Örebro Preventionsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Örebro Preventionsprogram"

Transkript

1 INFO SJUTTON FRÅGOR OCH SVAR OM: Örebro Preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM

2 innehåll 2 Förord 3 Fråga 1. Vad är Örebro Preventionsprogram? 4 Fråga 2. Vad menas med prevention? 4 Fråga 3. Varför talar man om program? 5 Fråga 4. Vad är det för fel på den gamla hederliga ANT-undervisningen? 5 Fråga 5. Varför föräldrar? 6 Fråga 6. Har föräldrar verkligen kvar något inflytande över sina barn, när de blivit tonåringar? 6 Fråga 7. Är det inte så att barnen snarare gör som vi gör än gör som vi säger? 7 Fråga 8. Är det inte en myt att våra ungdomar dricker mycket? 8 Fråga 9. Visst dricker ungdomar ibland, men det är väl inte så skadligt? 9 Fråga 10. Varför tar man upp ungdomsdrickande med föräldrarna innan det är aktuellt? 10 Fråga 11. Hur genomförs ÖPP i praktiken? 11 Fråga 12. Vad är poängen med föräldraöverenskommelser? 12 Fråga 13. Hur når man de föräldrar som inte kommer på föräldramötena? 13 Fråga 14. Vad kan man förvänta sig för resultat av ÖPP? 14 Fråga 15. Vad är nytt med denna föräldramötesmetod jämfört med andra? 15 Fråga 16. Vad krävs för att jag skall kunna använda ÖPP i min kommun, skola eller förening? 15 Fråga 17. Vart vänder jag mig för att få mer information? 16 Läsförslag 16 Länkar

3 FÖRORD Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett exempel på en forskningsbaserad metod att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Programmet har utvecklats av forskare vid Örebro universitet och det har testats och utvärderats med lovande resultat i fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla under en treårsperiod, Studien, som publiceras i en kommande doktorsavhandling, har finansierats av Statens folkhälsoinstitut. I kommunerna frågar man efter verkningsfulla metoder för det förebyggande arbetet som är både kostnadseffektiva och enkla att använda. ÖPP har blivit en populär metod som fått en ansenlig spridning. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om metoden, varför Statens folkhälsoinstitut har tagit fram denna broschyr och även en metodhandbok tillsammans med Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet. Utredarna Johanna Ahnquist och Lena Bergman, Statens folkhälsoinstitut, har varit redaktörer för skrifterna. Det bör framhållas att denna enkla, men till synes effektiva, föräldramötesmetod inte ensamt kan ersätta övrigt preventionsarbete i kommunen och skolan. Föräldramötesmetoden kan däremot ses som en viktig beståndsdel i ett generellt och långsiktigt lokalt preventionsarbete. I denna skrift ges en kortfattad, praktisk beskrivning av metoden. Den är uppbyggd kring de vanligaste frågorna om ÖPP från dem som vill genomföra föräldrainsatsen i den egna kommunen, skolan eller föreningen. 2

4 1. VAD ÄR Örebro Preventionsprogram? Örebro Preventionsprogram, ÖPP, är en forskningsbaserad föräldramötesmetod som syftar till att förebygga tidig alkoholdebut och berusningsdrickande, men som även visat sig vara effektiv när det gäller att förebygga andra normbrytande beteenden som skolk, snatteri och skadegörelse. Programmet består av korta föräldraträffar (15 20 minuter) en gång per termin i anslutning till ordinarie föräldramöten under skolår 7 9. Forskningsbaserade argument presenteras som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren. Vidare har det stor betydelse för ungdomarnas alkoholvanor att föräldrarna markerar för sina barn att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Föräldrarna uppmanas att diskutera detta med varandra och att göra överenskommelser inom föräldragruppen när det gäller regler och normer kring alkoholdrickande, liksom kring andra frågor som föräldrar tycker är angelägna, till exempel vilka tider som ska gälla för barnen eller hur man hanterar föräldrafria fester. Förklaringen till att programmet är verksamt när det gäller att förebygga inte bara tidig alkoholdebut och berusningsdrickande, utan även mobbning, snatterier och andra normbrott antas vara att föräldrarna, genom att ta del av programmet, stärks att bli tydligare i sitt föräldraskap. Det ger i sin tur effekter på barnens beteende. Programmet är avsevärt mindre omfattande än andra föräldraprogram som COPE, Föräldrakraft och STEG-FÖR-STEG. Det innehåller inga moment som främjar positiv uppmärksamhet och inte heller avsnitt där föräldrarna får öva sig i olika förhållningssätt. Likheten består i betoningen på klar och tydlig kommunikation kring normer för bruk av alkohol och andra riskbeteenden. Med en forskningsbaserad insats menas att insatsen bygger på omfattande forskning och att den har testats och visat sig vara effektiv vid utvärdering och uppföljning. 3

