Den officiella statistiken i ett mindre land. Resurser och prioriteringar i Island.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den officiella statistiken i ett mindre land. Resurser och prioriteringar i Island."

Transkript

1 Nordiska statistikermötet i Åbo, 2004 Kunskap för framtiden Nya utmaningar för statistikbranchen Session: Den officiella statistikens roll Den officiella statistiken i ett mindre land. Resurser och prioriteringar i Island. Abstrakt Föredraget behandlar primärt de villkor som en mindre lands statistikbyrå står framför i modern tid. Servicen som statistikbyråerna allmännt erbjuder kallas officiell statistik men variationerna i sammansättningen av tjänsterna är lika många som antalet byråer. Här kommer att behandlas frågor angående resursförbruk, dynamik och prioriteringar som den isländska statistikbyrån får värdera inför ett ständigt efterfrågetryck på tjänster från olika håll, inomlands och utomlands. Vad en statistikbyrå med under 65 anställda (plus ca 20 intervjuare på deltid) kan åstadkomma nationellt och internationellt kan vara en interessant tankeställare i fråga om statistikprogram, prioriteringar och resursförbruk. Det isländska statistiksystemet har under de senaste två årtionden genomgått både kraftig utökning av statistikområden och omprioriteringar av aktiviteterna. Det kan vara interessant att kartlägga bakgrunden till denna expansion och se vilka faktorer har bidragit mest i denna utveckling. I detta sammanhang kommer det isländska statistiksystemet att granskas utifrån storleksgraden och utrymmet för den officiella statistiken. Föredraget kommer bl.a. att ägna sig åt frågan om den officiella statistikens roll i framtiden och vilka funktioner anses då vara av central betydelse jämfört med nutidens syn på denna roll. Inledning bakgrund Internationellt beroende växande Island blev medlem från början i det Europeiska Ekonomiska Samarbetet (EES) som bistår av EU-länderna plus Norge, Liechtenstein samt Island. Detta skedde år Före inträdandet i EES hade det isländska statistiksystemet samarbete och ansvar internationellt vad gällde FN och dess underordnade organisationer; OECD och senast men inte sist: de nordiska länderna. Mest var detta samarbete före 1994 på frivillig basis. Eftersom de isländska resurserna var ytterst begränsade så baserades den isländska statistiken på efterfrågan inomlands. Före 1994 fanns det knappast någon målsättning som kunde värderas eller mätas efter en målstock. Det saknades något kriterium för statistiken som ledde till att verksamheten anpassades till budgetens storlek. Detta har förändrats efter inträdet i EES. EUlagstiftningnen skrider fram som ett tunglastad tog utan uppehåll och statistikbyråerna får böja sig under nya plikter i statistikens namn. Jag vill understryka att trots växande internationella krav måste vi se allt detta som framsteg i det syftet att gjöra statistiken mera jämförbar och därför mera brukbar. 1

