Tänk om man tycker det är gott då? Elevers perspektiv på alkoholprevention.

Transkript

1 Tänk om man tycker det är gott då? Elevers perspektiv på alkoholprevention. Kjerstin Andersson Sammanfattning Detta är en studie av högstadieelevers perspektiv på ungdomsdrickande och alkoholprevention. Studien utgör en del av en större undersökning av föräldrastödsprogram som erbjuds föräldrar i Östergötlands kommuner. Örebro Preventions Program (ÖPP) är det alkoholpreventiva program som de undersökta skolorna erbjuder alla föräldrar till eleverna i skolan. ÖPP riktar sig specifikt till föräldrar och syftar till att de ska vidmakthålla en restriktiv inställning till ungdomsdrickande med målsättningen att skjuta upp ungdomars alkoholdebut och minska deras alkoholkonsumtion. Sammanlagt har 93 elever i år 7-9 i tre högstadieskolor i tre kommuner i Östergötland intervjuats i fokusgrupper. Elevernas svar har kategoriserats som att de antingen har en restriktiv eller tillåtande inställning till ungdomsdrickande. En restriktiv inställning definieras som att de anser att det inte är okej att dricka alkohol före 17 års ålder och att det inte är okej att föräldrar förser sina barn med alkohol före 18 års ålder. En tillåtande inställning däremot definieras som att ungdomarna anser att det är okej för ungdomar att dricka före 17 års ålder och att det är okej för föräldrar att förse sina barn med alkohol före 18 års ålder. I intervjuerna framkommer att det finns lokala variationer i ungdomarnas attityd till ungdomsdrickande mellan skolorna i respektive kommun, där ungdomarna i den större staden har en mer restriktiv hållning (67%), medan ungdomarna i den mindre kommunen har en mer tillåtande inställning (80%). Fler elever i år 7 har en restriktiv inställning till ungdomsdrickande, 52%, mot 17% i år 9. Eleverna med en restriktiv hållning till ungdomsdrickande har det även till alkoholkonsumtion i stort. De ser inte någon mening i att dricka alkohol. Tre teman på ungdomsdrickande har också identifierats i intervjuerna: drickande som risk; drickande som kultur; och drickande som vuxenblivande Genomgående lyfter de allra flesta ungdomarna grupptryckets betydelse för att ungdomar dricker alkohol före 18 års ålder. Tidigare forskning av såväl ÖPP som andra alkoholpreventionsprogram har visat på vikten av att inte bara inrikta insatserna på föräldrarna utan att en föräldraintervention bör kombineras med en elevintervention. Föreliggande studie visar att elever gärna ser att föräldrar ska ha en restriktiv inställning till ungdomsdrickande vilken indikerar att det finns möjlighet att vidareutveckla denna restriktiva hållning. Många elever har också själva en restriktiv hållning till ungdomsdrickande, dock finns här lokala skillnader. Den absoluta majoriteten menar dock att avgörande för om en ungdom börjar och kontinuerlig dricker alkohol i tonåren är grupptrycket, vilket kan förstås som att ungdomsdrickande fyller en social funktion hos ungdomarna. Dessa punkter bör utgöra grunden för en elevinriktad alkoholpreventiv intervention i kombination med existerande ÖPP. Sammanfattningsvis ÖPP bör kombineras med en elevintervention. Interventionen bör ta hänsyn till och utgå ifrån följande punkter: Utgå ifrån och uppmärksamma alkoholens funktion i ungdomars sociala liv för att kunna ersätta denna funktion. 1

2 Utgå ifrån och arbeta med att förstärka ungdomarnas restriktiva inställning till alkohol Utgå ifrån och använd ungdomars sociala nätverk och grupptryckets påverkan. Ta hänsyn till och arbeta med lokala skillnader och lokala förutsättningar. Ungdomarnas inställning till alkohol är en annan i den större staden än på den mindre orten. Detta innebär att samma budskap tas emot olika beroende på vilket perspektiv mottagaren har. 2

3 Inledning Den svenska kulturen är i hög grad en alkoholkonsumerande kultur, där högtider och viktiga tillfällen markeras med att konsumera alkohol. Allt från snapsen till jul, midsommar och påsk, till att skåla i champagne på födelsedagar. Alkoholkonsumtionen förknippas också starkt till vuxenblivande där alkoholdebuten kan anses utgöra en form av rite-de-passage, må den vara i form av att få ett glas champagne i familjesammanhang eller den första fyllan tillsammans med kompisar. Samtidigt problematiseras alkoholkonsumtion som ett socialt problem och som ett folkhälsoproblem. På så väl en samhällelig som på individuell nivå utgör alkoholkonsumtion generellt och ungdomars dryckesvanor i synnerhet ett dilemma då ungdomsdrickande utgör en skärningspunkt mellan alkoholkonsumtionen som kulturyttring och en del av vuxenblivandet å ena sidan och ungdomsdrickande som risk och problem å andra sidan. Detta är utgångspunkten för den här studien av ungdomars attityd till ungdomsdrickande och till föräldrars inställning till ungdomars alkoholvanor, mot bakgrund av det preventiva arbete som görs i skolor utifrån Örebro Preventions