(Se hela brevet ) Viktiga konsekvenser

Transkript

1 Ämne: Miljögifter i Kungsörnens mjöl del 2 - Slamspridning är kvittblivning av avfall Från: "Gunnar Lindgren" <gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com> Datum: Till: "Gunnar Lindgren" <gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com> Förra brevet handlade om miljögifter i Kungsörnens mjöl. Denna fråga har fått uppmärksamhet i en rad sammanhang. Men först ett mycket viktigt klargörande från Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket: Slammet sprids för att bli kvitt ett avfall Det har länge rått oenighet om vad avloppsslam egentligen är. En uppfattning är att slam är ett gödselmedel samt att spridningen är en del i ett kretslopp. En annan uppfattning är att slam är ett riskabelt kemiskt avfall samt att man sprider slam för att bli kvitt detta besvärliga avfall. Nu har Naturvårdsverket i ett brev till Kemikalieinspektionen klargjort att slam är ett avfall och nämner kvittblivning som orsak till spridning på åkermark. Däremot nämns inte vare sig gödselmedel, återförsel av växtnäring eller kretslopp. I brevet, daterat , anger Kemikalieinspektionen: Naturvårdsverket har vid förfrågan uppgett följande: Vi anser att slam är ett avfall. Det uppstår i en reningsprocess och det finns ett kvittblivningsintresse. " (Se hela brevet ) Viktiga konsekvenser I och med att slammet är ett avfall kan vilka miljöfarliga och hälsofarliga ämnen som helst få förekomma i slammet utan att detta måste deklareras. Därmed är det omöjligt att överblicka vilka ämnen som vid slamspridning kan hamna i yttre miljön, tas upp i växter samt återfinnas i livsmedel och navelsträngsblod. Utan denna kunskap kan kontroll av främmande ämnen i livsmedel inte genomföras. Vad skall man leta efter? Alla aktörer förväntas behandla slammet som ett avfall och myndigheterna tar inget ansvar för följderna om någon försöker avyttra detta som en vara, en gödselprodukt etc. Det är hög tid att de aktörer som levt i tron att slam är ett gödselmedel som ingår i kretsloppet, inser denna felaktighet och snabbt tar händerna från slamspridningen. Dessa aktörer bör i stället medverka till att avfallet tas om hand på ett ansvarsfullt sätt, samt att utvinning av fosfor och andra näringsämnen ur avfallet kommer till stånd. Flera sådana teknisk/ekonomiska metoder finns tillgängliga. Vi väntar nu att ett klart besked kommer från LRF och Lantmännen om att slamspridningen upphör. Bland det svenska jordbrukets livsmedelsproducenter är mejeriföretaget Arla den kanske mest känsliga för slammets alla miljögifter. Deras kor äter slamodlat foder, och vi vet att exempelvis läkemedelsrester och baktericider i jorden tas upp i växter och t o m koncentreras där. (1) och (2). Lantmännen kontrollerar inte innehållet av detta i slamodlat foder. (Från ett inslag i radion 12 nov 2009: Lantmännen som köper upp spannmål från lantbrukarna, gör inte heller några analyser av hur läkemedelsresterna eventuellt kan påverkan grödan. Nej det analyserar vi inte. För vad vi känner till idag finns inte den kopplingen att grödan skulle kunna ta upp hormoner och läkemedelsrester på det sättet, 1 av

2 säger Lars Sjösvärd, som arbetar på Lantmännen i Norrköping. Är slammet riskfritt att använda på åkermark? Det är svårt att svara på. Enligt de undersökningar som vi känner till så har man kommit fram till att det inte innebär risker säger Lars Sjösvärd.) (1) h1p://renakerrenmat.se/fakta/landnr38_2010soja.pdf (2) h1p://renakerrenmat.se/fakta/upptagfororeningar.pdf Miljögifter i fullkornsmjöl från Kungsörnen del 2 Informationen om höga halter av miljögifterna kadmium och PAH i Kungsörnens fullkornsmjöl har spritts genom tidningsartiklar, genom Testfakta, bloggar etc. I kommentarer i tidningar och på nätet har reningsverken och Svenskt Vatten försvarat spridningen av kadmium med avloppsslam. Det mest nedslående och skrämmande är information som lämnats från Lantmännen. Angående kadmium: Jenny Svederman, presschef hos Lantmännen säger i Göteborgs-Posten den 3 okt: Konsumenter kan fortsatt tryggt äta Kungsörnens produkter. Kadmium är en viktig fråga för Lantmännen och vårt eget gränsvärde är på 0,08 milligram Detta innebär att livsmedel från Lantmännens företag kan innehålla 80 mikrogram kadmium per kilo. Det kan gälla: Mjöl Kungsörnen Axa Gyllenhammars Nordmills Amo M fl Bröd Skoga Schulstad Hatting Kornkammeret Regal Levebröd Det Goda Pastridor Annat Start Djurfoder Krafft Doggy 2 av

3 Bozita Just spannmål i dessa djurfoder är högst sannolikt odlad på slamspridd åker, eftersom Lantmännen tar emot slamodlad spannmål och anger att den går till djurfoder. Då kan man vänta att PAH och många andra miljögifter kan påvisas i dessa produkter. Barnmat och kadmium Det är inte svårt att visa att en litet barn överskrider sitt tolerabla intag om de skulle äta välling, gröt och bröd gjord på mjöl med halten 80 mikrogram per kilo. Barnmatstillverkarna försöker hålla sig runt 5 mikrogram per kilo. Som jag tidigare nämnt är barnets njurar inte färdigutvecklade förrän efter cirka 3 år och enligt forskarna vid Karolinska Institutet skall intaget av kadmium ligga på ett absolut minimum. En mamma som under barnets första tid serverat barnmat från glasburkar och pulver, kanske vill göra egen eller riktig barnmat i sitt kök. Koka gröt, välling och baka till sitt lilla barn. Då kan plötsligt barnets intag av kadmium öka över tio gånger om man väljer mjöl från Kungsörnen/Lantmännen. Detta får inte ske. Angående PAH De höga halterna av PAH i fullkornsmjölet har väckt uppseende och oro. Denna typ av cancerframkallande ämnen har ingen säkre nedre gräns för att inte cancer skall uppstå. Man anser att nivån skall ligga så lågt det bara är möjligt. Denna viktiga princip inom toxikologin kallas ALARA-principen (As Low As Resonably Achievable). Det är svårt att ange ett gränsvärde, eftersom detta bara anger hur många cancerfall hos en befolkning som man kan vänta. En nivå på intaget som toxikologer brukar ange, är hur mycket av ämnet per dag som leder till ett cancerdödsfall hos en befolkning på 1 miljon under en livstid. Detta brukar kallas tioupphöjttillminussexrisk. Livsmedelsverket har angivit att enbart intaget av en av alla 200 PAH, som kallas Bensoapyren, ger en cancerrisk som är 1,7 för stor. Den uppmätta halten av PAH i Kungsörnens fullkornsmjöl är förhållandevis hög och skall inte accepteras. Analysen är gjord av det välrenommerade företaget Eurofins. Det märkliga är att en företrädare för Lantmännen, Claes Johansson - chef för Hållbar utveckling, påstår att det inte finns PAH i deras produkter: Våra egna analyser av PAH i våra vetemjöl visar inga detekterbara halter. Detta uttalande kastar ett tvivlets skugga över kvalitetsbevakningen och säkerhetstänkande hos koncernen. I synnerhet när Johansson anger följande förklaring till de höga halterna av miljögifter i en produkt från Kungsörnen/Lantmännen: Det betyder inte nödvändigtvis att de har fel i sin provtagning, bara det att de lyckats hitta en enskild produkt med ett i sammanhanget högt värde. Detta måste tolkas så att Lantmännen inte har kontroll över vilka miljögifter och vilka halter som finns i deras produkter. Köper man mjöl från Kungsörnen eller de andra kvarnarna inom Lantmännen, så är det frågan om ett lotteri. Tvivlet över kvalitetsbevakningen och säkerhetstänkandet styrks också av det faktum att Lantmännen ännu inte tar avstånd från slammet. Kadmiumhalten i fosfor måste vara mindre än 10 milligram per kilo fosfor om inte kadmiumhalten i svensk åkermark, livsmedel och människa skall fortsätta öka. Redan nu är halterna för höga och cirka 20 procent av svenska kvinnor beräknas ha skador på njurarna. Halten i slam är 30 mg tre gånger för hög - och spridningen måste upphöra snarast. Men Lantmännen ignorerar detta. Se Läkartidningen: Medicinska skäl mot spridning av avloppsslam på åkermark h1p:// 3 av

4 Certifierat slam hindrar bättre alternativ Att certifiera avloppsslam är att cementera en dålig teknik. Då utvecklas inga alternativ. Det finns en svensk metod, färdig och patenterad, för att utvinna fosfor ur bränt slam som bara väntar på att tas i bruk i full skala, skriver Lena Jarlöv, Ren Åker Ren Mat. Det är bedrövligt att Lantmännen efter allt hållbarhetsarbete accepterar 80 mikrogram kadmium per kg i spannmål, alltså ännu mer än 64, som vi mätte upp i Kungsörnens fullkornsmjöl! Det gäller verkligen för konsumenterna att ta sig i akt. Ett litet barn kan inte äta välling gjord på sådant mjöl utan att överskrida rekommendationen för tolerabelt intag. Enkel matematik: Det tolerabla veckointaget av kadmium per kg kroppsvikt är 2,5 mikrogram. För ett barn på 10 kg blir det 25 mikrogram per vecka. Barnet kan alltså äta lite drygt tre hekto mjöl i veckan eller knappt ett halvt hekto per dag kanske en hårdbrödsmörgås, om kadmiuminnehållet är 80 mikrogram per kg. Är kadmiumhalten 64 mikrogram räcker det till 58 g per dag, inte heller mycket att leva på. Då är ändå inte kadmium från vatten eller andra livsmedel inräknad. Nej, konsumenten måste själv hålla koll! Livsmedelsbranschen bör redovisa kadmiumhalterna så konsumenten har en chans att välja bort de sämsta produkterna. Vår blygsamma, ideellt bekostade stickprovsundersökning visade i alla fall att det är skillnad på mjöl och mjöl! Ger en falsk bild Gryaab AB använder ordet kretslopp som ger en falsk bild att slammet huvudsakligen kommer från toalettavlopp. Men toalettavloppet blandas med avlopp från hela samhället: parkeringsplatser, industrier, sjukhus, biltvättar. Bara en liten del kommer från kiss och bajs. Fosforn i slam är hårt bunden till fällningskemikalier och svårtillgänglig för växterna. Kadmiuminnehållet är därmed mångdubbelt högre i förhållande till näringsvärdet än i urin, stallgödsel och handelsgödsel. Syftet med reningsverken är att filtrera bort samhällets gifter så att de inte når recipienten. Det är bra! Men ju effektivare rening desto giftigare slam. Alternativ finns Det vete som odlades i slamförsöken i Skåne innehöll 110 mikrogram kadmium per kg. Det ska alltså inte ätas av små barn. Bränn slammet och spara askan medan ett hållbart fullskalealternativ för att utvinna ren fosfor ur slamaskan skyndsamt byggs! Det finns en svensk metod, färdig och patenterad, som bara väntar på att tas i bruk i full skala. Samma metod kan användas på aska från bränt slakteriavfall och apatiten i gruvslagg, där det finns oändliga mängder fosfor att hämta. Att certifiera slam är att cementera en dålig teknik. Så länge man envetet kör på i slamspåret utvecklas inga alternativ! Lena Jarlöv Ren Åker Ren Mat Är Kungsörnens mjöl helt fri från slammets kadmium? 4 av

5 Med Lantmännens tänkesätt är den svenska åkermarken likt ett schackbräde uppdelat i åkrar som vid odlingstillfället tagit emot slam och de som inte gjort det. Men efter en några års karenstid räknas även slamspridd åker som ren från slam icke slamspridd. Vissa lättnedbrytbara kemikalier klingar av under karenstiden, medan svårnedbrytbara ämnen och i synnerhet metaller och grundämnen är helt beständiga. Just för kadmiumfrågan är detta med karenstider närmast meningslöst. Rent principiellt är det högst sannolikt att en liten del av slamfritt odlat mjöl ändå har skördats på arealer som tidigare tagit emot slam. Vidare äter kor och andra djur foder odlat i slam. Kadmium och andra ämnen tas upp i grödan och följer sedan med gödseln ut på åkermarken runt djurgården, även om denna aldrig tagit emot slam. Odlar man brödspannmål på dessa åkrar kan slamkadmium hamna i mjölet även på detta sätt. Om spannmål från slamspridda åkrar går till etanolframställning borde väl slamkadmium hållas skild från vår mat? När man jäst spannmålen får man en restprodukt som kallas drank. Denna används som foder för djurbesättningar och även etanolkadmium kan på ovanstående sätt hamna i mjölet. Det bör nämnas att detta är ett principiellt resonemang som inte anger storleksordningen hos de beskrivna kadmiumflödena. Slutligen är kadmiumhalterna i svensk åkerjord underställd entropilagen, så att en utjämning sker med tiden. Det går alltså inte att i längden hålla vissa arealer kadmiumlåga och andra med höga halter. Detta är en viktiga orsak till att all kadmiumspridning skall förhindras varhelst den sker. Det är en av de viktigaste uppgifterna för vår generation att hålla tillförseln på ett absolut minimum (enligt Karolinska Institutet), om små barn i framtiden skall kunna äta mat med låga kadmiumhalter. Naturskyddsföreningen kräver slut på spridning av slam Det finns två faktorer som gör att slammotståndet nu ökar. Dels att Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket anger att slamspridningen görs för att bli kvitt ett avfall alltså inget tal om kretslopp och fosforåterföring (se ovan). Och dels att den lättlösliga fosfor som kommer med urin och avföring fälls ut med järnsalter och blir mer eller mindre otillgänglig för växterna. I en diskussion om detta i Göteborgs-Posten den 5 okt medger Anders Finnson från Svenskt Vatten/Revaq att: Fosforn i slam är svårtillgänglig för växter vilket är EN FÖRDEL eftersom man då erhåller långtidseffekt med små förluster (läckage). Om det skall vara någon mening med fosfortillförsel till växtodlingen så måste den vara lättillgänglig. Att sikta på långtidseffekter är närmast lika meningslöst som att hävda att den mängd, cirka kilo järnbunden fosfor, som redan finns per hektar skall ses som viktig. Det är just genom denna svårtillgänglighet som jordbruket årligen måste tillföra lättlöslig fosfor från stallgödsel eller konstgödsel. Man kan ha olika mening om hur stor del av fosforn i slammet som är svårlöslig och lättlöslig. Det kan troligen skilja mellan olika reningsverk. Men det är inget tvivel om att en stor del av slammets fosfor är järnbunden och svårtillgänglig. Riksdagsbeslutet om att återföra fosforn säger inte att detta måste ske genom slamspridning. Skall det vara någon mening med återföringen skall den vara lättillgänglig. Det har sagts att slamspridningen leder till en konflikt mellan olika miljömål. Men vid en risk/nyttaanalys idag kvarstår i huvudsak riskerna med slamspridning. 5 av

6 Se Naturskyddsföreningen har i två dokument/remissvar pekat på problemen med slamspridningen och anser den skall upphöra. Vi måste satsa på avskiljning av växtnäring från det helt dominerande kemiska avfallet. Till Livsmedelsverket angående kadmium h1p://renakerrenmat.se/fakta/remiss- gransvarde- kadmium.pdf Till Miljödepartementet angående miljömålen /Miljomalsremiss_FINAL.PDF Även Ren Åker Ren Mat har avgivit ett remissvar till Livsmedelsverket angående kadmium Helena Jonsson Är LRF på väg att omvärdera slammet? I Miljömagasinet nr 37 intervjuas LRFs nye ordförande Helena Jonsson där hon för fram kloka och hoppingivande synpunkter: Från bonde till konsument Helena Jonsson, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), berättar att de arbetar för att bygga upp kunskap om klimatsmart matproduktion. "Det är faktiskt inte så många som vet vad det innebär", säger hon. LRF:s dotterbolag Svenskt Sigill har bland annat haft ett projekt tillsammans med Krav och där var slutsatsen att resurseffektivitet är en av de viktigaste delarna i det arbetet. När det gäller lokala kretslopp tycker Helena Jonsson att det är viktigt att dels se kopplingen mellan djurproduktion och växtodling och även den växtnäring som hamnar i svenska reningsverk. - Det behöver återföras i kretsloppet men det är verkligen inte enkelt, säger hon. Vi renar vattnet från de skadliga ämnena men det finns sedan kvar i slammet. Det vill vi inte sprida på åkrarna. Det är en infrastrukturell fråga för hela samhället: Hur ska vi få in vårt avfall i kretsloppet igen? Hon nämner projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm där det nu byggs med fyra avloppsrör istället för ett. - Det är en innovation i avfallshantering, att man inte blöter ner allt och geggar ihop det utan delar upp det direkt. Hon efterfrågar också en förändrad slamförordning där det inte är tillåtet att sprida förorenat slam som det är idag. - Vi ser gärna mer lokal produktion och konsumtion och det skapar också en kontakt mellan bönder och de som köper maten. Det är en förutsättning för att man ska kunna få betalt för mervärdet som svenska bönder producerar. När en produkt är anonym vet köparna inte hur och varifrån den kommer och de vet inte varför de ska betala. Hon är negativ till att Livsmedelsverket har lagt ner arbetet med att ta fram klimatvänliga kostråd till konsumenterna. 6 av

7 - Så fort det är något positivt för svenskt jordbruk så kommer andra intressen och hävdar att det är konkurrenssnedvridande, säger hon. Sofia Hären Miljögifter i slammet hot mot vår hälsa I en artikel i Svenska Dagbladet ger prof Åke Bergman en klargörande bild av hur vi blir allt mer penetrerade av kemikalier och miljögifter. De flesta av de ämnen han nämner kan påvisas i slam i olika halter. Men detta behöver slamspridaren inte bekymra sig för då han inte behöver ta reda på eller redovisa detta slammet är ett avfall och spridningen är en form av kvittblivning enligt Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen (se ovan). Miljögifter största hotet 15 augusti 2011 kl 23:44, uppdaterad: 16 augusti 2011 kl 06:40 Vi lever allt längre men ändå är professorn Åke Bergman orolig för folkhälsan. Det finns nämligen något som drastiskt kan påverka vår livslängd: miljöföroreningar. SvD har i en serie artiklar berättat om människors drastiskt ökade medellivslängd. Men huruvida mänskligheten verkligen kommer att bli äldre och äldre med varje generation är fortfarande en öppen fråga och det finns de som tvivlar. Man kan säga att människan är hotad, om man spetsar till det. Man kan också säga att vi inte kommer bli äldre och äldre eftersom vi påverkas av alla gifter, säger Åke Bergman, professor i miljökemi vid Stockholms universitet. Monica Lind, docent i miljömedicin vid Uppsala universitet, är av samma uppfattning. Artikeln fortsätter... Vi ser att livslängden ökar, men jag tar inte för givet att det kommer fortsätta. De som har levt länge i dag utsattes inte för så mycket miljögifter när de var unga, om man jämför med dagens unga. Och det är just när man är ung som man är känslig det är en springande punkt, säger hon. De senaste årtionden har användningen av kemiska preparat accelererat och i dag finns det runt registrerade kemikalier. Hur alla dessa påverkar oss är det egentligen ingen som vet eftersom endast ett mycket litet antal har undersökts närmare. Jag börjar bli minst sagt bekymrad. Vi ser hälsoeffekter på människan och jag är övertygad om att kemikalierna spelar en oerhört stor roll. Å ena sidan kan vi slå ner en massa ohälsotillstånd, men samtidigt bygger vi in nya sjukdomar, säger Åke Bergman. Utvecklingen av många olika sjukdomar har kunnat härledas till miljöföroreningar. Detta gäller exempelvis diabetes och olika autoimmuna sjukdomar, men också fetma, benskörhet, låg spermiekvalitet, cancer och nervutvecklingssjukdomar som adhd och autism. Av alla kemikalier är det framför allt en grupp som Åke Bergman är orolig för de ämnen som påminner om hormoner och som därför kan störa kroppens funktion. De är så många och förekommer på ett lömskt sätt i de produkter och material vi har hemma. I mattor, byggnadsmaterial, tapeter, målarfärg, stoppningar och annat. Man blir oundvikligen exponerad. 7 av

8 Ett välkänt exempel på ett hormonstörande ämne är den östrogenliknande kemikalien bisfenol A, som kan störa fortplantningen och öka risken för fetma, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ämnet togs från början fram som ett läkemedel för att förhindra spontanaborter, men det visade sig ha en för svag effekt. Istället började man använda det som en hårdgörande tillsats i plast, bland annat i nappflaskor. EU-länderna beslutade förra året om ett förbud mot nappflaskor som innehåller bisfenol A. För att göra saken än mer komplicerad kan kemikalier samverka och ge konsekvenser som ingen ännu kan överblicka. Om du tar kemikalier som enskilt inte visar några effekter och blandar dem i en cocktail så har man visat att de tillsammans kan ge effekter även om de individuellt inte gör det. Hitintills har vi mest tittat på en kemikalie åt gången, men vi utsätts för tusentals kemikalier vars giftighet inte har testats, säger Bernard Weiss, professor i miljökemi vid University of Rochester i USA. Åke Bergman säger att medvetenheten om hur olika ämnen samverkar är stor i fråga om läkemedel men inte när det gäller andra produkter. Om man äter fem olika mediciner så ska läkaren kontrollera att de inte samverkar eller motverkar varandra. Men merparten av de ämnen, gissningsvis , som förekommer i material och produkter är i det närmaste helt ostuderade, säger han. MICHAEL NILSSON Etylenoxid, vinylklorid, dietylsulfat och akrylamid har lätt för att reagera och kan orsaka cancer och störa arvsmassan. DDT, PCB, dioxiner och ftalater är hormonstörande. Dioxiner kan även framkalla missbildningar, cancer, förändrade könskvoter, inlärningssvårigheter med mera. DDT är även kopplat till diabetes och reproduktionsproblem hos fåglar. PCB orsakar reproduktionshämning hos däggdjur som säl, utter och mink. Ftalater, till exempel DEHP, påverkar spermieproduktion och funktion, precis som bisfenol A. Bekämpningsmedel kan vara hormonstörande, cirka 100 ämnen med olika effekter är listade. Även tungmetaller som kvicksilver, kadmium, bly och arsenik är hormonstörande. Ät en varierad kost så sprider du riskerna att utsättas för miljöföroreningar. Städa hemma damm och partiklar är en exponeringsväg för gifter. Mikra inte din mat i plastburkar. Undvik de produkter som kan innehålla ftalater eller parabener, till exempel kosmetika, hudkrämer och plastleksaker. Undvik produkter med ytaktiva fluorerade ämnen som är smuts- och vattenavvisande. Ät långt ner i näringskedjan eftersom miljöföroreningar anrikas högre upp. Undvik det antibakteriella ämnet triclosan som finns i vissa sportkläder, tandkräm och deodorant. Undvik kontaminerad mat, till exempel fet Östersjöfisk. Använd ekologiska varor, till exempel ekologiska sängkläder. Vädra ofta när du köpt nya elektroniska produkter. Rök inte. Använd inte droger. Undvik övervikt. Källor: Monica Lind, Åke Bergman och Bernard Weiss. 8 av

9 Gunnar Lindgren: Sprid kunskapen om att slam från och med nu är ett kemikalieavfall och att spridningen är en form av kvittblivning. (Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket) Hur många av ovanstående ämnen kan påvisas i Arlas mjölk? Deras kor äter slamodlat foder. Gunnar Lindgren Starrkärr 210, Älvängen Tfn , gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com h1p:// ab4 9 av