2 Statistikvaliteten höjes genom detta men krav om kvalitetshöjningar är svåra att uppskatta i pengar. Begränsad effektiv lagstiftning för statistikens ändamål De officiella kraven på statistikbyrån är oklara eftersom lagstiftningen om statistikverksamheten härstammar i grunden från Yngre lagar ses som plåster utan att skapa en enhetlig bild av hur statistikverksamheten skal fungera. Focuseringen säger allt om detta. Den isländska statistikbyrån har i dag två (oförenliga) uppgifter: att utöva statistik samt driva det centrala personregistret som är administrativt i karaktären. Regeringen har kunngjört att även det centrala personregistret skal bort från Hagstofa. Efter kvarstår den värdefulla sanningen att statistiken fungerar bäst oavhängig från politiska och administrativa plikter. En statistikbyrå skal vara focuserad, professionell, med klar ställning och identitet i samhället. Identiteten har stort värde för tilltron till statistiken. Målmedveten lagstiftning hjälper vid definition av officiell statistik men löser inte alla världens problem. Självständighet inom den centrala förvaltningen Den centrala administrationen i Island har för det mesta tillåtit Hagstofa att definiera den officiella statistikens omfång, naturligtvis inom statens budgetramar. Det är för det mesta positivt men klarare lagstiftning skulle underlätta om alla aktörer visste hur den officiella statistiken är tänkt. Vad er det då som karakeriserar statistiksystemet i Island i fråga om att organisera statistiken och att driva en statistikverksamhet i ett litet land? Det isländska statistiksystement nu för tiden visar ökad grad av centralisering. Under de senaste åren har Hagstofa expanderat markant samtidig som omfånget av islandsk statistik har blivit större. Detta är ju till en stor del konsekvens av medlemsskapet i EES 1994 och samsvarande förberedelser åren innan. En annan orsak till expansionen av Hagstofa som den centrala statistikbyrån är ju den att funktioner inom statistiken har flyttats dit från andra organisationer inomlands. Här kan nämnas fiskeristatistik och nationalräkenskaper. Men det mesta är ju en allmän expansion av den officiella statistiken, främst genom internationella obligationer. Centralisering vs. decentralisering: Effektivisering förknippas med centralisering. För ett litet land skall styrningen av statistikens resureser inte behöva spridas på många institutioner. Det låter inte rationellt att kräva en decentraliserad organisationsstruktur i sådant läge. Att Statistik Island har en general-direktör som språkrör för statistiken är viktigt. Detta har inte varit så enkelt i praktiken i Island. Fram til 2002 producerades nationaräkenskaper utanför Hagstofa, hos Statens ekonomiska institut. Vi kan se denna utveckling som ett pendelswing mot ökad centralisering, och förhoppningsvis förbättrad resursfördelning inom den officiella statistiken. Eftersom Hagstofa har inget statistikråd eller styrelse med deltagelse av externa medlemmar är det verksledningens uppgift att prioritera Hagstofas verksamhet, mest på eget ansvar. Uppdelning av funktioner inom Statistik Island (Hagstofa) Om vi antager att antalet statistikämnen är ungefär de samma i länder som har populationer i olika storleksgrader då behöver det mindre landet relativt större 2

3 statistikbyrå jämfört med nationens befolkning samtidigt som utgifter till officiell statistik kräver högre andel i statsbudgeten. Men så lätt är det inte i verkligheten att övertyga regeringen om ökad finansiering. Av denna anledning finns knappast några generella mönster att följa vad angår organiseringen av statistikbyråer i Norden. Hagstofas organisation är ämnesorienterad men visar vissa inslag av uppdelning efter näringar. Men allt pekar på behovet för ändringar emot en mera funktionell organisation där enheter och avdelningar baseras på samarbete och arbetsfördelning. I historiskt perspektiv har Hagstofas verksamhet varit ämnesorienterad, något som nuvarande organigram återspeglar [se på sista sidan]. Hagstofas statistikproduktion är organiserad i tre någorlunda ämnesorienterade avdelningar (dock med funktionella inslag): (1) individ- och socialstatistik, (2) produktionsoch företagsstatistik och (3) nationalräkenskaper. Om det finns en genomgripande princip för indelning i fagenheter så baseras den mera på ämne än näring. Förklaringen är ganska enkel: Personalen räcker bara till en delvis täckning av näringsgrenar. Det ställs höga krav på våra ämnesspecialister och att det är önskvärt att de är självständiga individer som klarar flesta uppgifter på egen hand. Stödfunktioner i statistikverksamheten. Hagstofa har inte etablerat (en eller flera) avdelningar för stödfunktioner som i stället inkluderas ett fåtal stödenheter i två av dessa tre ämnesavdelningar samt i generaldirektörens kontor. Således har informationsenheten och datavaruhusenheten placerats inom avdelningen för individ- och socialstatistik, intervjuenheten och datorenheten tillhör avdelningen för produktions- och företagsstatistik och drifts- och budgetfrågor, bokföring och personalfrågor tillhör generaldirektörens kontor och det samma gåller internationella angelägenheter. I fråga om personalens träning och utbildning hänvisas t.ex. datorkunskaper till privata bolag som specialiserar sig i programmvaror, typ Microsoft. Vi köper service utifrån när det anses vara resursbesparande. Prioriteringar Almännt om resureser och prioriteringar i Hagstofas regi Hagstofas ringa storlek är en viktig faktor för all strategisk planering och prioritering. Hagstofa får i enskilda fall välja om man prioriterar täckning av de flesta statistikområden eller fördjupning av de ämnesområden som prioriteras. I stora drag kan det påstås att Hagstofa sprider personalen mera på antalet/bredden av ämnen än fördjupning av dessa ämnen. Produktion av statistiskt material prioriteras framför analys av resultat. En djupare analys av statistisken hänvisas i hög grad till externa forskare. Men trots detta består Hagstofa av omfattande expertis om det isländska samhället och dess ekonomi. Antalet personer på Hagstofa som sysslar med statistik är omkring 65 plus omkring 20 deltidsanställda (mest telefonintervjuare). Om nedskärningar, negativa prioriteringar och ommöbleringar Utveckling av statistiken innebär att statistikorganisationer förändras. Projekt måste prioriteras men detta händer under olika ekonomiska villkor. Om resurserna 3

4 är tillräckliga för nya projekt kan andra statistikprogram kvarstå oberörda, men så är inte alltid fallet. Utveckling innebär all slags ommöbleringar, nedskärningar och omprioriteringar, inklusive negativa prioriteringar. Traditionella och etablerade statistikprogram kan kastas ut för att ge utrymme för nya projekt i ett oförändrat budgetläge. Kärnan i varje lands behov för officiell statistik måste innebära professionell hantering av data med dataförmedling som huvudansvar i samhället. Andra (eller flesta) funktioner kan i princip hänvisas till externa agenter och organisationer; universitet, forskningsbyråer, interesseorganisationer, planeringbyråer, förberedelser för politiska mål, administrativ förvaltning o.s.v. Hagstofa har ytterst begränsade resurser på följande områden: Marknadsföring, EDB, Folkräkningar och lägenhetsregister, IT, Klassifikationer och standarder, Metoder, Web service. Dessa enheter tillhör kategorin stödfunktioner. Men resurser och prioriteringar på diverse statistikområden är också antingen obefintliga eller ytterst begränsade. I denna kategori tillhör: Transportstatistik och Kriminalstatistik och diverse statistik finns som hänvisas på en obestämd framtid. Om prioriteringar i fråga om EU/EES Trots EU-lagar och regleringar finns det ett visst utrymme att tillmötesgå och förminnska omfånget av dessa plikter. T.ex minska antalet variabler i frågeformulären; återvinna gammal statistik; minnska frekvensen av undersökningar och i sista instansen at be formellt om undantag från reglerna eller tidsförseningar. Bristen på finansiering av statistikprojekt måste också tas på allvar när täckningen av kostnaderna är inte garanterade från början. Den officiella statistikens roll Jag skal nu försöka dra ihop några synspunkter om den officiella statistikens roll, både i dag och i närmaste framtid. Den framtida rollen för den officiella statistiken måst innebära att den skapar ett mervärde för samhället och allmänheten. Så länge statistikbyråerna kan erbjuda statistik med hög kvalitet samtidigt som detta utbud sparar resurser för samhället, så länge har den officiella statistiken en godkännd funktion. Detta godkännande måste etableras och bevaras i alla väsentliga sektorer av samhället. Men den officiella statistiken kan inte bevara sitt förtroende om den utvecklas inte på acceptabelt sätt för medborgarna. Därför får statistiken förstärkas och omplaceras i samspel med samhällets och marknadslagarnas krafter, kvalitetsmässigt och ekonomiskt. Skattebetalarna måste få något i gengäld för deras uppoffringar. Att öka bredden i statistiken är ett ständigt krav från den privata sektorn. Ekonomiskt kan det förespåka expansionen av service sektorn (tertiera sektorn) samtidigt som den industriella sektorn och den primära sektorn minskas proportionellt. Vi anklagas för att förbigå krav om statistik som berör diverse aspekter av tjänstesektorn. Politikerna har önskemål av olika slag, ofta utan att fundera att statistiken kostar pengar. Politikerna glömmer också det faktum att speciella eller skräddarsydda statistikpaket för sig själva kostar resurser men pengarna kommer oftast inte. 4

5 Vad får då ingå under rubriken officiell statistik? Jag har inte hittat en fullständig definition av denna term. Norge har sammanställt en vision om vad officiell statistik skall innebära (i lös översättning): Officiell statistik och analyser som baseras på den skal informera allmänheten, näringslivet och myndigheter om samhällets struktur, utveckling och funktion. Sådan kunskap styrker demokratiet och skapar grundlag för bärkraftig ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Denna syn (eller definition) pekar på innebörden i den officiella statistiken. Men det finns andra sätt att närma sig begreppet officiell statistik. När de olika statistikbyrårena brottas med detta begrepp tenderar de och deras paraplyorganisationer att ta en institutionell ställning och stämplar sig automatiskt som huvudansvarliga för den officiella statistiken gentemot alla andra som sysslar med statistik. Detta kan kallas den ändamålsenliga eller självrättfärdigande definitionen av termen officiell statistik. Det hjälper också om lagens paragrafer ger denna stämpel på statistikverksamheten, men då kan vi se vad målsättningen (och ev. financieringen och resurserna) är viktig för begreppet officiell statistik. Denna målsättning måste då vara förenlig med generella och vetenskapliga kriterier om statistikens vilkor, t.ex. FN:s tio principper. Det är inte talen och tabellerna i för sig som utgjör om statistiken är officiell eller inte, men att bakgrunden til statistikverksamheten skall vara bevarandet av brukarens förtroende enligt någon föreskrift. Förbättrad kvalitet i statistiken är en oundviklig målsättning för den officiella statistiken. Det är därför inte karakteristiskt för den officiella statistiken att den framställs av en central statistikorganisation. Den officiella statistiken framställs av organisationer under klart definierade villkor. Dessa villkor har framkallats av ledelsen för Statistik Island men regeringen eller lagstiftaren har inte bidragit med något motsvar eller alternativ. I denna avsaknad av klara definitioner och uppbyggnad av statistiken har organisationer utanför de centrala statistikbyrårena fått ansvar för en del av den s.k. officiella statistiken. Som slutsats kan det antydas att kravet om formell organisationsstruktur har viss charm i det fallet att ledarskapet och det personliga ansvaret står på svaga ben i statistiksystemet. Personligt ledarskap har i isländsk statistik alltid varit viktigare faktor än nedskrivna regler och lagar. Detta påstående viler på två säregna faktorer: personalens erfarenhet och långvariga loyalitet samt att endast tre (!) chefer har styrt Statistik Island i över 90 år, sedan Detta var det långa perspektivet. Det korta perspektivet måste ta hänsyn till Hagstofas expansion under de senaste åren som har lett till lägre genomsnittsålder bland personalen. Denna senaste utveckling (och ökade krav till statistiken) innebär att statistikens organisation blir allt mera komplicerad och att inledning av formaliteter blir en nödvändighet. Men, om traditionälla kommunikationskanaler bevaras inom en statistikmyndighet kan det förbli en god källa vid sidan av ett tydligare regleverk och byråkrati. Forskningens roll inom statistikbyråerna? Skall forskningens roll tillvaratas som en integrerad del av den officiella statistiken? Kommer den normalt att kvarstå i statistikbyråernas regi i framtiden? Visserligen finns det olika organisationsmönster för forskningens framhävande inom statistikbyråerna. Jag tror att den privata marknaden kommer att öka kraven på förbättrad statistik för forskningens ändamål, mest i form av (avidentifierade) mikrodata. Att få bättre kunskap om individernas och hushållens beteende och 5

