Örebro Preventionsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örebro Preventionsprogram"

Transkript

1 INFO SJUTTON FRÅGOR OCH SVAR OM: Örebro Preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM

2 innehåll 2 Förord 3 Fråga 1. Vad är Örebro Preventionsprogram? 4 Fråga 2. Vad menas med prevention? 4 Fråga 3. Varför talar man om program? 5 Fråga 4. Vad är det för fel på den gamla hederliga ANT-undervisningen? 5 Fråga 5. Varför föräldrar? 6 Fråga 6. Har föräldrar verkligen kvar något inflytande över sina barn, när de blivit tonåringar? 6 Fråga 7. Är det inte så att barnen snarare gör som vi gör än gör som vi säger? 7 Fråga 8. Är det inte en myt att våra ungdomar dricker mycket? 8 Fråga 9. Visst dricker ungdomar ibland, men det är väl inte så skadligt? 9 Fråga 10. Varför tar man upp ungdomsdrickande med föräldrarna innan det är aktuellt? 10 Fråga 11. Hur genomförs ÖPP i praktiken? 11 Fråga 12. Vad är poängen med föräldraöverenskommelser? 12 Fråga 13. Hur når man de föräldrar som inte kommer på föräldramötena? 13 Fråga 14. Vad kan man förvänta sig för resultat av ÖPP? 14 Fråga 15. Vad är nytt med denna föräldramötesmetod jämfört med andra? 15 Fråga 16. Vad krävs för att jag skall kunna använda ÖPP i min kommun, skola eller förening? 15 Fråga 17. Vart vänder jag mig för att få mer information? 16 Läsförslag 16 Länkar

3 FÖRORD Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett exempel på en forskningsbaserad metod att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Programmet har utvecklats av forskare vid Örebro universitet och det har testats och utvärderats med lovande resultat i fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla under en treårsperiod, Studien, som publiceras i en kommande doktorsavhandling, har finansierats av Statens folkhälsoinstitut. I kommunerna frågar man efter verkningsfulla metoder för det förebyggande arbetet som är både kostnadseffektiva och enkla att använda. ÖPP har blivit en populär metod som fått en ansenlig spridning. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om metoden, varför Statens folkhälsoinstitut har tagit fram denna broschyr och även en metodhandbok tillsammans med Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet. Utredarna Johanna Ahnquist och Lena Bergman, Statens folkhälsoinstitut, har varit redaktörer för skrifterna. Det bör framhållas att denna enkla, men till synes effektiva, föräldramötesmetod inte ensamt kan ersätta övrigt preventionsarbete i kommunen och skolan. Föräldramötesmetoden kan däremot ses som en viktig beståndsdel i ett generellt och långsiktigt lokalt preventionsarbete. I denna skrift ges en kortfattad, praktisk beskrivning av metoden. Den är uppbyggd kring de vanligaste frågorna om ÖPP från dem som vill genomföra föräldrainsatsen i den egna kommunen, skolan eller föreningen. 2

4 1. VAD ÄR Örebro Preventionsprogram? Örebro Preventionsprogram, ÖPP, är en forskningsbaserad föräldramötesmetod som syftar till att förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande, men som även visat sig vara effektiv när det gäller att förebygga andra normbrytande beteenden som skolk, snatteri och skadegörelse. Programmet består av korta föräldraträffar (15 20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten under skolår 7 9. Forskningsbaserade argument presenteras som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren. Vidare har det stor betydelse för ungdomarnas alkoholvanor att föräldrarna markerar för sina barn att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Föräldrarna uppmanas att diskutera detta med varandra och att göra överenskommelser inom föräldragruppen när det gäller regler och normer kring alkoholdrickande, liksom kring andra frågor som föräldrar tycker är angelägna, till exempel vilka tider som ska gälla för barnen eller hur man hanterar föräldrafria fester. Förklaringen till att programmet är verksamt när det gäller att förebygga inte bara tidig alkoholdebut och berusningsdrickande, utan även mobbning, snatterier och andra normbrott antas vara att föräldrarna, genom att ta del av programmet, stärks att bli tydligare i sitt föräldraskap. Det ger i sin tur effekter på barnens beteende. Programmet är avsevärt mindre omfattande än andra föräldraprogram som COPE, Föräldrakraft och STEG-FÖR-STEG. Det innehåller inga moment som främjar positiv uppmärksamhet och inte heller avsnitt där föräldrarna får öva sig i olika förhållningssätt. Likheten består i betoningen på klar och tydlig kommunikation kring normer för bruk av alkohol och andra riskbeteenden. Med en forskningsbaserad insats menas att insatsen bygger på omfattande forskning och att den har testats och visat sig vara effektiv vid utvärdering och uppföljning. 3