Program eller ÖPP (nyligen omdöpt till Effect) 1. Örebro preventionsprogram Örebro preventionsprogram (ÖPP) innebär att alla föräldrar får information om ungdomars alkoholvanor och hur ungdomar påverkas av föräldrars attityder till alkohol m.m på ordinarie föräldramöten som anordnas av skolan en gång per termin. ÖPP har utvecklats av en forskargrupp kring Håkan Stattin och Nikolaus Koutakis vid Örebro universitet och har efter ett flertal utvärderingar färdigställts till ett handledningsunderlag som omfattar så väl power point-presentationer och underlag för föräldramöten, som bakgrundsinformation till ledare. Den statistik och information som presenteras för föräldrar är hämtad från Koutakis (2009) egna studier av ungdomars alkoholvanor i Örebro med omnejd och föräldrars inställning och attityd till ungdomars drickande, liksom föräldrars egna drickande. Utgångspunkten i ÖPP är att ungdomars (under 18/20 år) drickande är problematiskt och att det är önskvärt att skjuta upp detta, eller att ungdomar helt bör avstå från att dricka alkohol (Koutakis, Stattin & Kerr 2008). Man lutar sig i programmet mot forskning som visat att prevention riktad mot familjen är särskilt effektiva (se Foxcroft m.fl. 2003) och på empiriska fynd som pekar på att föräldrar med en restriktiv inställning till ungdomsdrickande och ungdomars engagemang i strukturerade aktiviteter ledda av vuxna, reducerar ungdomsdrickande. Dessa två antaganden utgör grunden i ÖPP. Programmet består av sex föräldraträffar, ca 15 min långa, en gång per termin under högstadiets tre år. Det finns också en fortsättning för gymnasiet. Det är speciellt utbildade föräldramötespresentatörer som leder träffarna som sker under ordinarie föräldramöten på skolorna. Den grundläggande tanken med programmet är droppen som urholkar stenen (Koutakis 2009:11), det är alltså samma information som återkommer vid varje möte, dock i något förkortad form efter den första träffen. Informationen beskrivs som objektiv och forskningsbaserad snarare än ideologisk och moraliserande, och utgår från ett brett perspektiv på ungdomsdrickande. Varje möte består av åtta moment: en introduktion där syftet med presentationen redogörs; forskningsresultat presenteras och kopplingen mellan ungdomsdrickande och föräldrars attityder påvisas; exempel ges på hur föräldrar kan agera; det poängteras hur viktigt det är att föräldrar i en klass har gemensamma normer och regler 1 Då studien gjordes under våren 2011 kallades programmet fortfarande ÖPP och kommer så även att kallas i denna rapport. 3

4 Percentage of subjects Percentage kring drickande; avslutning och sammanfattning; därefter ges föräldrarna möjlighet att diskutera och komma överens om gemensamma regler; ett brev skickas till alla föräldrar med minnesanteckningar och information till de föräldrar som inte var där; till sist utvärderas mötet. Forskningen som informationen bygger på är hämtad från studier som Stattin och Koutakis själva har gjort. I ÖPP-materialet presenteras bland annat hur många unga som varit berusade minst en gång under det senaste året, i åldrarna 10 till 18 år, fördelat på kön (figur 1). Ett liknande diagram visar hur många som varit berusade fler än 10 gånger den senaste terminen (figur 2) Figur 1 (Koutakis 2009) Figur 2 (Koutakis 2009) Pojkar Flickor Vidare presenteras andelen föräldrar som har ett tillåtande förhållningssätt till ungdomsdrickande i relation till barnets ålder (figur 3) och hur mycket alkohol ungdomar i olika åldrar (14 respektive 16 år) konsumerar beroende på om deras föräldrar har en restriktiv eller tillåtande inställning till ungdomsdrickande (figur 4) Figur 3 (Koutakis 2009) Figur 4 (Koutakis 2009) I utvecklingsfasen ingick även en ungdomsintervention i ÖPP som fokuserade på att öka ungdomars deltagande i vuxenledda aktiviteter. Dock fann man i den egna longitudinella effektstudien (Koutakis, Stattin & Kerr 2008) att programmet inte lyckades engagera fler ungdomar i strukturerade aktiviteter, så som sport, scouter, kultur etc. Därför har denna del av ÖPP strukits i det färdiga programmet. Vidare visar studien att interventionsgruppen hade positiva resultat i jämförelse med kontrollgruppen som inte fick ÖPP, vad gäller ökade restriktiva attityder hos föräldrar, minskad ungdomsfylla och andra problem (delinquency) (Koutakis, Stattin & Kerr 2008). Dock framgår det att de föräldrar som redan i början av studien hade en tillåtande attityd till ungdomsdrickande i större utsträckning hoppade av studien, både i interventions- och kontrollgruppen. Det positiva resultatet gäller alltså i 4

