Ett avgörande ögonblick närmar sig

Transkript

1 Ett avgörande ögonblick närmar sig I mitt förra brev framgick att våra skattepengar används för att förmå ekonomiskt hårt trängda bönder att ta emot miljögiftsbemängt avfall i form av slam och sprida ut detta där vår mat framställs. I avfallet finns en lång rad av våra svåraste miljögifter, läkemedelsrester och hormoner, radioaktivitet och nu senast även narkotika som amfetamin och kokain osv. Det är inte oväntat att våra livsmedel innehåller ett stort antal av sådana föroreningar när våra livsmedelsföretag och varumärken inte förmår hålla åkerjorden ren. Vi i Ren Åker Ren Mat ( gå dit och ge ditt stöd!) har i det längsta väntat att jordbruket och livsmedelssektorn ska besluta att miljögifter och kemiskt avfall inte får spridas på någon av våra odlingsjordar. Är det så illa att man tror att gravida, ammande och alla andra livsmedelskonsumenter både vill att skattepengar skall användas för att sprida miljögifter bland livsmedlen och dessutom äta upp dessa livsmedel? Nej, detta skall ingen behöva acceptera längre. Efter mitt senaste nyhetsbrev har många läsare hört av sig och är upprörda. På internet, facebook, bloggar, hemsidor samt insändare i tidningar finns samma upprördhet och otålighet. Det har anmält sig många nya läsare av mina nyhetsbrev. Ren Åker Ren Mat har fört fram behovet av ett omedelbart slamstopp till några viktiga livsmedelsföretag som har möjlighet att få till stånd detta. Vi anser att det vore bäst om beslutet kom från livsmedelssektorn själv och dess eget omdöme, och inte under press utifrån. Detta är orsaken till att en stor del av hösten blivit en form av otålig väntan. Helena Jonsson i LRF har meddelat att organisationen nu vill se växtnäringen skild från det kemiska avfallet. Vidare sätter vi stort hopp till att barnmatstillverkare och ekologisk odling går i spetsen för avvecklingen av ALL slamspridning.

2 Men om detta steg från livsmedelssektorn uteblir är det dags för oss alla att agera. Vi väntar till efter helgerna, sedan börjar aktioner om inte slammet försvunnit innan dess. Här skall nämnas några utgångspunkter: - Vi vänder oss till våra stora svenska varumärken som förser oss med baslivsmedel. - Det finns redan nu svenska och utländska varumärken på den svenska marknaden som säger nej till ALL slamspridning. - Det som krävs av ett varumärke är att man säger nej till ALL slamspridning på svensk åkermark. Det varumärke som vill skydda slamspridning på svensk åkermark kan påstå att deras egen råvara inte odlas på åkrar som tagit emot slam. Detta kommer inte att accepteras. De ignorerar att miljögifter i slammet avdunstar till lufthavet (enligt WHO). Från lufthavet faller miljögifter ned på ALL odling av livsmedelsråvaror, djurfoder osv. - Det är uppenbart att så gott som alla svenska livsmedelskonsumenter inte vill att miljögifter, läkemedelsrester, hormoner etc etc skall sprids i form av slam i vår livsmedelsproduktion. Vi måste utgå från att våra stora varumärken i första hand lyssnar på sina konsumenter och är motståndare till avfallsföretagens försök att dumpa avfall i livsmedelsproduktionen. Men det faktum att avfallsföretagen använder skattepengar för att bana väg för avfallsspridning på åkermark gör situationen svårbedömd. - Om stora varumärken bland viktiga baslivsmedel inte säger nej till ALL slamspridning, blir en utväg att genom analyser visa att deras produkter genom bristande omsorg när det gäller kvalitet troligen innehåller miljögifter. Det kan då bli frågan om att samla in pengar för dessa omfattande analyser. - Här följer en lista över miljögifter som påträffats i navelsträngsblod och där de flesta också har påvisats i avloppsslam. Många kommer med förorenade livsmedel.

3

4

5 - Men kretsloppet då? Detta argument har säkert fått en hel del medborgare att tro att slamspridning är en del av ett uthålligt kretslopp. I dag vet vi att detta är en missvisande och felaktig kuliss som gjort mycken skada. Det är i stället frågan om s k kretsloppsförgiftning. När vi väl samlat ihop svåra miljögifter i slammet från industrier, avfallsupplag, sjukhus, trafiken, luftnedfall (dagvatten) osv måste detta i stället brännas och inte spridas ut igen. Ur askan kan man utvinna mycket ren fosfor. Detta kommer till stånd först när vi förhindrat fortsatt slamspridning. Av det svenska jordbrukets omsättning av lättlöslig och cirkulerande fosfor utgör slammets bidrag endast 2 procent. Det mesta cirkulerar med stallgödsel och skörderester.

6 Av det svenska jordbrukets omsättning av mullbildande ämnen utgör slammets bidrag endast 0,4 procent. Försumbart m a o. Att det finns cirka 3 ggr mer avfallsmetaller i slam än fosfor. Det mesta av detta avfall sätter reningsverken till själva. Dessa tungmetaller stannar kvar i jordarna långt in i framtiden. Att slamspridningen med nya föreslagna gränsvärden 2015 ändå får tillföra exempelvis 500 ggr mer bly och 600 ggr mer krom till åkermarken än det som förs bort med en veteskörd. Upplagringen av metaller fortsätter och vår åkermark blir till sist inte längre odlingsvärd. Att avloppsslam innehåller en förfärlig mängd av våra svåraste miljögifter. (Se p_2010.pdf ) Dioxiner och PCB i de halter som finns idag i mammornas blod ger senare förändrat beteende hos skolbarn I tidigare brev har jag berättat att WHO nu varnar för att hormonstörande miljögifter genom samverkanseffekt (cocktaileffekt) kan ge upphov till bl a beteendestörningar, låg spermiekvalitet, missbildade könsorgan m m. Nu kan forskarna visa att högre halter av PCB och dioxiner under graviditeten ökar risken för förändrat beteende när barnet kommer i skolåldern. PCB och dioxiner sprids med slammet, och båda ämnena finns i våra animaliska baslivsmedel. Intaget från dessa är betydligt större än från fet Östersjöfisk som Livsmedelsverket ofta varnar för. Att man inte varnar för våra baslivsmedel beror enligt Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket, på att vi måste ju äta något. (Aftonbladet 20/ )

7 2013/12/09 13:56 Endokrina miljöfaktorer förändrar könstypiska beteende hos skolbarn Dr Katharina Beyen Press och PR Leibniz Institutet för miljömedicin - IUL Miljöforskare från Bochum, Düsseldorf och Munster fann i en nyligen publicerad epidemiologisk studie att ökad prenatal (under fostertiden) exponering för polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner i nuvarande miljökoncentrationer, ledde till förändrat könstypiskt beteende hos pojkar och flickor i skolåldern: Med ökande prenatal stress visade pojkarna ett förstärkt och hos flickor ett försvagat kvinnligt beteende. Ökad prenatal exponering för polyklorerade bifenyler (PCB) och dioxiner i nuvarande miljökoncentrationer ledde till förändrat könstypiskt beteende hos pojkar och flickor i skolåldern. Detta rapporterar miljöforskare från Bochum, Düsseldorf och Münster i en epidemiologisk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften "Environmental Health Perspectives". Forskarna hade mellan 2000 och 2002 uppmätt koncentrationer av totalt 35 PCB och dioxiner i blodet och bröstmjölk hos 232 gravida kvinnor i Duisburg och detta strax efter nedkomsten. Sju år senare betygsatte mödrarna det typiska beteendet hos sina barn i skolåldern enligt en internationellt validerad enkät om sina leksakspreferenser, deras spelbeteende och andra könstypiska beteendemässiga egenskaper. Relationerna mellan manligt och kvinnligt beteende och de prenatala koncentrationerna av PCB-och dioxin undersöktes statistiskt. I huvudsak hittade man efter moderns bedömning klart koncentrationsberoende förändringar i barnens köns- typiska beteende, och det visade sig att med ökande prenatal exponering visade pojkar och flickor förstärkt respektive försvagat kvinnligt beteende. Könshormoner spelar en central roll i könstypiska hjärnans utveckling. PCB och dioxiner, samt andra miljökemikalier som ftalater och bisfenol A som används mycket som mjukgörare - anses vara

8 hormonstörande ämnen (hormonstörande kemikalier = EDC). EDCrelaterade störningar i hormonella miljön under fosterhjärnans mognad skulle alltså vara den biopsykologiska grundvalen för de samband som här finns. Som ett resultat av miljöpolitik har det under många år varit en nedgång när det gäller PCB och dioxinföroreningar i miljön och detta bör leda till en minskande risk i framtiden, men inte för andra EDCs som hittills fått mindre uppmärksamhet. Kontaktperson: Dr Gerhard Winneke gmx.de) Prof. (IR) i medicinsk psykologi, HHU Dusseldorf Quellenweg Pinneberg Phone / Hela rapporten: Gunnar Lindgrens kommentar: Det certifierade avloppsreningsverket i Göteborg, Ryaverket, har tidvis tagit emot dioxiner till Ryaverket och slammet från sopförbränningens rökgasrening (processvatten). Man har till och med angivit den mängd dioxiner som man tar emot.