5 2. Vad menas med prevention? Syftet med prevention är att förebygga problem av olika slag, det vill säga att agera innan problem uppstår. Det är ett proaktivt förhållningssätt. Inom den internationella preventionsvetenskapen bedrivs systematiska studier av de omständigheter eller faktorer som ger upphov till problem eller kan begränsa eller minska dessa. Sådana faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Preventionsarbete går ut på att identifiera sådana förhållanden, det vill säga risk- respektive skyddsfaktorer, som är möjliga att testa och påverka. 3. Varför talar man om program? Forskarna använder ofta begreppet program. Det bygger på olika grundläggande delar eller komponenter. Man kan se ett program som en handlingsplan som är systematiskt uppbyggd. För det mesta krävs att de som använder metoden eller programmet utbildas och att det finns en handbok som tydligt redovisar den bakomliggande teorin, syftet och de olika delarna eller momenten. En av de viktiga idéerna bakom programtanken är att utveckla metoder som kan användas brett och på ungefär samma sätt. Den enskilda pedagogen eller socialarbetaren ska inte behöva uppfinna hjulet varje gång. Avsikten är också att tillförsäkra barnen och ungdomarna kvalitet i det förebyggande arbetet att de insatser som görs är meningsfulla och verkligen åstadkommer det som avses. Eftersom programmet har prövats vetenskapligt så vet man att det fungerar om det används som det är tänkt. Använder man bara delar av programmet, gör sina favoritövningar eller plockar russinen ur kakan, så riskerar man att misslyckas. Effekterna uteblir och tilltron till möjligheterna att bedriva ett meningsfullt förebyggande arbete rubbas. 4

6 4. Vad var det för fel på den gamla hederliga ANT-undervisningen? Skolans traditionella undervisning om Alkohol, Narkotika och Tobak (ANT) har främst handlat om att informera ungdomarna om alkoholens skadeverkningar. En vanlig strategi har varit att bjuda in en polis eller socialarbetare som informerar ungdomar om risken att fastna i missbruk. Ytterligare en strategi har varit att bjuda in en före detta alkoholist eller narkoman, så att ungdomarna själva ska få höra hur illa det kan gå. Visserligen kan sådana insatser höja ungdomarnas faktakunskaper, men det har inte kunnat visas att det har påverkat deras faktiska beteende. Att rikta informationen till barnens föräldrar har också varit en relativt vanlig strategi. I vissa fall har föräldrar bjudits in till ANT-kvällar då kommunens fältassistent informerat om alkoholens skadeverkningar. I andra fall har klassläraren visat en pedagogisk film om ungdomar och alkohol i anslutning till det ordinarie föräldramötet. Dessa strategier har inte heller visat sig vara verkningsfulla när det gäller att minska ungdomarnas alkoholkonsumtion. 5. Varför föräldrar? Det behövs nya strategier för att minska ungdomars alkoholdrickande. I många kommuner och skolor finns såväl viljan som ambitionen att förändra sitt arbetssätt. Preventionsforskningen visar att det är just föräldrar som är den stora och betydelsefulla resursen i ett framgångsrikt förebyggande barn- och ungdomsarbete. Föräldrarna är de som är viktigast och alla föräldrar vill sina barns bästa. Därför är det också självklart viktigt att engagera föräldrarna i det förebyggande arbetet. Många skolor upplever att de fått ett allt större ansvar för elevernas fostran och för att hantera sociala problem av olika slag. Ett nära samarbete mellan skolan och föräldrarna är en betydelsefull, men ofta underskattad, möjlighet i det förebyggande arbetet. För att nå framgång gäller det dock att involvera föräldrarna det räcker inte att bara informera dem. 5