5 huvudsak för de föräldrar som redan hade en restriktiv hållning mot ungdomsdrickande. Detta kan te sig förklarligt då programmet syftar till att bibehålla föräldrars redan restriktiva inställning till drickande då barnen är yngre (mellanstadiet) snarare än att förändra deras attityder (Koutakis, Stattin & Kerr 2008). Ungdomars alkoholvanor Sedan 1971 har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning årligen genomfört självskatteundersökningar bland 9:e klassare i Sverige. Den senaste studien genomfördes under vårterminen 2011 (CAN 2011), alltså under samma period som denna studie, med skillnaden att i denna studie ingår högstadiets alla tre årskurser. Det genomgående mönstret i CAN:s undersökning är att ungdomars alkoholkonsumtion har minskat betydligt sedan talet. Det är värt att notera att Sveriges 9:e klassare halverade sin alkoholkonsumtion på bara några år mellan 1977 och Under samma period minskade befolkningen i stort (15 år och uppåt) sin konsumtion med 14% (CAN 2011: 36). Antalet alkoholkonsumenter bland 9:e klassarna var 2011 den lägsta som någonsin uppmätts, 55% av pojkarna och 59% bland flickorna. Antalet icke-konsumenter var på motsvarande sätt det högsta någonsin, över 40% av 9:orna svarade att de inte druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit någon gång under de senaste 12 månaderna (CAN 2011:33). Den genomsnittliga årskonsumtionen bland 9:e klassarna ligger idag på 2,2 liter ren alkohol för pojkarna vilket är den lägsta noteringen sedan 1989 och på 1,8 liter för flickorna vilket är den lägsta noteringen sedan Mellan åren 2000 och 2006 minskade andelen intensivkonsumenter bland pojkarna också från 34% till 22%, för att i år hamna på 18%. Andelen som hade gjort alkoholdebut före 13 års ålder var 2011 den lägsta sedan Sedan 2006 har CAN tillfrågat elever om de blir bjuden på alkohol hemma av sina föräldrar. Andelen som svarar nej på frågan har ökat från 49% av pojkarna till 64% i år, respektive 42 % av flickorna 2006 till 61% år Det är alltså fler tjejer än killar som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar. Det är också värt att notera att året 2008 står ut i CAN:s statistik då en dramatisk ökning av ungdomars alkoholkonsumtion skedde, för att sedan snabbt sjunka igen. En möjlig tolkning av detta är den ekonomiska krisen som drabbade landet 2008 och de effekter den kan ha haft på landets ungdomar påverkade ungdomars alkoholkonsumtion. Tidigare forskning 2011 presenterade Stockholms stads FoU-enhet Stockholm förebygger alkohol och drogproblem (STAD) tillsammans med Centrum för psykiatriforskning vid Stockholms läns landsting en oberoende effektstudie av ÖPP (Strandberg & Bodin 2011). I studien presenteras också en kluster-randomiserad studie gjord i Holland där effekterna av den nuvarande versionen av ÖPP undersöktes (Koning m.fl. 2009), alltså den version av ÖPP som enbart riktar sig till föräldrar i jämförelse med en elevintervention och en kombination av de båda interventionerna. Den holländska studien fann att en kombination av elev- och föräldraintervention har en effekt på ungdomars drickande, men inte interventioner enbart riktade till en av grupperna. I den svenska studien kommer Strandberg och Bodin (2011) fram till liknande resultat, då de finner att ÖPP inte skjuter upp ungdomars alkoholdebut eller minskar deras alkoholkonsumtion. Dock har ÖPP en effekt på föräldrars restriktivitet. Föräldrar som deltagit i ÖPP är alltså mer restriktivt inställda till ungdomars drickande än föräldrar som inte har fått samma intervention. John Lilja och Sam Larsson gjorde 2003 en kunskapsöversikt på uppdrag åt FHI av forskning kring ungdomar och alkohol. I en sammanställning av vilka faktorer som påverkar ungdomars alkoholdebut visar Lilja och Larsson upp en komplex bild av samverkande faktorer: föräldrars och kompisars normer, syskons och föräldrars alkoholvanor, individens 5

6 sociala kompetens, geografiska och kulturella faktorer (Lilja & Larsson 2003). Man pekar också på att det finns motstridiga forskningsresultat kring hur en tidig kontra en sen alkoholdebut påverkar alkoholkonsumtionen senare i livet. Bland annat menar man att en tidig alkoholdebut inte bör ses som en orsak till senare alkoholproblem utan som en indikator och att andra riskfaktorer utgör de egentliga orsakerna till problem senare i livet (Lilja & Larsson 2003). Man pekar också på att ungdomar som tidigt börjar dricka alkohol i familjesammanhang, framförallt i högre samhällsklasser, inte kan kopplas samman med en hög alkoholkonsumtion senare i livet (Lilja & Larsson 2003). Vad som dock har visat sig ha en påverkan på alkoholkonsumtionen är vilka förväntningar som finns på vad drickande innebär. Denna dryckeskultur etableras redan innan ungdomen själv har börjat dricka. Dessa förväntningar kan vara både positiva och negativa, och påverkas av omgivningens förväntningar. Av vikt för senare alkoholbruk är också om föräldrar bjuder sina ungdomar på alkohol ofta, vilket signalerar en positiv inställning till alkohol och drickande (Lilja & Larsson 2003). I studien finner man att de negativa förväntningarna på alkohol förändras med ungdomarnas ålder. Elever i mellanstadiet är i större utsträckning