9 Kokain och amfetamin i avloppsvatten och slam Avloppsslam innehåller cirka 70 procent avloppsvatten. Om man hittar ett främmande ämne i utgående avloppsvattnet finns det därför också i slammet. Från Västnytt den 17/ Gott om knark i svenska avlopp Foto: TT Nyhetsbyrå Kokain, amfetamin och metamfetamin har hittats i avloppsvatten på ett flertal orter i landet. Det är kemister vid Umeå universitet som kunnat spåra narkotika och narkotikaklassade läkemedel i avloppsvatten från svenska reningsverk. Mätningar har gjorts vid 33 reningsverk. Vid samtliga hittades narkotikaklassade läkemedel och på hälften av orterna fanns kokain, amfetamin och metamfetamin i mätbara halter. Visar narkotikaanvändning När en person använder narkotika passerar den genom kroppen och hamnar i avloppsvattnet. Därför kan man genom att mäta halterna av droger vid reningsverk få en ögonblicksbild av hur narkotikaanvändningen på en ort ser ut.

10 Det som är unikt med vår studie är dess omfattning och det här är första gången som metoden används för att screena hela landet för droger. Tidigare mätningar har bara gällt enstaka orter och ett begränsat antal substanser. Dessutom så har vi utvecklat en snabbare och mer kostnadseffektiv mätmetod för att göra den här typen av undersökningar, säger Marcus Östman, som lett studien och är doktorand på kemiska institutionen vid Umeå universitet. Mest knark i Göteborg Mätningarna utfördes under ett dygn i januari Skillnaderna mellan olika orter och olika delar av Sverige var förvånansvärt stora, enligt forskarna. Högst halt av både kokain och amfetamin hittades i Göteborg, medan Köping hade högst halt av metaamfetamin. De vanligaste substanserna var de som används som läkemedel: oxazepam (ångestdämpande), kodein (smärtstillande), morfin (smärtstillande) och tramadol (smärtstillande). Folkhälsofråga Spårning i avloppsvatten är ett nytt kraftigt verktyg som är intressant ur ett folkhälsoperspektiv. Det är ett betydligt snabbare sätt att få en överblick över narkotikaanvändning än de klassiska indirekta metoder som beslag i tullen och enkätundersökningar. Vi kan till exempel se om en ny drog kommit till en stad, säger Marcus Östman. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment Influensavaccinet Tamiflu sprids. Finns sannolikt i slam. Kan ge allvarliga konsekvenser

11 Läkemedelsrester Tamiflu hittat i miljön Av Miljöaktuellt, redaktionen Rester av influensavaccinet mot fågelinfluensa - Tamiflu - har hittats i miljön. Något som som kan få allvarliga konsekvenser enligt forskare. SVT rapporterar att forskare i Umeå och Uppsala funnit rester av Tamiflu i miljön. Nu är forskarna oroliga för att läkemedlet i fåglar kan utveckla resistenta former av det virus som orsakar fågelinfluensan. Enligt forskarna utsöndras Tamiflus aktiva metabolit med människans urin och det bryts dessvärre inte ner i traditionella reningsverk. Forskarna har testat änder, som vanligtvis finns i närheten av reningsverk. Slutsatsen är att de deras influensavirus utvecklar resistens. Josef Järhult är infektionsläkare och forskare vid Uppsala universitet. - När änder får simma i vatten med miljörelevanta koncentrationer utvecklar deras influensavirus resistens. Om ett resistent influensavirus sprids till människor och orsakar en pandemi är det ett allvarligt hot mot folkhälsan eftersom det tar många månader att tillverka vaccin. Vi är därför hänvisade till användning av antivirala läkemedel vid en pandemis första våg, säger han till SVT Cancerframkallande akrylamid sätts till i våra reningsverk Nyligen meddelade Livsmedelsverket att halten av det cancerframkallande ämnet akrylamid inte har minskat i våra livsmedel. (Se Aftonbladet ).