5 2. Vad menas med prevention? Syftet med prevention är att förebygga problem av olika slag, det vill säga att agera innan problem uppstår. Det är ett proaktivt förhållningssätt. Inom den internationella preventionsvetenskapen bedrivs systematiska studier av de omständigheter eller faktorer som ger upphov till problem eller kan begränsa eller minska dessa. Sådana faktorer kallas riskfaktorer respektive skyddsfaktorer. Preventionsarbete går ut på att identifiera sådana förhållanden, det vill säga risk- respektive skyddsfaktorer, som är möjliga att testa och påverka. 3. Varför talar man om program? Forskarna använder ofta begreppet program. Det bygger på olika grundläggande delar eller komponenter. Man kan se ett program som en handlingsplan som är systematiskt uppbyggd. För det mesta krävs att de som använder metoden eller programmet utbildas och att det finns en handbok som tydligt redovisar den bakomliggande teorin, syftet och de olika delarna eller momenten. En av de viktiga idéerna bakom programtanken är att utveckla metoder som kan användas brett och på ungefär samma sätt. Den enskilda pedagogen eller socialarbetaren ska inte behöva uppfinna hjulet varje gång. Avsikten är också att tillförsäkra barnen och ungdomarna kvalitet i det förebyggande arbetet att de insatser som görs är meningsfulla och verkligen åstadkommer det som avses. Eftersom programmet har prövats vetenskapligt så vet man att det fungerar om det används som det är tänkt. Använder man bara delar av programmet, gör sina favoritövningar eller plockar russinen ur kakan, så riskerar man att misslyckas. Effekterna uteblir och tilltron till möjligheterna att bedriva ett meningsfullt förebyggande arbete rubbas. 4

6 4. Vad var det för fel på den gamla hederliga ANT-undervisningen? Skolans traditionella undervisning om Alkohol, Narkotika och Tobak (ANT) har främst handlat om att informera ungdomarna om alkoholens skadeverkningar. En vanlig strategi har varit att bjuda in en polis eller socialarbetare som informerar ungdomar om risken att fastna i missbruk. Ytterligare en strategi har varit att bjuda in en före detta alkoholist eller narkoman, så att ungdomarna själva ska få höra hur illa det kan gå. Visserligen kan sådana insatser höja ungdomarnas faktakunskaper, men det har inte kunnat visas att det har påverkat deras faktiska beteende. Att rikta informationen till barnens föräldrar har också varit en relativt vanlig strategi. I vissa fall har föräldrar bjudits in till ANT-kvällar då kommunens fältassistent informerat om alkoholens skadeverkningar. I andra fall har klassläraren visat en pedagogisk film om ungdomar och alkohol i anslutning till det ordinarie föräldramötet. Dessa strategier har inte heller visat sig vara verkningsfulla när det gäller att minska ungdomarnas alkoholkonsumtion. 5. Varför föräldrar? Det behövs nya strategier för att minska ungdomars alkoholdrickande. I många kommuner och skolor finns såväl viljan som ambitionen att förändra sitt arbetssätt. Preventionsforskningen visar att det är just föräldrar som är den stora och betydelsefulla resursen i ett framgångsrikt förebyggande barn- och ungdomsarbete. Föräldrarna är de som är viktigast och alla föräldrar vill sina barns bästa. Därför är det också självklart viktigt att engagera föräldrarna i det förebyggande arbetet. Många skolor upplever att de fått ett allt större ansvar för elevernas fostran och för att hantera sociala problem av olika slag. Ett nära samarbete mellan skolan och föräldrarna är en betydelsefull, men ofta underskattad, möjlighet i det förebyggande arbetet. För att nå framgång gäller det dock att involvera föräldrarna det räcker inte att bara informera dem. 5

7 6. Har föräldrar verkligen kvar något inflytande över sina barn, när de har blivit tonåringar? Hur stort inflytande har man egentligen som förälder till barn som kommit upp i högstadieåldern när det gäller exempelvis alkohol? Föreställningen att barnen nu har blivit så stora att det föräldrarna säger och gör inte spelar någon roll och att kompisarna är mycket viktigare, är inte ovanlig. Men forskningen visar att det inte alls är så. Familjen och föräldrarna har i själva verket störst betydelse som skydd för att unga inte ska få problem och hamna snett i tillvaron. Varma och tydliga föräldrar gör skillnad. Speciellt viktigt är det att föräldrar verkligen tydliggör sin inställning i viktiga frågor, som exempelvis sin inställning till alkohol och ungdomsdrickande. 7. Är det inte så att barnen snarare gör som vi gör än gör som vi säger? En vanlig föreställning är att föräldrar genom att bjuda sina barn på alkohol avdramatiserar det här med alkohol och därmed gör det mindre spännande att pröva. De låter barnen pröva för att de inte ska dricka med sina kamrater, utom synhåll för föräldrarna och utom deras kontroll. Det fungerar dock inte i praktiken, det är faktiskt precis tvärtom. Forskning har visat att barn till föräldrar som har en tilllåtande inställning till ungdomsdrickande, tenderar att dricka mer alkohol än barn vars föräldrar har en tydligt restriktiv hållning. Forskning har även visat att ungdomar som växer upp i hem där det råder en tillåtande attityd till ungdomsdrickande, löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem under ungdomsåren. Ungdomar socialiseras både genom våra handlingar och genom samtal och vägledning. Det är inte så att ungdomar bara gör som vi gör och struntar i vad vi säger. En uttalat restriktiv inställning till ungdomsdrickande gör skillnad. 6

8 8. Är det inte en myt att våra ungdomar dricker mycket alkohol? Många föräldrar svävar i okunnighet om hur mycket deras barn faktiskt dricker. Åtskilliga tänker att det där med alkohol- och drogproblem, det gäller nog inte mitt barn som är så pålitligt. Redan i skolår 7 är det förhållandevis många barn som har druckit alkohol. En viktig utgångspunkt för ÖPP-projektet är resultaten av en stor undersökning av ungdomars alkoholvanor som genomfördes i Köping för några år sedan. Figur 1 visar andelen ungdomar i olika skolår som själva uppgivit att de druckit sig berusade minst en gång under terminen. I skolår 7 uppgav 25 procent av flickorna och drygt 15 procent av pojkarna att de hade druckit så mycket att de känt sig berusade minst en gång under terminen. I skolår 9 var motsvarande siffra över 50 procent bland både flickor och pojkar. Andelen ungdomar som dricker sig berusade ökar således snabbt med åldern. Ju äldre ungdomarna är, desto större andel svarar att de har varit berusade (Koutakis & Stattin, 2003). Figur 2 visar andelen pojkar och flickor i olika skolår som uppgivit att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än tio gånger under det senaste året vilket måste sägas vara ett mått på ett avancerat ungdomsdrickande. I skolår 9 uppgav mellan 20 och 30 procent av alla ungdomar att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än tio gånger det senaste året (Koutakis och Stattin, 2003). Det är med andra ord vanligt att högstadieungdomar berusar sig på alkohol, vanligare än vad föräldragenerationen säkert i allmänhet föreställer sig. Procentuell andel elever 100 Procentuell andel elever pojkar flickor åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 gy 1 gy 2 gy 3 åk 4 åk 5 åk 6 åk 7 åk 8 åk 9 gy 1 gy 2 gy 3 Diagram 1. Procentuell andel elever i olika skolår som uppger att de druckit så mycket att de känt sig berusade minst en gång under den senaste terminen. Diagram 2. Procentuell andel elever i olika skolår som uppger att de druckit så mycket att de känt sig berusade mer än 10 gånger under det senaste året. 7

9 9. Visst dricker ungdomar ibland, men det är väl inte så skadligt? Många föräldrar kanske resonerar så här: Visserligen dricker mitt barn alkohol, men det är väl inte så skadligt? Se på mig, jag drack när jag var ung och inte tog jag någon skada av det. Bara för att man dricker alkohol någon gång emellanåt, behöver man väl inte bli alkoholist? Under tonårsperioden testar många unga gränser och beter sig på ett sätt som inte alls är bra för dem själva, de prövar att dricka alkohol, att röka och skolka. De allra flesta unga passerar visserligen denna period utan några större bekymmer och utan att fastna i någon form av problem eller missbruk. Men forskning har samtidigt visat att unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk på både kort och lång sikt att utveckla alkohol- och drogmissbruk och att dra på sig akuta skador av olika slag. Exempel på allvarliga risksituationer är olyckshändelser, slagsmål, våld, snatterier och riskfyllda eller oönskade sexuella situationer. Ungdomar som är berusade riskerar att göra saker som de inte skulle ha gjort som nyktra, sådant de ångrar och sådant som kan få allvarliga negativa sociala konsekvenser. Det finns många goda, vetenskapligt väl underbyggda skäl att skjuta upp ungdomars alkoholdebut och minska deras berusningsdrickande. 8

10 10. Varför tar man upp ungdomsdrickande med föräldrarna långt innan det är aktuellt? När forskarna vid Örebro universitet tog initiativ till ÖPP var det mot bakgrund av forskningsrön som visade betydelsen av de normer kring alkoholdrickande som föräldrar förmedlar till sina barn. Det är viktigt att föräldrarna talar med sina barn om alkohol och tydliggör att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Det spelar också stor roll att föräldrar får stöd av andra föräldrar och förmedlar detta budskap till sina barn så klart och begripligt som möjligt. Om man ska ha möjlighet att förebygga gäller det att agera innan problemen uppstår, i det här fallet innan ungdomarna har börjat testa alkohol. Det har visat sig att en majoritet av alla föräldrar har en restriktiv syn på ungdomsdrickande då deras barn är mindre, men i takt med att barnen blir äldre, tenderar föräldrarna att bli mer tillåtande. ÖPP utgår från detta förhållande. Programmet påbörjas innan barnen har börjat dricka och då föräldrarna som regel fortfarande har en restriktiv inställning till ungdomars alkoholkonsumtion. Syftet är att vidmakthålla en sådan restriktiv hållning även då barnen kommer upp i tonåren. 9

11 11. Hur genomförs ÖPP i praktiken? Med tanke på att dagens föräldrar nästan alltid har ont om tid får programmet inte bli för omfattande. Budskapen ska vara enkla att förstå även klockan åtta en torsdagskväll efter en lång arbetsdag. Informationen måste därför snabbt fånga föräldrarnas intresse och skapa förtroende, argumenten måste hålla även för de mest kritiska frågor. Programmet är därför enkelt och består av korta föräldraträffar en gång per termin, efter ett av de ordinarie föräldramötena i skolår 7 9 (i skolår 6 9 om skolan är en 6 9-skola). Träffarna leds av en särskilt utbildad föräldrapresentatör. Programmet har hittills främst använts i skolmiljö, men skulle likaväl kunna användas på andra håll där föräldrar till ungdomar umgås eller träffas regelbundet, exempelvis inom en idrottsförening. Föräldraträffarna tar cirka minuter och består av åtta olika moment: 1. Introduktion där föräldramötespresentatören kort redogör för syftet med presentationen. 2. Presentation av forskningsresultat kring ungdomsdrickande, faktorer som hänger ihop med ungdomsdrickande och vilken betydelse föräldrars inställning till alkohol har i sammanhanget. 3. Presentation av vad föräldrar kan göra exempelvis vikten av att inta en restriktiv hållning till ungdomsdrickande och att tydliggöra detta förhållningssätt i familjen på ett konkret och klart sätt. 4. Presentation av förtjänsterna med att föräldrarna tillsammans sätter upp gemensamma regler och normer kring sådant de anser vara angeläget i allmänhet och kring ungdomsdrickande i synnerhet. 5. Kort avslutning och sammanfattning. 6. Presentatörerna uppmuntrar sedan föräldrarna att diskutera på egen hand med varandra och träffa överenskommelser om normer och förhållningssätt. 7. Brev skickas hem till föräldrarna. Brevet är avsett att fungera både som minnesanteckningar till de föräldrar som har varit närvarande vid föräldraträffen och information till dem som av olika anledningar inte kunnat delta. 8. Utvärdering. 10