rädda för att bli beroende av alkohol. Detta förändras dock då de själva börjar dricka och känner av positiva effekter av alkohol. Man menar i studien att detta kan tolkas som att de yngre ungdomarna utgår från ett föräldraperspektiv på ungdomars förhållande till alkohol men att de successivt utvecklar en egen uppfattning (Lilja & Larsson 2003). Demant och Östergaard (2007) menar i sin artikel om danska ungdomars festvanor att tonårsfesten inte kan anses vara en egentlig rite-de-passage eftersom den inte innebär att ungdomarna finner en strukturerad vuxenposition efter genomgången. Men också att ungdomsfesten inte handlar om ett speciellt markerat tillfälle som innebär specifika riter och traditioner. Demant och Östergaard (2007) hävdar däremot att festande och att dricka alkohol utgör en del av ett identitetsskapande. Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att utifrån ett ungdomsperspektiv undersöka ungdomars inställning till alkohol och att utifrån ett ungdomsperspektiv på alkohol formulera rekommendationer för det fortsatta alkoholpreventiva arbetet i skolor och på kommunal nivå. Områden som kommer att diskuteras i studien är vilken attityd och inställning ungdomarna har till alkohol, och till ungdomars och föräldrars alkoholvanor? Vad lyfter ungdomar själva fram som viktigt och problematiskt vad gäller ungdomars alkoholvanor? Material Jag har i denna studie undersökt ungdomars inställning till alkohol på högstadiets alla tre årskurser i tre skolor, i tre olika kommuner i Östergötland. I fokusgrupper har jag samtalat med ungdomar om hur de tycker att föräldrar ska förhålla sig till ungdomsdrickande och om de tror att föräldrars alkoholvanor påverkar ungdomars inställning till alkohol. I studien har 23 fokusgruppsintervjuer gjorts med sammanlagt 93 elever. Fokusgruppsintervjuerna organiserades runt ett så kallat stimulimaterial som bestod av en del av den information som föräldrarna får genom ÖPP (figur 1-3). Dessutom visades en av Systembolagets filmer, Sanningen, som sändes i reklam-tv under perioden. Frågorna i intervjuerna handlade om ämnen som tas upp i ÖPP, så som föräldrars inställning till att bjuda eller köpa ut alkohol till ungdomar, vid vilken ålder ungdomarna ansåg det accepterat att börja dricka, om föräldrars alkoholvanor kan tänkas påverka ungdomarnas attityder till alkohol. Vi har också pratat om kompisars påverkan, vilka problem det kan innebära att ungdomar dricker och vad de tycker om åldergränser för att köpa alkohol. 6

7 13 intervjuer med sammanlagt 54 elever genomfördes på Björkskolan i en mindre kommun med ca invånare. 5 intervjuer med sammanlagt 18 elever genomfördes på Parkskolan i en av regionens större kommuner med över invånare. På Hedskolan genomfördes 5 intervjuer med sammanlagt 21 elever på en mindre ort i en medelstor kommun med invånare. Björkskolan Parkskolan Hedskolan År Antal Int. Antal elever År Antal Int. Antal elever År Antal Int. Antal elever tot Sammanlagt har alltså 6 intervjuer gjorts i år 7, med 25 elever, i år 8 gjordes 9 intervjuer med 44 elever och i år 9 gjordes 7 intervjuer med 24 elever. Flest intervjuer gjordes med elever i år 8 och det största antalet intervjuer och intervjuade elever gjordes på Björkskolan. 46 tjejer och 47 killar deltog i intervjuerna i både mixade och enkönade grupper. Intervjuerna har transkriberats, därefter har sammanställningar av innehållet i varje intervju gjorts och centrala teman och mönster identifierats. Det framgår en tydlig skillnad mellan de ungdomar som har en tillåtande inställning till alkohol och de som har en mer restriktiv inställning, materialet i studien har kategoriserat härefter. Kategoriseringen är vald utifrån ÖPPs (Koutakis 2008) liknande indelning av föräldrarnas syn på ungdomsdrickande. En liknande kategorisering återkommer även i STADs utvärdering av ÖPP (Strandberg & Bodin 2011). I studien har en tillåtande attityd definierats som att ungdomarna anser att det är okej för ungdomar att dricka före 17 års ålder, och att det är okej att föräldrar ger ut alkohol till ungdomar under 18 år. En restriktiv inställning har definierats som att ungdomarna anser att det inte är okej för ungdomar att dricka före 17 års ålder, och att det inte är okej att föräldrarna ger ut alkohol till ungdomar under 18 år. Några ungdomar har ansett att ungdomar inte bör dricka före 17 års ålder men att det trots det är bättre att föräldrarna förser ungdomarna med alkohol än att de köper eller får av kompisar eller någon okänd. Då ungdomarnas resonemang i övrigt har överenstämt med en restriktiv hållning har dessa kategoriserats som restriktiva. De bägge gruppernas diskussioner kommer att presenteras separat nedan för att illustrera hur olika diskurser och synsätt kring alkohol byggs upp av ungdomarna. Fokus i studien har alltså inte varit på om ungdomarna själva har druckit eller deras alkoholvanor, frågorna har istället handlat om vad de anser om ungdomars alkoholvanor. Detta då intresset för studien är ungdomarnas inställning och attityd snarare än faktiska alkoholvanor. Tre teman har identifierats i materialet och presenteras nedan: alkohol som kultur; alkohol som risk; alkohol som vuxenblivande. Restriktiv eller tillåtande inställning Ungdomarnas svar har kategoriserats så som att de är antingen tillåtande eller restriktiva i sin inställning och presenteras här i procent fördelat per skola. Detta är inte några statistiskt säkerställda siffror utan skall snarare tolkas som en översiktlig presentation av hur diskussionerna gick i de olika skolorna. Parkskolan Björkskolan Hedskolan tillåtande tot % 33% 80% 50% 7

8 restriktiva tot % 67% 20% 50% I tabellen syns skillnaden mellan hur ungdomarna i Parkskolan i den större kommunen är betydligt mer restriktiva (67%) i sina diskussioner i jämförelse med ungdomarna i den mindre kommunen där Björkskolan ligger (20%). I Hedskolan är fördelningen mellan ungdomarnas inställning till ungdomsdrickande exakt lika (50%). Utslaget på hela materialet fördelar sig dock andelen ungdomar med en restriktiv respektive tillåtande inställning ungefär jämt (46% resp. 54%). Allt för stora växlar kan inte dras av det förhållandevis lilla materialet, men skillnaderna mellan Parkskolans elever och Björkskolans är ändå på pass stora att det är värt att lägga lite tid på att resonera kring dessa. På Parkskolan har ungdomarna svårare att se någon mening med ungdomsdrickande, som exempelvis Fredrik i 8an: Liksom det är, det är så, så dumt alltså. Jag förstår, jag förstår inte varför man skulle göra det, man liksom förstör för sig själv, man förstör typ [allt] ( ) liksom det finns ju inget bra. Jag förstår inte varför, och det är inte ens kul, man kommer inte ens ihåg. Flera elever menar också att deras föräldrar inte dricker alls eller väldigt lite: jag har aldrig sett, i hela mitt liv, mina föräldrar fulla, aldrig, säger Josefin i år 7. Linnea i samma grupp menar också att hennes mamma nästan aldrig dricker, hon tycker inte ens om att dricka. Hon dricker bara vin typ i så fall. Efter att vi har tittat på filmen Sanningen där en pappa ger sin tonårsdotter en flaska vin när hon ska på fest, menar Sandra i 7:an på Parkskolan att han är en dålig förälder och Jenny i samma grupp tycker att föräldrar som förser sina barn med alkohol inte föregår med gott exempel. Fredrik i 8:an tycker till och med att det är värre att få av sina föräldrar än att skaffa fram alkohol på något annat sätt: egentligen tycker jag att det är ännu värre att få det hemma ( ) för då liksom ger man typ bort ansvaret, alltså ansvaret man har som vuxen ( ) det är ju som att säga att det är okej att du dricker, men det är det inte Det finns vissa likheter i hur de eleverna med en restriktiv inställning resonerar på Parkskolan och Björkskolan. Till exempel menar Caroline i 7:an på Björkskolan att det enda som är bra med att få alkohol av sina föräldrar är att man vet att det inte är något giftigt man får: att som har stoppat i nånting. Men Martina i samma grupp tycker att det kan ge fel signaler: Men då kanske det [gör att man] tror att det är okej att dricka. Även bland de restriktiva ungdomarna är det flera som har smakat alkohol men de tycker inte att det smakar särskilt gott. Man menar dock att det kan vara bra att känna igen smaken av alkohol så att ingen kan lura i en något mot ens vilja. Hanna som går i 9:an i Parkskolan och som inte tycker att man ska börja dricka före man är 17 år, tycker ändå att det kan var bra att smaka när man är lite yngre om det är okej för föräldrarna: För det kan ju gå bra, alltså det kan vara bra att veta hur det smakar också för då kanske man vet att saker och ting smakar äckligt och då kan det vara lättare att stå emot grupptryck. Så då kanske man bara nej men jag har redan testat, jag vet hur det smakar och det är äckligt och jag vill inte testa igen liksom med kompisar så då kan det också vara bra liksom att man vet hur det smakar ( ) annars kanske man kan bli mer nyfiken. Procentuellt sett är det betydligt fler 7:or i hela materialet som har en restriktiv inställning 52%, än antalet 9:or, 17%. Bland 8:orna är det 41% av ungdomarna som har en restriktiv inställning. Detta stämmer väl överens med Lilja och Larssons (2003) påstående att ungdomar förändrar sin inställning till alkohol när de själva börjar få egna uppleversler och erfarenheter krig alkohol. 8