6 livsstil är en värefull information för marknaden och dess agenter. Det är inte en fråga om medeltal men också spridningen i talen som belyser samhället som kommer att bli viktig information för upptäckning av marginella grupper, köpstarka grupper, svaga och fattiga grupper o.s.v. Verktygen för analysen av denna basinformation kommer att underlätta forskningen på detta område. Detta leder oss direkt til funderingar om den roll som mikrodata kommer att erhålla och de plikter som den officiella statistiken står inför. Allt detta kan ändra karaktären av den officiella statistiken ty det måste bli klart (inför denna syn på framtiden) att de officiella statistikbyråerna kommer att erbjuda statistikt material för andra, men skall inte själva skaffa svaren till frågorna som lätt kan bli så många och krävande. En utveckling på gång finns redan under beteckningen datavaruhus eller datatärningar ( cubes på engelska) och vi kommer säkert att behanda frågor omkring detta i den närmaste framtiden. Kraven om flexibilitet vid lagring och förmedling av data blir då öppenbar. Och det leder oss rakt till frågor om konfidentialitet och anvädningen av microdata. Alla dessa aspekter blir framtidens problem att hantera utan att allmänhetens förtroende går förlorad. Prognoser? Det är inte bara forskning som frågtecken kan sättas vid i fråga om den officiella statistikens roll. Vad om prognoser? Skall den officiella statistiken bära ansvaret för samhällets framtidsutsikter statistiskt sett genom framräkningar utifrån befintligt dataurval, genom prognoser utifrån antaganden delvis på subjektiva grunder eller andra spekulationer. Jag är medveten att i flesta fall är eksisterande prognoser som statistikbyråerna utgjör knappast kontroversiella resultat men det finns ju gränser där sådan verksamhet börjar bli ifrågasatt. Det säkrast sättet i sådana fall är att hänvisa denna typ ärenden til externa specialister, privatföretag, regionala planeringsbyråer m.m. Web-lösningar och den officiella statistiken Informationsflödet genom web har påverkat den officiella statistikens roll på ett klart positivt sätt. Denna effekt på kunderna kan jämföras med en revolution som innebär sänkta kostander, ökad spridning och respekt för statistiken och bidragit til demokratisering i samhällsdebatten. Detta positiva inslag av informationsspridning genom websidor är bästa exemplet på den nytta som framåtriktad officiell statistik kan åstadkomma. 6

7 Vilka medel har en liten statistikbyrå typ Statistik Island? Statistikbyråaer i alla länder stora och små måste stå på sin vakt och följa noga med den internationella utvecklingen av statistiken och de krav som den ställs inför i kommande framtid. Vilka medel har de små statistikbyråerna generellt för att upphäva sig själva och erbjuda samtidigt brukbar statistik för sina kunder? Svaren är kortfattat följande: Personligt ledarskap och minimal byråkratisering. Frånvaro av formaliteter kan utgjöra en resursbesparing i en demokratisk miljö. Ansvar skall vara utifrån enkla principer typ FN:s tio principper. Samarbete internationellt som resurskälla är absolut oifrånkomligt. Bruk av standarder och klassifikationssystem är nyttiga. Centralisering av statistiken är ett meningsfullt ideal för små stater. Kunderna och marknaden kan godkänna ett rimligt, begränsad, omfång av den officiella statistikens ansvar. Att stadigt bevaka statistikens relevans och samhälleliga nytta. Nedskärningar i utbudet av statistikprodukter kan vara en nyttig marknadsmässig åtgärd, speciellt när statistiken tenderar att erbjudas gratis för kunderna. Alla enheter och funktioner i ett nationellt statistiksystem måste byggas på rationella krav om behov och kostnader. Samråd vid utvärdering och etablering av statistiska projekt är en värdefull metod för framhävandet av statistiken. Att vänta på effektiva lösningar på marknaden kan spara mycket pengar. Allt billigare tekniska lösningar som kan utnyttjas för organiseringen av statistiken kan delvis härstamma från standardiserade ( on-the-shelf ) lösningar som kan finnas billiga på marknaden. Små stater har ofta så små och hanterliga databaser att standardiserade programmvaror (typ Microsoft) kan klara sig bra. Frågor angående programmvarors performance saknar därför i många fall relevans. Slutsats: Fleksibilitet och minimal byråkratisering är ett isländskt sätt att tillmötesgå kraven om förbättrad statistik och ökad tillgänglighet för allmänna statistikbrukare. 7

8 8

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?

DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA? 23:e Nordiska statistikermötet Åbo 18. 21.8.2004 DEN OFFICIELLA STATISTIKEN INFÖR DEN DIGITALA REVOLUTIONEN: - ALLT STÖRRE LEGITIMITET OCH SAMHÄLLELIG NYTTA?, Statistikcentralen Inledning Vad är statistikens

Läs mer

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola

Administrationssamhället. Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Administrationssamhället Anders Ivarsson Westerberg Södertörns högskola Ett samhällsfenomen - vi administrerar våra liv Kalendrar, planering, budgetar facebook Valfrihetens dilemma bank, el, telefon, försäkring,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Rådet för den officiella statistiken. Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken

Rådet för den officiella statistiken. Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken Rådet för den officiella statistiken Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken Rådet för den officiella statistiken Riktlinjer Riktlinjer för beslut om innehåll och

Läs mer

Systemet för den officiella statistiken i Sverige

Systemet för den officiella statistiken i Sverige Systemet för den officiella i Sverige Elisabet Andersson, GD-stab Sekretariatet vid Rådet för den officiella E-mail : elisabet.andersson@scb.se ROSsekretariatet@scb.se Nordiska statistikermötet, Åbo 2004

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

SCB. din källa till kunskap

SCB. din källa till kunskap SCB din källa till kunskap Vem har användning av alla siffror? Statistik används av många grupper i samhället. Politiker behöver den för bra beslutsunderlag. För forskningen kan historiska data om befolkningen

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Oljeleveranser kommunvis redovisning

Oljeleveranser kommunvis redovisning Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (7) Oljeleveranser kommunvis redovisning 2009 EN0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4

Läs mer

Överenskommelse om samarbete avseende statistik mellan. Sveriges riksbank (Riksbanken) och Statistiska centralbyrån (SCB)

Överenskommelse om samarbete avseende statistik mellan. Sveriges riksbank (Riksbanken) och Statistiska centralbyrån (SCB) Överenskommelse om samarbete avseende statistik mellan Sveriges riksbank (Riksbanken) och Statistiska centralbyrån (SCB) Överenskommelse Bakgrund Riksbanken har enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Utkast Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Inledning Tack för att jag har fått möjlighet att vara med idag. Jag vet att min företrädare, riksrevisorn Eva Lindström, medverkade i Tillsynsforum

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Ergonomisällskapet Sverige 091103

Ergonomisällskapet Sverige 091103 Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag

Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag Morgonrock Fredag 14 februari, Vetenskapens Hus i Luleå Medierna som moralisk domstol - hur det påverkar organisationer och företag PERNILLA PETRELIUS KARLBERG, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

2 Styrning, struktur och nyttjande

2 Styrning, struktur och nyttjande Offentlig ekonomi 2009 Styrning, struktur och nyttjande 2 Styrning, struktur och nyttjande I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden

RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK YTTRANDE. Betänkandet SOU 2012:49 Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden RÄTTSTOLKARNA RÄTT TOLK FÖR RÄTTSVÄSENDET ÄR EN RÄTTSTOLK RÄTTSTOLKARNA c/o Lotta Hellstrand Apelsingatan 105 426 54 Västra Frölunda rattstolkar@gmail.com www.rattstolkarna.se 2012-11-15 YTTRANDE Justitiedepartementet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser.

Private Banking. Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. Private Banking Individuella lösningar för privatpersoner, företagare och stiftelser. När du kliver över tröskeln till oss kan du vara säker på en enda sak. Att du inte vet exakt vad som väntar dig. Hos

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 BV/UA 2010-03-30 1(7) Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg: Barn och personal per 15 oktober 2009 UF0123 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

En grupp. varandra. gruppen, normer

En grupp. varandra. gruppen, normer En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner

Läs mer

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation

Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation Diskussionsunderlag betr föreslagen samarbetsorganisation för bildelning, Genom att aktörer i bildelningsbranschen arbetar tillsammans kan mer åstadkommas - med mindre resurser. Samverkan innebär att aktörer

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

HR-transformation på svenska

HR-transformation på svenska HR-transformation på svenska Personalvetarprogrammets 30-årsjubileum Freddy Hällsten 21 mars 2014 Nyhet: Centrum för Global HRM 1 Innehåll HRM:s historiska utveckling HR-transformation innebörd Projektets

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2014-02-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning

Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Remissvar Datum Vår referens Sida 2013-07-02 Dnr: 13-4788 1(8) Remissvar angående anmälningspliktig verksamhet och anmälningspliktig omsättning Den 25 april 2013 gick PTS ut med en remiss till marknaden

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004

Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 Tillskott och rekryteringsbehov av arbetskraft 2004 UF0504 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning samt Arbetsmarknad A.2 Statistikområde Befolkningens utbildning A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008

Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Nätpriser på naturgas och byten av naturgasleverantör 2008 EN0306 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer