Sotenäs Biodlareförening HÖSTen Torsdagar i jämna veckor träffas vi kl i Tossene Bygdegård

Transkript

1 B I S U R R E T! Sotenäs Biodlareförening HÖSTen 2014 Hemsida: Bankgiro Torsdagar i jämna veckor träffas vi kl i Tossene Bygdegård Kallelse till årsmöte Härmed kallas samtliga medlemmar i Sotenäs Biodlarförening till årsmöte i Tossene Bygdegård den 13 november kl Sedvanliga årsmötesförhandlingar kommer att hållas. Medlem som önskar ta upp ärende på årsmötet ombedes att till styrelsen snarast inlämna detta för eventuell beredning. Akademibokhandeln i Lysekil kh

2 Kalendarium oktober Honungsbedömning 30 oktober Arbetsafton 13 november Sotenäs Biodlarförening, årsmöte kl november Honungsbedömning, extra tillfälle vid behov 11 december Julavslutning med glögg och pepparkakor januari Nybörjarkurs i biodling, planerad start 05 Mars Temakväll i Tossene Hembygdsgård Ingemund Bengtsson lär ha sagt följande tänkvärda ord: En människa som saknar humor skall man inte ta på allvar.

3 Årsmöte Sotenäs BF Kallelse till årsmöte med Sotenäs Biodlarförening i Tossene Bygdegård den 13 november klockan På dagordningen behandlas de sedvanliga frågorna. På tur att avgå från föreningens styrelse är Urban. I övrigt kan medlemmarna till styrelsen inlämna motioner, förslag och synpunkter berörande föreningens och distriktets verksamhet samt biodlarfrågor i allmänhet. Kjell Grillafton Den 7 augusti 2014 stod grillafton på Bohus-Malmön på schemat och ett 20-tal vuxna och tre glada småtjejer hade hittat ut till vår grillplats i berget. När glöden var den rätta på grillen och under Kurts överinseende började strax de närvarande att låta sig väl smaka. Lite oro i lägret blev det när en av flickorna föll raklång på en berghäll, men efter lite omplåstring var alla lika glada igen. Roligt var också att se Karl-Erik på benen igen, dock något ostadigt. Som så ofta är på Bohus-Malmön så bjöd kvällen på ett strålande solsken och alla njöt av lugnet, värmen och det trevliga sällskapet. Kjell

4 Biresa 2014 Uddevallanejden stod för planeringen av årets biresa. Som det var tänkt skulle resan gå mot Trollhättan och vidare söderut på 45:an mot Älvängen och repslagarmuseet som första stopp. P A Carlmark AB flyttade 1917 från Åmål där man redan då hade tillverkat rep i 40 år. Repslagarbanan är 270 meter lång med möjlighet att förlänga den ytterligare 30 meter utomhus via en bro över Grönån. Just 300 meters längd fordrades för att kunna slå de oskarvade rep som behövdes till fullriggarna. I dag är Carlmarks nedlagt efter att ha haft en glansperiod efter 2:a världskriget och framåt med bortemot 400 anställda, tills konkurrensen från lågprisimporten blev för svår. Repslagarbanan hade tjänat ut på 80-talet och rivning hotade byggnaden. Men några eldsjälar ville annat och startade föreningen Rädda Repslagarbanan. Repslagarmuseet invigdes 1996 och samma år förklarades lokalerna som byggnadsminne. Museet är ett levande industriminne som fortfarande använder det ursprungliga maskineriet för slagning av rep och trossar. När ostindiefararen Götheborg III skulle riggas fick museet förtroendet att leverera 27 ton tross och rep, huvudsakligen i hampa. Götheborg III är en fullskalekopia av Svenska Ostindiska Compagniets Götheborg II som år 1745, med Majnabbe i sikte, med full kraft rände på Hunnebådan i Göteborgs inlopp. Detta trots att lots fanns ombord och bra väder borde gjort navigeringen i hemmavatten till en rutinsegling. Götheborg II blev stående med förskeppet på grundet medan akterskeppet sjönk allt djupare medan hon vattenfylldes. Man bärgade över på pråmar så mycket man kunde av lasten som sedan forslades in till Ostindiska huset vid Norra Hamngatan i Göteborg. Innan Götheborg II glider av grundet och sjunker all djupare nertyngd av rigg och last lyckas man bärga 29,2 ton te vilket utgjorde ca 10 % av telasten. I brist på teknik och resurser avbryts bärgning av lasten för att återupptas 1747 då 28 % av porslinet bärgas. Nästa försök att bärga lasten görs 1864 och Efter 1747 till 1906 hade man lyckats bärga ca porslinspjäser och ca 33 ton tutanego. Den tutanego som lastats ombord på Götheborg II bestod i huvudsak av zink. Tutanego var eftertraktat av ostindiefararna då den utgjorde barlast på hemvägen och väl hemma kunde säljas med god förtjänst. Man har inte hittat skeppsjournalerna men vid en jämförelse med systerskeppen kan en uppskattning göras av Götheborg II:s last. Man uppskattar att 1985 finns det kvar av lasten mellan till porslinspjäser och 100 ton tutanego.