12 12. Vad är poängen med föräldraöverenskommelser? Överenskommelser mellan föräldrarna är uttryck för en föräldragrupps strävan att upprätthålla gemensamma regler. Det är inte en juridisk överenskommelse eller ett kontrakt och det finns inga sanktioner vid brott mot överenskommelserna. Tanken är bara att barn som umgås med varandra har nytta av att ha föräldrar som har ungefär samma regler och normer. Föräldraskapet underlättas även av detta. Många vardagskonflikter mellan tonåringar och tonårsföräldrar har med regler och gränssättande att göra och detta är ett sätt att minska eller eliminera sådana återkommande konflikter. När föräldrarna är överens, fungerar inte längre barnens klassiska argument alla andra får ju. Det är ett stöd för föräldrar att veta att andra föräldrar resonerar på samma sätt som de själva gör. 11

13 13. Hur når man de föräldrar som inte kommer på föräldramötena? Ett föräldramöte utgör ett bra forum för att få kontakt med elevernas föräldrar och ett utmärkt tillfälle för föräldrar att diskutera med varandra. Men alla föräldrar kommer inte till skolans föräldramöten. Hur gör man för att nå även dem? Alla kanske man inte kan få kontakt med på detta sätt. Men om en majoritet av föräldrarna tar del av ÖPP:s budskap, kan det spridas och få effekter även bland de föräldrar som inte kommit till träffen. Eftersom föräldraträffarna dessutom utgör ett återkommande inslag under hela högstadietiden, är chansen stor att det stora flertalet av föräldrarna deltar på åtminstone något möte. Slutligen sänds, som nämnts, en sammanfattande information hem till alla föräldrar efter varje föräldramöte. Alla föräldrar har därmed möjlighet att ta del av programmet och föräldragruppens överenskommelser oavsett om de varit med på träffen eller inte. 12

14 14. Vad kan man förvänta sig för resultat av ÖPP-arbetet? När föräldraprogrammet ursprungligen genomfördes, testades och utvärderades det av forskare vid Örebro universitet i fyra skolor i Örebro län (belägna i olika typer av bostadsområden; innerstad, miljonprogram och småstad) under tre års tid, mellan 1999 och Resultatet från utvärderingen visade att föräldrarna i skolor som genomförde programmet, i betydligt större utsträckning än i övriga skolor (kontrollskolor) vidmakthöll en restriktiv attityd till ungdomars drickande. Ungdomarnas dryckesvanor påverkades markant. Det frekventa berusningsdrickandet halverades och dessutom minskade elevernas normbrytande beteende, till exempel stölder, snatterier och skolk på de skolor där programmet genomfördes. Effekterna av preventionen var märkbar även för riskgrupper, det vill i det här fallet säga ungdomar som redan tidigt hade etablerade alkoholvanor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att det är möjligt att förändra föräldrars hållning till ungdomars drickande och att detta i sin tur får påtagliga effekter på ungdomarnas drickande. 13