12 Vid våra reningsverk tillsätter man en kemikalie i stora mängder som heter polyakrylamid. Denna är förorenad med just det cancerframkallande ämnet akrylamid. Halten i polyakrylamiden kan ligga omkring 0,05 procent. Vid Ryaverket i Göteborg tillsätts cirka 250 ton polyakrylamid per år (2005). Detta innebär att cirka 100 kilo akrylamid sprids ut i reningsverket per år. Hur mycket som hamnar i utgående vatten och i slam är okänt. Reningsverk runt Mälaren, Vänern, Göta Älv och andra dricksvattentäkter gör att utspridd cancerframkallande akrylamid kan påträffas i vårt dricksvatten. Slammet på åkermark kan läcka detta gift till bäckar, vattendrag och slutligen hamna i dricksvattentäkterna. Vissa vattenverk för dricksvatten använder dessutom också polyakrylamid förorenad med akrylamid. Det är svårt att få uppgifter om vilka kommuner i Sverige som blandar in cancerframkallande akrylamid i dricksvattnet. Naturvårdsverket följer inte regeringsdirektivet Planerar för mer kadmium när målet är giftfri miljö Vuxna och barn tål inte högre kadmiumhalter Från medicinska tidningen Medicinsk Access nr 8 (Se )

13

14 Från flera håll har beräkningar visat att kadmiumfosfor-kvoten måste vara lägre än milligram kadmium/kilo fosfor om inte kadmiumhalten i vår åkermark skall fortsätta öka. Kadmium fortsätter öka Den vanligaste konstgödseln NPK har en kvot vid cirka fem och källseparerad urin lägre än 1 milligram/kilo. Mot denna bakgrund leder fortsatt slamspridning med de nya gränsvärdena till fortsatt ökning av kadmiummängden i svensk åkerjord. Enligt de nya gränsvärdena får 0,55 gram kadmium tillföras en hektar åker per år. Men från en veteåker med en skörd på kilo förs 0,21 gram bort per hektar och år**). Tillförseln är alltså cirka 2,5 gånger större än bortförseln. Detta innebär att kadmiummängden fortsätter att öka i den svenska åkermarken vid fortsatt slamspridning. Till detta kommer ett luftnedfall på cirka 0,39 gram per hektar och år**) samt en bortförsel genom urlakning och avrinning som är ungefär lika stor***). Detta nedfall och denna urlakning/avrinning är uppmätta och har länge ansetts balansera ut varandra. Allvarligt räknefel Här har dock Naturvårdsverket gjort ett allvarligt fel. I stället för att utgå från verkliga och uppmätta halter, har man använt en teoretiskt beräknad

15 urlakning/avrinning vid 0,71 gram per hektar och år. Denna orimligt höga siffra har man fött fram, troligen för att ge plats för ännu mer kadmium på vår åkermark under påstådd balans. Det handlar i grunden om att möjliggöra för reningsverken att bli kvitt sitt slam. Billigt men farligt Slutligen måste vi slå fast: Vi skall till varje pris skydda foster, små barn och kommande släkten. Detta får inte vägas mot möjligheten att bli kvitt kemiskt avfall på jordbruksmark även om metoden (slamspridning) påstås vara billig. Det kretslopp och fosforåterföring som hålls fram som motiv för slamspridning är kraftigt överdriven och närmast oriktig. Av omsättningen av lättlöslig fosfor i det svenska jordbruket utgör fosforn i det slam som sprids cirka två procent, medan bidraget av mullbildande ämnen är försumbart. Om inte våra myndigheter klarar av att hålla vår livsmedelsproduktion skild från slammets miljögifter och kemikalier, måste andra krafter gripa in. Frågan är vem? GUNNAR LINDGREN Civilingenjör och miljödebattör Referenser: *) Medicinska skäl mot spridning av avloppsslam på åkermark, Läkartidningen nr 9, samt Läkare för Miljön tycker åter till om slam och kadmium icle&id=489:lfm- tycker-ater-till-om-slam-ochkadmium&catid=5:kemikalier-och-haelsa&itemid=22 **) Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda, Rapport 5148, Naturvårdsverket. 1.pdf ***) Nutrient and Trace Element Flows and Balances at the Öjebyn Dairy Farm (Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2005: 2)

16 Slutligen God Jul och Gott Nytt År! Den bästa julklappen som den svenska folkhälsan kan önska sig är att spridningen av miljögifter i vår livsmedelsproduktion upphör och att foster och små barn får en hälsosam uppväxt. När detta mål har uppnåtts kommer mina nyhetsbrev att behandla många andra samhälls- och hälsofrågor som hittills fått stå tillbaka.