5 I sammanhanget kan nämnas att Wasa hade 120 ton barlast mot Götheborg II:s 133 ton trots att Wasa var mer än tio meter längre över stäv. Följaktligen lastades 133 ton tutanego längst ner i skeppets hålrum. Därefter packades kistor och tunnor med porslin ovanpå tutanegon, någonstans mellan till porslinspjäser. Ovanpå porslinet lastades ca 3,5 ton pärlemor, 13 ton kryddor och ca 2 ton rotting. Därefter var det dags för 370 ton te och överst sidentyger. Totalt lastade Götheborg ton gods. Älvängens historia sträcker sig långt tillbaka i tiden och det närbelägna samhället Skepplanda en bit uppströms Grönån antyder att det fanns en hamn här. Och mycket riktigt, 1933 hittades av en slump det så kallade Äskekärrsskeppet under arbete med dikesgrävning vid en strandäng mellan Älvängen och Alafors. Skeppet visade sig vara en 19 m lång knarr från 900-talet, en sjöduglig båttyp som var havsgående och kunde ta stor last. Vattenståndet vid den här tiden var 4 m högre och de nuvarande ängsmaderna efter älven torde ha legat under vatten. Göta älv var en viktig transportled att föra ut varor samt importera gods utifrån. Lödöse lite längre norrut var en viktig handelsplats och knutpunkt. Ett stenkast från repslagarmuseet, på andra sidan motorvägen, finns en tomt där inte för så länge sedan stod en liten stuga. I denna stuga bodde Ivar Arosenius med sin familj en tid fram till sin död 1909 i sviterna av sin blödarsjuka, endast 30 år gammal. Ivar Arosenius studerade bland annat vid Valands målarskola. Genombrott som konstnär fick han 1908 med en utställning på Valand, men sitt definitiva erkännande fick han först efter sin död. En stor del av hans verk är utställda vid Göteborgs konstmuseum. Starrkärr-Kilanda Hembygdförening har en del verk i sitt förvar. Aroseniusskolan i Älvängen har fått sitt namn efter konstnären liksom en väg i Skepplanda. Även i Stockholm och Göteborg har man namngett gator efter Arosenius. Till årets biresa hade endast ett fåtal anmält intresse varför arrangörerna ansågs sig tvungna att avboka och ställa in hela äventyret. Själv befann jag mig hos min hustru i London och hade så att säga laga förfall. Men är det inte lite dåligt att intresset för vår traditionella utflykt är så svagt? Det fanns en tid då en buss inte räckte till utan folk fick följa efter i privatbilar. Man kan undra vad orsaken till denna nergång är om det är nya tider och nya generationer som har andra intressen än den gemenskap som resorna innebär. Klart är att man på allvar bör överväga om traditionen skall brytas för det är ohållbart att en liten arbetsgrupp skall lägga ner tid och kraft på att planera och boka transport och studiebesök samt lunch då man inte vet hur många som skall med, eller ens om det blir av.

6 Så var det förra året när jag stod som ansvarig för resan, bara ett par dagar före avfärd var det oklart hur det skulle bli. När vi så gav oss av blev vi 60 % av planerad uppslutning. Detta är ohållbart om man skall få ekonomin att gå ihop och min smala lycka var att kostnaderna inte baserades på gruppen utan på antalet deltagare. Hade jag fått ett fast pris för gruppen hade vi gått i konkurs. I mitt tycke är det ganska oförskämt att inte ställa upp när något för gemenskapen anordnas. Jag la ner ganska många timmar för att planera, beräkna och boka 2013 års resa, arbete som inte var för min egen del utan för medlemmarna med anhöriga. Vid summeringen efteråt sa jag till mig själv att aldrig mer skall jag försätta mig i en liknande situation. Hur som helst är det dags att föra upp ämnet på agendan för en djupare diskussion, nästa år är det Sotenäs tur att arrangera och det är bra för den som blir ansvarig, att i god tid veta hur man skall agera. Göhteborg III på besök i Lysekil Kjell