15 15. Vad är nytt med denna föräldramötesmetod jämfört med andra sätt att arbeta? Det är vanligt att föräldrar och lärare diskuterar alkohol och drogfrågor vid ett föräldramöte någon gång vid övergången mellan skolår 6 och 7. Örebro Preventionsprogram skiljer sig dock i vissa avseenden från dessa föräldramöten: * Informationen är tydlig och avgränsad och genomförs enhetligt. * Droppen urholkar stenen informationen återkommer ett par gånger om året under tre år. * Den person som informerar och leder diskussionen vid föräldramötet har utbildats i metoden. * Informationen till föräldrarna utgår inte från ideologiska eller moraliska värderingar utan från fakta som framkommit i forskning. * Informatören har en neutral hållning och tvingar inte på föräldrarna sina åsikter utan redovisar forskningsbaserade argument som underlag för föräldragruppens diskussion och ställningstagande. * Programmet tar upp ungdomsdrickande i allmänhet och inte endast ungdomars berusningsdrickande. * Det viktigaste som händer under de tre åren som föräldramötesinsatsen pågår antas vara att föräldrarna, genom att ta del av programmets olika delar, stärks i att bli tydligare i sitt föräldraskap, vilket i sin tur ger effekter på barnens beteende. 14

16 16. Vad krävs för att jag ska kunna använda mig av ÖPP i min kommun, skola eller förening? Programmet kan genomföras inom såväl skola som föreningsliv och de som leder mötena kan vara allt från kommunens alkohol- och drogsamordnare, kommunens fältassistent, en lärare från skolan, skolkuratorn, skolsköterskan, till ledare inom föreningslivet. A och O för att nå framgång är trovärdighet. En förutsättning för att programmet blir väl mottaget och får effekt är att arbetet med ÖPP får stöd från skolans rektor eller ledning. I övrigt krävs naturligtvis god kunskap om metoden av den som ska leda programmet. Denna teoretiska och praktiska kunskap får man genom att gå en tvådagarsutbildning till föräldramötespresentatör. 17. Vart vänder jag mig för att få mer information? Via Örebro Universitets hemsida alternativt Folkhälsoinstitutets hemsida kan du få mer detaljerad information om ÖPP. Där står också vem man kan vända sig till för att gå en utbildning till föräldramötespresentatör, eller få tag på någon som kan föreläsa om metoden. 15

17 Läsförslag Andréasson S, red. Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention. En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens folkhälsoinstitutet; Bremberg S, red. Nya verktyg för föräldrar. Förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Rapport 90. Stockholm: CAN; Ferrer-Wreder L, Stattin H. Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Stockholm: Statens institutionsstyrelse, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete; Ferrer-Wreder L, Stattin H och Karlsson E, red. Föräldrastöd i teori och praktik. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ); Folkhälsoinstitutet: Nya möjligheter. Nya metoder för föräldrastöd från förskolan till tonåren. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, Sundell K, Forster M. En grund för att växa: forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad; Länkar Alkoholkommittén Iowa Strengthening Families Program (ISFP) Statens folkhälsoinstitut Stadprojektet Föräldraprogrammet Steg för Steg Stockholm Stads FoU enhet. Hemsida om prevalens; riskfaktorer och intervention Örebro Universitet 16

18 Örebro Preventionsprogram (ÖPP) är ett exempel på en forskningsbaserad metod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Programmet har utvecklats av forskare vid Örebro universitet och har testats och utvärderats med lovande resultat i fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla. I kommunerna frågar man efter verkningsfulla metoder för det förebyggande arbetet som är både kostnadseffektiva och enkla att använda. ÖPP har blivit en populär metod som fått en ansenlig spridning. Det finns en stor efterfrågan på kunskap om metoden, varför Statens folkhälsoinstitut har tagit fram denna informationsbroschyr och även en metodhandbok tillsammans med Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet. EN SKRIFT FRÅN STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT I SAMARBETE MED ÖREBRO UNIVERSITET ISBN: TFN: WEBB:

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika

Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Nr 6 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol och narkotika Omslagsbild: Eva Wernlid/TIOFOTO Foto: Johan Hedenström/NordicPhotos (sid. 6) Gorilla (sid. 14) Ulrika Zwenger

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till tonåringar är ofta helt underbart.