7 6. Har föräldrar verkligen kvar något inflytande över sina barn, när de har blivit tonåringar? Hur stort inflytande har man egentligen som förälder till barn som kommit upp i högstadieåldern när det gäller exempelvis alkohol? Föreställningen att barnen nu har blivit så stora att det föräldrarna säger och gör inte spelar någon roll och att kompisarna är mycket viktigare, är inte ovanlig. Men forskningen visar att det inte alls är så. Familjen och föräldrarna har i själva verket störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Varma och tydliga föräldrar gör skillnad. Speciellt viktigt är det att föräldrar verkligen tydliggör sin inställning i viktiga frågor, som exempelvis sin inställning till alkohol och ungdomsdrickande. 7. Är det inte så att barnen snarare gör som vi gör än gör som vi säger? En vanlig föreställning är att föräldrar genom att bjuda sina barn på alkohol avdramatiserar det här med alkohol och därmed gör det mindre spännande att pröva. De låter barnen pröva för att de inte ska dricka med sina kamrater, utom synhåll för föräldrarna och utom deras kontroll. Det fungerar dock inte i praktiken, det är faktiskt precis tvärtom. Forskning har visat att barn till föräldrar som har en tilllåtande inställning till ungdomsdrickande, tenderar att dricka mer alkohol än barn vars föräldrar har en tydligt restriktiv hållning. Forskning har även visat att ungdomar som växer upp i hem där det råder en tillåtande attityd till ungdomsdrickande, löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem under ungdomsåren. Ungdomar socialiseras både genom våra handlingar och genom samtal och vägledning. Det är inte så att ungdomar bara gör som vi gör och struntar i vad vi säger. En uttalat restriktiv inställning till ungdomsdrickande gör skillnad. 6

8 8. Är det inte en myt att våra ungdomar dricker mycket alkohol? Många föräldrar svävar i okunnighet om hur mycket deras barn faktiskt dricker. Åtskilliga tänker att det där med alkohol- och drogproblem, det gäller nog inte mitt barn som är så pålitligt. Redan i skolår 7 är det förhållandevis många barn som har druckit alkohol. En viktig utgångspunkt för ÖPP-projektet är resultaten av en stor undersökning av ungdomars alkoholvanor som genomfördes i Köping för några år sedan. Figur 1 visar andelen ungdomar i olika skolår som själva uppgivit att de druckit sig berusade minst en gång under terminen. I skolår 7 uppgav 25 procent av flickorna och drygt 15 procent av pojkarna att de hade druckit så mycket att de känt sig berusade minst en gång under terminen. I skolår 9 var motsvarande siffra över 50 procent bland både flickor och pojkar. Andelen ungdomar som dricker sig berusade ökar således snabbt med åldern. Ju äldre ungdomarna är, desto större andel svarar att de har varit berusade (Koutakis & Stattin, 2003). Figur 2 visar andelen pojkar och flickor i olika skolår som uppgivit att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än tio gånger under det senaste året vilket måste sägas vara ett mått på ett avancerat ungdomsdrickande. I skolår 9 uppgav mellan 20 och 30 procent av alla ungdomar att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än tio gånger det senaste året (Koutakis och Stattin, 2003). Det är med andra ord vanligt att högstadieungdomar berusar sig på alkohol, vanligare än vad föräldragenerationen säkert i allmänhet föreställer sig. Procentuell andel elever 100 Procentuell andel elever pojkar flickor åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 gy 1 gy 2 gy 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 gy 1 gy 2 gy 3 Diagram 1. Procentuell andel elever i olika skolår som uppger att de druckit så mycket att de känt sig berusade minst en gång under den senaste terminen. Diagram 2. Procentuell andel elever i olika skolår som uppger att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än 10 gånger under det senaste året. 7