7 Biodlardag hos Magnus Samuelsson Ett lät duggregn inledde lördagen den 31 maj men övergick i en skön sommardag när ett dussintal förväntansfulla biodlare fram på förmiddagen samlades på Hensbacka Herrgård. Magnus tog emot oss på gårdsplanen och inledde med en kort resumé över herrgårdens nuvarande öde som privatägd konferensanläggning och hotell. Därefter följde en utläggning om Magnus mångåriga förhållande till området, bland annat som ägare av travhästar inhysta i herrgårdens ladugård. När denna resumé var avklarad tog Magnus täten i en bilkaravan och ledde oss in i den djupa skog som omfamnar Hensbacka Herrgård. Snart hamnade vi i ändan av en återvändsväg där ett dussintal bikupor stod uppställda i en lång rad vid sidan av vägen. Magnus redogjorde för sitt biodlarsystem med lågnormal i kupor av typen Rea Dan som utgångspunkt, samt strategin med avläggare för parning hemma på tomten i Munkedal. Ett antal frågor och svar bollades fram och tillbaka en stund varefter vi fick se de spatiösa lagerutrymmen Magnus har tillgång till i en närbelägen lada. När så det mesta av frågorna hade avhandlats fortsatte färden till Skarnhällesjön i närheten för en kaffepaus i solen på bryggan. Alla lät sig väl smaka av det medhavda fikat och småpratet rörde sig inte så mycket om bin längre, utan mer om den underbara naturupplevelse som Magnus introducerat oss till. En fikapaus brukar inte bli så lång och så småningom tog även denna paus slut, varvid Urban tackade Magnus för besväret att visa runt oss på Hensbackas domäner och med inlevelse berätta om sin bigård men också om omgivningarna. Magnus demonstrerar sina bin Biodlare pustar ut Kjell

8 Sotenäs biodlareförening Styrelsen Ordf Urban Andersson Lärkvägen Lysekil jurban.andersson@telia.com Sekre- Inger Dahlberg terare Skårve Brastad Kassör inger.dahlberg.i@gmail.com Ledamot Vakant Ledamot Anders Backman Tveten Fjällbacka Suppleant Ragnhild Eneling Fåglekärr Kryddhagen Dingle Ragnhild.e@telia.com Suppleant Eskil Lekting Banken Askum Hunnebostrand Övriga funktionärer Revisorer Bertil Johansson Långevik Kungshamn Gunnar Andersson Henriksberg Hunnebostrand Suppleant Agne Olausson Kyrkby Skummedal Lysekil agne@olausson.eu Valb. Elizabeth Zetterlund Bro-Häller Brastad elisabeth.zetterlund@hotmail.com

9 Lars Adriansson Sandhålevägen Fiskebäckskil lars.adriansson@telia.com Ombud Distriktet Urban Andersson Utbildning Ann-Charlotte Berntsson Material Ann-Charlotte Berntsson & Bigård Anders backman Tveten Fjällbacka Honungs- Urban Andersson bedömn. Lennart Brorsson Elisabeth Zetterlund Ragnhild Eneling Hemsida Ingemar Nielsen Sörkila Lysekil ingemar.nielsen@telia.com ingemar.n@sotenasbiodlarna.se Bitonen Ingemar Almqvist Lysekilsvägen Brastad Johnny Almqvist Uteby Brastad johnnyfelix@live.com

10 Långpannebröd med havregryn och honung INGREDIENSER 50 g jäst 5 dl vatten 0,5 dl honung 50g smält margarin 1 tsk salt 5 dl havregryn 12 dl vetemjöl GÖR SÅ HÄR 1. Smula jästen i en degbunke, värm vattnet till 37 grader, häll vattnet över jästen och rör tills den löser upp sig. Blanda ner honung, smör, salt och havregryn. 2. Ha i större delen av mjölet och knåda tills degen är slät och precis börjar släppa från degbunkens vägg. Strö lite mjöl över, täck bunken med en handduk, och låt den jäsa till dubbel storlek på varm och dragfri plats, ca 40 min. 3. VIKTIGT: Se upp för att knåda in för mycket mjöl i första omgången. Havregrynen drar åt sig ganska mycket vätska. 4. Ta degen ur bunken och knåda den smidig för hand på mjölat bakbord. 5. Kavla eller platta ut degen i en bakpappersklädd långpanna (35x40 cm). Dela i rutor med mjölad kniv, 12 eller 16 st. Nagga med mjölad gaffel och strö lite mjöl över hela brödet. 6. Täck brödet med handduk och ställ att jäsa ca 30 min. 7. Grädda långpannebrödet mitt i ugnen i 15 minuter, i 225 grader. 8. Låt svalna på galler, övertäckt med handduk. Jag hittade detta recept på kokaihop.se. Bröd med havregryn hör till mina favoriter och var det enda grova jag hade tillgång till i Afrika. Blötlägg gärna havregrynen innan så är det lättare att ha kontroll på konsistensen på degen vid knådningen. Kjell