Specialkoster. Olika typer av specialkoster

Transkript

1 Specialkoster Specialkoster ges till dem som av någon anledning inte kan äta den vanliga kosten eller av någon anledning bör äta en annan kost. Att bli ordinerad en specialkost kan innebära en stor förändring för patienten och ordinationen görs av behörig personal på avdelningen. Olika verksamheter har sina rutiner för detta. Specialkoster kan bli aktuellt vid ett flertal olika tillstånd. De som tas upp här är några exempel ur Näring för god vård och omsorg utgiven av Socialstyrelsen 2011, information om allergier är även hämtad från Livsmedelsverkets hemsida. Olika typer av specialkoster Fettreducerad kost Den fettreducerade kosten är avsedd för patienter med t.ex. Crohn s sjukdom i tunntarmen, strålskadad tarm och steatorré (fettdiarré). Vid normal kost är intaget av fett ca 100 gram/dag. För den fettreducerade kosten är målet 40 gram/dag fördelat på dagens alla måltider. Vissa kan tolerera en större mängd fett och fettinnehållet i maten bör därför individanpassas beroende på sjukdomstillstånd och tolerans. Fett ger mycket energi och den fettreducerade kosten är inte avsedd att användas för viktnedgång eftersom personer som är ordinerade fettreducerad kost tvärtom kan ha ett högre energibehov än vanligt. För att kompensera den mindre mängden fett innehåller den fettreducerade kosten en högre andel kolhydrat t.ex. potatis, ris, pasta och bröd som gör att kosten får en större volym d.v.s. större portioner. Detta kan betyda att de med sämre aptit får svårare att få i sig tillräckligt med energi och det blir då viktigt att dela upp dagens energiintag på flera måltider. Det kan bli nödvändigt att använda socker och söta livsmedel för att nå upp till energibehovet. Observera att många söta livsmedel som t.ex. kaffebröd också är relativt feta och därmed ofta inte lämpliga. Söta matbröd och t.ex. maränger är bättre alternativ. Det är viktigt att det fett som ingår i maten har en hög andel omättade- och fleromättade för att se till att intaget av fettlösliga vitaminer och livsnödvändiga fettsyror inte blir för lågt. Livsmedel med hög andel omättadeoch fleromättade fetter är flytande margarin och oljor.

2 Proteinreducerad kost Proteinreducerad kost ordineras av läkare i njurmedicin i samarbete med leg. dietist. Kosten är avsedd att användas till personer med kronisk njursvikt som har symtom på uremi, såsom klåda, trötthet, dålig aptit och trötthet. Minskas mängden protein i måltiderna minskar dessa symtom. Viktigt att tänka på är dock att maten måste innehålla tillräckligt mycket energi så att kroppen inte bryter ned sitt eget protein. Bryter kroppen ned sitt eget protein reagerar kroppen på samma sätt och symtomen kvarstår. Hos personer med njursjukdom har kroppen sämre förmåga att göra sig av med nedbrytningsprodukter från protein. Kostens energiinnehåll är normalt sätt lite högre än NNR-kost. Proteinet bör däremot inte vara lägre än 40 gram protein per dygn. Mängden 40 gram motsvarar ca 160 gram kött/fisk/kyckling. För att kompensera den mindre mängd protein innehåller den proteinreducerade kosten en högre andel fett och kolhydrat. Det är bra att i möjligaste mån välja fett med hög andel omättade- och fleromättade fetter t.ex. flytande margarin och olja samt att öka mängden kolhydrater i form av t.ex. potatis, ris, bröd och pasta. Skonkost Skonkosten är avsedd för dem som har t.ex. förträngningar eller motorikrubbningar i mag- och tarmkanalen eller efter mag- och tarmoperation. Skonkosten är en mjuk och lättsmält kost utan trådiga livsmedel, fruktskal, kärnor och hinnor. Den innehåller även låga halter av fiber och laktos. Rökt, panerad och hårt stekt mat bör också undvikas. Röntgenkost Röntgenkost är avsedd för dem som t.ex. ska genomgå en röntgenundersökning och endast får inta flytande slaggfri kost såsom buljonger och klara drycker. En måltid består av någon form av buljong och saftsoppa till dessert. Kosten har ett lågt energioch näringsinnehåll och är inte tänkt att man ska klara sig på under en längre tid.