9 Drickande som kultur Mats Trondman (2009) menar att alkoholkonsumtion är en kulturell yttring på så vis att den betyder olika saker i olika situationer och för olika människor, att dricka alkohol är i sig meningsbärande. Det innebär att det innebär olika saker att föredra rött vin framför alkoläsk eller öl. Olika spritsorter tolkas på olika sätt, liksom under vilka former de dricks. Alkoholkonsumtion i Sverige är alltså del av en meningsskapande och meningsbärande kultur. Detta märks i ungdomarnas utsagor på så vis att de allra flest talar om alkohol som oundvikligt. Grovt uttryckt menar man att alla kommer att börja dricka alkohol förr eller senare. På frågan om varför det är bra med åldergränser kring alkohol menar Albin att om det inte fanns skulle: "en tolvåring [ ] gå på systemet och typ köpa två flaskorvodka, den skulle ju typ dö". Det är alltså åldersgränsen som förhindrar ungdomar från att köpa och konsumera alkohol, då drickande uppfattas som något oundvikligt och därmed som djupt inbäddad i den svenska kulturen. Ungdomarna ger också uttryck för att föräldrar har en liknande inställning till ungdomsdrickande som oundvikligt: Mamma vill inte att jag gör det men hon vet att det kommer att hända, det är bra så länge du håller dig, berättar Louise som går i 8:an på Hedskolan. Frågan för de flesta ungdomar, framför allt med en tillåtande inställning, är inte om de kommer att börja dricka alkohol, utan under vilka former det kommer att ske. Ett återkommande uttryck i intervjuerna är den första fyllan och resonemang om vilka omständigheter som bäst lämpar sig för detta. Ungdomar med en tillåtande inställning menar att det är mest fördelaktigt att ha sin första fylla tillsammans med familjen, och att det överhuvudtaget är bättre att introduceras till alkohol tillsammans med familjen som på så sätt kan hålla koll på att inget oförutsett händer. På den mindre orten, där majoriteten av ungdomarna har en tillåtande inställning resonerar man mycket kring att alla känner alla, att det alltså förekommer en socialkontroll som verkar både hämmande eftersom föräldrarna på så sätt kan få kännedom om ungdomarnas problematiska beteende, men också att det verkar skyddande då ungdomarna känner att det finns ett socialt nätverk runt omkring dem som håller och kan rycka ut om något oförutsett skulle hända. Ett annat uttryck för drickandet som del av ett kulturellt sammanhang är ungdomarnas resonemang om föräldrar som ser genom fingrarna eller som låtsas att det inte vet om att ungdomarna dricker. Ungdomarna tolkar alltså föräldrarnas inställning som ett implicit godkännande. Det är ok att ungdomarna dricker under förutsättning att det inte talas om drickandet så att det finns en tyst överenskommelse om att föräldrarna officiellt inte accepterar att ungdomarna dricker. Denna inställning står i bjärt kontrast till de ungdomar som har en restriktiv inställning. De anser istället att det inte finns någon anledning till att ungdomar under 18 år ska dricka alkohol, eller egentligen att någon ska dricka, då det endast innebär negativa konsekvenser. Man skulle kunna säga att det i denna grupp råder en antialkoholkultur bland ungdomarna och deras föräldrar. Bland annat menar ungdomarna i denna grupp att det är väl ok om föräldrar dricker men att deras föräldrar inte gör det, att de pratar om alkohol hemma, men att det inte är något konfliktområde eller problem. Även här ges alltså alkoholkonsumtion en mening och innebörd, men som något om vi inte håller på med. Drickande som risk Något som båda grupperna av ungdomar diskuterade var frågan om alkohol som risk. Dels kom det upp som svar på frågan om varför ungdomar under 18 år inte ska dricka alkohol. Det överlägset vanligaste svaret drog på en föreställning om barns ofärdiga kroppar och att dessa kunde ta skada av alkohol. Vissa menade att man kunde stanna i växten om man drack alkohol i för ung ålder, andra att de inre organen kunde ta skada. Denna bild förekom alltså även hos gruppen ungdomar med en tillåtande inställning. 9

10 En annan risk som kom upp var alkoholism, dels som utfallet av att börja dricka i för unga år, dels som ett problematiskt drickande hos föräldrar och vuxna. De flesta ungdomar tyckte att det var ok för föräldrar att dricka alkohol, förutsatt att de inte var alkoholister och att de begränsade drickandet till helgerna. Att dricka på vardagen kunde alltså snarare tolkas som problematiskt. Framförallt hos de tillåtande ungdomarna fanns en utbredd och konkret föreställning om att man som ung kan råka illa ut om man är påverkad av alkohol. Här kopplades det problematiska drickandet till en geografisk plats staden. Att dricka ute på stan eller på krogen kunde medföra olika typer av risker, att hamna i slagsmål, oönskat sex, att trilla i ån att bli rånad och nerslagen. Även ungdomarna med en restriktiv inställning resonerade i liknande termer men utan de konkreta beskrivningarna av vilka risker drickandet kunde medföra. En risk med att i tidig ålder smaka på alkohol är enligt Helena som går i 7:an på Hedskolan att man skulle tycka att det var gott: "tänk om man smakar och tycker det är gott då". Därmed skulle ungdomen kunna få positiva associationer till drickande och vilja fortsätta med det. Oftast tyckte dock ungdomarna att det kunde vara bra att få smaka så att man vet hur alkohol smakar och risken då minskar