Hjälper indikatorboomen i informationsflödet?

Transkript

1 Hjälper indikatorboomen i informationsflödet? av Hannele Sauli & Jussi Simpura, Statistikcentralen, Finland Inlägg vid det 23:e Nordiska statistikermötet, seminariet Indikatorsamhället Åbo, Finland, den A 1 Hjälper indikatorboomen i informationsflödet? Frågeställning: är mera information bättre information - och är indikatorerna bättre information Från informationsflöde till indikatorboom Indikatorer - välfärdsförklaringar i ett nötskal Indikatorinformation Rangordning! Eventuell framtid för indikatorarbetet Dämpande av indikatordjungeln Det finns ingen lätt väg till information A 2

2 Frågeställning: hjälper indikatorboomen i informationsflödet? Är mera information bättre information - och är indikatorerna bättre information? Å ena sidan: en stor del av information blir outnyttjad och det behövs mera komprimerad information Å andra sidan: mera komprimerad information liksom indikatorerna kan vara svåra att uppfatta och tolka och bygger sig ofta på begränsad expertis (jfr. med Dr. Brünggers föredrag) Återuppkomst av sociala indikatorer på internationell nivå och talrika nationella indikatorprodukter A 3 Från informationsflöde till indikatorboom Socialindikatorerna: uppkomst på 1950-talet, första boomen på 1970-talet (OECDs comprehensive approach), stillsamt på 1980-talet och en återuppkomst på 1990-talet Indikatorerna som svar på krav på mera effektiv och mera utvidgad statistikproduktion: större informationsflöden måste behärskas med indikatorerna Men det var inte många i indikatorrörelsen som hade kunnat föreställa sig att en indikatordjungel kunde uppstå (tack vare modern informationsteknologi och internationell integration) A 4

3 Indikatorer - världsförklaringar i ett nötskal? Vad avses med indikatorerna: nyckelsiffror plockade eller förädlade från vanlig statistik, visare som beskriver väsentliga krav; dvs indikatorerna behöver inte vara något mycket speciellt. Indikatorerna eftersträvar att dämma upp, filtrera och komprimera informationsflödet Men: indikatorerna uppstår inte automatiskst utan som resultat av val, där både användarna och producenter deltar. Skillnaden mellan (enkla) indikatorer och (mångsidig) socialstatistik: statistiken duger till att undersöka fenomen, indikatorerna duger till att stöda påståendena A 5 Indikatorinformation (Stereo)typiska uppfattningar om indikatorerna (och samhällsstatistik i allmänhet): världen kan mätas och mätningen gäller för en beskrivning av verkligheten Indikatorerna: man vill gärna tro att en komprimerad information räcker till för att beskriva förändringen av komplicerade fenomen Indikatorerna i sin enkelhet och som informationskälla är besläktade med t ex resultatstyrning, evalueringar och sökning av best practices. De har också mycket att göra med evidensbaserad politik som ideal A 6

4 Rangordning! Det mest populära sättet att använda indikatorer är för att producera rangordningar. Dessa kan produceras på gräsrotsnivån (t ex rangering av skolorna p g a studenternas resultat i riksomfattande examen), på nationell nivå (kommunerna) och internationellt EU:s öppen koordination bygger sig på rangordningar av olika slag, som man hoppas ha en påverkan på medlemländernas politik: benchmarking leder till att länderna riktar sig efter allmänna politiska målsättningar utan formella politiska beslut. En konsekvens: alltmer ökande efterfråga på indikatorer A 7 Eventuell framtid för indikatorarbetet Succéhistorier bland indikatorerna (förväntat antal levnadsår) leder till att många tror att det kunde finnas fler av dem Man glömmer då lätt att indikatorerna och siffrorna bakom dem kan vara flertydliga och avtalsenliga I väntan på allt fler och allt bättre indikatorer är det troligt att indikatorboomen fortgår ännu länge. Risken med indikatorpaket: alla paket har en benägenhet att växa upp till en nivå där de blir ogenomskinliga och ofattbara; indikatorarbetet kan falla på sin egen omöjlighet. Alla vill ha nya indikatorpaket, men ingen vill finansiera deras vardagliga underhåll: då börjar indikatorerna lätt avtyna A 8

5 Det finns ingen lätt väg till information En dämpad indikatorproduktion och användning skulle bidra till indikatorarbetets gamla, primära mål: produktionen av en genomskinlig och lättfattliga allmän beskrivning Annars kan det ökade indikatorbeståndeet förändras till en ogenomtränglig djungel Alltså: statistikproducenterna kunde förslå bättre kontroll av indikatorarbetet Men det motsatta är mera sannolikt: informationsmängden i informationsamhället ökar exponentiellt, det behövs och produceras allt mer indikatorer, men inte allt bättre indikatorer, utan rentav indikatorer på indikatorer A 9