9 9. Visst dricker ungdomar ibland, men det är väl inte så skadligt? Många föräldrar kanske resonerar så här: Visserligen dricker mitt barn alkohol, men det är väl inte så skadligt? Se på mig, jag drack när jag var ung och inte tog jag någon skada av det. Bara för att man dricker alkohol någon gång emellanåt, behöver man väl inte bli alkoholist? Under tonårsperioden testar många unga gränser och beter sig på ett sätt som inte alls är bra för dem själva, de prövar att dricka alkohol, att röka och skolka. De allra flesta unga passerar visserligen denna period utan några större bekymmer och utan att fastna i någon form av problem eller missbruk. Men forskning har samtidigt visat att unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk på både kort och lång sikt att utveckla alkohol- och drogmissbruk och att dra på sig akuta skador av olika slag. Exempel på allvarliga risksituationer är olyckshändelser, slagsmål, våld, snatterier och riskfyllda eller oönskade sexuella situationer. Ungdomar som är berusade riskerar att göra saker som de inte skulle ha gjort som nyktra, sådant de ångrar och sådant som kan få allvarliga negativa sociala konsekvenser. Det finns många goda, vetenskapligt väl underbyggda skäl att skjuta upp ungdomars alkoholdebut och minska deras berusningsdrickande. 8

10 10. Varför tar man upp ungdomsdrickande med föräldrarna långt innan det är aktuellt? När forskarna vid Örebro universitet tog initiativ till ÖPP var det mot bakgrund av forskningsrön som visade betydelsen av de normer kring alkoholdrickande som föräldrar förmedlar till sina barn. Det är viktigt att föräldrarna talar med sina barn om alkohol och tydliggör att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Det spelar också stor roll att föräldrar får stöd av andra föräldrar och förmedlar detta budskap till sina barn så klart och begripligt som möjligt. Om man ska ha möjlighet att förebygga gäller det att agera innan problemen uppstår, i det här fallet innan ungdomarna har börjat testa alkohol. Det har visat sig att en majoritet av alla föräldrar har en restriktiv syn på ungdomsdrickande då deras barn är mindre, men i takt med att barnen blir äldre, tenderar föräldrarna att bli mer tillåtande. ÖPP utgår från detta förhållande. Programmet påbörjas innan barnen har börjat dricka och då föräldrarna som regel fortfarande har en restriktiv inställning till ungdomars alkoholkonsumtion. Syftet är att vidmakthålla en sådan restriktiv hållning även då barnen kommer upp i tonåren. 9

11 11. Hur genomförs ÖPP i praktiken? Med tanke på att dagens föräldrar nästan alltid har ont om tid får programmet inte bli för omfattande. Budskapen ska vara enkla att förstå även klockan åtta en torsdagskväll efter en lång arbetsdag. Informationen måste därför snabbt fånga föräldrarnas intresse och skapa förtroende, argumenten måste hålla även för de mest kritiska frågor. Programmet är därför enkelt och består av korta föräldraträffar en gång per termin, efter ett av de ordinarie föräldramötena i skolår 7 9 (i skolår 6 9 om skolan är en 6 9-skola). Träffarna leds av en särskilt utbildad föräldrapresentatör. Programmet har hittills främst använts i skolmiljö, men skulle likaväl kunna användas på andra håll där föräldrar till ungdomar umgås eller träffas regelbundet, exempelvis inom en idrottsförening. Föräldraträffarna tar cirka minuter och består av åtta olika moment: 1. Introduktion där föräldramötespresentatören kort redogör för syftet med presentationen. 2. Presentation av forskningsresultat kring ungdomsdrickande, faktorer som hänger ihop med ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har i sammanhanget. 3. Presentation av vad föräldrar kan göra exempelvis vikten av att inta en restriktiv hållning till ungdomsdrickande och att tydliggöra detta förhållningssätt i familjen på ett konkret och klart sätt. 4. Presentation av förtjänsterna med att föräldrarna tillsammans sätter upp gemensamma regler och normer kring sådant de anser vara angeläget i allmänhet och kring ungdomsdrickande i synnerhet. 5. Kort avslutning och sammanfattning. 6. Presentatörerna uppmuntrar sedan föräldrarna att diskutera på egen hand med varandra och träffa överenskommelser om normer och förhållningssätt. 7. Brev skickas hem till föräldrarna. Brevet är avsett att fungera både som minnesanteckningar till de föräldrar som har varit närvarande vid föräldraträffen och information till dem som av olika anledningar inte kunnat delta. 8. Utvärdering. 10

