Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium

Transkript

1 Till Livsmedelsverket Älvängen Diarienummer 29/2011 Remissvar ang ändringar i Förordningen No 1881/2006 avseende kadmium Allmänna synpunkter Under lång följd av år har forskningen visat på allt fler hälsorisker med kadmiumexponering, också vid allt lägre nivåer. Det allvarliga är att det är frågan om ett grundämne som inte bryts ned eller försvinner. Halten i åkerjord kan bara öka eller hållas på balanserad nivå, även om det finns tvivelaktiga men omhuldade tankar om att halten kan minska genom olika processer, t ex signifikant avrinning med dränvatten, transport av kadmium från matjord till alv mm? Det arbete som görs dels inom medicinsk forskning och dels inom regelverk för livsmedel inom landet och inom EU är lovvärt, men den avgörande frågan är hur vi hanterar kadmiumproblemet i jordbruket och vår livsmedelsframställning. När man utformar gränsvärden tvingas man relatera dem till de faktiska halterna av pragmatiska skäl. På samma sätt beaktas ekonomiska realiteter. Det är väl känt att tillförseln av denna lättrörliga metall till odlingsmarken leder till ökade halter i livsmedelsråvaror. Basen för en ansvarsfylld och framsynt kadmiumpolitik börjar i det svenska jordbruket. Men här finns stora brister. Det finns ingen självklarhet att kadmiumspridningen skall hållas på minsta möjliga nivå. Tvärtom görs idag omfattande propaganda för gödslingsmetoder som leder till ökad spridning av kadmium. Det gäller i första hand den ökande spridningen av avloppsslam. Det bakomliggande motivet för spridningen av slam är att bli kvitt ett besvärligt avfall och åkermarken har valts ut som deponeringsplats för detta av avloppsreningsverkens branschorganisation Svenskt Vatten. Kemikalieinspektionen säger tillsammans med Naturvårdsverket att det utan omsvep är frågan om ett avfall samt en kvittblivning av detta avfall (1). Däremot nämns inget om kretslopp och växtnäringsåterföring. Det senare skall ses som en mycket skicklig marknadsföring från Svenskt Vatten för att förmå jordbruket att upplåta åkermarken för kvittblivningen. Det är lätt att räkna ut hur liten del av slammets innehåll som verkligen kommer från människans urin och avföring (2), högst ca 25 %. Fosfor brukar nämnas som en viktig del i denna växtnäring. Men det mesta av jordbrukets fosfor omsätts som foder/gödsel och skörderester, cirka ton per år, medan cirka finns i det förorenade slammet. Det avgörande felet med slammets fosfor är att den är närmast oanvändbar, eftersom den är hårt utfälld med järn och aluminiumsalter (3). När de svenska reningsverken byggdes gällde det att skydda vattendrag, sjöar och hav det fanns ingen tanke på att kunna leverera lättlöslig och användbar fosfor. I sammanhanget bör nämnas att vi inte står inför en brist på grundämnet fosfor som har gjorts gällande i samband med propagandan för slamspridning. Nya redovisningar från United States Geological Survey pekar på fyndigheter som räcker hundratals år. (4) Den samlade mängden avfallsmetaller i slam är cirka 3 gånger större än mängden (svårlöslig) fosfor. Det beror dels på att avloppssystemet samlar ihop metaller från hela samhällskroppen i och med att urin och avföring inte tas om hand avskild från allt annat avfall. Det kommer metaller från tak, stuprör, lyktstolpar, räcken, trafiken, däckdubbar, biltvättar, industrier, avfallsupplag osv. 1

2 Men det kommer också stora mängder med de fällningskemikalier som sprids ut i bassängerna. Dessa kemikalier är egentligen avfall från stora metallurgiska industrier och förfarandet är en form av kvittblivning. En betydande del av metallerna i slammet härrör från detta avfall som reningsverken själv tillför. Det är mot denna bakgrund svårt att förstå innebörden av reningsverkens tal om uppströmsarbete och förbättringsarbete när det gäller slammet. (5) För de olika metallerna är innehållet i slam långt större än den del som kommer från urin och avföring. Skillnaden kan vara upp till hundra och t o m över tusen gånger.(2) Detta leder till att halten i åkerjorden ökar successivt för så gott som alla metaller. Slamspridningen talar om olika fördubblingstider i mark och godtar detta (6). I och med att kadmium inte är ensam om att vara en kritisk metall, så är detta ett stort hot mot vår livsmedelsframställning som få har uppmärksammat. Metaller som ökar snabbt i slamspridd mark är guld, silver, koppar, kvicksilver, volfram, bor, antimon, kadmium, zink, molybden, vismut, indium och tenn. Halten i marken för guld kan i värsta fall fördubblas efter endast 4 år vid slamspridning! Kadmium i slam Uppskattningar gör gällande att cirka ton kadmium finns installerat i teknosfären och spridd genom mänsklig verksamhet i Sverige. Delar av detta flyttas sakta med slammet till åkermarken. Observera att det är frågan om en diffus hopsamling av kadmium från ett stort antal små källor. Det går inte att pressa ned dessa så länge vi har bara ett avloppsnät. Allt tal om att förbättra slammets kvalitet är en orimlighet så länge vi inte har något alternativ för vare sig lakvattnets föroreningar från avfallsupplag eller vävnadsdelar från sjukhusens obduktionsavdelningar. Kadmium i slam kommer från förzinkade (rostskyddade) detaljer i samhällskroppen. T ex takplåt, räcken, lykt- och elstolpar, beslag och metallföremål i hemmen osv. Andra källor är industrier, verkstäder och mindre näringsidkare. Men också biltvättar, avfallsupplag, nedfall av kadmium till dagvatten från hårdgjorda ytor bidrar. Några speciella källor skall nämnas. Gamla vattenledningsnät i städer kan innehålla avsnitt där skarvar är lödda med kadmiumlod, men även rördelar kan vara förzinkade och släpper därmed kadmium. I varmvattenberedare finns en s k offeranod av zink som släpper zink för att bromsa upp korrosion i beredare. I zinkanoden finns kadmium som hamnar i varmvattnet. Vissa delar i samhället är t o m korrosionsskyddade med kadmium, t ex flygplan. Därmed blir avloppsvattnet från flygplatser en betydande källa för kadmiumspridning. Mot denna bakgrund blir Svenskt Vattens påstående att konstnärsfärger med kadmium skulle vara en stor kadmiumkälla som skall åtgärdas obegriplig? Den mängd kadmium som reningsverkens personal sätter till med fällningskemikalier är sannolikt långt större? Kadmium i gödselmedel Man kan inte utan vidare jämföra halten kadmium i olika gödselmedel utan att samtidigt ange kadmiets ursprung. Kommer det från åkermarken och därmed inte bidrar till en ökning av den svenska åkermarkens sammanlagda kadmiummängd? Eller kommer den från teknosfären och leder till att sammanlagda mängden ökar avsett dess halt i gödseln? I slammet finns cirka 35 milligram kadmium per kilo fosfor. Av detta kommer cirka 6 9 milligram från människans urin och avföring men borde vara mindre, då dagens intag anses för högt av kadmiumforskarna. Cirka milligram per kilo fosfor kommer därmed från teknosfären de ovan redovisade källorna. Slamspridningen är med andra ord ett exempel på nytillförsel av kadmium till åkermarken och skall absolut inte beskrivas som ett kretslopp. 2

3 I den vanligaste konstgödseln NPK är kadmiumhalten cirka 3 5 milligram per kilo fosfor. Slammet bidrar därmed med cirka 5 10 ggr mer gruvbruten kadmium än NPK-gödsel. Om vi jämför totala kadmiuminnehållet i NPK (cirka 3 5 mg/kg fosfor) och slam (cirka 35 mg/kg fosfor) framstår slammet som cirka 10 gånger mer förorenat. Men även denna jämförelse är missvisande. I och med att det är den lättlösliga delen fosfor som skall bilda grund för jämförelsen, och denna del i slammet är liten (3), kan kadmiumhalten i slammets lättlösliga fosfor vara så hög som cirka 600 mg/kilo fosfor. Kadmiumringar runt tätorterna Det kadmiumförorenade slam som bildas i våra tätorter sprids av transportekonomiska skäl runt dessa tätorter. Därmed ökar kadmiumhalten successivt i den tätortsnära arealen, medan råvaran till barnmat måste hämtas långt därifrån, t ex från kadmiumfattiga åkrar på Västgötaslätten. Hur länge kan detta fortgå? De flesta känner idag till att vi går mot en global brist på olja och förr eller senare måste alla livsmedelsråvaror, inklusive barnmatens råvaror, i huvudsak odlas nära tätorterna. Eftersom kadmium ligger kvar i marken i långa tidsrymder, är detta ett allvarligt hot mot kommande generationers möjlighet att ge sina barn acceptabel föda. Enligt de bestämmelser som rör spridning av slam och kadmium skall man undandra åkrar som redan har höga halter. Därmed styrs kadmiet över till dem med lägre/lägsta halterna. Därmed blir de ovärderliga sista kadmiumfattiga åkrarna hotade av slammet. Sammanfattningsvis måste slamspridningen avbrytas omgående. Även om arbetet med gränsvärden i livsmedel är nödvändigt och lovvärt bör Livsmedelsverket vända sig till Naturvårdsverket och det svenska jordbruket (LRF och Lantmännen) och förmå dem att avbryta spridning av slam. Det finns idag teknisk/ekonomiska metoder att separera växtnäring från avfallet. Det är denna väg vi skall gå. Gränsvärden för kadmium i livsmedel De gränsvärden som presenteras i förslaget från EFSA är enligt vår mening alltför höga. Om vi tillämpar de nya Tolerabla Veckointagen (TWI) så framgår att barn inte kan fylla sitt dagsbehov av näring, utan att det tolerabla intaget överskrids, om kadmiumhalten ligger vid gränsvärdet 0,05 milligram/kg i en gröt eller välling. Detta även om vällingen och gröten bara står för en tredjedel av barnets energibehov. Detta överskridande består under flera år av barnets liv, eftersom barnets energibehov ökar parallellt med kroppsvikten Även en studie från Landskrona (7) visar att redan en halt vid 0,021 milligram i ett grötpulver leder till ett överskridande av tolerabla intaget. I båda dessa fall har inte bidraget från kadmium i vattnet inräknats. Våra baslivsmedel för barn måste ha så låga kadmiumhalter att det tolerabla intaget med god marginal underskrids, även om barnet bara äter detta livsmedel. Det finns föräldrar som ger sina barn näring från i huvudsak ett livsmedel. Man får inte heller legitimera ett överskridande från ett baslivsmedel med att barnet äter andra kadmiumfattigare livsmedel en form av utspädningsresonemang. Det bör i så fall vara tvärtom, så att intag av ett mer kadmiumförorenat livsmedel (t ex solrosfrön, skaldjur, lever, njure osv) kan balanseras av en låg halt i baslivsmedlen. 3