3 Transplantationskost Transplantationskost är avsedd för de patienter som är skyddsisolerade och infektionskänsliga. Syftet är att maten ska vara så bakteriefri som möjligt. I princip kan man äta det mesta men det finns restriktioner. OBS! Det kan förekomma lokala riktlinjer/bestämmelser för den enskilde patienten. Det mesta handlar om god hantering av maten dvs. förvaring, förberedelser för tillagning, tillagning, servering osv. Olämpliga livsmedel: Rått kött, ägg, fisk och skaldjur Lufttorkad skinka Opastöriserade mjölkprodukter samt mjölkprodukter med levande bakteriekultur Dessertostar Glass som mjukglass, kulglass Färdiglagad mat som inte värmts upp tillräckligt t.ex. risgrynsgröt, färdiga köttbullar Konsistensanpassad kost För patienter med tugg- och sväljsvårigheter eller andra sjukdomar som gör så att patienten behöver en konsistensanpassad kost, läs mer i dokumentet Konsistensguide i kostpärmen. Där finns mer information om grov patékost, timbalkost, gelékost, flytande- samt tjockflytande kost. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera hur patientens ätande fungerar. Målet är att ingen ska få konsistensanpassad kost längre än den behöver det.

4 Lakto-ovo-vegetarisk kost Kosten är avsedd för lakto-ovo-vegetarianer och för andra patienter som av etiska, religiösa, hälsomässiga eller smakmässiga skäl vill äta denna kost. Lakto-ovo-vegetarisk kost innehåller både ägg och mejeriprodukter som framförallt bidrar till att säkerställa proteinbehovet men även tillgodose behovet av B12 och D- vitamin. Andra bra proteinkällor är baljväxter som ärtor, linser och bönor, sojabönor samt quorn och som även är en god källa för järn. Vitamin C har en stimulerande effekt på järnupptaget från vegetabilier och bör ingå som en del i måltiderna. Exempel på C-vitaminrika livsmedel är broccoli, vitkål, paprika, citrusfrukter, kiwi och svarta vinbär. Förklarningar på olika vegetariska koster: Lakto-ovo-vegetarisk kost innehåller ägg, mejeriprodukter. Alla slag av kött, fågel och fisk/skaldjur utesluts. Laktovegetarisk kost innehåller mejeriprodukter. Alla slag av kött, fågel, fisk/skaldjur och ägg utesluts. Vegankost innehåller endast livsmedel från vegetabilier. Alla slag av kött, fisk/skaldjur, fågel, mejeri, ägg och tillsatser av animaliska produkter t.ex. gelatin utesluts. Portionsstorlekar/dagsbehov Lunch/middag Liten Normal Stor Dagsbehov MJ (Megajoule) 7 MJ 9 MJ 12 MJ För att täcka sitt energi- och näringsbehov bör måltiderna serveras utspridda över dagen med tre huvudmål och tre mellanmål.

5 Glutenfri kost Den glutenfria kosten ordineras till personer med glutenintolerans (celiaki) och dermatitis herpatiformis som är en hudsjukdom. Gluten finns i spannmålen; vete (även dinkel), råg, korn, spelt och kamut. Havre skiljer sig från de övriga spannmålen och kan ingå i den glutenfria kosten, dock är det viktigt att det är ren havre. Ren havre, är havre som odlas, hanteras och packas helt separat från andra spannmål som innehåller gluten. Det finns specialprodukter för glutenintoleranta t.ex. glutenfri pasta, bröd och kakor. Produkterna kan märkas glutenfri och mycket låg glutenhalt. Inom EU finns det gemensamma regler för hur mycket de produkter som märks glutenfria och mycket låg glutenhalt får innehålla. Glutenhalten får inte överstiga 20 mg gluten/kg i produkter som är märkta glutenfria. Glutenhalten får inte överstiga 100 mg gluten/kg i produkter märkta mycket låg glutenhalt. På grund av den skadade tarmslemhinnan vid celiaki, kan personer med nyupptäckt celiaki ha en sekundär laktosintolerans. När tarmslemhinnan läkt tolererar dessa personer laktos igen. Läs mer om laktosintolerans under laktosfri-/reducerad kost. De livsmedelsgrupper där vi finner huvuddelen av vårt glutenintag är i bröd, pasta, flingor, olika matgryn som t.ex. couscous och bulgur. Ris, potatis, majs och quinoa är glutenfritt. Rena mejeriprodukter är glutenfria, t.ex. mjölk, filmjölk, yoghurt och crème fraiche. Alla vanliga sorter av bröd, mjöl, flingor, skorpmjöl, pasta, bakverk, välling och gröt som innehåller spannmålen ovan måste uteslutas. Spannmålen kan också finnas i till exempel såser, korvar och fiskpinnar. Maten på sjukhuset beställs som glutenfri