12 12. Vad är poängen med föräldraöverenskommelser? Överenskommelser mellan föräldrarna är uttryck för en föräldragrupps strävan att upprätthålla gemensamma regler. Det är inte en juridisk överenskommelse eller ett kontrakt och det finns inga sanktioner vid brott mot överenskommelserna. Tanken är bara att barn som umgås med varandra har nytta av att ha föräldrar som har ungefär samma regler och normer. Föräldraskapet underlättas även av detta. Många vardagskonflikter mellan tonåringar och tonårsföräldrar har med regler och gränssättande att göra och detta är ett sätt att minska eller eliminera sådana återkommande konflikter. När föräldrarna är överens, fungerar inte längre barnens klassiska argument alla andra får ju. Det är ett stöd för föräldrar att veta att andra föräldrar resonerar på samma sätt som de själva gör. 11

13 13. Hur når man de föräldrar som inte kommer på föräldramötena? Ett föräldramöte utgör ett bra forum för att få kontakt med elevernas föräldrar och ett utmärkt tillfälle för föräldrar att diskutera med varandra. Men alla föräldrar kommer inte till skolans föräldramöten. Hur gör man för att nå även dem? Alla kanske man inte kan få kontakt med på detta sätt. Men om en majoritet av föräldrarna tar del av ÖPP:s budskap, kan det spridas och få effekter även bland de föräldrar som inte kommit till träffen. Eftersom föräldraträffarna dessutom utgör ett återkommande inslag under hela högstadietiden, är chansen stor att det stora flertalet av föräldrarna deltar på åtminstone något möte. Slutligen sänds, som nämnts, en sammanfattande information hem till alla föräldrar efter varje föräldramöte. Alla föräldrar har därmed möjlighet att ta del av programmet och föräldragruppens överenskommelser oavsett om de varit med på träffen eller inte. 12

14 14. Vad kan man förvänta sig för resultat av ÖPP-arbetet? När föräldraprogrammet ursprungligen genomfördes, testades och utvärderades det av forskare vid Örebro universitet i fyra skolor i Örebro län (belägna i olika typer av bostadsområden; innerstad, miljonprogram och småstad) under tre års tid, mellan 1999 och Resultatet från utvärderingen visade att föräldrarna i skolor som genomförde programmet, i betydligt större utsträckning än i övriga skolor (kontrollskolor) vidmakthöll en restriktiv attityd till ungdomars drickande. Ungdomarnas dryckesvanor påverkades markant. Det frekventa berusningsdrickandet halverades och dessutom minskade elevernas normbrytande beteende, till exempel stölder, snatterier och skolk på de skolor där programmet genomfördes. Effekterna av preventionen var märkbar även för riskgrupper, det vill i det här fallet säga ungdomar som redan tidigt hade etablerade alkoholvanor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att det är möjligt att förändra föräldrars hållning till ungdomars drickande och att detta i sin tur får påtagliga effekter på ungdomarnas drickande. 13

15 15. Vad är nytt med denna föräldramötesmetod jämfört med andra sätt att arbeta? Det är vanligt att föräldrar och lärare diskuterar alkohol och drogfrågor vid ett föräldramöte någon gång vid övergången mellan skolår 6 och 7. Örebro Preventionsprogram skiljer sig dock i vissa avseenden från dessa föräldramöten: * Informationen är tydlig och avgränsad och genomförs enhetligt. * Droppen urholkar stenen informationen återkommer ett par gånger om året under tre år. * Den person som informerar och leder diskussionen vid föräldramötet har utbildats i metoden. * Informationen till föräldrarna utgår inte från ideologiska eller moraliska värderingar utan från fakta som framkommit i forskning. * Informatören har en neutral hållning och tvingar inte på föräldrarna sina åsikter utan redovisar forskningsbaserade argument som underlag för föräldragruppens diskussion och ställningstagande. * Programmet tar upp ungdomsdrickande i allmänhet och inte endast ungdomars berusningsdrickande. * Det viktigaste som händer under de tre åren som föräldramötesinsatsen pågår antas vara att föräldrarna, genom att ta del av programmets olika delar, stärks i att bli tydligare i sitt föräldraskap, vilket i sin tur ger effekter på barnens beteende. 14

