ÖPP I STOCKHOLMS STAD
|
|
- Eva Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖPP I STOCKHOLMS STAD En kartläggning av tillämpningen av Örebro preventionsprogram i högstadieskolor inom Stockholms stad Helena Orrevad Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen Preventionscentrum Stockholm
2 2 Förord Örebro preventionsprogram (ÖPP) är en kunskapsbaserad metod som syftar till att minska ungdomars alkoholkonsumtion, främst berusningsdrickande. Metoden används på skolor och målgruppen är föräldrar med barn i skolår 7-9. ÖPP har utvecklats vid Örebro universitet, med hjälp av pengar från Statens folkhälsoinstitut. År 2001 anordnade Preventionscentrum Stockholm en konferens om unga i riskzon för personal på stadsdelsförvaltningarna, där resultat presenterades från en ännu opublicerad studie gjord av doktoranden Nikolaus Koutakis och professor Håkan Stattin vid Örebro universitet. Resultaten kom att ligga till grund för ÖPP, de väckte stort intresse och så småningom en önskan att implementera metoden i Stockholms stad. Preventionscentrum Stockholm har sedan år 2003 haft en samordnad funktion för arbetet och verkat för att underlätta införandet av ÖPP. Sedan dess har drygt 200 föräldramötespresentatörer och 15 instruktörer utbildats i metoden. Minst fyra utbildningar till föräldramötespresentatörer genomförs per år och varje termin möts många föräldrar av budskapen i ÖPP. Parallellt visar mätningar att andelen nionde klassare som aldrig blir bjuden på alkohol (av sina föräldrar) ökar och att elever som får alkohol av sina föräldrar med lov minskar. Det är rimligt att tro att arbetet med ÖPP tillsammans med annat arbete som pågår i skolor, i stadsdels- och fackförvaltningar bidragit till en positiv utveckling. Syftet med föreliggande rapport är att se hur spritt ÖPP är och i någon mån även få en bild av kvalitén på arbetet. Vi har genom rapporten fått en bild av var våra framtida utmaningar finns. Vill ni veta mer om rapporten eller om vårt arbete med ÖPP är ni välkomna att vända er till carina.cannertoft@saf.stockholm.se. Karin Svanberg Sektionschef på Preventionscentrum Stockholm Författaren till denna rapport är Helena Orrevad som under våren 2009 gjorde en 10-veckorspraktik på Preventionscentrum Stockholm. Helena har under åren läst vid Stockholms universitet varifrån hon har examen i utredningssociologi och kriminologi. Handledare har varit Carina Cannertoft, projektledare vid Preventionscentrum Stockholm och som under flera år har arbetat med ÖPP i skolor i Stockholms stad
3 3 Innehållsförteckning Inledning... 4 Hur fungerar ÖPP?... 4 ÖPP i Stockholms stad... 5 Bjudvanor i Stockholms stad... 5 Metod... 6 Resultat... 8 Klassöverenskommelser och brev... 9 Allmänt omdöme om programmet Skolform och stadsdelsområde Sammanfattande diskussion... 12
4 4 Inledning 2008 års Stockholmsenkät 1 visar att 60 procent av pojkar och 70 procent av flickor dricker alkohol i årskurs nio. Pojkar uppger i genomsnitt att de var 13,6 år första gången de kände sig berusade och flickor att de var 13,7 år gamla. Vidare uppger 29 procent av pojkarna respektive 37 procent av flickorna att de varit berusade minst en gång under den senaste månaden. En genomsnittlig alkoholkonsumtion per år räknat i 100 procent alkohol var 2,9 liter för pojkar och 2,63 liter för flickor. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 2 gör riksrepresentiva undersökningar vilka visar ett resultat på 3,2 liter 100% alkohol för pojkar och 2,5 liter för flickor. Örebro Preventionsprogram (ÖPP) utvecklades av forskare vid Örebro universitet i slutet av 1990-talet i syfte att skjuta upp alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet och andra normbrott bland ungdomar. Detta eftersom flera studier har visat att ungdomar som alkoholdebuterar i tidig ålder löper större risk att på kort och lång sikt drabbas av alkoholrelaterade problem. Olyckshändelser, slagsmål, våld, snatterier, riskfyllda eller oönskade sexuella situationer är några vanliga exempel på risker som alkoholpåverkade ungdomar utsätter sig för. Det finns därför goda skäl att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen bland ungdomar. ÖPP har visat goda resultat 3 och anses enkelt och därmed kostnadseffektivt att tillämpa. Följaktligen har programmet på relativt kort tid fått ansenlig spridning i Sverige. Syftet med förhandenvarande rapport är att kartlägga ÖPP:s tillämpning i högstadiekolor i Stockholms stad. Vidare ger rapporten en indikation på med vilken intensitet de tillämpande högstadieskolorna arbetar med metoden med betydelse för vilka resultat som är att vänta i Stockholm. Kartläggningen är utförd på uppdrag av Preventionscentrum Stockholm av Helena Orrevad som praktiserade på nämnda enhet inom Stockholms stads socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltning våren Hur fungerar ÖPP? Örebro Preventionsprogram är en metod som syftar till att förbygga tidig alkoholdebut, minska berusningsdrickande och normbrott (såsom skolk, snatteri och skadegörelse) bland ungdomar. Detta eftersom forskning har visat att unga som debuterat tidigt med alkohol löper ökad risk att både på kort och lång sikt utveckla ett alkohol- och drogmissbruk samt ådra sig olika typer av akuta skador. Prevention syftar till att förebygga problem innan de har uppstått och preventionsarbete går vanligen ut på att identifiera omständigheter och faktorer som kan öka eller minska risken för problem (i forskningen benämnda risk- respektive skyddsfaktorer). Föräldrar anses bland flertalet preventionsforskare vara den mest betydelsefulla resursen när det handlar om att förebygga ungdomsproblem. Studier har visat att en majoritet av alla föräldrar har en restriktiv syn på ungdomsdrickande då deras barn är mycket unga men tenderar att bli mer tillåtande i takt med att barnen blir äldre. ÖPP:s förebyggande metod går därför ut på att uppmuntra föräldrar till att bibehålla en restriktiv syn på ungdomsdrickande även när barnen kommer upp i tonåren och metoden tillämpas med fördel därför redan innan barnen haft sin alkoholdebut. Programmet består av korta föräldraträffar (15-20 min) som sker i anslutning till ordinarie föräldramöten en gång per termin under högstadietidens skolår. Under träffarna presenteras forsk- 1 Stockholmsenkäten är en totalundersökning om ungdomars normbrott och avvikande beteende som görs av Preventionscentrum Stockholm vartannat år i nian och i gymnasiets andra ring. 2 Skolelevers drogvanor Rapport nr Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, 103,
5 5 ning som visar att barn som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar dricker mer alkohol under ungdomsåren samt att det har stor betydelse för ungdomars alkoholvanor att föräldrar tydligt markerar en restriktiv hållning till ungdomsdrickande. Slutligen ges tillfälle för de deltagande föräldrarna att diskutera och komma överens om ett gemensamt förhållningssätt gällande regler och normer kring deras barns drickande. Även andra angelägna frågor diskuteras, exempelvis utetider eller hur man hanterar föräldrafria fester. Efter presentationen skickas ett brev hem till alla föräldrarna. Brevet fungerar som minnesanteckningar för de föräldrar som närvarat och som information till de föräldrar som inte närvarat. En utvärdering 4 av metoden vid fyra högstadieskolor i Örebro och Kumla åren visade att föräldrar i skolor där ÖPP genomförts i betydligt högre utsträckning än på andra skolor (kontrollskolor) vidmakthöll en restriktiv inställning till alkohol. Det frekventa berusningsdrickandet hade halverats och normbrytande beteende (såsom stölder, snatterier och skolk) hade minskat i de skolor där programmet genomförts. Effekten var dessutom påtaglig även bland ungdomar som redan tidigt hade etablerade alkoholvanor. Programmet visar därmed att det viktigt att föräldrar pratar med sina barn om alkohol och tydliggör att det inte är okej att dricka när man är tonåring. Det är också betydelsefullt att föräldrar ges möjlighet att stödja varandra kring vikten att vara restriktivt inställd till ungdomars alkoholkonsumtion. ÖPP i Stockholms stad Örebro preventionsprogram introducerades i Stockholms stad under läsåret 03/04. Sedan dess har 15 ÖPP-instruktörer utbildats. Tillsammans bildar de ett nätverk som träffas en gång per termin. Nätverket har fungerat som ett forum för erfarenhetsutbyte där lokala aktörer (på stadsdelsområdesnivå) och centrala administratörer tillsammans kan diskutera frågor och svårigheter kring ÖPP:s genomförande för att därmed kvalitetssäkra programmets implementering i staden. ÖPP-utbildningar sker med en frekvens på fyra utbildningstillfällen per år och har hittills resulterat i att drygt 200 föräldramötespresentatörer utbildats inom staden. Arbetet drivs huvudsakligen med ledning av Preventionscentrum Stockholm (Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad) tillsammans med de drog- och brottsförebyggande samordnare som arbetar i Stockholms 14 stadsdelsförvaltningar. Samordnarna intar här en nyckelposition med stor betydelse för hur ÖPP marknadsförs och sprids i de olika stadsdelsområdena. Preventionscentrum Stockholm har medverkat i de nationella konferenser om ÖPP som anordnats av Staten folkhälsoinstitutet samt bidragit till utformningen av utbildningsmaterial. Preventionscentrum har även vid två tillfällen (senast oktober 2008) bjudit in programmets grundare, Nikolaus Koutakis från Örebro universitet, för att ge stadens föräldramötespresentatörer fortsatt inspiration att arbeta med ÖPP. Bjudvanor i Stockholms stad Barn till föräldrar som har en tillåtande inställning till ungdomsdrickande tenderar att dricka mer än barn vars föräldrar har en tydligt restriktiv hållning. Stockholmsenkäten 2008 visar att pojkar i årskurs nio som dricker med tillåtelse från sina föräldrar i genomsnitt dricker 507 cl 100% alkohol per år medan motsvarande siffra bland pojkar som inte har tillåtelse att dricka från föräldrarna konsumerar knappt hälften av samma mängd, 251 cl 100% alkohol per år. Samma tendens återfinns bland flickor i årskurs nio; bland dem som dricker med tillåtelse är årskonsumtionen 432 cl emedan de som dricker olovligen konsumerar något mer är hälften av samma mängd (232 cl). 4 4 Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, 103,