att någon lurar in en något utan att man vet om det. De ungdomar som uttryckte en tillåtande inställning ansåg också att det kunde vara bra att få smaka alkohol tidigt för att just lära sig att hantera alkoholen inför den första fyllan, så att man inte skulle göra bort sig eller hamna i problem. Då ungdomar i hög grad är medvetna om riskerna som alkohol medför och trots detta dricker alkohol, måste den tillskrivas även en hög grad av mening. Ungdomsdrickande måste alltså fylla någon form av funktion i ungdomars liv. Drickande om vuxenblivande Kopplat till båda de ovanstående temana var föreställningen om drickande som en del av ett vuxenblivande. Med vissa få förbehåll ansåg alla ungdomarna att det är ok att föräldrar och vuxna dricker alkohol, för de är ju vuxna som Lisa uttryckte det. Även 18-åringars drickande var ok just eftersom de uppnått den föreskrivna åldern. Det var heller inte någon ungdom som menade att det skulle vara lagligt för alla att dricka eller köpa alkohol oavsett ålder, de flesta hade förståelse för och tyckte att det var bra att det är åldersgräns på att få köpa alkohol på krogen och systembolaget. Ett annat uttryck för att drickande tolkas som ett vuxenblivande var inställningen att man ska dricka av rätt anledning. Rätt anledning att dricka är exempelvis för att man tycker att det är gott, medan fel anledning att dricka är för att det är coolt, 12-åringar som dricker för att det är coolt är bara löjliga, säger 13-åringa Samuel. Att resonera om rätt och fel anledning till att dricka kan ses som ett sätt att göra mogenhet (se Korobov & Bamberg 200X). Mogenhet och vuxenskap är alltså något som skapas i diskussionen om ungdomsdrickande, vilket även Niklas i 9:an på Parkskolan uttrycker: Jag tycker det är helt och hållet ett dilemma, är man tillräckligt mogen för att kunna hantera, vet vad sina begränsningar är så go for it.[ ] Men om man säger att en femtonåring är mer mogen än en trettioåringen så säger jag låt hellre femtonåringen dricka än trettio åringen Här kopplas alltså drickandet till att kunna kontrollera och hantera en specifik situation som kräver ett mått av mogenhet. Även resonemangen om att den omogna kroppen tar skada är ett uttryck för samma perspektiv; att den fullvuxna, mogna kroppen kan hantera alkoholen på ett annat sätt än barnets. Ytterligare ett uttryck för detta är den genomgående beskrivningen av att det är fler 9:or än 7:or som dricker och att det är mer ok för föräldrar att acceptera att deras 16-årige barn dricker än deras 12-årige (ett exempel hämtat från ÖPP materialet). Vuxenblivandet genom alkoholkonsumtion kan ses som ett socialiserande in i en kultur där alkohol har mening och är betydelsebärande. Alkohol är något som den växande kroppen 10

11 och individen måste lära sig att hantera, även om det innebär att helt avstå. Men ungdomsdrickande kan också ses som ett identitetsskapande (Demant & Östergaard 2007). Diskussion Jag menar att ungdomsdrickande, i ett tidsmässigt mer utsträckt perspektiv, kan ses som en rite-de-passage och där inte en fest eller ett intag av alkohol markerar övergången till en vuxenposition, men där alkohol starkt kopplas av ungdomar själva till vuxenblivande. Att alkohol är något man som ungdom behöver lära sig att dricka för att göra det på rätt sätt och att detta kopplas till en föreställning om mognad och vuxenskap. Att som 12-åring dricka för att det är coolt är inte rätt sätt, men att dricka för att det är gott markerar mogenhet och kontroll. Att ungdomarna beskriver drickande som oundvikligt utgör ett stöd till perspektivet att alkoholintag utgör en kulturell praktik. Det innebär att alkohol är något som ungdomar måste förhålla sig till oavsett om de vill eller inte, men också som Mats Trondman menar, att alkoholen är betydelsebärande och meningskapande. Dock är drickande starkt förknippat med risker, dels risken att tappa kontrollen och hamna i problem på något sätt, slagsmål, oönskat sex etc. dels risken för alkoholism. De ungdomar som har en restriktiv inställning till alkohol ser inte att det finns någon poäng eller är meningsfyllt för ungdomar under 18 år att dricka alkohol (varken dom själva eller andra). Dessa ungdomar anser heller inte att föräldrar bör bjuda på sina ungdomar på alkohol, utan anser att det är oansvarigt av föräldrarna om de bjuder eller låter sina barn smaka. I dessa familjer kan ÖPP stärka den restriktiva hållningen. De ungdomar som däremot har en mer tillåtande inställning till alkohol, ser alkohol som något oundvikligt, de talar om den första fyllan och resonerar kring hur konkreta risker med alkoholen kan minimeras; att det är bra att vara med familj eller vänner vid den första fyllan; att det är bra att lära sig dricka alkohol för att kunna kontrollera effekten av den; att det är farligare att vara full på krogen eller ute på stan än hemma på en fest; det är bättre att få alkohol av sina