Den officiella statistiken i ett mindre land. Resurser och prioriteringar i Island.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den officiella statistiken i ett mindre land. Resurser och prioriteringar i Island."

Transkript

1 Nordiska statistikermötet i Åbo, 2004 Kunskap för framtiden Nya utmaningar för statistikbranchen Session: Den officiella statistikens roll Den officiella statistiken i ett mindre land. Resurser och prioriteringar i Island. Abstrakt Föredraget behandlar primärt de villkor som en mindre lands statistikbyrå står framför i modern tid. Servicen som statistikbyråerna allmännt erbjuder kallas officiell statistik men variationerna i sammansättningen av tjänsterna är lika många som antalet byråer. Här kommer att behandlas frågor angående resursförbruk, dynamik och prioriteringar som den isländska statistikbyrån får värdera inför ett ständigt efterfrågetryck på tjänster från olika håll, inomlands och utomlands. Vad en statistikbyrå med under 65 anställda (plus ca 20 intervjuare på deltid) kan åstadkomma nationellt och internationellt kan vara en interessant tankeställare i fråga om statistikprogram, prioriteringar och resursförbruk. Det isländska statistiksystemet har under de senaste två årtionden genomgått både kraftig utökning av statistikområden och omprioriteringar av aktiviteterna. Det kan vara interessant att kartlägga bakgrunden till denna expansion och se vilka faktorer har bidragit mest i denna utveckling. I detta sammanhang kommer det isländska statistiksystemet att granskas utifrån storleksgraden och utrymmet för den officiella statistiken. Föredraget kommer bl.a. att ägna sig åt frågan om den officiella statistikens roll i framtiden och vilka funktioner anses då vara av central betydelse jämfört med nutidens syn på denna roll. Inledning bakgrund Internationellt beroende växande Island blev medlem från början i det Europeiska Ekonomiska Samarbetet (EES) som bistår av EU-länderna plus Norge, Liechtenstein samt Island. Detta skedde år Före inträdandet i EES hade det isländska statistiksystemet samarbete och ansvar internationellt vad gällde FN och dess underordnade organisationer; OECD och senast men inte sist: de nordiska länderna. Mest var detta samarbete före 1994 på frivillig basis. Eftersom de isländska resurserna var ytterst begränsade så baserades den isländska statistiken på efterfrågan inomlands. Före 1994 fanns det knappast någon målsättning som kunde värderas eller mätas efter en målstock. Det saknades något kriterium för statistiken som ledde till att verksamheten anpassades till budgetens storlek. Detta har förändrats efter inträdet i EES. EUlagstiftningnen skrider fram som ett tunglastad tog utan uppehåll och statistikbyråerna får böja sig under nya plikter i statistikens namn. Jag vill understryka att trots växande internationella krav måste vi se allt detta som framsteg i det syftet att gjöra statistiken mera jämförbar och därför mera brukbar. 1

2 Statistikvaliteten höjes genom detta men krav om kvalitetshöjningar är svåra att uppskatta i pengar. Begränsad effektiv lagstiftning för statistikens ändamål De officiella kraven på statistikbyrån är oklara eftersom lagstiftningen om statistikverksamheten härstammar i grunden från Yngre lagar ses som plåster utan att skapa en enhetlig bild av hur statistikverksamheten skal fungera. Focuseringen säger allt om detta. Den isländska statistikbyrån har i dag två (oförenliga) uppgifter: att utöva statistik samt driva det centrala personregistret som är administrativt i karaktären. Regeringen har kunngjört att även det centrala personregistret skal bort från Hagstofa. Efter kvarstår den värdefulla sanningen att statistiken fungerar bäst oavhängig från politiska och administrativa plikter. En statistikbyrå skal vara focuserad, professionell, med klar ställning och identitet i samhället. Identiteten har stort värde för tilltron till statistiken. Målmedveten lagstiftning hjälper vid definition av officiell statistik men löser inte alla världens problem. Självständighet inom den centrala förvaltningen Den centrala administrationen i Island har för det mesta tillåtit Hagstofa att definiera den officiella statistikens omfång, naturligtvis inom statens budgetramar. Det är för det mesta positivt men klarare lagstiftning skulle underlätta om alla aktörer visste hur den officiella statistiken är tänkt. Vad er det då som karakeriserar statistiksystemet i Island i fråga om att organisera statistiken och att driva en statistikverksamhet i ett litet land? Det isländska statistiksystement nu för tiden visar ökad grad av centralisering. Under de senaste åren har Hagstofa expanderat markant samtidig som omfånget av islandsk statistik har blivit större. Detta är ju till en stor del konsekvens av medlemsskapet i EES 1994 och samsvarande förberedelser åren innan. En annan orsak till expansionen av Hagstofa som den centrala statistikbyrån är ju den att funktioner inom statistiken har flyttats dit från andra organisationer inomlands. Här kan nämnas fiskeristatistik och nationalräkenskaper. Men det mesta är ju en allmän expansion av den officiella statistiken, främst genom internationella obligationer. Centralisering vs. decentralisering: Effektivisering förknippas med centralisering. För ett litet land skall styrningen av statistikens resureser inte behöva spridas på många institutioner. Det låter inte rationellt att kräva en decentraliserad organisationsstruktur i sådant läge. Att Statistik Island har en general-direktör som språkrör för statistiken är viktigt. Detta har inte varit så enkelt i praktiken i Island. Fram til 2002 producerades nationaräkenskaper utanför Hagstofa, hos Statens ekonomiska institut. Vi kan se denna utveckling som ett pendelswing mot ökad centralisering, och förhoppningsvis förbättrad resursfördelning inom den officiella statistiken. Eftersom Hagstofa har inget statistikråd eller styrelse med deltagelse av externa medlemmar är det verksledningens uppgift att prioritera Hagstofas verksamhet, mest på eget ansvar. Uppdelning av funktioner inom Statistik Island (Hagstofa) Om vi antager att antalet statistikämnen är ungefär de samma i länder som har populationer i olika storleksgrader då behöver det mindre landet relativt större 2

3 statistikbyrå jämfört med nationens befolkning samtidigt som utgifter till officiell statistik kräver högre andel i statsbudgeten. Men så lätt är det inte i verkligheten att övertyga regeringen om ökad finansiering. Av denna anledning finns knappast några generella mönster att följa vad angår organiseringen av statistikbyråer i Norden. Hagstofas organisation är ämnesorienterad men visar vissa inslag av uppdelning efter näringar. Men allt pekar på behovet för ändringar emot en mera funktionell organisation där enheter och avdelningar baseras på samarbete och arbetsfördelning. I historiskt perspektiv har Hagstofas verksamhet varit ämnesorienterad, något som nuvarande organigram återspeglar [se på sista sidan]. Hagstofas statistikproduktion är organiserad i tre någorlunda ämnesorienterade avdelningar (dock med funktionella inslag): (1) individ- och socialstatistik, (2) produktionsoch företagsstatistik och (3) nationalräkenskaper. Om det finns en genomgripande princip för indelning i fagenheter så baseras den mera på ämne än näring. Förklaringen är ganska enkel: Personalen räcker bara till en delvis täckning av näringsgrenar. Det ställs höga krav på våra ämnesspecialister och att det är önskvärt att de är självständiga individer som klarar flesta uppgifter på egen hand. Stödfunktioner i statistikverksamheten. Hagstofa har inte etablerat (en eller flera) avdelningar för stödfunktioner som i stället inkluderas ett fåtal stödenheter i två av dessa tre ämnesavdelningar samt i generaldirektörens kontor. Således har informationsenheten och datavaruhusenheten placerats inom avdelningen för individ- och socialstatistik, intervjuenheten och datorenheten tillhör avdelningen för produktions- och företagsstatistik och drifts- och budgetfrågor, bokföring och personalfrågor tillhör generaldirektörens kontor och det samma gåller internationella angelägenheter. I fråga om personalens träning och utbildning hänvisas t.ex. datorkunskaper till privata bolag som specialiserar sig i programmvaror, typ Microsoft. Vi köper service utifrån när det anses vara resursbesparande. Prioriteringar Almännt om resureser och prioriteringar i Hagstofas regi Hagstofas ringa storlek är en viktig faktor för all strategisk planering och prioritering. Hagstofa får i enskilda fall välja om man prioriterar täckning av de flesta statistikområden eller fördjupning av de ämnesområden som prioriteras. I stora drag kan det påstås att Hagstofa sprider personalen mera på antalet/bredden av ämnen än fördjupning av dessa ämnen. Produktion av statistiskt material prioriteras framför analys av resultat. En djupare analys av statistisken hänvisas i hög grad till externa forskare. Men trots detta består Hagstofa av omfattande expertis om det isländska samhället och dess ekonomi. Antalet personer på Hagstofa som sysslar med statistik är omkring 65 plus omkring 20 deltidsanställda (mest telefonintervjuare). Om nedskärningar, negativa prioriteringar och ommöbleringar Utveckling av statistiken innebär att statistikorganisationer förändras. Projekt måste prioriteras men detta händer under olika ekonomiska villkor. Om resurserna 3

4 är tillräckliga för nya projekt kan andra statistikprogram kvarstå oberörda, men så är inte alltid fallet. Utveckling innebär all slags ommöbleringar, nedskärningar och omprioriteringar, inklusive negativa prioriteringar. Traditionella och etablerade statistikprogram kan kastas ut för att ge utrymme för nya projekt i ett oförändrat budgetläge. Kärnan i varje lands behov för officiell statistik måste innebära professionell hantering av data med dataförmedling som huvudansvar i samhället. Andra (eller flesta) funktioner kan i princip hänvisas till externa agenter och organisationer; universitet, forskningsbyråer, interesseorganisationer, planeringbyråer, förberedelser för politiska mål, administrativ förvaltning o.s.v. Hagstofa har ytterst begränsade resurser på följande områden: Marknadsföring, EDB, Folkräkningar och lägenhetsregister, IT, Klassifikationer och standarder, Metoder, Web service. Dessa enheter tillhör kategorin stödfunktioner. Men resurser och prioriteringar på diverse statistikområden är också antingen obefintliga eller ytterst begränsade. I denna kategori tillhör: Transportstatistik och Kriminalstatistik och diverse statistik finns som hänvisas på en obestämd framtid. Om prioriteringar i fråga om EU/EES Trots EU-lagar och regleringar finns det ett visst utrymme att tillmötesgå och förminnska omfånget av dessa plikter. T.ex minska antalet variabler i frågeformulären; återvinna gammal statistik; minnska frekvensen av undersökningar och i sista instansen at be formellt om undantag från reglerna eller tidsförseningar. Bristen på finansiering av statistikprojekt måste också tas på allvar när täckningen av kostnaderna är inte garanterade från början. Den officiella statistikens roll Jag skal nu försöka dra ihop några synspunkter om den officiella statistikens roll, både i dag och i närmaste framtid. Den framtida rollen för den officiella statistiken måst innebära att den skapar ett mervärde för samhället och allmänheten. Så länge statistikbyråerna kan erbjuda statistik med hög kvalitet samtidigt som detta utbud sparar resurser för samhället, så länge har den officiella statistiken en godkännd funktion. Detta godkännande måste etableras och bevaras i alla väsentliga sektorer av samhället. Men den officiella statistiken kan inte bevara sitt förtroende om den utvecklas inte på acceptabelt sätt för medborgarna. Därför får statistiken förstärkas och omplaceras i samspel med samhällets och marknadslagarnas krafter, kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Skattebetalarna måste få något i gengäld för deras uppoffringar. Att öka bredden i statistiken är ett ständigt krav från den privata sektorn. Ekonomiskt kan det förespåka expansionen av service sektorn (tertiera sektorn) samtidigt som den industriella sektorn och den primära sektorn minskas proportionellt. Vi anklagas för att förbigå krav om statistik som berör diverse aspekter av tjänstesektorn. Politikerna har önskemål av olika slag, ofta utan att fundera att statistiken kostar pengar. Politikerna glömmer också det faktum att speciella eller skräddarsydda statistikpaket för sig själva kostar resurser men pengarna kommer oftast inte. 4

5 Vad får då ingå under rubriken officiell statistik? Jag har inte hittat en fullständig definition av denna term. Norge har sammanställt en vision om vad officiell statistik skall innebära (i lös översättning): Officiell statistik och analyser som baseras på den skal informera allmänheten, näringslivet och myndigheter om samhällets struktur, utveckling och funktion. Sådan kunskap styrker demokratiet och skapar grundlag för bärkraftig ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Denna syn (eller definition) pekar på innebörden i den officiella statistiken. Men det finns andra sätt att närma sig begreppet officiell statistik. När de olika statistikbyrårena brottas med detta begrepp tenderar de och deras paraplyorganisationer att ta en institutionell ställning och stämplar sig automatiskt som huvudansvarliga för den officiella statistiken gentemot alla andra som sysslar med statistik. Detta kan kallas den ändamålsenliga eller självrättfärdigande definitionen av termen officiell statistik. Det hjälper också om lagens paragrafer ger denna stämpel på statistikverksamheten, men då kan vi se vad målsättningen (och ev. financieringen och resurserna) är viktig för begreppet officiell statistik. Denna målsättning måste då vara förenlig med generella och vetenskapliga kriterier om statistikens vilkor, t.ex. FN:s tio principper. Det är inte talen och tabellerna i för sig som utgjör om statistiken är officiell eller inte, men att bakgrunden til statistikverksamheten skall vara bevarandet av brukarens förtroende enligt någon föreskrift. Förbättrad kvalitet i statistiken är en oundviklig målsättning för den officiella statistiken. Det är därför inte karakteristiskt för den officiella statistiken att den framställs av en central statistikorganisation. Den officiella statistiken framställs av organisationer under klart definierade villkor. Dessa villkor har framkallats av ledelsen för Statistik Island men regeringen eller lagstiftaren har inte bidragit med något motsvar eller alternativ. I denna avsaknad av klara definitioner och uppbyggnad av statistiken har organisationer utanför de centrala statistikbyrårena fått ansvar för en del av den s.k. officiella statistiken. Som slutsats kan det antydas att kravet om formell organisationsstruktur har viss charm i det fallet att ledarskapet och det personliga ansvaret står på svaga ben i statistiksystemet. Personligt ledarskap har i isländsk statistik alltid varit viktigare faktor än nedskrivna regler och lagar. Detta påstående viler på två säregna faktorer: personalens erfarenhet och långvariga loyalitet samt att endast tre (!) chefer har styrt Statistik Island i över 90 år, sedan Detta var det långa perspektivet. Det korta perspektivet måste ta hänsyn till Hagstofas expansion under de senaste åren som har lett till lägre genomsnittsålder bland personalen. Denna senaste utveckling (och ökade krav till statistiken) innebär att statistikens organisation blir allt mera komplicerad och att inledning av formaliteter blir en nödvändighet. Men, om traditionälla kommunikationskanaler bevaras inom en statistikmyndighet kan det förbli en god källa vid sidan av ett tydligare regleverk och byråkrati. Forskningens roll inom statistikbyråerna? Skall forskningens roll tillvaratas som en integrerad del av den officiella statistiken? Kommer den normalt att kvarstå i statistikbyråernas regi i framtiden? Visserligen finns det olika organisationsmönster för forskningens framhävande inom statistikbyråerna. Jag tror att den privata marknaden kommer att öka kraven på förbättrad statistik för forskningens ändamål, mest i form av (avidentifierade) mikrodata. Att få bättre kunskap om individernas och hushållens beteende och 5