16 16. Vad krävs för att jag ska kunna använda mig av ÖPP i min kommun, skola eller förening? Programmet kan genomföras inom såväl skola som föreningsliv och de som leder mötena kan vara allt från kommunens alkohol- och drogsamordnare, kommunens fältassistent, en lärare från skolan, skolkuratorn, skolsköterskan, till ledare inom föreningslivet. A och O för att nå framgång är trovärdighet. En förutsättning för att programmet blir väl mottaget och får effekt är att arbetet med ÖPP får stöd från skolans rektor eller ledning. I övrigt krävs naturligtvis god kunskap om metoden av den som ska leda programmet. Denna teoretiska och praktiska kunskap får man genom att gå en tvådagarsutbildning till föräldramötespresentatör. 17. Vart vänder jag mig för att få mer information? Via Örebro Universitets hemsida alternativt Folkhälsoinstitutets hemsida kan du få mer detaljerad information om ÖPP. Där står också vem man kan vända sig till för att gå en utbildning till föräldramötespresentatör, eller få tag på någon som kan föreläsa om metoden. 15

17 Läsförslag Andréasson S, red. Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitutet; Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Rapport 90. Stockholm: CAN; Ferrer-Wreder L, Stattin H. Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Stockholm: Statens institutionsstyrelse, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete; Ferrer-Wreder L, Stattin H och Karlsson E, red. Föräldrastöd i teori och praktik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ); Folkhälsoinstitutet: Nya möjligheter. Nya metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Sundell K, Forster M. En grund för att växa: forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad; Länkar Alkoholkommittén Iowa Strengthening Families Program (ISFP) Statens folkhälsoinstitut Stadprojektet Föräldraprogrammet Steg för Steg Stockholm Stads FoU enhet. Hemsida om prevalens; riskfaktorer och intervention Örebro Universitet 16

18 Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett exempel på en forskningsbaserad metod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Programmet har utvecklats av forskare vid Örebro universitet och har testats och utvärderats med lovande resultat i fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla. I kommunerna frågar man efter verkningsfulla metoder för det förebyggande arbetet som är både kostnadseffektiva och enkla att använda. ÖPP har blivit en populär metod som fått en ansenlig spridning. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om metoden, varför Statens folkhälsoinstitut har tagit fram denna informationsbroschyr och även en metodhandbok tillsammans med Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet. EN SKRIFT FRÅN STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT I SAMARBETE MED ÖREBRO UNIVERSITET ISBN: TFN: WEBB:

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram 17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholebut, berusningsdrickande och normbrott Innehåll 3 Förord 4 Fråga 1. Vad är Örebro

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Slutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser - Örebro Preventionsprogram

Slutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser - Örebro Preventionsprogram Socialkontoret Tjänsteutlåtande Förebyggande enheten Sofia Herlitz Sidan 1 av 5 Preventionssamordnare 08-579 213 22 Socialnämnden Slutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

ÖPP I STOCKHOLMS STAD

ÖPP I STOCKHOLMS STAD ÖPP I STOCKHOLMS STAD En kartläggning av tillämpningen av Örebro preventionsprogram i högstadieskolor inom Stockholms stad Helena Orrevad Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen Preventionscentrum

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar Handledning till metoden aktiva idrottsföräldrar Alla idrottsföreningar vinner på att ha Aktiva idrottsföräldrar och flera av våra stora

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Planering av ungdomssatsning

Planering av ungdomssatsning ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 2009-7-700 SID 1 (6) 2009-01-08 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2009-01-22 Planering av ungdomssatsning Förslag

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika

Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Omslagsbild: Eva Wernlid/TIOFOTO Foto: Johan Hedenström/NordicPhotos (sid. 6) Gorilla (sid. 14) Ulrika Zwenger