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Material för föräldraträffar ALKOHOL OCH NARKOTIKA Flik 1 Flik 1 Förord Instruktioner Alkohol och narkotika Flik 2 Flik 3 Flik 4 Flik 5 Flik 6 Flik 7 Myter Varför dricker ungdomar? Hur mycket dricker ungdomar? Varför är alkohol farligt för unga? Narkotika

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan HANDLINGSPLAN

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden

6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden /19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Föräldramöte åk 8. Ramar för tonåringar Tonårstiden är en tid fylld av frigörelse. Ibland sker det dramatiskt med

Föräldramöte åk 8. Ramar för tonåringar Tonårstiden är en tid fylld av frigörelse. Ibland sker det dramatiskt med Föräldramöte åk 8 Föräldramötet årskurs 8 är en uppföljning av mötet åk 7. En del av föräldrarna har varit med i 7:an, och är bekanta med arbetssättet men kanske inte alla. Tänk på det när du presenterar

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder

VÅGA VARA VUXEN. Om alkohol och narkotika till dig som är förälder VÅGA VARA VUXEN 1 Om alkohol och narkotika till dig som är förälder 2 VÅGA VARA VUXEN Copyright 2005, Alna Riks. Produktion, Alna Riks. Text, Anders Johnson. Layout och bilder, Häregård Info och Carlström

Läs mer

Prevention i Skolan. Information om PS. PSForskningsbaserat preventionsprogram för grundskolans år 4 9. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSENHETEN (FoU)

Prevention i Skolan. Information om PS. PSForskningsbaserat preventionsprogram för grundskolans år 4 9. FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSENHETEN (FoU) Prevention i Skolan PSForskningsbaserat preventionsprogram för grundskolans år 4 9 FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSENHETEN (FoU) Information om PS PS PS Prevention i Skolan är ett svenskt förebyggande program,

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Tänk om man tycker det är gott då? Elevers perspektiv på alkoholprevention.

Tänk om man tycker det är gott då? Elevers perspektiv på alkoholprevention. Tänk om man tycker det är gott då? Elevers perspektiv på alkoholprevention. Kjerstin Andersson Sammanfattning Detta är en studie av högstadieelevers perspektiv på ungdomsdrickande och alkoholprevention.

Läs mer

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN

DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR HABO KOMMUN Fastställd av Kommunfullmäktige i Habo kommun 2009-01-29 3 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida INLEDNING 3 GRAVIDITET/ AMNING 4 UNGDOMSTIDEN 5 IDROTTEN 7 TRAFIKEN 7 2 Drogpolitisktprogram

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis.

Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg. Louise Bergman Sara Reis. Hur gammal är du? En studie av ungdomars möjligheter att bli serverade starköl på restauranger i Göteborg Louise Bergman Sara Reis Augusti 2004 Rapport 4 Förord RUS-projektet (Restauranger Utveckling

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan

Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan 2010 Arbetsrutiner för det Drogförebyggande Arbetet i Skolan Beslutade av barn- och utbildningsnämnden 2006-05-24 med årlig revidering Reviderat av barn- och utbildningsnämnden den 20 juni 2010 Framtagna

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 4. ledarskap

UTMÄRKT FÖRENING. utmärkt förening i haninge, steg 4. ledarskap utmärkt förening i haninge, steg 4 ledarskap K alitet lönar sig! vad är utmärkt förening? Utmärkt förening är en kvalitetssäkring av föreningar i Haninge kommun som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

Läs mer

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister

Samband. Det är i princip bara rökare, som ger sig in i narkotikan. Det är i princip bara rökare, som blir alkoholister Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012

Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsplan för insatser mot langning i Västra Götalands län 2012 Kommunikationsutmaning/syfte Bakgrund Effekt/önskat resultat Kommunikationsmålgrupp/mottagare Övergripande mål - motverka och minska

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? 2005-12-07

Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? 2005-12-07 Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? 2005-12-07 Analys Analysdelen omfattar prevention (s. 9) utifrån senast gällande forskning inom tobaks-, alkohol-

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

FAMILJEPROGRAMMET STEG-FÖR-STEG

FAMILJEPROGRAMMET STEG-FÖR-STEG FAMILJEPROGRAMMET STEG-FÖR-STEG Resultat från baslinjemätning och uppföljning I Eva Skärstrand September 2005 RAPPORT NR 28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDNR. FÖRORD SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 Steg-för-Steg

Läs mer

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Arbetsplan för ANT arbetet, Gnosjöområdet

Arbetsplan för ANT arbetet, Gnosjöområdet 23 Arbetsplan för ANT arbetet, Gnosjöområdet Gnosjöområdet strävar efter att barn och ungdomar inte skall använda tobak, alkohol och narkotika. Följande arbetsplan är tänkt att fungera som en vägledning

Läs mer

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren 2009...3. 3.1.1 Vad man har druckit då man blivit berusad?...10. 3.2 Konsekvenser av alkoholkonsumtion...