6 Pojke cl/år Flicka Får dricka Vet ej Får ej dricka Figur 1. Skillnad i genomsnittlig årskonsumtion av ren alkohol (100 procent) bland elever i årskurs nio indelade efter huruvida de uppger att de konsumerar alkohol med föräldrars tillåtelse och kön. Källa Stockholmsenkäten Siffror från Stockholmsenkäten visar dessutom att 41 procent av pojkarna respektive 47 procent av flickorna i årskurs nio blir bjudna på alkohol av sina föräldrar, även om en majoritet av dessa uppger att de enbart får smaka ur föräldrarnas glas. Siffrorna visar emellertid att andelen ungdomar som inte blir bjudna av sina föräldrar har ökat under de senaste åren. Likaledes har andelen ungdomar som uppger att de med lov får tag på alkohol via sina föräldrar sjunkit från 19 procent (18 procent för flickor) år 2004 till 11 procent för båda könen den senaste mätningen (2008). Man kan således konstatera att bjudvanorna förändrats sedan ÖPP introducerades i Stockholms stad år Dock finns det i dagsläget inga forskningsresultat som visar att ÖPP är orsaken till de senaste årens utveckling i staden Figur 2. Procentuell andel av elever i årskurs nio som får alkohol från sina egna föräldrar med lov. Källa Stockholmsenkäten Figur 3. Procentuell andel av elever i årskurs nio som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar. Källa Stockholmsenkäten Pojkar Flickor Metod Kartläggningen av ÖPP:s spridning i stadens högstadieskolor har utgått ifrån en ensidig enkät framtagen av Preventionscentrum Stockholm. För att öka chanserna för en hög svarsfrekvens hölls enkäten medvetet kort. Frågorna besvarades genom telefonintervjuer som tog mellan 5-10 minuter i anspråk. I första hand kontaktades de drog- och brottsförebyggande samordnarna anställda av stadsdelsförvaltningarna. Dessa visade sig emellertid ha varierad och begränsad kunskap om hur ÖPP implementerats i deras stadsdelsområden.
7 7 I de fall samordnarna inte kunde besvara enkätfrågorna har svar sökts direkt hos rektorerna på de olika skolorna, och i de fall dessa inte varit tillgängliga biträdande rektorer och elevhälsopersonal samt i några fall fältassistenter. Enkätsvaren har värderats lika oberoende av vem som har lämnat dem och intervjupersonerna har själva fått bedöma sin förmåga att ge svar, och i förekommande fall lotsa vidare till en mer insatt person på skolan. Enkäten har medgett vet ej - alternativ i de fall det har ansets befogat. Enkätens övergripande frågor var: huruvida skolan någon gång tillämpat ÖPP, om skolan tilllämpat ÖPP under det senaste läsåret, om föräldrar i anslutning till ÖPP-presentationen slöt överenskommelser samt om man från skolan sida var nöjd med ÖPP Enkätsvaren har sedermera sammanställts med hjälp av statistiskprogrammet SPSS samt med ordbehandlingsprogram när frågorna medgett ett öppet svarsalternativ eller egna kommentarer. Enkäten återfinns i bilaga 1. Urvalspopulationen har bestått av de skolor som har elever i årskurs sju, åtta och nio (även årskurs sex i de fall dessa har sorterat under skolans högstadium). Skolor där det huvudsakliga undervisningsspråket är annat än svenska har undantagits från studien liksom fristående skolor vilka av religiösa skäl tar avstånd från alkoholbruk. Det förra eftersom ÖPP-material hittills endast funnits på svenska och det senare då föräldrar till elever på nämnda typ av skolor oberoende av inverkan från alkoholförebyggande program får antas ha en restriktiv inställning till alkohol och därför inte utgör en målgrupp för ÖPP. Vidare har skolor som riktar sig med barn med särskilda behov exkluderats från undersökningen. Sammantaget har detta medfört att 101 av 130 högstadieskolor inom Stockholms stad har kontaktats, i första hand via telefon och i andra hand via e-post. Av dessa 101 skolor har 92 skolor besvarat frågan huruvida ÖPP någon gång använts på skolan, vilket medför ett bortfall på nio procent. Bortfallet är något högre (15 procent) för övriga enkätfrågor då dessa enbart besvarats genom telefonintervjuer. I de fall enkäten inte kunnat besvaras vid första påringningen har i snitt tre uppringningsförsök gjorts till vardera person på skolan som skulle kunna sitta inne med den efterfrågade informationen.