6 Allergi mot spannmål Spannmålsallergi ska inte blandas ihop med glutenintolerans. Den vanligaste spannmålsallergin är allergi mot vete. Då har man speciella allergiantikroppar mot vete i blodet. Vanliga symtom är eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva. Allvarliga anafylaktiska reaktioner mot vete kan förekomma. Maten på sjukhuset beställs som vetestärkelsefri (om patienten är allergisk mot vete), en kommentar kan läggas till för att specificera vad allergin gäller. Laktosfri- /reducerad kost Laktosfri kost är avsedd för dem med laktosintolerans. Laktos är mjölksockret som finns i mjölk och andra mejeriprodukter. Att äta en laktosfri-/reducerad kost innebär att man helt utesluter eller minskar intaget av livsmedel med laktos. Symtom på laktosintolerans kan vara bl.a. smärta från mag-tarmkanalen, gaser och uppblåsthet. Laktosintolerans och medkommande symtom beror på att den laktos man äter inte bryts ned i tunntarmen, detta på grund av en brist eller avsaknad av enzymet laktas som har som uppgift att bryta ned laktosen så att det kan tas upp av tunntarmen. Mjölkprodukter kan bytas ut mot laktosfria produkter, hårdost kan ätas av de flesta då mängden laktos i hårdost har bryts ned så det finns < 0,1 g per 100 g. De flesta vuxna med laktosintolerans tål 2-5 gram laktos per måltid. Olika mejeriprodukter innehåller olika mängder laktos se exempel i tabell nedan. Maten på sjukhuset beställs som laktosfri Tabell 1. Förteckning över livsmedel grupperade efter laktosinnehåll per 100 g >6 gram >3 gram 3-1 gram 1-0,1 gram <0,1 gram Mesost Glass Vispgrädde Kaffebröd Smältost Messmör Mjölk Creme fraiche Smör Hårdost Pulver till viss Getmjölk Keso Margarin Mögelost välling och gröt Potatismospulver Filprodukter Färskost Fetaost (svensk) Fetaost (grekisk) Kaffegrädde Lättmajonnäs Majonnäs Gräddersättning Gräddfil Leverpastej Låglaktosprodukter Mjölkfritt margarin Kvarg Korv Knäckebröd

7 Mjölkproteinfri kost Mjölkproteinfri kost är avsedd för dom som är allergiska mot mjölkens proteiner. Till skillnad från laktosintolerans måste alla mjölkprodukter uteslutas ur kosten för den som är allergisk mot mjölkprotein då även små mängder mjölk kan ge reaktioner. Detta gäller även ko,- get- och fårprodukter. Symtom för den som är allergisk kan vara kräkningar, ont i magen, diarré, hudreaktioner samt astma i vissa fall. Om en produkt innehåller mjölk eller skummjölk måste det stå i ingrediensförteckningen, läs där för att vara säker på att livsmedlet är mjölkfritt. Livsmedel som ofta innehåller mjölk eller skummjölk är choklad, margarin, smör, soppor, såser, pannkakor, omelett, bageriprodukter. Tänk på att även laktosfria- eller laktosreducerade produkter måste uteslutas ur kosten. Mjölkprodukter byts med fördel ut till vegetabiliska alternativ såsom sojayoghurt, havreyoghurt, sojadryck, havredryck etc. Maten på sjukhuset beställs som komjölksproteinfri. Äggfri kost Vid äggallergi reagerar man oftast på äggvitans proteiner. Denna allergi är vanligare hos barn, men kan även förekomma hos äldre barn och vuxna. Många barn växer ifrån sin äggallergi. Symtom vid äggallergi är hudreaktioner, t.ex eksem. Vissa får även astma, kräkningar, ont i magen och diarré. Alla produkter och livsmedel som innehåller ägg måste uteslutas. Läs ingrediensförteckningen, där måste det stå om en produkt innehåller ägg. Produkter som ofta innehåller ägg är pannkakor och omeletter. Bröd, maränger och konditorivaror kan vara bakade ägg, bröd kan även vara penslat med ägg. Ströbröd och panering kan innehålla ägg. Pajfyllning består ofta av äggstanning. En del pastasorter och en del såser som majonnäs kan innehålla ägg. Även glass och sorbet kan innehålla ägg. Har man äggallergi kan man även behöva utesluta livsmedel som är märkta med kan innehålla spår av ägg. Lysozym, E1105, kommer från ägg och används som konserveringsmedel i ost ibland. Vissa äggallergiker reagerar även på detta konserveringsmedel. Maten på sjukhuset beställs som äggfri