6 livsstil är en värefull information för marknaden och dess agenter. Det är inte en fråga om medeltal men också spridningen i talen som belyser samhället som kommer att bli viktig information för upptäckning av marginella grupper, köpstarka grupper, svaga och fattiga grupper o.s.v. Verktygen för analysen av denna basinformation kommer att underlätta forskningen på detta område. Detta leder oss direkt til funderingar om den roll som mikrodata kommer att erhålla och de plikter som den officiella statistiken står inför. Allt detta kan ändra karaktären av den officiella statistiken ty det måste bli klart (inför denna syn på framtiden) att de officiella statistikbyråerna kommer att erbjuda statistikt material för andra, men skall inte själva skaffa svaren till frågorna som lätt kan bli så många och krävande. En utveckling på gång finns redan under beteckningen datavaruhus eller datatärningar ( cubes på engelska) och vi kommer säkert att behanda frågor omkring detta i den närmaste framtiden. Kraven om flexibilitet vid lagring och förmedling av data blir då öppenbar. Och det leder oss rakt till frågor om konfidentialitet och anvädningen av microdata. Alla dessa aspekter blir framtidens problem att hantera utan att allmänhetens förtroende går förlorad. Prognoser? Det är inte bara forskning som frågtecken kan sättas vid i fråga om den officiella statistikens roll. Vad om prognoser? Skall den officiella statistiken bära ansvaret för samhällets framtidsutsikter statistiskt sett genom framräkningar utifrån befintligt dataurval, genom prognoser utifrån antaganden delvis på subjektiva grunder eller andra spekulationer. Jag är medveten att i flesta fall är eksisterande prognoser som statistikbyråerna utgjör knappast kontroversiella resultat men det finns ju gränser där sådan verksamhet börjar bli ifrågasatt. Det säkrast sättet i sådana fall är att hänvisa denna typ ärenden til externa specialister, privatföretag, regionala planeringsbyråer m.m. Web-lösningar och den officiella statistiken Informationsflödet genom web har påverkat den officiella statistikens roll på ett klart positivt sätt. Denna effekt på kunderna kan jämföras med en revolution som innebär sänkta kostander, ökad spridning och respekt för statistiken och bidragit til demokratisering i samhällsdebatten. Detta positiva inslag av informationsspridning genom websidor är bästa exemplet på den nytta som framåtriktad officiell statistik kan åstadkomma. 6

7 Vilka medel har en liten statistikbyrå typ Statistik Island? Statistikbyråaer i alla länder stora och små måste stå på sin vakt och följa noga med den internationella utvecklingen av statistiken och de krav som den ställs inför i kommande framtid. Vilka medel har de små statistikbyråerna generellt för att upphäva sig själva och erbjuda samtidigt brukbar statistik för sina kunder? Svaren är kortfattat följande: Personligt ledarskap och minimal byråkratisering. Frånvaro av formaliteter kan utgjöra en resursbesparing i en demokratisk miljö. Ansvar skall vara utifrån enkla principer typ FN:s tio principper. Samarbete internationellt som resurskälla är absolut oifrånkomligt. Bruk av standarder och klassifikationssystem är nyttiga. Centralisering av statistiken är ett meningsfullt ideal för små stater. Kunderna och marknaden kan godkänna ett rimligt, begränsad, omfång av den officiella statistikens ansvar. Att stadigt bevaka statistikens relevans och samhälleliga nytta. Nedskärningar i utbudet av statistikprodukter kan vara en nyttig marknadsmässig åtgärd, speciellt när statistiken tenderar att erbjudas gratis för kunderna. Alla enheter och funktioner i ett nationellt statistiksystem måste byggas på rationella krav om behov och kostnader. Samråd vid utvärdering och etablering av statistiska projekt är en värdefull metod för framhävandet av statistiken. Att vänta på effektiva lösningar på marknaden kan spara mycket pengar. Allt billigare tekniska lösningar som kan utnyttjas för organiseringen av statistiken kan delvis härstamma från standardiserade ( on-the-shelf ) lösningar som kan finnas billiga på marknaden. Små stater har ofta så små och hanterliga databaser att standardiserade programmvaror (typ Microsoft) kan klara sig bra. Frågor angående programmvarors performance saknar därför i många fall relevans. Slutsats: Fleksibilitet och minimal byråkratisering är ett isländskt sätt att tillmötesgå kraven om förbättrad statistik och ökad tillgänglighet för allmänna statistikbrukare. 7

8 8

Den officiella statistikens roll. FN s grundläggande Principer för officiell statistik

Den officiella statistikens roll. FN s grundläggande Principer för officiell statistik Den officiella statistikens roll FN s grundläggande Principer för officiell statistik 1 Upplägg Beskrivning av Principerna Historia Implementering av Principerna Frågor, med utgångspunkt i de nordiska