8 8 Resultat En majoritet av de tillfrågade högstadieskolorna, 53 procent, sade sig någon gång ha tillämpat ÖPP, varav 37 procent senast under läsåret 08/09. Av dessa 37 procent består 15 procent av skolor som använt ÖPP för alla högstadiets årskurser under det gångna läsåret emedan 22 procent av de tillfrågade skolorna enbart tillämpat ÖPP för vissa årskurser, vanligen högstadiets inledande årskurs (årskurs 6 eller 7). 16 procent av Stockholms högstadieskolor uppger att de inte tillämpat ÖPP för någon årskurs under läsåret 08/09 men att man någon gång tidigare använt programmet. Andel skolor som någon gång tillämpat ÖPP Andel skolor som tillämpat ÖPP 08/09 Alla Åk 15% Aldrig tillämpat Har tillämpat 47% 53% Ej tillämpat 16% Vissa Åk 22% Figur 4. Procentuell andel av skolor som någon gång tillämpat ÖPP (N=92) samt årskurser för vilka dessa skolor tillämpat ÖPP någon gång under läsåret 08/09 (N=43). Skolor som, trots att de tidigare tillämpat ÖPP, uppger att man inte gjort det under det gånga läsåret uppger bland annat brist på föräldramötespresentatörer som skäl (5 skolor). Vid dessa skolor har tillämpningen ofta varit avhängig en enskild person, såsom en kurator på skolan eller en fältassistent, med den effekten att ÖPP inte har kunnat genomföras i de fall denna person bytt jobb eller av annat skäl försvunnit från skolan. Det står således klar att ÖPP är en sårbar metod i de fall det endast finns ett fåtal föräldramötespresentatörer utbildade på skolan. Andra skäl till varför skolor slutat att tillämpa ÖPP är schemaläggnings- och kompensationsproblem för den personal som ska hålla i ÖPPpresentationerna (2 skolor). En skola har upplevt en omorganisation där en ny rektor har tillsatts och uppger detta som anledning till varför man inte genomfört programmet. På en annan skola håller man inte längre föräldramöten eftersom det varit för få föräldrar som närvarade. I en tredje skola har man valt att prioritera andra förebyggande program (där alkoholanvändning utgör en delkomponent). Slutligen uppger en person att man i ett invandrartätt område har haft svårt att hitta en bra struktur för ÖPP då andra problem, såsom tobak och kriminalitet, upplevs som mer angelägna än bruk av alkohol. Skäl som uppgetts till varför man erbjudit ÖPP till några men inte alla årskurser på skolan är att ÖPP inte funnits på skolan tillräckligt länge (6 skolor), att antalet föräldramötespresentatörer på skolan är otillräckligt (4 skolor) eller att man av strategiska skäl valt att fokusera på vissa årskurser. I en skola uppger man att presentationer i åk 6 och åk 8 är tillräckligt. En annan skola anser att föräldramöten under det inledande högstadieåret är särskilt informationstungt varför man väljer att spara ÖPP till senare föräldramöten. Informationsmättnad påtalas även av en skola som genomgått större organisationsförändringar. Av kartläggningen framkom vidare att föräldramöten inte hålls för alla årskurser i vissa skolor.
9 9 Klassöverenskommelser och brev Ett program kan definieras som en systematiskt uppbyggd handlingsplan bestående av vissa grundläggande komponenter. I bästa fall medför programarbete utveckling av en metod med generell tillämpbarhet och som därtill ger verkningsfulla resultat med bevisad effekt. På så vis ska den enskilda pedagogen kunna försäkra sig om att arbete i enlighet med ett visst program ger avsedda resultat. Om pedagogen väljer att plocka russinen ur kakan och enbart utföra vissa av programmets delmoment finns däremot inga garantier för att arbetet ska ge avtryck och programmets beforskade effekt kan minska eller helt utebli. Därför rekommenderas föräldramötespresentatörer att genomföra ÖPP helt enligt handboken. Detta innebär bland annat att föräldragruppen uppmuntras till att sluta överenskommelser samt att ett brev att likna vid mötesanteckningar skickas ut i anslutning till presentationen. Även om överenskommelser i högsta grad är frivilliga kan dessa indikatorer ge en fingervisning om skolans ambitionsnivå vad gäller implementeringen av ÖPP. Av de 12 skolor som under det senaste läsåret genomfört ÖPP-presentationer för alla högstadiets årskurser uppger 10 skolor (83 procent) att presentationerna resulterat i skriftliga eller muntliga överenskommelser mellan föräldrarna i anslutning till presentationen. I skolor som genomfört ÖPP för enbart några årskurser 2008/2009 är antalet skolor där överenskommelser gjorts 11 stycken, vilket motsvarar en något lägre andel (61 procent). En möjlig tolkning av detta är ambitionsnivån hos skolor som genomför ÖPP i alla årskurser är något högre och att engagemanget smittar av sig på föräldragruppen. Andra möjliga tolkningar är att dessa skolor haft större problem med alkohol varför en samsyn kring alkoholfrågan upplevs som mer angelägen, alternativt att närvaron vid dessa skolors föräldramöten är relativt hög och därmed gör klassöverenskommelser mellan föräldrar mer meningsfulla. Det är få skolor som läsåret 08/09 skickat hem något brev efter genomförda presentationer både bland skolor som har ÖPP för alla årskurser och de skolor som enbart har ÖPP för några årskurser. Det är bara fyra skolor ur respektive kategori som säger sig skicka hem ett brev, dvs. motsvarande 35 procent av de skolor som tillämpat ÖPP under läsåret. Vet ej 23% Vet ej 24% Ja 35% Nej 7% Ja 70% Nej 41% Figur 5. Procentuell andel av skolor som tillämpat ÖPP läsåret 08/09 och där överenskommelser görs mellan föräldrar i enlighet med programmet (N=30). Figur 6. Procentuell andel av skolor som tillämpat ÖPP läsåret 08/09 och där ett brev skickas hem till föräldrarna efter presentation i enlighet med programmet (N=29).
10 10 Borträknat de skolor där man inte med säkerhet kunnat uttala sig huruvida överenskommelser sluts eller brev skickas ut innebär detta att man enbart på 27 procent av de skolor som 08/09 tillämpat ÖPP arbetar med båda dessa moment. Betydligt vanligare är att föräldrar enbart sluter överenskommelser, så är fallet i 45 procent av de aktuella ÖPPskolorna. Varken eller 21% Överenskommelser 45% Överenskommelser och brev 27% Brev 7% Figur 7. Procentuell andel av skolor som tillämpat ÖPP läsåret 08/09 där man i enlighet med programmet gjort överenskommelser mellan föräldrar, skickat ut brev, både gjort överenskommelser och skickat ut brev respektive varken gjort överenskommelser eller skickat ut brev (N=29). Allmänt omdöme om programmet Av de högstadieskolor som någon gång tillämpat ÖPP uppger 85 procent att de är nöjda med programmet. Enbart tre procent av skolorna uppger att man inte är nöjd med ÖPP i sin skola. I tolv procent av de tillfrågade skolorna har man emellertid inte kunnat uppge huruvida man är nöjd eller missnöjd med programmets tillämpning på skolan, möjligen beroende på att den person som besvarat enkäten inte känt sig bekväm med att ge ett sådant allmänt uttalande för skolans räkning eller att det var länge sedan ÖPP tillämpats på skolan. Bland de skolor som tillämpat ÖPP för hela högstadiet under det gånga läsåret ansåg tre av de intervjuade att ÖPP-materialet i längden blir tjatigt, i synnerhet då man, som det är avsett, håller presentationer varje termin. Skolorna anser att materialet bör varieras och förnyas med risk för att föräldrarna annars tröttnar. En skola menar att materialet är för textbaserat och har därför valt bort en del powerpoint-bilder för att istället fokusera på de rent grafiska presentationerna över ungdomars alkoholkonsumtion. Man menar att det för de högutbildade föräldrar som går på skolans föräldramöten är bättre att i egna ord prata kring dessa för att behålla deras intresse. I vissa skolor upplever man att föräldramötena blir tunga och problemorienterade när ÖPP introduceras. Att presentera materialet för nya föräldragrupper under högstadietidens första föräldramöten kan enligt en respondent upplevas som att trampa föräldrarna på tårna då barnens (framtida) alkoholkonsumtion är ett känsligt ämne. På motsvarande vis upplever man i en skola att det förebyggande arbetet blivit särskilt aktuellt först sedan en våg av alkoholproblem noterats. En fara med att senarelägga ÖPP-presentationerna är emellertid, som man noterat i vissa skolor, att andelen föräldrar som närvarar vid föräldramöten tenderar att bli färre ju äldre ungdomarna blir. Från flera skolor berättar man dock att uppslutningen vid föräldramöten varit god och att föräldrarna intresserat sig för ÖPP, diskuterat och ställt frågor. Kriminalitet och droger upplevs som ett större problem än alkohol i ett fåtal skolor och vissa respondenter menar att ÖPP-materialet för dessa skulle behöva anpassas för att svara mot skolans behov.