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Flik 1 Flik 1 Förord Instruktioner Alkohol och narkotika Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Flik 7 Myter Varför dricker ungdomar? Hur mycket dricker ungdomar? Varför är alkohol farligt för unga? Narkotikaanvändning

Läs mer

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid

VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid VI HAR BESTÄMT OSS! Ängelholm kommuns arbete för en drogfri framtid Så här ser det ut i Ängelholm Idag är det många ungdomar som dricker sig berusade i Ängelholm. Faktiskt fler än i övriga Sverige. Det

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna. Eksjö 29 januari 2009

Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna. Eksjö 29 januari 2009 Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna Eksjö 29 januari 2009 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet på småländska höglandet? Varför tillåter

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA Flik 1 Flik 1 Förord Instruktioner Alkohol och narkotika Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Flik 7 Myter Varför dricker ungdomar? Hur mycket dricker ungdomar? Varför är alkohol farligt för unga? Narkotika

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Metoder för att förebygga alkoholskador SVEN ANDRÉASSON

Metoder för att förebygga alkoholskador SVEN ANDRÉASSON Metoder för att förebygga alkoholskador SVEN ANDRÉASSON Liter 100% alkohol per svensk över 15 år och år 10 Kan alkoholproblem förebyggas? Summa +13% 9,0 8 6 8,0 5,9 Registrerad försäljning +8% 6,4 Nästan

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Skolan som arena för ANDT-prevention

Skolan som arena för ANDT-prevention Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Oh-bild 1 Myter Genom att köpa ut alkohol vet jag vad mitt barn dricker och jag behöver inte vara rädd för

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008 Drogvanor årskurs 9 i grundskolan i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut

Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention. Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut . Regeringsuppdraget: SKOLAN FÖREBYGGER Om hälsa, lärande och prevention Bengt Sundbaum Statens folkhälsoinstitut Statens folkhälsoinstitut våra huvudarbetsuppgifter Att följa upp den nationella folkhälsopolitiken

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län

Studentfirandet och alkoholen. Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Studentfirandet och alkoholen Redovisning av en enkätundersökning bland gymnasierektorer i Stockholms län Stockholm 2013 2 INNEHÅLL Inledning... 4 Syfte... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Kommunens alkohol-

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Drogvaneundersökning 2014

Drogvaneundersökning 2014 Drogvaneundersökning 214 Drogvaneundersökning 214 Genomfördes på Ala skola den 25 augusti och Arenaskolan den 26 augusti 214 522 av 587 elever deltog Åk 7: 173 av 191 elever Åk 8: 186 av 25 elever Åk 9:

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 1 YDRE KOMMUN ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN 2012-2015 Antagen av Kf 70 2012-10-08 Dnr. KS 2012/ 0088 2 Innehållsförteckning 2 Bakgrund 3 Inledning 3 De nationella övergripande och

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9

Drogvaneundersökning År 9 Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET

Undervisningen om ANDT. Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Undervisningen om ANDT Berth Andersson Mats Anderberg LINNEUNIVERSITETET Det finns ett problem som vi vill förebygga Inget nytt: t ex år 1888, Varningsord mot brännvinsbruk och dryckenskap I t ex Louisiana

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar 1995 8 Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet Dagens presentation Bakgrund till undersökningen

Läs mer

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg 1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning

Läs mer

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014 DROGVANEUNDERSÖKNING 214 Genomfördes på Perslundaskolan 22 september 214 133 av 148 elever deltog (externt bortfall 1,1%) Åk 7: 42 av 49 elever (externt bortfall 14,2%) Åk 8: 4 av 44 elever (externt bortfall

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Studiero och trygghet

Studiero och trygghet Per Hansson 2012-11-05 A 1 (7) Studiero och trygghet Introduktion Det här dokumentet beskriver hur vi på Bromstensskolan arbetar för att skapa studiero och trygghet, så att eleverna och pedagogerna kan

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College

Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior College Utbildningsförvaltningen 1(9) Datum 120528 Handläggare Christian Olsson Er Referens Vår Referens Handlingsplan för det drogpreventiva arbetet i Landskrona Stads gymnasieskolor samt Estet College och Junior

Läs mer