Vårt växthus. Hej, Klema&s. Tomater

Transkript

1 Ämne: Trevlig sommar! Från: "Gunnar Lindgren" Datum: :37 Till: "Gunnar Lindgren" Hej, Detta är det sista nyhetsbrevet innan sommaruppehållet. Det handlar om: - Vårt växthus och våra stackars ankor - Livsmedel utan miljögifter - Oljan och framtiden en ny bok - Jag spelar och talar Vårt växthus Vårt växthus är till stor glädje. Då det har treglasfönster och flerskiktad kanalplast i taket, är det mycket energieffektivt. Redan i mars kunde temperaturen nå 25 grader under soliga dagar. Å andra sidan måste man se till att det inte blir för varmt. Några bilder av växterna: Klema&s Tomater 1 av :16

2 Vinranka och lagerblad Fikon Aprikos För att hålla efter sniglarna har vi myskankor som är mycket effektiva vi ser inga sniglar i vår trädgård. Ankorna lägger ägg och ruvar, men skatorna rövar efter hand bort äggen och hackar ett hål och kalasar. Här ser vi ett sönderhackat ägg med den ruvande ankmamman i bakgrunden. Kanske det är samma skata som hackade hål på min cykelsadel? (Jag beskrev detta i ett tidigare nyhetsbrev). 2 av :16

3 Livsmedel utan miljögifter Under året har det framkommit att miljögifter och annat riskabelt avfall sprids på åkermark som producerar livsmedel. Detta har redovisats i en rad nyhetsbrev, då slamspridningen ännu inte har avbrutits. Detta trots en radikal omvärdering av riskerna och ev nytta med denna spridning av kemiskt avfall. Här följer kort några viktiga händelser på senare tid: 1. Naturskyddsföreningen anser att slamspridning innebär en oacceptabel tillförsel av miljögifter till vår livsmedelsproduktion och spridningen måste upphöra omedelbart. Det gäller både på åkermark och skogsmark. Man har tillsatt en slamgrupp som nu skall verka regionalt och lokalt ute i landet. 2. Kemikalieinspektionen anger att slam i själva verket är ett avfall och att det sprids som en form av kvittblivning. Inget tal om kretslopp och växtnäringsåterföring. 3. Miljödepartementet tar bort återförsel av fosfor från avlopp som ett miljömål. 4. Även om det är viktigt att hushålla med våra naturresurser, är talet om kommande fosforbrist grundlöst. Det är frågan om ett grundämne som inte förbrukas på samma sätt som olja, kol m m. Den helt dominerande mängden fosfor inom jordbruket finns inte i slam utan i stallgödsel och skörderester, och behovet av konstgödsel (fosforgödsel) beror i huvudsak på att stallgödseln inte återförs till de spannmålsgårdar där fodret odlas. 3 av :16

4 5. Den fosfor som finns i slagghögarna runt våra gruvor skulle räcka för vårt inhemska behov i minst tusen år. I den nyutkomna boken Återvinna fosfor hur bråttom är det? (Formas) visas tydligt hur det i själva verket är en fråga om priset på fosfor. För en merkostnad på 5 kronor per kilo fosfor kommer reserverna att räcka i år eller mer enligt IFDC (International Fertilizer Development Center). 6. Det har också visat sig att en stor del av den fosfor som finns i slam är hårt bunden till järn och är därmed mer eller mindre värdelös för jordbruket. 7. Kadmiumfrågan skärps och av allt att döma kan inte spannmål från Skåne och Östergötland längre användas för tillverkning av barnmat. Slamförsök i Skåne visar att höstvete kunde innehålla 110 mikrogram kadmium per kilo. Det innebär att ett barn som väger 10 kilo inte kan äta ens en portion välling eller gröt innan det tolerabla dagsintaget (TDI) för kadmium överskrids. Kadmium i fosforgödsel måste ha en lägre halt än 10 milligram per kilo fosfor om inte kadmiumhalten i åkerjord/spannmål/njurar skall öka. Men slam innehåller cirka 25 milligram per kilo fosfor. 8. Det har också visat sig att de certifierade reningsverken bakom tal om förbättringsarbete och uppströmsarbete själva använder och sprider stora mängder farliga kemikalier. Personalen vid Ryaverket i Göteborg använde exempelvis 250 ton polyakrylamid, ton järnavfall, 41 ton natriumhypoklorid, 195 ton polyaluminiumklorid, 1500 ton etanol och industrisprit. (År 2005). Samtidigt menar reningsverken att hushållen skall använda miljövänliga hudkrämer. 9. I och med att många olika miljögifter och kemikalier kan samverka, s k cocktaileffekt, står vi i en helt ny och allvarlig situation. De gränsvärden som hittills gällt för miljögifter i livsmedel, är utformade som om vi bara exponeras för just ett ämne och tar alltså inte hänsyn till att vi nås av ett stor antal miljögifter samtidigt. I navelsträngsblod hittar man upp till 250 olika miljögifter och industrikemikalier. Nordiska Ministerrådet angav nyligen att gränsvärden borde sänkas till en tiondel med hänsyn till samverkanseffekter. Vi skall inte längre godta att halten av en förorening i livsmedel ligger under 4 av :16

5 gränsvärdet, om inte detta har kraftigt justeras nedåt. Denna fråga behandlades i den uppmärksammade filmen Underkastelsen av Stefan Jarl. En rad internationella forskare sätter störningar hos barn som ADHD och andra beteendestörningar, allergier, tumörer, missbildningar och fertilitetsstörninger senare i livet i samband med alla dessa miljögifter, läkemedelsrester, hormoner, industrikemikalier etc som når dagens barn och ungdom. Dessa hotfulla ämnen sprids med avloppsslam till vår livsmedelsproduktion. Slamfrågan går mot ett avgörande efter sommaren Under senare delen av våren har nätverket Ren Åker Ren Mat ( ) kontaktat några viktiga livsmedelsföretag och frågat om de är redo att verka för att slamspridningen avbryts. Vi får hoppas att man tar detta steg under sommaren. Om så inte är fallet måste vi konsumenter, småbarnföräldrar och alla hälsomedvetna krafter i samhället agera. De livsmedelsföretag som tar avstånd från all slamspridning på åkermark och följer Naturskyddsföreningens linje skall hållas fram medan de som omhuldar slamspridning måste räkna med att bli bortvalda av kvalitets- och hälsomedvetna konsumenter. Ren Åker Ren Mat utgår från att alla ni som svarade på min enkät Ja eller nej till slam är beredda att efter sommaren arbeta för att få en slamfri svensk livsmedelsproduktion. Till dess undersöker vi i Ren Åker Ren Mat innehållet av miljögifter etc i tre viktiga livsmedelsgrupper, mejeriprodukter, ägg och kött. Det finns misstankar att denna typ av hälsofarliga ämnen kan påvisas i de tre grupperna - hälsofarliga ämnen som sprids med slam. Foder till animalieproduktionen odlas i slam, medan vi vet att miljögifter i marken tas upp i växter och kan till och med koncentreras där. Miljögifter kan också avdunsta till luften från slammet och förorena grödan i form av luftnedfall. De representanter för svensk livsmedelstillverkning som läser detta bör förhoppningsvis agera innan allmänheten tar sig an denna egentligen självklara fråga. Ingen vore gladare än Ren Åker Ren Mat och 5 av :16

6 jag själv. Oljan och framtiden I flera tidigare artiklar har jag berättat att oljeutvinningen här på jorden sakta minskar. Paradoxalt nog har de ekonomiska problemen i många länder inneburit att efterfrågan minskat och den väntade prisstegringen har inte tagit sin dramatiska början än. Den mesta kvarvarande oljan här på jorden finns i arabvärlden och det är ingen tillfällighet att mycket av den globala nyhetsrapporteringen kommer därifrån. Stormakterna positionerar sig och bakom oenighet i olika frågor finns troligen alltid oljan med som en viktig del. Men i grunden är oljefrågan så genomgripande för vad vi kan vänta av framtiden, att ämnet på det hela taget förnekas eller baggatelliseras av offentligheten, politiker och media. En av de främsta kännarna av oljesituationen i världen är prof Kjell Aleklett som nyligen kommit ut med en bok i detta ämne - Peaking at Peak Oil. Följande artikel, som ursprungligen fanns i SvD, har jag fått från Stigges Newsdesk nyhetsbrev som ger en god bild av vår samtid på olika plan. Hur mycket olja finns egentligen kvar? SVD, 28 juni av :16

7 Under maj sjönk oljepriset med 16 procent. OECD-ländernas oljelager är samtidigt de största sedan Naturgas och olja från skifferlager har dessutom blivit en ny stor resurs. I detta läge publicerar Kjell Aleklett boken som sammanfattar tio års kontroversiell forskning om Peak Oil - teorin om att oljeproduktionen snart når sin topp. Budskapet i boken hade kanske fått större genomslag om oljepriset låg högre, men politiska faktorer och ekonomiska konjunkturer kommer alltid att göra att priset svänger. Under de tio år som gått sedan professor Kjell Aleklett anordnade den första konferensen om Peak Oil i Uppsala och började bygga upp en forskargrupp som studerar de globala energisystemen, har han och hans kollegor sakta men säkert fått större genomslag för sin syn. Oljebolagen, som länge gjorde narr av att en oljetopp någonsin skulle nås, fick en ödmjukare ton efter att Shell skrev ned sina reserver med 35 procent Fredrik Robelius doktorsavhandling Giant Oil Fields, som kom 2007, blev efter bara ett år den mest nerladdade forskningsrapporten på Uppsala Universitet någonsin. Sammanlagt har de svenska forskarna nu publicerat et 20-tal studier i olika vetenskapliga tidskrifter. Kjell Aleklett bjuds in för att tala på OECD-konferenser och till utfrågningar i den amerikanska kongressen. När jag har föreläst om Peak Oil de senaste åren har jag många gånger observerat hur en eller flera i publiken upplever vad vi kallar deras peak moment. Det är ögonblicket när de till slut, och ofta plötsligt, blir övertygade om att Peak Oil är en realitet, skriver Kjell Aleklett i Peaking at Peak Oil, som ges ut av Springer Science + Business Media. Enligt reklamen för boken använder Aleklett vetenskapen för att avslöja felen och bedrägerierna som gjorts av nationella och internationella energimyndigheter, företag och regeringar, som är alltför vettskrämda att erkänna sanningen. Vad är det då som gör studierna av oljetoppen, eller Peak Oil, så kontroversiellt? Vilken insikt är det som publiken plötsligt drabbas av? Om forskningen bara hade handlat om att beskriva världens oljeproduktion hade det inte varit 7 av :16

8 mycket att bråka om. Men vad Aleklett och hans forskarkolleger hävdar är att de kan beräkna när oljetoppen nås, genom att se på vilka fynd som redan gjorts. Det kan verka som en ganska banal insikt att utvinningen av en råvara beror på hur mycket man hittat av den. Peak Oil handlar inte om att oljan håller på att ta slut tvärtom antyder Aleklett själv i illustrationen på omslaget att mer än hälften av all olja som upptäckts fortfarande återstår. Peak Oil handlar om den maximala mängd olja som kan producera i ett område som studeras Peak Oil-rörelsen själva definierar begreppet. Varje oljefält har sina egenskaper, som i sin tur bestämmer vad som är den bästa produktionsnivån. Försöker man utvinna oljan för snabbt riskerar man att den totala mängd som fås upp blir mindre än om man har större tålamod. Vad Peak Oil handlar om är att studera oljefälten i en region, ett land eller hela världen; se hur mycket de maximalt kan producera och så lägga samman resultatet i en produktionskurva. Några fält kommer alltid vara på väg upp till sin maximala produktionskapacitet, andra befinner sig på topp och en tredje grupp håller på att sina. Det handlar mer om statistik än fysik. Det stora problemet är att statistiken är så dålig. Hur mycket olja som finns i ett land anses på många håll i världen som en statshemlighet. De tal som rapporteras handlar för länder som Saudiarabien och Venezuela mer om att argumentera för en högre produktionskvot inom Opec än att ge en korrekt bild av hur mycket olja som finns. Osäkerheten gäller också de enskilda fälten. Uppgifterna om hur mycket olja som kommer att kunna produceras från världens största oljefält, det saudiarabiska Ghawar, varierar från 66 till 150 miljarder fat. Eftersom världens oljekonsumtion är 88,7 miljoner fat per dag, eller drygt 32 miljarder fat per år, motsvarar osäkerheten för detta enda fält hela världens oljekonsumtion i 2,5 år. Uppsalaforskarnas förtjänst är att de sammanställt information från många olika källor så att bilden blir lite klarare. Vad de varnar för att världen är kusligt beroende av några få gigantfält i Mellanöstern. Ett gigantfält definieras som ett fält som under sin livslängd kan producera mer än 500 miljoner fat olja. Världens oljeproduktion kan delas upp i tre segment som skiljer sig från varandra med en faktor på tio i förhållande till hur många producerande oljefält de representerar, skriver Kjell Aleklett. En tredjedel av världens produktion av olja kommer från 21 av de allra största gigantfälten. Den nästa tredjedelen kommer från de resterande 291 gigantfälten, medan den sista tredjedelen kommer från resten av oljefälten i världen, sammanlagt fält. Björn Lindahl (Björn Lindahl är en värdefull journalist när det gäller olja och energi) 8 av :16

9 Konserter och föredrag Under sommaren framträder jag bl a vid: Onsdag den 11/7 Klockan Gudstjänst Starrkärrs kyrka. Musik i sommarkvällen. Saxofon och piano - Gunnar Lindgren och Sabina Nilsson. En sommarvandring bland våra mest älskade folkvisor och evergreens. Gunnar berättar också små historier om några av låtarna/musikstyckena. Kanske sjunger vi något tillsammans där vi alla kan texten. Fri entré! Sabina Nilsson (Musiker), Björn Nilsson (Präst) 2 augusti STRÅLANDE FRAMTID? Atomkraft? Diskussioner, föreläsningar, konserter och film om kärnkraften. Kl , fri entré Strålande Framtid? En an%kärnkra)skavalkad Gerlesborgsskolan torsdagen den 2 augusti kl 14:00 ca 22:00 Program 14:00 16:00 Inledning Mareld sjunger och spelar Tomas Kåberger : Kärnkra)en farlig, dyr och onödig! Gunnar Lindgren och Stefan Forssén spelar 16:00 16:30 Kaffepaus 16:30 18:00 Gunnar Lindgren: Utsläpp %ll lu) och vafen från kärnkra)sverk 9 av :16

10 College Fall spelar Olov Holmstrand: Uran roten %ll det onda 18:00 19:00 Middagspaus 19:00 - ca 22:00.. Lars Wallin och The TribeLars spelar Johan Swahn: Kärnavfallsfrågan är långt ifrån löst Monica Brynnel sjunger Diskussion Dan Fägerquist sjunger och spelar NaXbio Stefan Forssen och Gunnar Lindgren Gunnar Lindgren Starrkärr 210, Älvängen Tfn , gunnar.lindgren@ale.mail.telia.com hxp:// tkab4 10 av :16