8 Kost fri från nötter och fröer Det finns olika sorters nötallergi. Man får ta reda på om patienten är allergisk mot en eller flera nötter samt vilka för att kunna specificera allergin och inte utesluta vissa livsmedel i onödan. Mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistagemandel och makadamianöt räknas som nötter enligt EU:s märkningsregler. Symtom vid allergiska reaktioner mot nötter och fröer kan vara hudutslag, andningssvårigheter, ont i magen, kräkningar och rinnande ögon och näsa. Man kan även få anafylaktiska reaktioner som kan vara livshotande. Då nötter ofta döljer sig i produkter är det viktigt att läsa på ingrediensförteckningen. Nötter och fröer är vanliga i frukostflingor (müsli), bröd, kakor, bakverk, choklad, glass, godis och efterrätter. Snacks av olika slag består ofta av nötter. Nougat, mandelmassa och bakmassa innehåller till största del nötter, mandel eller aprikoskärnor. Maten på sjukhuset beställs som nötfri - OBS! All patientmat görs fri från nötter Baljväxter Baljväxter, till exempel jordnötter och soja, ärtor, bönor, kikärter, linser och lupin, är en vanlig orsak till allergiska reaktioner. Man är allergisk mot baljväxtens protein, och då proteinerna i olika baljväxter ofta liknar varandra är det vanligt att man är allergisk mot flera baljväxter samtidigt. Vanliga symtom är astma, kräkningar och hudreaktioner som eksem. Om jordnötter ingår i ett livsmedel måste detta stå i ingrediensförteckningen, titta alltid där. Jordnötter kan finnas i choklad, glass, bakverk och snacks m.m. Jordnötter kan också ersätta både mandel och hasselnötter i fyllningar och som dekoration på kakor och vetebröd. Jordnötsallergiker kan även behöva utesluta livsmedel som är märkta med kan innehålla spår av jordnöt. Jordnöt är inte släkt med andra nötter, det finns därmed inget samband mellan jordnötsallergi och annan nötallergi, men man kan såklart vara allergisk mot andra nötter och jordnötter samtidigt.

9 Sojaprotein används i många olika livsmedel, som köttbullar, hamburgare, korv, leverpastej, soppor, såser, bröd, kex, choklad och konfektyrer. Sojabönor används för tillverkning av glass och dryck. Sojalecitin utvinns ur sojabönor och används i bland annat margarin och choklad. I sojalecitin (E 322) finns vanligtvis försvinnande små mängder sojaprotein och det är för de flesta sojaallergiker ingen fara att äta, om man är osäker på hur känslig den som är allergisk är bör man rådfråga dietist eller läkare. - Sojasås och oljor kan innehålla spår av sojaprotein eller andra baljväxtproteiner och kan därmed utgöra en risk för den allergiske. - Ärtprotein och ärtstärkelse, används framför allt i hamburgare, korv och leverpastej, men också i glutenfri pasta. - Mjöl från kikärter är en vanlig ingrediens i falafel och hummus. - Lupin är också en baljväxt som kan förekomma i livsmedel. Maten beställs som jordnötsfri/ sojaproteinfri/ lupinfri/ Kost fri från Fisk- och skaldjur Fiskallergi uppträder oftast i tidig barnaålder och blir ofta bestående. Den kan orsakas av flera olika fiskarter, men kan också vara specifik för få arter. Symtom hos den allergiske är ofta nässelutslag, eksem och illamående. Allvarliga anafylaktiska reaktioner kan också förekomma. När man har fisk- och skaldjursallergi kan man även behöva undvika livsmedel som är märkta med kan innehålla spår av fisk/skaldjur. Skaldjursallergi ger liknande symtom som fiskallergi och förekommer oftast i vuxen ålder. Man reagerar då vanligtvis på räka, krabba, hummer och kräfta men det är även många som inte tål snäckor, musslor och bläckfisk. Surimi t.ex. kan också innehålla spår av skaldjur. Maten beställs som fiskfri/blötdjursfri/ kräftdjursfri alt. en kombination av flera av dessa

10 Övrig allergi och livsmedelsöverkänslighet Kost vid allergi och/eller födoämnesöverkänslighet är avsedd för dem som inte kan äta någon av de andra övriga kosterna. För mer djupgående information om specialkost, allergier och födoämneskänslighet se: 2.pdf