1.2 Undersökningen hösten 2008 / våren 2009...3. 3.1.1 Vad man har druckit då man blivit berusad?...10. 3.2 Konsekvenser av alkoholkonsumtion... 1(28) Innehållsförteckning Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1 Forskning/framgångsfaktorer...3 1.2 Undersökningen hösten 28 / våren 29...3 2. Tobaksvanor...4 2.1 Rökning...5 2.2 Snusning...6 3. Alkoholvanor...7

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

IQs ledarkoll. Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott

IQs ledarkoll. Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott IQs ledarkoll Tips För dig som är ledare inom ungdomsidrott Innehåll Förord 1 Idrotten är en viktig ungdomsarena på flera sätt 2 Unga och alkohol 4 Alkohol och idrott 6 Du som ledare visar vägen 8 Ett

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Ungdomars attityd och erfarenhet av alkohol

Ungdomars attityd och erfarenhet av alkohol Rapport IBG-LP 9-4 Ungdomars attityd och erfarenhet av alkohol En enkätstudie i grundskolan Martin Hagelin Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Lärarprogrammet 21-33 hp Lärarexamensarbete

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan

STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Bergen 23 februari 2011 STAD modellen restaurangbransch och myndigheter i samverkan Daniel Müller Sorgearbeid STAD samarbetet: Driver och utvecklar förebyggande metoder inom restaurangområdet Vad är STAD?

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

FLENS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2004:7-761 DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FLENS KOMMUN 2008-2011

FLENS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2004:7-761 DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FLENS KOMMUN 2008-2011 FLENS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2004:7-761 DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FLENS KOMMUN 2008-2011 ANTAGET AV KF 2004-08-26 77 REVIDERAT AV KF 2008-06-12 80 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade i

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011

Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011 Handlingsplan för Hofors kommuns CAN-grupp 2011 Människan är en social varelse och det är i samspel med andra som vi utvecklas en utveckling som pågår hela livet. Vi kallar det socialisation. Om socialisationen

Läs mer

Dina barn går inte i repris

Dina barn går inte i repris Dina barn går inte i repris FAKTA OCH ERFARENHETER OM ALKOHOL DINA BARN GÅR INTE I REPRIS Vi älskar våra barn. Vi vill skydda dem från allt ont och önskar att de utvecklas till lyckliga och självständiga

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06

Drogvaneundersökningen. läsåret 05/06 Rapport nr 26:4 Drogvaneundersökningen läsåret 5/6 14 mars 26 planeringochstatistik@norrkoping.se Christina Söderberg, tel 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11-15 19 62 Planeringskontoret Håkan Karlsson,

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Utvecklingsplan för drog- och alkoholförebyggande arbete i Kramfors kommun under åren 2003 till 2005

Utvecklingsplan för drog- och alkoholförebyggande arbete i Kramfors kommun under åren 2003 till 2005 Socialförvaltningen Lisa Hartman-Wedin 2003-08-26 Utvecklingsplan för drog- och alkoholförebyggande arbete i Kramfors kommun under åren 2003 till 2005 Valda utvecklingsområden Skolan Struktur Tillgänglighet

Läs mer

Förslag till ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM DANDERYDS KOMMUN 2004-2007

Förslag till ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM DANDERYDS KOMMUN 2004-2007 Förslag till ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM DANDERYDS KOMMUN 2004-2007 ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM De senare årens utveckling i Sverige, inte minst bland barn och ungdomar, har påvisat vikten

Läs mer

~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol

~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol ~äâçüçäâçããáíí å= Det är inte snälla Bosse som säljer alkohol Rapport om socialsekreterares och fältassistenters erfarenheter av den olagliga utlandsalkoholen bland ungdomar i 49 kommuner 26-12-21 Åtta

Läs mer