föräldrar än att köpa av någon okänd på stan då det minimerar risken att få i sig något olämpligt. Alla ungdomar talar dock om en progression i drickandet, färre 7:or än 8:or dricker och de flesta 9:orna dricker, en utveckling som också stöds av forskning (Demant 2007). Man anser också att fler killar än tjejer dricker vilket både kan finna stöd och inte i forskningen (Demant 2007). Enligt Demant (2007) och CANs självskattning bland 9:de klassare dricker tjejer och killar i ungefär lika stor utsträckning, men de gör det på olika sätt och på olika villkor. Det finns uppenbara skillnader i ungdomarnas inställning och sätt att resonera beroende på om de är bosatta i ett större samhälle eller på en mindre ort. Då alla ungdomarna diskuterar ungdomsdrickande utifrån ett riskperspektiv, kan en hypotes vara att det i det större samhället innebär större faktiska risker att dricka sig full än den mindre orten, som de facto medför en större social kontroll, där både vuxna och ungdomar känner varandra och håller ögonen på varandra. I det större samhället är det färre personer som vet vad man som ungdom gör eller råkar ut för och det är lättare att råka värre ut än i den mindre orten. Det kan alltså vara så att ungdomarna i det större samhället har inkorporerat ett ökat riskmedvetande vad gäller olika aspekter på stadslivet, däribland vad drickande kan innebära. Något som också är värt att betänka är att det i Sverige i dag finns en växande grupp i samhället som helt avstår från alkohol, främst invandrade personer med muslimska traditioner. Hur ÖPP:s budskap tas emot av dessa grupper kan också vara av vikt att överväga. Tidigare forskning av såväl ÖPP som andra alkoholpreventionsprogram har visat på vikten av att inte bara inrikta insatserna på föräldrarna utan att en föräldraintervention bör kombineras med en elevintervention. Föreliggande studie visar på att elever gärna anser att föräldrar ska ha en restriktiv inställning till ungdomsdrickande vilken indikerar att det finns 11

12 möjlighet att vidareutveckla denna restriktiva hållning. Många elever har också själva en restriktiv hållning till ungdomsdrickande, dock finns här lokala skillnader. Den absoluta majoriteten menar dock att avgörande för om en ungdom börjar och kontinuerlig dricker alkohol i tonåren är grupptrycket, vilket kan förstås som att ungdomsdrickande fyller en social funktion hos ungdomarna. Dessa punkter bör utgöra grunden för en elevinriktad alkoholpreventiv intervention i kombination med existerande ÖPP. Sammanfattningsvis ÖPP bör kombineras med en elevintervention. Interventionen bör ta hänsyn till och utgå ifrån följande punkter: Utgå ifrån och uppmärksamma alkoholens funktion i ungdomars sociala liv för att kunna ersätta denna funktion. Utgå ifrån och arbeta med att förstärka ungdomarnas restriktiva inställning till alkohol Utgå ifrån och använd ungdomars sociala nätverk och grupptryckets påverkan. Ta hänsyn till och arbeta med lokala skillnader och lokala förutsättningar. Ungdomarnas inställning till alkohol är en annan i den större staden än på den mindre orten. Detta innebär att samma budskap tas emot olika beroende på vilket perspektiv mottagaren har. Referenser CAN (2011) Skolelevers drogvanor CAN rapport 129 Demant, J. & Östergaard, J. (2007) Partying as everyday life: Investigations of teenagers leisure life. Journal of Youth 10(5): Demant, J. (2007) Youthful drinking with a purpose. Nordic Studies on Alcohol and drugs 24: Foxcroft, D. R., Ireland, D.J., Lister-Sharp, G.L., Breen, R. (2003) Long-term primary prevention for alcohol misuse in young people: a systemic review. Addiction 98: Koning,I. M., Vollebergh,W. A.M., Smit, F., Verdurmen, J. E.E.; Van Den Eijnden, R. J.J.M.; Ter Bogt,T. F.M.; Stattin, H., Engels, R. C.M.E. (2009) Preventing heavy alcohol use in adolescents (PAS): cluster randomized trial of a parent and student intervention offered separately and simultaneously. Addiction, (10): Korobov, N. & Bamberg, M (2004) Positioning a mature self in interactive practices: How adolescents negotiate physical attraction in group talk. British Journal of Developmental Psychology 22: Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008) reducing youth drinking thought a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program, Addiction 103: Koutakis. N. (2009) Örebro Preventionsprogram. Föräldraträff 1. Power point presentation Lilja, J. & Larsson, S. (2003) Ungdomsliv, identitet, alkohol och droger. En multidimensionell och preventivt inriktad kunskapsöversikt med hermeneutiskt-socialpsykologiskt fokus. Statens Folkhälsoinstitut Strandberg, A. & Bodin, M (2011) Effektutvärdering av Örebro Preventionsprogram (ÖPP). Stockholm; STAD Trondman, M. (2009) Sociosymboliska homologier. Paul Wilis om kulturella former. I Fornäs, J. & Harding, T. (red.) Kulturellt: reflektioner i erling Bjurströms anda. Linköping: Linköpings universitet 12