4 Man får inte heller legitimera ett överskridande med att det bara är en del av människans liv som detta överskridande äger rum. Tvärtom är just dessa första år mycket viktiga och barnet har stor känslighet. Njurfunktionen är exempelvis inte färdigutvecklad förrän i 3- årsåldern. Så lågt som möjligt Den medicinska forskningen visar idag på omfattande risker med kadmiumexponering av barn och vuxna även vid låga intag. Det är sannolikt frågan om linjära dos/risksamband det finns ingen helt säker nivå för alla i samhället och vi bör utgå från detta. Vi i Ren Åker Ren Mat har låtit analysera några mjölsorter och funnit att ett svenskt, ett danskt och ett italienskt mjöl hade kadmiumhalter lägre än 0,015 milligram per kilo. Detta är alltså praktiskt möjligt att nå. Mot denna bakgrund föreslår vi att alla spannmålsprodukter i tabellen sid 2 i Annex, nummer , får ett gränsvärde vid 0,015 milligram per kilo. Processed cereal-based foods and baby foods for infants and young children bör dock ha ett gränsvärde vid 0,01 milligram per kilo. (Förslaget 0,05 milligram per kilo är orimligt högt och leder till att det tolererbara intaget med högsta sannolikhet överskrids för många barn.) Förslag från Ren Åker Ren Mat 1. Arbeta i första hand med att få slamspridningen på åkermark att upphöra. 2. Sänk gränsvärdena för spannmålsprodukter enligt ovan, eftersom detta är praktiskt möjligt att uppnå. Om vissa produkter inte klarar dessa gränsvärden skall detta ses som en välkommen hjälp att driva fram en mer ansvarsfull kadmiumpolitik i jordbruket. För Ren Åker Ren Mat Gunnar Lindgren Gunnar Lindgren Starrkärr 210, Älvängen Tfn ,

5 Bilagor (1) Slammet sprids för att bli kvitt ett avfall (2) Urin o avföring slam jämförs (3) Betydande del av fosfor i slam är svårlöslig och på sätt och vis förlorad (4) a) Tillgång på fosfor, kalium och svavel enligt U.S. Geological Survey, Mineral Commodity Summaries, January 2011 I sammanställning från USA 2011 redovisas avsevärt större tillgångar på fosfor, kalium och svavel än som tidigare varit fallet. Ekonomiska reserver: Konsumtion milj ton Råfosfat 176 Kalium 33 Svavel 68 Reserver milj ton Råfosfat Kalium 9500 Svavel 5000 Reserver räcker år Råfosfat 369 Kalium 288 Svavel 74 b) Fosfor en outtömlig resurs (5) Planerad men dold deponering av metallavfall på åkermark (6) Tidigare okända riskabla metaller i slam (7) Undersökning av kadmiumhalter i barngröt och modersmjölkersättning 5