11 11 Skolform och stadsdelsområde Trots att färre av de fristående högstadiekolorna i Stockholms stad har haft möjlighet att besvara den aktuella frågeställningen kan konstateras att ÖPP är betydligt mer spritt bland kommunala högstadieskolor än bland fristående högstadieskolor. Av 65 kommunala högstadieskolor har 66 procent någon gång tillämpat ÖPP, emedan motsvarande siffra bland de 36 fristående högstadieskolorna är 17 procent. Skillnaden mellan kommunala och fristående skolor är inte riktigt lika stor när man jämför vilka skolor som tillämpat ÖPP under det gångna läsåret. Det visar sig då att 40 procent av de kommunala skolorna tillämpat ÖPP emedan motsvarande siffra bland de fristående skolorna är elva procent. En möjlig förklaring till skillnaden mellan skolformer kan vara att stadsdelsförvaltningarnas förebyggande arbete är mer inriktat mot den kommunala verksamheten och att de lokala samordnarna därmed fokuserat på marknadsföringen av ÖPP gentemot de kommunala skolorna. 100% 80% 60% 40% Info saknas Nej Ja 20% 0% Kommunala skolor Fristående skolor Figur 8. Procentuell andel av kommunala respektive fristående högstadieskolor i Stockholm som någon gång tillämpat ÖPP (N=101). Kartläggningen visar även att det finns stora skillnader mellan de 14 stadsdelsområdena. I stadsdelsområdena Bromma, Östermalm och Hägersten-Liljeholmen har 50 procent eller mer av områdenas högstadieskolor tillämpat ÖPP för alla eller några kurser under läsåret 08/09. I stadsdelsområdena Hässelby-Vällingby och Södermalm har knappt 40 procent tillämpat ÖPP under läsåret. Vanligast är att ÖPP tillämpats i runt 20 procent av stadsdelarnas skolor. Farsta och Älvsjö utgör två undantag genom att inte ha tillämpat ÖPP i någon skola under läsåret. Utfallet bör emellertid tolkas med viss försiktighet dels så antalet skolor liksom bortfallet varierar för de olika stadsdelsområdena. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Ja Nej Info saknas Figur 9. Procentuell andel av stadsdelarnas högstadieskolor som läsåret 08/09 har tillämpat ÖPP i några eller alla årskurser (N=101).
12 12 Sammanfattande diskussion En stor andel av både pojkar och flickor uppger att de varit berusade redan i 13-årsåldern och runt en tredjedel av Stockholms stads niondeklassare uppgav 2008 att de varit berusade minst en gång under den senaste månaden. Forskning visar dock att de ungdomar som alkoholdebuterar i tidig ålder löper större risk att drabbas av alkoholrelaterade problem både på kort och på lång sikt. Intresset för att utveckla metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska berusningsdrickandet bland ungdomar har lett till att flera alkoholförebyggande program utvecklats, varav Örebro preventionsprogram utgör ett av de senaste årens uppmärksammade tillskott. Med utgångspunkt i studier som visar att barn till föräldrar som har en tillåtande attityd till ungdomsdrickande tenderar att dricka mer alkohol riktar sig ÖPP direkt till föräldrar och genomförs i anslutning till ordinarie föräldramöten. En utvärdering av ÖPP 5 har visat att programmet ger goda resultat i de fall föräldrapresentationer utförs en gång per termin, överenskommelser sluts mellan föräldrar och ett brev som bekräftar dessa skickas ut i anslutning till presentationerna. Det har från Preventionscentrum Stockholm därför funnits ett intresse av att kartlägga i vilken utsträckning metoden tillämpas i högstadieskolor inom Stockholms stad. Kartläggningen har främst utgått ifrån information som har hämtats direkt från skolledning och elevhälsopersonal på de 101 skolor som utgjort kartläggningens population. Svarsfrekvensen för de olika delfrågorna har varierat mellan 85 och 91 procent. Resultaten visar att drygt hälften (53 procent) av skolorna inom Stockholms stad någon gång tillämpat ÖPP. Emellertid är det bara 37 procent av skolorna som tillämpat metoden under det senaste läsåret, och fler än hälften av dessa (22 procent) enbart för några av skolans årskurser. Det står således klart att det är en sak att inleda ett alkoholförebyggande arbete och en annan att vidmakthålla det. Skälen till varför man slutar att använda ÖPP tycks variera från skola till skola, men en anledning som nämnts på flera skolor är bristen på utbildade ÖPP-presentatörer. I de skolor som tillämpat ÖPP för alla eller några årskurser under det senaste året är det relativt vanligt att föräldrar sluter överenskommelser (rapporteras av 70 procent av ÖPP-skolorna). Däremot är det bara i knappt en tredjedel av fallen som presentationerna följs upp av minnesanteckningar i form av ett brev. Sannolikt har ÖPP en viss effekt även om programmet genomförs sporadiskt eller delvis, men en återupprepning av de positiva resultat som programmet gett i Örebro kan i egentlig mening enbart förväntas om programmet utförs enligt handboken. Det är därför viktigt att man i skolorna hittar arbetsformer som medger en konsekvent och långsiktig tillämpning av metoden. Kartläggningen visar slutligen att det finns stora skillnader mellan kommunala och fristående skolor samt mellan stadsdelsområden. Av kommunala skolor har 40 procent någon gång tillämpat metoden, emedan motsvarande siffra bland fristående skolor är 11 procent. I vissa stadsdelsområden har hälften av skolorna någon gång använt ÖPP, medan det i andra stadsdelsområden inte finns någon skola som tillämpat metoden. En tänkbar förklaring till detta är dels att ÖPP främst marknadsförts inom ramen för den kommunala verksamheten och dels att man inom Stockholms stadsdelsförvaltningar har valt olika inriktning för sin förebyggande verksamhet. En generell regel är att förebyggande arbete ger störst utdelning när det riktas mot breda befolkningsgrupper med implikationen att stadsdelsförvaltningarna i framtiden i högre utsträckning bör rikta sitt förebyggande arbete även mot de fristående skolorna. 5 Koutakis, N., Stattin, H. & Kerr, M. (2008). Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: the Örebro Prevention Program. Addiction, 103,
13 På relativt kort tid har ÖPP fått stor spridning inom Stockholms stad. Att programmet är evidensbaserat med goda resultat är självklart ett skäl till dess genomslagskraft. Avgörande för dess implementering i Stockholm har därutöver varit stadsdelsförvaltningarnas drog- och brotts förebyggandesamordnare som utgör en länk mellan det stadsövergripande förebyggande arbetet och skolor på lokal nivå. 13
14 14 FRÅGEFORMULÄR FÖR KARTLÄGGNING AV ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM (ÖPP) I STOCKHOLMS HÖGSTADIESKOLOR 2009 Stadsdelsområde: Skola: Intervjuperson: Funktion på skolan (rektor, skolsköterska etc.): 1. Har Örebro preventionsprogram (ÖPP) någon gång använts på skolan? Ja Nej Vet ej (Frågeformuläret avbryts) 2. Har ÖPP någon gång under läsåret 08/09 genomförts i skolans högstadieklasser, åk 7-9? Ja, i alla klasser Ja, i några klasser Varför? Nej ÖPP har inte funnit på skolan tillräckligt länge Vet ej För få föräldramötespresentatörer på skolan Har ej haft tid Presentationerna upplevs som tjatiga Annat 3. Görs överenskommelser enligt ÖPP mellan föräldrar (skriftliga eller muntliga)? Ja Nej Ibland Vet ej 4. Skickas ett brev hem till föräldrarna efter presentationerna av ÖPP? Ja Nej Ibland Vet ej 5. Upplever du att man (föräldrar, personal, elever) på din skola är nöjd med ÖPP? Ja Nej Vet ej Kommentarer Utvecklat av Helena Orrevad och Carina Cannertoft, Preventionscentrum Stockholm i maj 2009
Föräldrar är viktiga!
Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad
Läs mer17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram
17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholebut, berusningsdrickande och normbrott Innehåll 3 Förord 4 Fråga 1. Vad är Örebro
Läs merÖrebro Preventionsprogram
INFO SJUTTON FRÅGOR OCH SVAR OM: Örebro Preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott ÖREBRO PREVENTIONSPROGRAM
Läs merPlanering av ungdomssatsning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 2009-7-700 SID 1 (6) 2009-01-08 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2009-01-22 Planering av ungdomssatsning Förslag
Läs merStockholmsenkäten 2010
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi
Läs merHur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Läs merStockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Läs merStockholmsenkäten 2014
1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs
Läs merUngdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs
Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merStockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merSTOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av
Läs merStockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merSkolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merSlutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser - Örebro Preventionsprogram
Socialkontoret Tjänsteutlåtande Förebyggande enheten Sofia Herlitz Sidan 1 av 5 Preventionssamordnare 08-579 213 22 Socialnämnden Slutrapport om statsbidrag till drogförebyggande arbete och tidiga insatser
Läs merFöräldrarmöte Fältgruppen i Bromma
SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell
Läs merUndrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg
Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att
Läs merSammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby
Läs merRedovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Läs merUngdomar Drickande & Föräldrar
Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merOm att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Olli Puhakka Tfn: 508 430 23 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-03-13 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-03-22 DNR 119-0612/2006 Till Socialtjänstnämnden
Läs merDROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019
1 DROGVANOR BLAND UNGDOMAR - CAN- UNDERSÖKNINGEN 2019 2 Table of Contents Resultat för Uddevalla... 4 Antal deltagande elever i Uddevalla... 5 Tobaksvanor... 6 Rökare... 6 Resultatet 2019... 6 Utvecklingen
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merDrogvanor, åk 9, Kalmar, 2010
Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter
Läs merEnkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg
Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2018 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen
Läs merDrogvaneundersökningen Eslövs kommun
Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs merAlkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.
Läs merResultaten i sammanfattning
Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter
Läs merProjektbeskrivning - Säkrare Sex
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har
Läs merResultat från Skolelevers drogvanor
Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet
Läs merLivsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Läs merStockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet
Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,
Läs merDrogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527
Läs merUrval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)
Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola) Svaren avser elever i grundskolan årskurs 9 samt gymnasiet år 2 The Capital
Läs merNorra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2
Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning
Läs merSkolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun
Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen
Läs merYrkesenkät och fokusgrupp med unga inom Trestadsprojektet
Socialförvaltningen D.nr 3.2-553/2012 Stadsövergripande avdelningen Sida 1 (6) utvecklingsenheten 2013-07-26 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Yrkesenkät och fokusgrupp med unga inom
Läs merANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Läs merCannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016
Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 7 och 16 Stadens barn och ungdomar I Göteborg bor cirka 1 barn och ungdomar mellan -19 år Cirka 5 av dem är -19 år Ytterligare 5 invånare är mellan 19-25
Läs merSTOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merPROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA
S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd s resultat stockholm.se Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Konsult: Enkätfabriken AB 2 Innehåll Staden 4 6 Metod 7 Målgrupp och bortfall 8 Resultat 8 Resultatens
Läs merÖPP I FARSTA Slutrapport
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen Förskola fritid - kultur ÖPP I FARSTA ÖPP I FARSTA Slutrapport Projekt Författare Version Dnr Farsta stadsdelsförvaltning Rita Zimmerhofer Senast ändrad 704-06-15824
Läs merUngdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa
https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs
Läs mertill det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun
BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merStockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert
Stockholmsenkäten 16 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert 16-1-18 Syfte med enkäten Kartlägga drogvanor, brott, skolk och mobbning Hur förändras olika normbrytande beteenden över tid? Lokala data Mobilisera
Läs merInsatser mot cannabis - 27 februari
Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter
Läs merPresskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling
Presskonferens 14 oktober 213 Kunskapskällar'n Göteborgs Stads informations- och kunskapscentrum för ANDT-frågor - Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak Utbildningar, föreläsningar, konferenser och konsultation
Läs merAlkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004
Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11
Läs merStockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat
Stockholmsenkäten 2018 -urval av stadsövergripande resultat The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, psykisk ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer.
Läs merStockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
Läs merEnkätundersökning ekonomiskt bistånd
Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:
Läs merDROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.
DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merSkolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask
Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen
Läs merStockholmsenkäten 2010
Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer
Läs merSkolan som arena för ANDT-prevention
Skolan som arena för ANDT-prevention Utvärdering av kontraktsmetoden Johanna Hulldin & Susanna Geidne Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Syfte Att förbättra kunskapsbasen
Läs merUngdomars drogvanor 2011
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.
Läs merBakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.
AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8
Läs merUNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9
UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen
Läs merSkolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos
Foto: Jabiru/Mostphotos 1 Bakgrund Enkäten Skolelevers drogvanor genomförs varje år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på ett riksrepresentativt urval i årskurs 9 samt gymnasiets
Läs merInnehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merResultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016
Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016 Först presenteras resultat som publicerades sommaren 2016. Kompletterande resultat på vissa hälsofrågor har lagts till sist i dokumentet, i december 2016.
Läs merStockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning
Läs merStockholmsenkäten 2016
Stockholmsenkäten 16 Temarapport Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och
Läs merUppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011
Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala
Läs merStockholmenkäten - årsrapport 2012
Stockholmenkäten - årsrapport 212 stockholm.se 1 Stockholmsenkäten årsrapport 212 Oktober 213 Författare: : Erik Begler och Max Lundin 2 FÖRORD Det finns ett växande intresse av att genomföra kvantitativa
Läs merDrogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013
Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566
Läs merSvenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
Läs merStockholmsenkäten 2014
14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,
Läs merRESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING
RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen
Läs merTobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län
Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merSammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9
Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till
Läs merLULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005
LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5
Läs merLivsstilsstudien rapport
Livsstilsstudien 14 - rapport Undersökningen Livsstilsstudien har genomförts i Danderyds kommun vartannat sedan 4. Enkäten har genomförts även i andra kommuner i Stockholms län, då under namnet Stockholmsenkäten.
Läs merVikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
Läs merTonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?
Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här
Läs merDrogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun
1 (6) 2018-04-09 Dnr 2017-371-761 Drogpolitiskt program för Hudiksvalls kommun 2018 2022 Bakgrund Riksdagen antog i mars 2011 en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopningoch tobakspolitiken (prop.
Läs merTrygghetsmätningen 2017
Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (7) 2017-11-10 Handläggare: Gabriella Luoma 08 508 18 129 Till Farsta stadsdelsnämnd 2017-12-14 Trygghetsmätningen 2017 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner
Läs merDrogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun
Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Brott och utsatthet för brott Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och
Läs merDrogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland
Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers
Läs merCannabis och unga rapport 2012
Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk
Läs merStockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Brott och utsatthet för brott Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-
Läs merStockholmsenkätens länsresultat 2010
Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk
Läs mer6/19/2012. Forskningsmetod. Kontraktsmetoden Frågeställningar. Kontraktsmetoden. Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden
/19/12 Forskningsmetod Kontrakt med unga Utvärdering av kontraktsmetoden Josefine Börjesson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet Longitudinell studie - individerna mäts mer
Läs merDrogvaneundersökning År 9
Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...
Läs merProjektplan Utveckling av förebyggande insatser genom samverkansformer, för att möta gymnasieelevers behov av stöd.
Projektplan Utveckling av förebyggande insatser genom samverkansformer, för att möta gymnasieelevers behov av stöd. Kontaktperson programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 104 51 Stockholm Tele: vx
Läs merAndel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018
Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet
Läs merFritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson
Arbetsplats/Projektdeltagare: Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson Val av frågeställning/medborgarprocess Blir pojkar gynnade i kommunens arbete för att
Läs merVad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.
Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs
Läs merEnkätundersökning 2012 Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm. Huvudrapport Hela staden
Föräldrar bedömer familjedaghem/pedagogisk omsorg i Stockholm Huvudrapport Hela staden OM UNDERSÖKNINGEN Bakgrund och syfte Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens familjedaghem/pedagogiska
Läs mer