Åtgärdstrappa för att främja skolnärvaro på Åsaskolan

Transkript

1 Åtgärdstrappa för att främja skolnärvaro på Åsaskolan Elev: Startdatum för frånvaro: Kryssa i rutorna efter utförd insats. Tillfälle 1-5 Mentor Kontakt med vårdnadshavare, tillf. 1, vid lektionens slut. Kontakt med elev (åk.6-9) efter oroande frånvaro, tillf. 1, se A. Fortsatt daglig kontakt med vårdnadshavare de första fem tillfällena. Information om åtgärdstrappan vid fortsatt frånvaro, tillf. 5. Tillfälle 6-10 Mentor och rektor Utdrag ur Skola24, primär analys av mentor, se B. Utforska orsaker till frånvaron. Enskilt samtal med elev och vårdnadshavare, se C. Efter samtal, föreslå extra anpassningar, se E. anmäler problematisk frånvaro till huvudman. Utebliven effekt/ ökad oro: Ansökan till EHT, anteckningar från samtalet, se C). Tillfälle Mentor och EHT Möte med elev, vårdnadshavare, mentor och ansvarig från EHT för att upprätta en framåtsyftande plan. informerar om skolplikt. Föreslå insatser, se D. Boka tid för uppföljning av plan. Löpande arbete efter beslutade insatser. Uppföljning och ev. revidering av plan efter beslutade insatser. Vid behov upprätta åtgärdsprogram. Tillfälle Mentor och EHT Viktigt är nu att mentor och ev. övrig berörd personal inte släpper kontakten med elev och vårdnadshavare, utan fortsätter visa omtanke om eleven. Vid behov informera familjen vad det finns för hjälp att få från verksamheter utanför skolan. Tillfälle 20- Mentor och EHT Utvärdering av framåtsyftande plan. Vid ev. svårigheter inom familjen/ eleven bedömning av ev. åtgärd: Remiss till BUP. Ansökan om stöd från Mobila teamet. Familjen kontaktar Socialtjänsten. Skolan anmäler till Socialtjänsten vid ev. oro. Fortsatt kontakt med eleven/familjen och fortsatt intensivt arbete med att få eleven tillbaka till skolan. Vid fortsatt hög frånvaro och när skolan gjort allt den förmår, skickar rektor en anmälan till Socialtjänsten. Ev. beslut om vitesföreläggande fattas av huvudman.

2 Handlingsplan för att främja skolnärvaro på Åsaskolan Att barn och ungdomar lämnar grundskolan med godkända betyg har stor påverkan på deras framtid. Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och olika former av sociala problem. Elever som inte är närvarande i skolan löper stor risk att inte klara skolans kunskapskrav, vilket kan få många negativa konsekvenser. Ytterst handlar skolnärvaro om barn och ungdomars rätt till utbildning och framtidsmöjligheter. All skolpersonal på Åsaskolan har ett bemötande gentemot elever utifrån begreppet skolnärvaro. Bekräfta och uppmuntra när eleven är i skolan. Visa att det gör skillnad om eleven är i skolan och att eleven är saknad. Utgå från att varje beteende fyller en funktion för eleven. - Åtgärdstrappa för att främja skolnärvaro på Åsaskolan initieras vid ogiltig och/ eller oroande frånvaro. - Vid positiv utveckling som också vidhålls efter fyra veckor fortsätter arbetet inom skolan, åtgärdstrappan avslutas. - Mentor ansvarar för att dagligen titta i Skola 24 och kontaktar vårdnadshavare per telefon, så snart som möjligt samma dag som eleven har ogiltig frånvaro. - Två gånger per termin utvärderar respektive mentor skolnärvaro i Skola24. - Tillfällen definieras som ogiltig och/ eller oroande frånvaro, vilket kan innebära enstaka lektioner, en hel dag och/ eller delar av dag. Vad är ogiltig och/ eller oroande frånvaro? Ogiltig frånvaro betraktas som all frånvaro som inte är anmäld av vårdnadshavare. Oroande frånvaro kan vara anmäld av vårdnadshavare men ändå skapa oro. Det kan handla om enstaka lektioner och/eller dagar och behandlas i enlighet med denna handlingsplan. - Sammanhängande anmäld frånvaro som överstiger tio skoldagar. - Spridd frånvaro, överstigande 20 procent av undervisningstiden under en åttaveckorsperiod. - När en elev under en längre period stannar hemma från skolan utan någon tydlig anledning som exempelvis sjukdom, är detta att betrakta som skolvägran. Följande kan vara varningssignaler för en framtida skolvägran: - Frånvaro redan i förskoleklass med hänvisning till frivilligt deltagande. - Frånvaro utan sjukanmälan. - Upprepad anmäld sjukfrånvaro. - Ovanligt lång frånvaro i samband med sjukdom. - Upprepad frånvaro med diffusa förklaringar som magont, huvudvärk. - Frånvaro specifika dagar eller vid specifika ämnen. - Sen ankomst och/eller tidig hemgång under skoldagen. - Vårdnadshavares signaler om svårigheter till att få iväg sitt barn till skolan. Huvudmans och rektors ansvar Av 2 kap. 8 skollagen (2010:800) framgår att huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Enligt 2 kap. 9 skollagen (2010:800) ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Skolplikt och rätt till utbildning Enligt 7 kap. 2 skollagen (2010:800) har barn som är bosatta i Sverige skolplikt enligt föreskrifterna i 7 kap. skollagen. Skolplikten gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Skolplikt gäller inte heller barn som

3 avses i 29 kap. 2 andra stycket skollagen. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. Enligt 7 kap. 2 skollagen (2010:800) omfattas barn som är bosatta i Sverige av skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Enligt 7 kap skollagen ska den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn se till att barnet fullgör sin skolplikt. Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolgång. Av 7 kap. 23 skollagen (2010:800) framgår att om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Av 4 kap. 8 skolförordningen (2011:185) framgår att om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten. n får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras. Av 7 kap. 17 skollagen (2010:800) framgår följande. En elev i grundskolan och grundsärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Av 7 kap. 18 skollagen (2010:800) framgår att en elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. n beslutar om ledighet. n får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid än tio dagar. A, Förslag till kontakt med elev (åk.6-9), uppmärksamma vid frånvaro Maila eller sms:a eleven samma dag som oroande frånvaron. - Hej! Jag saknade dig i skolan idag. Jag hoppas du kommer imorgon. B, Primär analys av mentor - Går det att se ett mönster när eleven är närvarande? - Går det att se ett mönster när eleven är frånvarande? Med mönster menas, vissa lektioner, vissa veckodagar, tid på dagen ex, morgonen, efter lunch etc. C, Frågeställningar vid kartläggning av skolfrånvaro Att eleven får berätta sin historia, sin syn på situationen, har visat sig ha en positiv effekt, för att det ska bli klart både för eleven själv och för omgivningen (inklusive föräldrar) vad frånvaron beror på. Följande frågeställningar kan ligga till grund för kartläggning av skolfrånvaro. Kartläggningen ligger sedan till grund för hur undervisningen kan anpassas och vilka övriga insatser som kan sättas in. - När började frånvaron? - Varför började frånvaron? - Hur beskriver eleven sin sociala situation? - Vad gör eleven när han/hon inte är i skolan? - Vad anger eleven för orsak till sin frånvaro? - Vilken funktion fyller frånvaron? - Är skolmiljön anpassad för eleven? - Är pedagogiken anpassad för eleven? - Vilka åtgärder har skolan provat innan? Hur har dessa fungerat och varför? - Uttrycker eleven att han/hon har någon specifik svårighet? - Kan bemötandet gentemot eleven förändras? D, Förslag på eventuella insatser - Sällskap till skolan av en lärare eller elev. - Någon som möter eleven utanför skolan på morgonen.

4 - Utse en kontaktperson. - Sällskap under rasterna. - Vårdnadshavare närvarar på lektionen. - Byta sittplats/ klass/ skola. - Anpassat schema. - Kartlägg psykosociala klimatet i klassen. - Erbjuda insats från EHT; kurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog, speciallärare.

5 E, Förslag till anpassningar- för att nå ökad måluppfyllelse Personuppgift elev Elevens namn Skola Elevens personnummer Årskurs/klass Vilka anpassningar behöver göras för att möta elevens behov? Schema och planering: Schemagenomgång Schema i mobilen Tydligt schema både eget och på tavlan Planeringsstöd för dagen Förbered nästa aktivitet och material ex. i mobilen Förbered vid oväntad förändring Förbered aktivitetsslut Gå före andra i klassen till aktivitet Stöd i valsituationer Stöd att starta, fortsätta och avsluta arbetsområden Arbeta enskilt Placering, fysisk miljö: Anpassad fysisk miljö Placering i klassrummet Frukt/annat att äta Tillrättalagd matsituation Musik i lurar vid enskilt arbete Något att pilla med vid genomgångar Undvik fysisk kontakt/ögonkontakt Pauser, längre tid: Kortare arbetspass Möjlighet till rörelse/paus Möjlighet till time out Extra tid vid prov och läxförhör Vänta in/ge eleven tid Dator/hjälpmedel: Kompensatoriska hjälpmedel t ex talsyntes Dator/Ipad-inställningar exempelvis av mus, skärm, textstorlek Digitala läromedel Hjälpmedel att förstå tid Bildstöd Färgad plastfilm över text Skrivstöd i matematik Använda miniräknare

6 Anpassat material, språk: Anpassade läxor Extra färdighetsträning exv. Intensiv lästräning Avskalade/anpassade arbetsuppgifter, prov, läxförhör Stöd med innehållsfrågor och svar Anpassat och enkelt språk, muntligt och skriftligt Anpassad talhastighet, ordval och begrepp Muntliga prov och läxförhör Repetera innehåll Enskilda redovisningar vid behov Extra läromedel i hemmet Enkla, tydliga och korta instruktioner Förbered provsituationer Stöd med struktur och studieteknik Stöd med uppläsning av benämnda uppgifter i matematik Utskrift av texter och arbetsuppgifter från datorn Övrigt: Sociala berättelser Seriesamtal Enskild tillrättavisning Anpassningar i idrott och hälsa Kunskap om funktionshinder Handledning Motiverande samtal Samtal med Studie- och yrkesvägledare Kuratorskontakt Enstaka pedagogiska insatser under kortare tid Annat som är viktigt