoldagen detaljplanerad) Samverkan! BUP, barnskydd, skolpsykolog, skolkurator, skola, elev, föräldrar. Orsakerna till frånvaron finns på flera nivåer därför viktigt att olika expertområden samverkar!

23 fortsättning generell handlingsplan Tänk: kartläggningsfas behandlingsfas (åtgärder) vidmakthållandefas Vem gör vad i vår skola?

24 Stöd och hjälp Vad passar för vad? Samverkan med andra för att ta reda på vilket stöd/vilken hjälp som behövs! Är ångesten det största problemet? Vad passar då? Är beteendet (ett ofördelaktigt sådant) det största? Vad passar då? Handlar det om autismspektrumtillståndet? Vad passar då? Skolan, skolpsykolog/-kurator, BUP, socialkansli måste samverka för att kunna sätta in rätt stöd och hjälp! Begär samtycke av elev och föräldrar!

25 fortsättning stöd och hjälp Riskfaktorer: Att inte kolla upp frånvaro Avsaknad av struktur Okunskap Dåligt socialt klimat Stödfaktorer: Bemötandet System för frånvarorapportering Flexibilitet Uppföljning Tydligt förhållningssätt ang frånvaro (ex handlingsplan) Goda relationer (lärare-elev) var inte rädd för att ändra! Agera snabbt! Möt problemet istället för att det söker upp dig! Samverkan med andra myndigheter

26 Vad kan jag göra? Se till att jag har grundläggande kunskap! Ökar förståelsen! Relationen! En god relation är en framgångsfaktor! Vilja att utvecklas! Att röra sig utanför boxen förändrar! Mitt förhållningssätt mitt bemötande!

27 Visste jag något före? Vad var det? Vad har jag lärt mig?

28 Jag önskar er ett fortsatt fint läsår! Tack!