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa

Synpunkter på kommissionens grönbok Information från den offentliga sektorn: En värdefull resurs för Europa 1999-06-01 EuJu1999/2993 Justitiedepartementet Granskningsenheten Kanslirådet Thomas Ericsson Telefon 08-405 46 27 Telefax 08-20 27 34 Europeiska kommissionen Att: Wolfgang Huber Enhetschef för GD XIII/E-1

Läs mer

SCB. din källa till kunskap

SCB. din källa till kunskap SCB din källa till kunskap Vem har användning av alla siffror? Statistik används av många grupper i samhället. Politiker behöver den för bra beslutsunderlag. För forskningen kan historiska data om befolkningen

Läs mer

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015

Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Vägledning till ansökningsblankett för Nordiska Ministerrådets Demografiprogram 2014-2015 Förutsättningar En förutsättning för att beviljas medel ur programmet är att projektet bidrar till Nordisk nytta,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13)

Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Sida: 1 av 6 Dnr Af-2016/191118 Datum: 2016-06-21 Avsändarens referens: Ku2016/- 00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle (SOU

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004

Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 Kostnader för utbildningsväsendet 2000-2004 UF0514 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA? 23:e Nordiska statistikermötet Åbo 18. 21.8.2004 DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?, Statistikcentralen Inledning Vad är statistikens

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Ett samhällsfenomen - vi administrerar våra liv Kalendrar, planering, budgetar facebook Valfrihetens dilemma bank, el, telefon, försäkring,

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter. Dir. 2012:6. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av försvarsfastigheter Dir. 2012:6 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och lämna förslag

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007 kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-12-15, 135 Diarienummer: 2014-000378 För revidering ansvarar: Kommunchef För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunchef

Läs mer

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser

Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas kompetenser Rustade för yrkeslivet? Företagens syn på skolans arbete och de ungas er En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop Augusti 2011 Förord En skola i världsklass

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Vem bestämmer om Tämnaren?

Vem bestämmer om Tämnaren? Vem bestämmer om Tämnaren? Tämnarens Vattenråd 1 Ett demokratiskt perspektiv på det framtida samspelet mellan natur och samhälle Hans Peter Hansen, forskare, SLU Nadarajah Sriskandarajah, professor, SLU

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Trafikverkets Externa Kommunikation Sammanfattning: Det gångna årets kritiska rapporter i media

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

The North Atlantic Population Project

The North Atlantic Population Project The North Atlantic Population Project Harmonisering av 1800-tals mikrodata från fem länders fokräkningar USA, Kanada, Storbritannien, Norge och Island. Funderingar om principer och metoder kring skapandet

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret IT-avdelningen

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret IT-avdelningen Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret IT-avdelningen Antagen av Kommunfullmäktige 2000-11-30 138, reviderad 2009-04-23 57 IT-strategi för Falkenbergs kommun...

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

SEKRETESSAVTAL. i den mån den Anställde, inom ramen av sina arbetsskyldigheters utförande gentemot Bolaget, kommer att

SEKRETESSAVTAL. i den mån den Anställde, inom ramen av sina arbetsskyldigheters utförande gentemot Bolaget, kommer att Översättning Sida 1 av 5 SEKRETESSAVTAL UAB Orange Group Baltic, identifikationsnummer 301506053 med säte Naujojiu Uosto 8, Klaipeda (vidare enbart Bolag ) representerat av Dalius Dabasinskas som agerar

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

FÖR MEDLEMSSTATERNAS OCH GEMENSKAPENS STATISTIKANSVARIGA MYNDIGHETER. Antagna av kommittén för det europeiska statistiksystemet

FÖR MEDLEMSSTATERNAS OCH GEMENSKAPENS STATISTIKANSVARIGA MYNDIGHETER. Antagna av kommittén för det europeiska statistiksystemet FÖR MEDLEMSSTATERNAS OCH GEMENSKAPENS STATISTIKANSVARIGA MYNDIGHETER Antagna av kommittén för det europeiska statistiksystemet 28 september 2011 Inledning Det europeiska statistiksystemets ( 1 ) vision

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer